Kiselalger i Hallands län 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiselalger i Hallands län 2014"

Transkript

1 Kiselalger i Hallands län 2014

2 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson Lars Stibe Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande 2014:17 ISSN ISRN LSTY-N-M-14/17.SE Publiceras endast digitalt (pdf). Omslagsfoto: Lokal 10 Boarpsbäcken nedströms Ringabäcken. Foto: Hans Schibli..

3 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Mölnlycke Ylva Meissner & Iréne Sundberg

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökningar Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Tabeller Bilaga 4. Lokalbeskrivningar

6 Sammanfattning Kiselalger analyserades på 13 vattendragslokaler i Hallands län år Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Samtliga av de 13 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Alkaliska förhållanden rådde i lokal 20 Stenån, dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Sju av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) år 2014, nämligen 8 Teglabäcken, 12 Sännan, 11 Lyngnabäcken, 24 Kungsäterån, 17 Kvarnbäcken, 10 Boarpsbäcken och 21 Skottsjöbäcken. Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller phminimum under 6,4) konstaterades i 6 Assman, 13 Slissån, 19 Stampån och 18 Ryenbäcken. Av dessa låg 6 Assman nära och 13 Slissån relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, (årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6) på en lokal i undersökningen, nämligen 5 Fylleån. Där dominerades kiselalgssamhället av det surhetståliga släktet Eunotia. 4

7 1. Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län att utföra kiselalgsanalyser på 13 vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning och regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet och vara underlag för statusklassning av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). 5

8 2. Metodik 2.1 Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på 13 lokaler av år 2014 (Tabell 1) enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Syftet med undersökningen av samtliga lokaler är kalkeffektuppföljning. Provtagningen skedde mellan den 17 och 19 september, vilket var tre veckor efter en period av mycket höga flöden. Vattenståndet var lågt till medelhögt på samtliga lokaler. Höga flöden utgör en störning på kiselalgssamhället men efter några veckor med normala flöden bedömdes kiselalgssamhället ha stabiliserat sig igen. Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 4. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 1). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol. Figur 1. Stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs av med vatten ner i en behållare. 2.2 Analys Preparering och analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 2) utfördes av Ylva Meissner,, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. 6

9 Figur 2. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i minst 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker,. Tabell 1. Kiselalgslokaler i Hallands län Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vatten Lokal Datum Koordinater Sub- Syfte x y strat 5 Fylleån Bårared sten kalkeffektuppföljning 6 Assman utloppet sten kalkeffektuppföljning 8 Teglabäcken Kvarnehall sten kalkeffektuppföljning 10 Boarpsbäcken nedst.ringabäcken sten kalkeffektuppföljning 11 Lyngabäcken V Lilla Ättarp sten kalkeffektuppföljning 12 Sännan Hallaforsen sten kalkeffektuppföljning 13 Slissån Lindhults kvarn sten kalkeffektuppföljning 17 Kvarnbäcken Ryen sten kalkeffektuppföljning 18 Ryenbäcken N Stabjär sten kalkeffektuppföljning 19 Stampån Vismered sten kalkeffektuppföljning 20 Stenån nedströms Kvarn sten kalkeffektuppföljning 21 Skottsjöbäcken Siggebol sten kalkeffektuppföljning 24 Kungsätersån Hultaberg sten kalkeffektuppföljning 2.3 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. 7

10 IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI (andelen föroreningstoleranta respektive näringskrävande arter). Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] 8

11 En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia EUNO (Figur 3). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, Kap , sid 66, varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. Figur 3. Förekomsten av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (t.v.) och släktet Eunotia (E. implicata t.h.) ingår i beräkningen av surhetsindexet ACID,. 9

12 3. Resultat Under provtagningsperioden var vattenståndet på alla lokalerna lågt eller medelhögt. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 finns lokalerna presenterade var för sig. Artlistor och index för varje lokal i Bilaga IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (näringspåverkan) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Samtliga av de 13 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status. Av dessa lokaler hade 5 Fylleån, 12 Sännan, 17 Kvarnbäcken, 6 Assman, 10 Boarpsbäcken, 11 Lyngabäcken och 24 Kungsätersbäcken mycket högt ( 19,5) IPS-index och 18 Ryenbäcken, 13 Slissån, 19 Stampån och 21 Skottsjöbäcken högt (>19) IPS-index (Tabell 4). Ingen av lokalerna i undersökningen hade anmärkningsvärda mängder av varken näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Lokal 20 Stenån, klassades år 2014 som alkalisk, dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3 (Tabell 5). Sju av vattendragen i Hallands län 8 Teglabäcken, 12 Sännan, 11 Lyngnabäcken, 24 Kungsäterån, 17 Kvarnbäcken, 10 Boarpsbäcken och 21 Skottsjöbäcken klassades som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). För 6 Assman, 13 Slissån, 19 Stampån och 18 Ryenbäcken motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. 6 Assman låg nära gränsen mot nära neutrala förhållanden och 13 Slissån låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (Tabell 5). 10

13 Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, (årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6) på lokal 5 Fylleån. Kiselalgssamhället dominerades av det surhetståliga släktet Eunotia (Figur 4, Figur 6). Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Hallands län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 5 Fylleån ,39 19,9 1 3,5 1 0, Hög 12 Sännan ,67 19,8 1 22,2 1 0, Hög 17 Kvarnbäcken ,16 19,8 1 20,3 1 0, Hög 6 Assman ,34 19,7 1 22,3 1 0, Hög 10 Boarpsbäcken ,79 19,6 1 20,5 1 0, Hög 11 Lyngabäcken ,76 19,5 1 21,9 1 0, Hög 24 Kungsätersån ,57 19,5 1 23,5 1 0, Hög 18 Ryenbäcken ,81 19,4 1 15,6 1 1, Hög 13 Slissån ,60 19,4 1 17,9 1 0, Hög 19 Stampån ,61 19,2 1 16,5 1 0, Hög 21 Skottsjöbäcken ,97 19,1 1 24,2 1 0, Hög 20 Stenån ,39 18,9 1 26,1 1 1, Hög 8 Teglabäcken ,66 18,8 1 24,5 1 1, Hög Status Figur 4. Eunotia incisa är en surhetsindikerande art och var den vanligaste arten på den suraste lokalen (5 Fylleån) i undersökningen 2014,. 11

14 Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Hallands län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vatten Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 20 Stenån ,3 1, ,94 1 Alkaliskt 8 Teglabäcken ,3 2, ,36 2 Nära neutralt 12 Sännan ,8 4, ,00 2 Nära neutralt 11 Lyngabäcken ,9 11, ,67 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,9 6, ,66 2 Nära neutralt 17 Kvarnbäcken ,4 10, ,45 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,2 13, ,44 2 Nära neutralt 21 Skottsjöbäcken ,6 11, ,42 2 Nära neutralt 6 Assman ,2 14, ,69 3 Måttligt surt 13 Slissån ,3 18, ,63 3 Måttligt surt 19 Stampån ,7 27, ,35 3 Måttligt surt 18 Ryenbäcken ,1 23, ,30 3 Måttligt surt 5 Fylleån ,0 75, ,62 4 Surt 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ingen av lokalerna hade riktigt högt ( 60) eller lågt ( 20) antal räknade arter. I 18 Ryenbäcken räknades det högsta antalet arter (50) och i 20 Stenån räknades det lägsta antalet arter (27) (Tabell 4). Hög diversitet ( 4,5) hade ingen av lokalerna i undersökningen Låg diversitet (<2) hade 12 Sännan, 10 Boarpsbäcken och 11 Lyngabäcken (Tabell 5), vilket berodde på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum, dominerade ( 70 %) kiselalgsamhället på dessa lokaler. Achnanthidium minutissimum är en av de vanligaste kiselalgerna i många rinnande vatten (förutom i de riktigt sura). Arten är dessutom en primärkolonisatör och om dominansen är anmärkningsvärt stor ( 85%) kan det vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället t.ex. stora skiftningar i vattenståndet nedströms dammanläggningar, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Kiselalger som trivs i näringsrika vatten var få eftersom alla lokaler var mer eller mindre näringsfattiga i Hallands län Vanligast var arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten. Exempel på sådana arter är Brachysira neoexilis (Figur 5), Frustulia crassinervia (Figur 5), Stauroforma exiguiformis, Microcostatus maceria, och Tabellaria flocculosa (Figur 5). 12

15 Figur 5. Brachysira neoexilis, Tabellaria flocculosa och Frustulia crassinervia är exempel på arter som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten,. Släktet Eunotia är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag. Exempel på arter som förekom i undersökningen är t.ex. Eunotia exigua var. tenella (Figur 6), Eunotia formica, Eunotia implicata (Figur 6), Eunotia meisteri, Eunotia incisa (Figur 4) och Eunotia rhomboidea (Figur 6). Arten Eunotia incisa tillsammans med Eunotia minor och Eunotia implicata var de rikligast förekommande arterna av släktet Eunotia i undersökningen. Figur 6. Eunotia implicata, Eunotia rhomboidea och Eunotia exigua var. tenella är exempel på surhetståliga arter,. 3.4 Jämförelse med tidigare undersökningar Alla 13 lokaler har analyserats en till fyra tillfällen tidigare (Tabell 6) (Bilaga 1; Jarlman, A. 2008, Sundberg & Jarlman 2009, Meissner & Sundberg 2011, Meissner & Sundberg 2012, Meissner & Sundberg 2013). Dessa lokaler har vid samtliga undersök- 13

16 ningstillfällen visat samma resultat vad gäller näringsstatus. De flesta lokalerna har även uppvisat samma eller ett liknande resultat vad gäller surhet. Mindre skillnader mellan åren, som orsakat ändring i någon bedömning, visar ofta att lokalen befinner sig i gränslandet mellan två surhetsklasser. IPS-indexet visade hög status alla åren på samtliga lokaler (Tabell 6). För lokal 13 Slissån låg indexvärdet dock nära gränsen till god status år Andelen näringskrävande organismer var inte anmärkningsvärd, men andelen föroreningstoleranta former var förhöjd och motsvarade klass 3. Detta berodde på en relativt stor förekomst (16 %) av Navicula gregaria. Vid de fyra senare undersökningarna var IPS- indexet högre och andelen av den föroreningstoleranta Navicula gregaria betydligt lägre och vid årets undersökning förekommer den inte alls. Vad gäller surhetsindexet ACID visade 21 Skottsjöbäcken måttligt sura förhållanden vid föregående undersökning och nära neutrala förhållanden vid årets undersökning (Tabell 6). Vid årets undersökning var andelen Eunotia mindre och artkomplexet Achnanthidium minutissimum större. Lokal 13, Slissån, Vid årets undersökning påträffades inte den föroreningstoleranta Navicula gregaria som tidigare har förekommit på lokalen,. 14

17 Tabell 6. Jämförelse mellan undersökningar i Hallands län. Tabellen visar antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007). Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass Nr Vattendrag År Status ACID ph-regim 5 Fylleån ,25 19,9 13,0 0,5 1 Hög 6,1 29, ,50 4 Surt 5 Fylleån ,60 19,8 6,3 0,0 1 Hög 2,7 26, ,29 4 Surt 5 Fylleån ,95 19,9 7,2 0,0 1 Hög 1,5 60, ,81 4 Surt 5 Fylleån ,82 19,8 5,0 0,2 1 Hög 4,6 67, ,97 4 Surt 5 Fylleån ,39 19,9 3,5 0,2 1 Hög 3,0 75, ,62 4 Surt 6 Assman ,02 19,4 23,6 0,0 1 Hög 21,4 12, ,25 3 Måttligt surt ,79 19,4 17,4 0,0 1 Hög 24,6 14, ,15 3 Måttligt surt 6 Assman ,29 19,7 13,4 0,2 1 Hög 18,5 35, ,60 3 Måttligt surt 6 Assman ,73 19,8 17,0 0,0 1 Hög 25,9 21, ,14 3 Måttligt surt 6 Assman ,34 19,7 22,3 0,0 1 Hög 34,2 14, ,69 3 Måttligt surt 8 Teglabäcken ,81 18,7 12,1 1,9 1 Hög 20,7 26, ,11 3 Måttligt surt 8 Teglabäcken ,80 18,0 21,8 2,3 1 Hög 22,6 8, ,24 2 Nära neutralt 8 Teglabäcken ,62 19,1 25,6 0,5 1 Hög 60,8 4, ,04 2 Nära neutralt 8 Teglabäcken ,47 19,2 22,3 0,5 1 Hög 64,8 4, ,98 2 Nära neutralt 8 Teglabäcken ,66 18,8 24,5 1,2 1 Hög 52,3 2, ,36 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,18 19,8 19,1 0,0 1 Hög 62,0 21, ,91 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,78 19,9 22,2 0,0 1 Hög 75,1 7, ,82 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,03 19,8 23,2 0,0 1 Hög 68,5 7, ,81 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,94 19,4 21,5 0,0 1 Hög 72,1 10, ,65 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,79 19,6 20,5 0,5 1 Hög 75,2 13, ,44 2 Nära neutralt 11 Lyngabäcken ,96 19,6 20,7 0,0 1 Hög 70,1 12, ,43 2 Nära neutralt 11 Lyngabäcken ,76 19,5 21,9 0,7 1 Hög 74,9 11, ,67 2 Nära neutralt 12 Sännan ,83 19,7 25,5 1,2 1 Hög 73,7 6, ,76 2 Nära neutralt 12 Sännan ,14 19,9 19,0 0,7 1 Hög 69,1 12, ,26 2 Nära neutralt 12 Sännan ,24 20,0 14,6 0,0 1 Hög 57,6 20, ,68 3 Måttligt surt 12 Sännan ,01 19,7 19,0 0,0 1 Hög 54,7 11, ,00 2 Nära neutralt 12 Sännan ,67 19,8 22,2 0,0 1 Hög 77,8 4, ,00 2 Nära neutralt 13 Slissån ,48 17,8 26,5 18,4 1 Hög 13,3 18, ,07 3 Måttligt surt 13 Slissån ,88 18,9 17,4 3,5 1 Hög 12,4 26, ,76 3 Måttligt surt 13 Slissån ,58 18,6 19,9 1,3 1 Hög 13,4 17, ,07 3 Måttligt surt 13 Slissån ,74 18,9 15,9 2,8 1 Hög 12,1 23, ,66 3 Måttligt surt 13 Slissån ,60 19,4 17,9 0,9 1 Hög 41,3 18, ,63 3 Måttligt surt 17 Kvarnbäcken ,32 19,6 20,0 0,0 1 Hög 61,1 13, ,29 2 Nära neutralt 17 Kvarnbäcken ,78 19,8 23,6 0,2 1 Hög 72,3 5, ,08 2 Nära neutralt 17 Kvarnbäcken ,22 19,6 19,3 1,0 1 Hög 68,3 14, ,19 2 Nära neutralt 17 Kvarnbäcken ,16 19,8 20,3 0,2 1 Hög 66,4 10, ,45 2 Nära neutralt 18 Ryenbäcken ,62 19,3 6,4 0,7 1 Hög 8,0 55, ,63 4 Surt 18 Ryenbäcken ,66 19,1 12,6 0,7 1 Hög 7,0 42, ,83 4 Surt 18 Ryenbäcken ,62 19,4 13,1 0,0 1 Hög 14,0 35, ,42 3 Måttligt surt 18 Ryenbäcken ,81 19,4 15,6 1,0 1 Hög 39,1 23, ,30 3 Måttligt surt 19 Stampån ,62 19,7 14,0 0,0 1 Hög 16,3 26, ,84 3 Måttligt surt 19 Stampån ,74 18,9 9,4 0,0 1 Hög 15,5 42, ,36 3 Måttligt surt 19 Stampån ,20 19,7 26,6 0,0 1 Hög 6,6 17, ,18 3 Måttligt surt 19 Stampån ,34 19,5 15,0 0,0 1 Hög 9,9 34, ,51 3 Måttligt surt 19 Stampån ,61 19,2 16,5 0,2 1 Hög 38,7 27, ,35 3 Måttligt surt 20 Stenån ,19 19,2 27,0 1,2 1 Hög 23,0 10, ,06 2 Nära neutralt 20 Stenån ,73 18,4 28,0 1,0 1 Hög 41,8 3, ,32 2 Nära neutralt 20 Stenån ,71 18,7 26,7 1,7 1 Hög 38,9 5, ,44 2 Nära neutralt 20 Stenån ,70 18,5 29,0 4,1 1 Hög 43,5 3, ,84 2 Nära neutralt 20 Stenån ,39 18,9 26,1 1,5 1 Hög 60,3 1, ,94 2 Nära neutralt 21 Skottsjöbäcken ,55 18,5 17,1 1,0 1 Hög 28,5 29, ,25 3 Måttligt surt 21 Skottsjöbäcken ,97 19,1 24,2 0,2 1 Hög 56,6 11, ,42 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,84 18,4 26,6 5,3 1 Hög 61,4 5, ,87 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,21 18,6 29,4 1,5 1 Hög 55,0 2, ,44 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,44 18,7 26,9 1,2 1 Hög 53,9 4, ,92 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,27 18,6 27,5 2,6 1 Hög 53,8 5, ,93 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,57 19,5 23,5 0,2 1 Hög 64,9 6, ,66 2 Nära neutralt ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 15

18 4. Referenser Andersson, J. & Jarlman, A Kiselalger som surhetsindikatorer inom kalkningens effektuppföljning Försöksomgång Länsstyrelsen i Värmlands län Publ. Nr. 2008:25. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Jarlman, A Kiselalgsundersökning i kalkade vattendrag i Hallands län Medins biologi AB. Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Landbruksuniversitet.). Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2011 (en undersökning av 14 vattendragslokaler).. Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2012 (en undersökning av 17 vattendragslokaler).. Meissner, Y. & Sundberg, I Kiselalger i Hallands län 2013 (en undersökning av 17 vattendragslokaler).. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( 16

19 Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

20 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 2,5 gon V. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverket 2007: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverket 2007: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 18

21 5. Fylleån, Bårared Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 15,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: m uppströms sammanflödet i den östra fåran Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 403 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 31 TDI: 3,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,39 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 2,62 (klass 4) SURT Kommentar årets undersökning I Fylleån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,8 1 5,3 1 0, ,80 4 Hög status Surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2007, 2011, 2012 och 2013 och uppvisade då samma resultat dvs hög status och sura förhållanden. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var mycket små samtliga år., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 6. Assman, utloppet Län: 13 Halland Beskuggning: >50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Vattentemperatur: 15,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 5 Provplats: ca 120 m uppströms sjö, där vägen gör en krök och går nära ån Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 406 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 34 TDI: 22,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,34 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 5,69 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Assman var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,7 1 17,6 1 0, ,14 3 Hög status Måttligt surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2007, 2011, 2012 och 2013 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status och måttligt sura förhållanden. År 2012 låg surhetsindex ACID i den nedre, dvs.sämre, delen av klassintervallet och släktet Eunotia utgjorde en större andel av kiselalgsamhället än övriga år. Släktet Eunotia finns framför allt i mer eller mindre sura vatten. Vid årets undersökning låg surhetsindex ACID nära gränsen mot nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

23 8. Teglabäcken, Kvarnehall Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms trumman Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 415 IPS: 18,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 29 TDI: 24,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,66 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass 1) ACID: 7,36 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Teglabäcken var högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,0 1 24,1 1 0, ,13 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Teglabäcken har tidigare undersökts 2007, 2011, 2012 och 2013 och IPS-indexet har visat klass 1, hög status samtliga år. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden 2011, 2012, 2013 och 2014, men i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4) år 2007 då andelen av släktet Eunotia var större. Släktet Eunotia finns framför allt i mer eller mindre sura vatten., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 10. Boarpsbäcken, nedströms Ringabäcken Län: 13 Halland Beskuggning: >50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Vattentemperatur: 12,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 6 Provplats: m nedströms sammanflödet av alla fåror, där bäcken gör en krök Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 408 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 29 TDI: 20,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 1,79 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 6,44 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Boarpsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Bedömningen stöds av liten mängd näringskrävande (TDI) och myvket liten andel föroreningstoleranta (%PT) arter. Diversiteten var relativt låg, vilket beror på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgsamhället. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,6 1 21,8 1 0, ,64 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2007, 2011, 2012 och Samtliga år var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status, och mängderna näringskrävande (TDI) och andelarna föroreningstoleranta (%PT) arter var små. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden samtliga år låg ACID-index dock nära gränsen mot måttligt surt. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde då en större andel av kiselalgssamhället än senare år., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 11. Lyngabäcken, V Lilla Ättarp Län: 13 Halland Beskuggning: >50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 12,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 5-15 m nedströms vägbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 407 IPS: 19,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 29 TDI: 21,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 1,76 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 6,67 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Lyngabäcken var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Diversiteten var låg, vilket beror på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgsamhället. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 19, ,7 21, ,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 13/14 19,6 1 21,3 1 0,4 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 11/14 6,55 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2011 och uppvisade då samma resultat dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen dominerades båda åren av artkomplexet Achnanthidium minutissimum vilket resulterar i en låg diversitet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 12. Sännan, Hallaforsen Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Vattentemperatur: 14,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: m uppströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 418 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 30 TDI: 22,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 1,67 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 7,00 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Sännan var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Diversiteten var låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgssamhället (78 %). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,8 1 18,6 1 0, ,22 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2007, 2011, 2012 och 2013 och uppvisade då ett liknade resultat. Samtliga år var IPSindexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) former var små samtliga år. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden både 2007, 2011, 2013 och 2014 men i måttligt sura förhållanden Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde en större andel av kiselalgssamhället 2012 än övriga år. Treårsmedelvärdet (12-14) visar nära neutrala förhållenden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 13. Slissån, Lindhults kvarn Län: 13 Halland Beskuggning: >50 % Kommun: Halmstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 13,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: m nedströms trumman Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 41 TDI: 17,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,60 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,63 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Slissån motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,0 1 17,9 1 1, ,12 3 Hög status Måttligt surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2007, 2011, 2012 och 2013 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status och måttligt sura förhållanden. År 2007 var dock IPS-indexet något lägre och andelen föroreningstoleranta former var förhöjd och motsvarade klass 3. Detta berodde på en relativt stor förekomst (16 %) av Navicula gregaria, vilket visar att det finns en viss föroreningspåverkan i ett annars rent vatten. Arten har även förekommit andra år men då i mindre mängd och 2014 noterades den inte alls., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 17. Kvarnbäcken, Ryen Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Falkenberg Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 2-8 m uppströms vägen, i båda fårorna Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 432 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 27 TDI: 20,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,16 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 6,45 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning I Kvarnbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 19,8 19,6 19, ,3 23,6 19,3 20, ,0 0,2 1,0 0, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,7 1 21,1 1 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,29 2 Nära neutralt ,08 6,19 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde ,57 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är årligen undersökt sedan år 2011 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen har varit likartad med en dominans av artkomplexet Achnanthidium minutissimum., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

29 18. Ryenbäcken, N Stabjär Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Falkenberg Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 10,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: ca 100 m uppströms vägen, där bottensubstratet var lämpligt Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 404 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 50 TDI: 15,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,81 % PT: 1,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,30 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Ryenbäcken var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 19,1 19,4 19, ,4 12,6 13,1 15, ,7 0,7 0,0 1, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,3 1 13,7 1 0,6 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,63 4 Surt ,83 4,42 5, Treårsmedelvärde ,52 3 Surt Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har årligen undersökts sedan år 2011 och har uppvisat samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Vid de två första undersökningarna visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, men vid de två senaste undersökningarna måttligt sura förhållanden. Treårsmedelvärdet ( ) visar måttligt sura förhållanden, men det ligger i den nedre delen av klassintervallet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 19. Stampån, Vismered Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Falkenberg Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Vattentemperatur: 13,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: ca 15 m uppströms bron, i mittenfåran (huvudfåran) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 19,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 42 TDI: 16,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,61 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 5,35 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning I Ryenbäcken var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 19,1 19,4 19, ,4 12,6 13,1 16, ,7 0,7 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,2 1 14,1 1 0,3 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,63 4 Surt ,83 4,42 5, Treårsmedelvärde ,53 3 Surt Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är årligen undersökt sedan år 2011 och har uppvisat samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. De två första åren visade surhetsindex ACID sura förhållanden, men vid de två senaste undersökningarna indikerades måttligt sura förhållanden. Treårsmedelvärdet ( ) visar måttligt sura förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 20. Stenån, nedströms Kvarn Län: 13 Halland Beskuggning: <5 % Kommun: Varberg Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 13,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 5-15 m nedströms gångträbro vid golfbana Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 406 IPS: 18,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 27 TDI: 26,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,39 % PT: 1,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 7,94 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Stenån motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande/föroreningstoleranta arter förekom, men endast i låga antal, och stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta former) hade låga värden. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,7 1 27,2 1 2, ,07 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2007, 2011, 2012 och 2013 och uppvisade då samma resultat vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. hög status. TDI-indexet för 2007 har räknats om på grund av att den vanligaste arten, Gomphonema exilissimum s.l. (Gomphonema parvulum var. exilissimum), tidigare hade fel indexklassning. Vid tidigate undersökningar har surhetsindex ACID visat nära neutrala förhållanden, men år 2014 var indexvärdet högre och hamnade i alkaliska förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

32 21. Skottsjöbäcken, Siggebol Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Varberg Vattennivå: låg Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 13,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms trumman Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 24,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,97 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 6,42 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Skottsjöbäcken motsvarade klass 1, hög status. Bedömningen stöds av liten mängd näringskrävande arter (TDI) och mycket liten andel föroreningstoleranta (%PT) former. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 19, ,1 24, ,0 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 11/14 18,8 1 20,7 1 0,6 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,25 6, Måttligt surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 11/14 5,84 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Skottsjöbäcken är tidigare undersökt år 2011 och uppvisade då samma resultat som 2014 vad gäller näringsämnen och organisk förorening, nämligen hög status. Surhetsindex ACID visade 2011 måttligt sura förhållanden och andelen av släktet Eunotia (som trivs i sura miljöer) var större än 2014 som visade nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 24. Kungsätersån, Hultaberg Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Varberg Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: klart Organisation: Vattentemperatur: 16,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: c:a m uppströms bro. Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 436 IPS: 19,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 23,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,57 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 6,66 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Kungsäterån motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter (TDI) förekom, men endast i låga antal, och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,9 1 26,0 1 1, ,84 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2007, 2011, 2012 och 2013 och uppvisade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

34 Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknas inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 32

35 5. Fylleån, Bårared Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,0 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,8 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. undulata (Ralfs) Rabenhorst EPUN 4, ,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,5 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 403 SUMMA (antal taxa): 31 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 31 TDI (0-100): 3,5 ADMI (%): 3,0 Acidofil ( ): 859 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,39 % PT: 0,2 EUNO (%): 75,4 Circumneutral ( ): 77 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,9 ACID: 2,62 Acidobiont ( ): 47 Alkalifil ( ): 10 Deformerade (%): - 2,26 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 33

36 6. Assman, utloppet Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,5 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Eunotia tetraodon Ehrenberg ETET 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,6 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,0 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,0 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,7 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,4 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 406 SUMMA (antal taxa): 34 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 34 TDI (0-100): 22,3 ADMI (%): 34,2 Acidofil ( ): 300 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,34 % PT: 0,0 EUNO (%): 14,5 Circumneutral ( ): 660 Odefinierad ( ): 22 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,7 ACID: 5,69 Acidobiont ( ): 17 Alkalifil ( ): 0 Deformerade (%): - 2,39 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34

37 8. Teglabäcken, Kvarnehall Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,4 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,2 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria acidoclinata Lange-Bertalot & Hofmann FACD 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,8 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Frustulia quadrisinuata Lange-Bertalot FQDS 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,0 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,7 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 415 SUMMA (antal taxa): 29 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 29 TDI (0-100): 24,5 ADMI (%): 52,3 Acidofil ( ): 77 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 2,66 % PT: 1,2 EUNO (%): 2,7 Circumneutral ( ): 870 Odefinierad ( ): 34 ADMI (μm): IPS (1-20): 18,8 ACID: 7,36 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 14 Deformerade (%): - 2,62 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 35

38 10. Boarpsbäcken, nedströms Ringabäcken Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,0 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,1 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Eunotia paludosa Grunow var. trinacria (Krasske) Nörpel & Alles EPTR 5, ,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. elongata Krammer PSEL 5, ,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,2 Pinnularia viridis (Nitzsch) Ehrenberg PVIR 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,0 Tetracyclus glans (Ehrenberg) Mills TGLA 5, ,2 SUMMA (antal skal): 408 SUMMA (antal taxa): 29 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 29 TDI (0-100): 20,5 ADMI (%): 75,2 Acidofil ( ): 164 Alkalibiont ( ): 20 Medelbredd Diversitet: 1,79 % PT: 0,5 EUNO (%): 13,2 Circumneutral ( ): 799 Odefinierad ( ): 5 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,6 ACID: 6,44 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 7 Deformerade (%): - 2,48 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 36

39 11. Lyngabäcken, V Lilla Ättarp Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,2 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,7 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,5 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,5 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia pseudofonticola Hustedt NPSF 2, ,5 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX 0, ,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 407 SUMMA (antal taxa): 29 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 29 TDI (0-100): 21,9 ADMI (%): 74,9 Acidofil ( ): 115 Alkalibiont ( ): 17 Medelbredd Diversitet: 1,76 % PT: 0,7 EUNO (%): 11,3 Circumneutral ( ): 828 Odefinierad ( ): 10 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,5 ACID: 6,67 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 22 Deformerade (%): - 2,46 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 37

40 12. Sännan, Hallaforsen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,5 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Pinnularia stomatophora (Grunow) Cleve var. stomatophora PSTO 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Surirella amphioxys W. Smith SAPH 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,8 SUMMA (antal skal): 418 SUMMA (antal taxa): 30 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 30 TDI (0-100): 22,2 ADMI (%): 77,8 Acidofil ( ): 139 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 1,67 % PT: 0,0 EUNO (%): 4,8 Circumneutral ( ): 844 Odefinierad ( ): 12 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,8 ACID: 7,00 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 5 Deformerade (%): - 2,30 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 38

41 17. Kvarnbäcken, Ryen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,4 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,1 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,8 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,6 Eunotia steineckii Petersen ESTK 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,8 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,4 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 SUMMA (antal skal): 432 SUMMA (antal taxa): 27 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 27 TDI (0-100): 20,3 ADMI (%): 66,4 Acidofil ( ): 178 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,16 % PT: 0,2 EUNO (%): 10,4 Circumneutral ( ): 796 Odefinierad ( ): 2 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,8 ACID: 6,45 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 16 Deformerade (%): - 2,38 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 39

42 13. Slissån, Lindhults kvarn Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,3 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,6 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,9 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,1 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,6 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia muscicola Krasske var. tridentula Nörpel & Lange-Bertalot EMTR 5, ,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,5 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,7 Eunotia septentrionalis Oestrup ESEP 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,9 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. littoralis (Germain) Lange-Bertalot FFLI 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Fragilariforma constricta (Ehrenberg) Williams & Round FFCO 5, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,1 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,1 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,0 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,9 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,4 Pinnularia tirolensis (Metzeltin & Krammer) Krammer var. tirolensis PTIR 5, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Psammothidium perpusillum (Oestrup) Lange-Bertalot PPEP 3, ,7 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,9 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,5 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 41 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 41 TDI (0-100): 17,9 ADMI (%): 41,3 Acidofil ( ): 303 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,60 % PT: 0,9 EUNO (%): 18,9 Circumneutral ( ): 625 Odefinierad ( ): 37 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,4 ACID: 5,63 Acidobiont ( ): 26 Alkalifil ( ): 9 Deformerade (%): - 2,48 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 40

43 18. Ryenbäcken, N Stabjär Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHSO 5, ,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,0 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,0 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,0 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,4 Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5, ,2 Eunotia muscicola Krasske var. tridentula Nörpel & Lange-Bertalot EMTR 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,2 Eunotia varioundulata Nörpel & Lange-Bertalot EVUD 0, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,5 Navicula festiva Krasske NFES 5, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,0 Navicula sp. NASP 3, ,2 Neidium densestriatum (Oestrup) Krammer NDSS 5, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,0 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis producta Grunow SPRO 5, ,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Surirella roba Leclercq SRBA 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 404 SUMMA (antal taxa): 50 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 50 TDI (0-100): 15,6 ADMI (%): 39,1 Acidofil ( ): 436 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,81 % PT: 1,0 EUNO (%): 23,0 Circumneutral ( ): 488 Odefinierad ( ): 27 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,4 ACID: 5,30 Acidobiont ( ): 15 Alkalifil ( ): 35 Deformerade (%): - 2,40 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 41

44 19. Stampån, Vismered Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,5 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,7 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,9 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,1 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,4 Eunotia iatriaensis Foged EIAT 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,6 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,5 Eunotia tetraodon Ehrenberg ETET 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,8 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Neidium hercynicum A. Mayer NEHC 5, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,6 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,6 SUMMA (antal skal): 416 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 42 TDI (0-100): 16,5 ADMI (%): 38,7 Acidofil ( ): 380 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,61 % PT: 0,2 EUNO (%): 27,2 Circumneutral ( ): 510 Odefinierad ( ): 22 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,2 ACID: 5,35 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 82 Deformerade (%): - 2,40 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 42

45 20. Stenån, nedströms Kvarn Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,7 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,0 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula lundii Reichardt NLUN 4, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,0 SUMMA (antal skal): 406 SUMMA (antal taxa): 27 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 27 TDI (0-100): 26,1 ADMI (%): 60,3 Acidofil ( ): 44 Alkalibiont ( ): 17 Medelbredd Diversitet: 2,39 % PT: 1,5 EUNO (%): 1,5 Circumneutral ( ): 911 Odefinierad ( ): 20 ADMI (μm): IPS (1-20): 18,9 ACID: 7,94 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 7 Deformerade (%): - 2,54 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 43

46 21. Skottsjöbäcken, Siggebol Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,7 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,3 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,6 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,5 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Pinnularia divergens W. Smith var. divergens PDIV 5, ,2 Pinnularia grunowii Krammer PGRU 0, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,6 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,0 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-100): 24,2 ADMI (%): 56,6 Acidofil ( ): 161 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,97 % PT: 0,2 EUNO (%): 11,0 Circumneutral ( ): 746 Odefinierad ( ): 28 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,1 ACID: 6,42 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 65 Deformerade (%): - 2,57 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 44

47 24. Kungsätersån, Hultaberg Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,4 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,2 Eucocconeis depressa (Cleve) Lange-Bertalot EUDE 4, ,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,1 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Frustulia amphipleuroides (Grunow) Cleve-Euler FAPP 5, ,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,1 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, ,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula lundii Reichardt NLUN 4, ,2 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,4 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Sellaphora laevissima (Kützing) Mann SELA 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 436 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-100): 23,5 ADMI (%): 64,9 Acidofil ( ): 174 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,57 % PT: 0,2 EUNO (%): 6,4 Circumneutral ( ): 773 Odefinierad ( ): 30 ADMI (μm): IPS (1-20): 19,5 ACID: 6,66 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 21 Deformerade (%): - 2,35 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 45

48 Bilaga 3. Tabeller Lokalerna ordnade i nummerordning Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 46

49 Tabell A. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2013) i vattendrag i Hallands län Nr Vattendrag Lokalnamn Datum Antal räknade arter 5 Fylleån Bårared ,39 19,9 1 3,5 1 0, Hög 6 Assman utloppet ,34 19,7 1 22,3 1 0, Hög 8 Teglabäcken Kvarnehall ,66 18,8 1 24,5 1 1, Hög 10 Boarpsbäcken nedst.ringabäcken ,79 19,6 1 20,5 1 0, Hög 11 Lyngabäcken V Lilla Ättarp ,76 19,5 1 21,9 1 0, Hög 12 Sännan Hallaforsen ,67 19,8 1 22,2 1 0, Hög 13 Slissån Lindhults kvarn ,60 19,4 1 17,9 1 0, Hög 17 Kvarnbäcken Ryen ,16 19,8 1 20,3 1 0, Hög 18 Ryenbäcken N Stabjär ,81 19,4 1 15,6 1 1, Hög 19 Stampån Vismered ,61 19,2 1 16,5 1 0, Hög 20 Stenån nedströms Kvarn ,39 18,9 1 26,1 1 1, Hög 21 Skottsjöbäcken Siggebol ,97 19,1 1 24,2 1 0, Hög 24 Kungsätersån Hultaberg ,57 19,5 1 23,5 1 0, Hög Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status Tabell B. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2013) i vattendrag i Hallands län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 5 Fylleån ,0 75, ,62 4 Surt 6 Assman ,2 14, ,69 3 Måttligt surt 8 Teglabäcken ,3 2, ,36 2 Nära neutralt 10 Boarpsbäcken ,2 13, ,44 2 Nära neutralt 11 Lyngabäcken ,9 11, ,67 2 Nära neutralt 12 Sännan ,8 4, ,00 2 Nära neutralt 13 Slissån ,3 18, ,63 3 Måttligt surt 17 Kvarnbäcken ,4 10, ,45 2 Nära neutralt 18 Ryenbäcken ,1 23, ,30 3 Måttligt surt 19 Stampån ,7 27, ,35 3 Måttligt surt 20 Stenån ,3 1, ,94 1 Alkaliskt 21 Skottsjöbäcken ,6 11, ,42 2 Nära neutralt 24 Kungsätersån ,9 6, ,66 2 Nära neutralt 47

50 Bilaga 4. Lokalbeskrivningar 48

51 5. Fylleån, Bårared RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 100 Fylleån Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 15,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: m uppströms sammanflödet i den östra fåran Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Prov tagna i den östra huvudfåran, för grunt vatten i den västra. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 49

52 6. Assman, utloppet RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 100 Fylleån Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Lokalens bredd: 6 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,25 m Vattentemperatur: 15,7 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: ca 120 m uppströms sjö, där vägen gör en krök och går nära ån Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: >50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ek Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass 0 - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bom 550 m innan punkten. Fastsittande stenar och block. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 50

53 8. Teglabäcken, Kvarnehall RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 101 Nissan Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: 0-10 m uppströms trumman Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Mellan vägtrumma och järnvägsbron. Averkat kring bäcken sedan Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 51

54 10. Boarpsbäcken, nedströms Ringabäcken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 101 Nissan Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 12,3 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: m nedströms sammanflödet av alla fåror, där bäcken gör en krök Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al gran Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Efter sammanflödet med Ringabäcken. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 52

55 11. Lyngabäcken, V Lilla Ättarp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 101 Nissan Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 15 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12,5 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: 5-15 m nedströms vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd klibbal björk Dominerande 2: buskar hägg - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Överenstämmer inte med foto från förra provtagningen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 53

56 12. Sännan, Hallaforsen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 101 Nissan Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,25 m Vattentemperatur: 14,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: >50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: buskar brakved al Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Fastsittande stenar. Tog både i den större och mindre fåran (bredden på vattendraget avser båda fårorna tillsammans). Stark fors, tog inte stenar där det forsade som mest. Längre nedströms lugnare vatten, men djupt. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 54

57 13. Slissån, Lindhults kvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 102 Suseån Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Halmstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,45 m Vattentemperatur: 13,2 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: m nedströms trumman Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: >50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al gran Dominerande 2: träd björk - Dominerande 3: buskar ek rönn Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Fastsittande stenar. Tjock brunsvart organisk beläggning. Trevlig farbror i huset intill:-) Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 55

58 17. Kvarnbäcken, Ryen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Falkenberg Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 14 C Lokalens maxdjup: 0,2 m Märkning av lokal: 2-8 m uppströms vägen, i båda fårorna Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt 6 mellanstora stenar. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 56

59 18. Ryenbäcken, N Stabjär RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Falkenberg Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 10,8 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: ca 100 m uppströms vägen, där bottensubstratet var lämpligt Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: 5-50% Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: träd björk rönn Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Taget ca 100 m uppströms ursprungskoordinater (koordinater ändrade), samma plats där bottenfaunan tas. Gå längs åkern. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 57

60 19. Stampån, Vismered RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Falkenberg Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,35 m Vattentemperatur: 13,8 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: ca 15 m uppströms bron, i mittenfåran (huvudfåran) Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: >50% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al rönn Dominerande 2: träd gran - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Brunsvart organisk beläggning på de flesta stenar. Stark fors i mittenfåran (huvudfåran) så stenar tagna närmare kanten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 58

61 20. Stenån, nedströms Kvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 104 Himleån Län: 13 Halland EU-id: - Kommun: Varberg Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 13,5 C Lokalens maxdjup: 0,35 m Märkning av lokal: 5-15 m nedströms gångträbro vid golfbana Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd ask al Dominerande 2: buskar hassel - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Golfbana måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Går att köra ner till ån. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 59

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Rapport 2012:61. Kiselalger i Västra Götalands län 2011

Rapport 2012:61. Kiselalger i Västra Götalands län 2011 Rapport 2012:61 Kiselalger i Västra Götalands län 2011 Rapportnr: 2012:61 ISSN: 1403-168X Författare: Ylva Meissner och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Foto: Den surhetståliga

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2010 Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2010 Författare: Irene Sundberg

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:4 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 En undersökning av åtta lokaler Ylva Meissner Titel: Kiselalger i

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008 Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008 Författare: Irene Sundberg

Läs mer

Kiselalger i Södermanlands län 2015

Kiselalger i Södermanlands län 2015 Kiselalger i Södermanlands län 2015 En undersökning av 10 vattendrag Rapport 2016:9 Titel: Kiselalger i Södermanlands län 2015 en undersökning av 10 vattendrag Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg 2014:4

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg 2014:4 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2013 Författare: Irene Sundberg 2014:4 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2013 Författare: Irene Sundberg Vattengruppen Miljöenheten

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2015

Kiselalger i Stockholms län 2015 Kiselalgen Amphora ovalis. Fakta 2015:25 Kiselalger i Stockholms län 2015 En undersökning av 13 vattendrag Publiceringsdatum 2015-12-16 Kontakt Avdelningen för miljö stockholm@lansstyrelsen.se 010-223

Läs mer

Kiselalger i Gävleborgs län 2014

Kiselalger i Gävleborgs län 2014 Kiselalger i Gävleborgs län 204 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2206 Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2016

Kiselalger i Stockholms län 2016 Fakta 2016:14 Kiselalger i Stockholms län 2016 En undersökning av elva vattendragslokaler Publiceringsdatum 2016-11-08 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontaktpersoner

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Rapport 2013:55. Kiselalger i Västra Götalands län 2012

Rapport 2013:55. Kiselalger i Västra Götalands län 2012 Rapport 203:55 Kiselalger i Västra Götalands län 202 Rapportnr: 203:55 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg, Ylva Meissner Foto: Medins Biologi Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2014

Kiselalger i Stockholms län 2014 Fakta 2015:11 En undersökning av 20 lokaler Publiceringsdatum 2015-04-05 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 E-postadress@lansstyrelsen.se I Stockholms län undersöktes

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler Kiselalger i Kalmar län 2015 En undersökning av 10 lokaler Kiselalger i Kalmar län 2015 Meddelande 2016:02 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Bilder: Tryckt hos: ISSN

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stockholms län Fakta 2014:2

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stockholms län Fakta 2014:2 Fakta 2014:2 Kiselalgen Frustulia erifuga påträffades i sjön Öran i Haninge och Huddinge kommun. Medins Biologi AB Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 201 Publiceringsdatum

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 En undersökning av 8 vattendragslokaler 2017-01-05 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 Rapportdatum: 2017-01-05 Version: 1.0 Projektnummer: 3089 Uppdragsgivare:

Läs mer

Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011 Statusbedömning av miljötillståndet www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2011:45 Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013

Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 En undersökning av 27 lokaler Iréne Sundberg Amelie Jarlman Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010

Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010 Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Rapport April 2001:01 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011 Omslag:

Läs mer

Rapport 2015:27. Kiselalger i Västra Götalands län 2014 En undersökning av 25 vattendragslokaler

Rapport 2015:27. Kiselalger i Västra Götalands län 2014 En undersökning av 25 vattendragslokaler Rapport 205:27 Kiselalger i Västra Götalands län 204 En undersökning av 25 vattendragslokaler Rapportnr: 205:27 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg och Ylva Meissner

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Rapport April 2001:01 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2012 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2012 Omslag:

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Rapport 2015:62. Kiselalger i Västra Götalands län 2015 En undersökning av 26 vattendragslokaler

Rapport 2015:62. Kiselalger i Västra Götalands län 2015 En undersökning av 26 vattendragslokaler Rapport 205:62 Kiselalger i Västra Götalands län 205 En undersökning av 26 vattendragslokaler Rapportnr: 205:62 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins Biologi

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Emåns vattensystem 2014

Kiselalger i Emåns vattensystem 2014 Kiselalger i Emåns vattensystem 2014 Ylva Meissner Iréne Sundberg 1 Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2695

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 2016-12-12 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 Rapportdatum: 2016-12-12 Version: 1.0 Projektnummer: 3098 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalger Ljusnan-Voxnan

Kiselalger Ljusnan-Voxnan Kiselalger Ljusnan-Voxnan 2012 Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 2012-12-06 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 2017-12-08 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 Rapportdatum: 2017-12-08 Version: 1.0 Projektnummer: 3196 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013

Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013 Fakta 2014:7 Foto: Den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula förekom rikligt i Märstaån vid Steninge 2013,. Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013 Publiceringsdatum 2014-04-03 Kontaktperson

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012

Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 2013:11 Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2013:11 Rapportnamn: Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 Utgåva: Endast publicerad på webben.

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Kiselalger. Metodik och Resultat. Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida. Referenser. Artlistor. Mölnlycke

Kiselalger. Metodik och Resultat. Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida. Referenser. Artlistor. Mölnlycke Kiselalger Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 203--2 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon 03-338 35 40 info@medins-biologi.se

Läs mer

Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013

Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013 Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:4 - 2 - Kiselalger i Rååns avrinningsområde

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Författare Iréne Sundberg Ylva Meissner Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt För mer information kontakta: Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Kiselalger i Emåns vattensystem En undersökning av 6 vattendrag

Kiselalger i Emåns vattensystem En undersökning av 6 vattendrag Kiselalger i Emåns vattensystem 2017 En undersökning av 6 vattendrag 2018-05-08 Kiselalger i Emåns vattensystem 2017 Rapportdatum: 2018-05-08 Version: 1.0 Projektnummer: 3284 Uppdragsgivare: Utförare:

Läs mer

Rapport bör citeras: Sundberg, I Kiselalger i Östergötland 2016, Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2016:13.

Rapport bör citeras: Sundberg, I Kiselalger i Östergötland 2016, Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2016:13. Kiselalger i Östergötland 2015 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 502-3669-15 Titel: Kiselalger i Östergötland 2015 Författare: Utgiven av: Hemsida: Iréne Sundberg Länsstyrelsen Östergötland http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet 20-2014 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2017

Kiselalger i Västra Götalands län 2017 Kiselalger i Västra Götalands län 2017 En undersökning av 60 vattendragslokaler Rapport 2018:11 Rapportnr: 2018:11 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Ivösjökommittén. Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön

Ivösjökommittén. Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön Ivösjökommittén Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag

Läs mer

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012 Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012 Maria Kahlert & Petra Werner Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:4 - 2 - Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:23 - 2 - Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Vattenkvalitet och biologi 2016

Vattenkvalitet och biologi 2016 UPPDRAG Effektstudie Svärtträsk UPPDRAGSNUMMER 1673806000 UPPDRAGSLEDARE Uno Strömberg UPPRÄTTAD AV Dan Evander och Uno Strömberg DATUM 2-01 Vattenkvalitet och biologi 2016 Uppdrag och syfte På uppdrag

Läs mer

Rapport 2016:60. Kiselalger i Västra Götalands län 2016 En undersökning av 39 vattendragslokaler

Rapport 2016:60. Kiselalger i Västra Götalands län 2016 En undersökning av 39 vattendragslokaler Rapport 206:60 Kiselalger i Västra Götalands län 206 En undersökning av 39 vattendragslokaler Rapportnummer: 206:60 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler Kiselalger i Kalmar län 2016 En undersökning av åtta vattendragslokaler Omslagsbilden föreställer den näringskrävande kiselalgen Navicula germainii, som dominerade kiselalgssamhället i LO05 Loftaån i Kalmar

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr

Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr 502-1739-2011 av Maria Kahlert Institutionen vatten och miljö (tidigare miljöanalys), SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:7 - 2 - Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr 502-1739-2011

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006

Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006 Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006 Slutrapport av uppdraget nr 216 0635, dnr 721-4509-06Mm av Maria Kahlert 1 och Amelie Jarlman 2 1 Institutionen för

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer