SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN"

Transkript

1 SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt speciell småkrypsfauna kan dessutom finnas i riktigt små vattensamlingar. Artrikedomen kan ibland vara stor och så även antalen. Närvaron av en stor mängd olika organismer beror bl.a. på att i vattnet kan man hitta, dels arter som hela sitt liv lever i vattnet (vattenorganismer) dels larv och nymfstadier av många olika insekts grupper. Bland de förra hittar vi t.ex. iglar, små planktonkräftdjur och hjuldjur, vattenkvalster, snäckor och några kräftdjur och vissa insekter (vattenlevande skalbaggar och några skinnbaggar) samt naturligtvis samtliga fiskarter. Grupper som har vattenlevande (äggen läggs i vatten) stadier är bl.a. bäcksländor, nattsländor, dagsländor, trollsländor, sävsländor, stickmyggor, fjädermyggor, knott och svidknott samt vissa flugor och bromsar. Utöver dessa finns grodor och salamandrar som delvis lever på land, men ungstadierna lever helt i vattnet, salamandrarna större delen av sitt liv. På samma sätt som på land så har de olika krypen vissa relationer till varandra, vilka i vattnet ofta tydligare än i andra miljöer kan pusslas ihop till en näringsväv. De olika djuren lever då i det man kallar ekologiska nischer, vilka karakteriserar födoval och delvis också livsmiljön som sådan. Det finns alltså betare (primära konsumen ter) av olika slag. En typ äter dött organiskt material ihop med den svamp- och bakterieflora som växer på detta material. I en annan nisch lever organismer som systematiskt betar ned levande högre växtlighet, medan ännu en annan typ lever i den nisch där de mikroskopiska algerna som växer på olika ytor äts. En speciell nisch upptar de små planktonkräftdjur och hjuldjur som filtrerar de planktoniska alger som finns fritt svävande i vattnet. Nästa steg utgörs då av de s.k. sekundära konsumen terna som lever av de betande organismerna, en hel del rovlevande sländlarver hör till denna grupp. Tertiära konsumenter lever i sin tur på båda dessa konsumentgrupper, exempel på sådana organismer är trollsländelarver och större larver av dykarskal baggar, liksom delvis dykarna själva. Och högst upp lever toppredatorerna som utgörs framförallt av fiskarna, vilka dessutom inbördes har en liknande relation med gäddan i toppen. Fiskar tas ju dessutom av fåglar som tas av rovfåglar o.s.v. En sjös s.k. näringsväv kan alltså bli mycket vidlyftig och med många steg från de första basala producenterna (som utnyttjar solen eller kemiskt bunden energi) till de slutliga konsumenterna, vilka dessutom befinner sig på terra firma (eller i luften). Småkryp i stillastående vatten Exkursioner med detta tema kan företas från våren då det blivit isfritt över sommaren och framförallt långt in på hösten. (Vill man få ett begrepp om naturens växlingar och skillnad i produktion under året går det att via isvak samla en del material även på vintern). För insamling av småkryp behövs håvar (med maskstor lekar i näten anpassade för olika stora organismer), några durkslag/silar i rostfritt stål (små och stora kan vara bra för användning i olika miljöer ) och någon slev eller dylikt redskap för att kunna ta upp bottensediment. Insamlat material hälls med fördel upp i större vita fotoskålar, och organismer kan sedan plockas ut och läggas i små skålar för vidare observation, kanske under lupp eller i ett miniakvarium. Som alltid när man hanterar levande organismer krävs en viss försiktighet och särskilt bör observeras att det är vattendjur, vilka kanske inte tål vistelse i luften eller endast under korta perioder kan tolerera sådan behandling.

2 I närområdet till Fiskevillan finns Fågeldammarna och de ej inhägnade delarna av Köllerna, dessutom går det in en flik/vik av Säveån mot den sista av dammarna. Denna flik är delvis kraftigt bevuxen med olika stora vattenväxter och utgör därför en kontrasterande miljö jämfört med övriga dammar. Nymfer av dagsländor hittar man i många olika vatten. Spröten på bakkroppen är gälarna. Med en planktonhåv görs upprepade dragningar i ytvattnet på en fågeldamm, någon av de övriga dammarna och slutligen i fliken av Säveån. Materialet från de olika lokalerna överförs till var sin mindre fotoskål som märks med lokalnamn. En planktonhåv är konstruerad för att fånga pyttesmå plankton som inte kan simma undan tillräckligt snabbt. För att få reda på om det finns större och mer snabb simmande organismer i det fria vattnet på lokalerna sker också håvning med de enkla s.k. fiskhåvar som finns att köpa i bl.a. leksaksaffärer. Maskstorleken gör att håven kan föras genom vattnet snabbt och alltså fånga organismer som kan undfly planktonhåven, med skicklighet kan t.o.m. mindre fiskar fångas. Även det som fångas med dessa håvar förs till skålar som märkts på samma sätt som de tidigare, och dessutom med en notering om fångstmetod. Väldigt många organismer (särskilt insektsnymferna) är mer eller mindre starkt knutna till olika typer av vegetation i vattenmiljöerna. Detta beror på att här finns både mat och möjlighet att gömma sig från fiende. Med de olika durkslagen provtas bland växtligheten genom att man bara för sållet genom olika typer av befintlig växtlighet. Resultatet av provtagningarna hälls upp i de stora vita fotoskålarna. Slutligen provtas bottensedimenten på de olika lokalerna med hjälp av slevarna, vilka försiktigt förs ner i botten och lika försiktigt tas upp. Går det för snabbt riskeras att materialet, beroende på dess konsistens, spolas bort uppe i vattnet, och provet får tas om. Detta material kan med fördel föras över till ett mindre kärl och bevaras så intakt som möjligt. Efter insamling ska så materialet gås genom och de olika organismerna plockas ut och studeras. Detta görs bäst inomhus med hjälp av god belysning. Små plastskedar och pincetter (gärna av fjäderstål så att man minimerar risken för att djuren skadas) användes för detta arbete och organismer som ser lika ut läggs ihop i små plastskålar eller burkar fyllda med vatten. Då detta är genomfört kan vi börja titta på de organismer vi fångat, och i bästa fall ska det vara rätt stor skillnad mellan de olika lokalerna, både beträffande mängden djur och vilka arter och typer som förekommer.: I Fågeldammen kan periodvis stora mängder av större filtrerande zooplankton som olika Daphnia-arter finnas. Detta beror på att här finns gott om mat för dessa men få andra större organismer som kan äta planktonorganismerna. Orsaken är att

3 fåglarna tar en hel del av de andra organismerna som mat. Växtligheten är här nästan noll eftersom en del andfåglar äter av växtligheten och dessutom kan ljusförhållandena vara begränsande, följaktligen få organismer i denna miljö. Bottensedimenten är ofta täckta av löv och här bland löven finns en del organismer vilka i stort kan klassificeras som betare, bl.a. den i stort sett överallt närvarande vattengråsuggan (Asellus aquaticus). Blir det gott om stora vattengråsuggor så tar fåglarna en del liksom de gör av de större och mer aktiva organismer vilka i sin tur lever av vattengråsuggan. Det blir således ett slags balanssituation, vilken kan innebära att antalet vattengråsuggor kan växla starkt under året, vattengråsuggan kan dessutom ha flera olika typer av livscykel (tidpunkter för ungproduktion och livslängd) vilket naturligtvis också påverkar antalet. I någon av de andra Köllerna finns inte den stora mängden fåglar, vilket vanligen medför att fler och olika större organismer finns både i vattnet, i växtligheten (som här finns delvis rikligt längs stränderna) och på bottnarna. Detta resulterar i att plankton som Daphnia äts i större utsträckning, och detsamma gäller för vattengråsuggan. Färre filtrerande zooplankton i vattenmassan innebär mer växtplankton och särskilt kan vissa större arter finnas. Generellt bör dessa miljöer vara mer artrika men vanligen också utan de ibland mycket stora antal som finns i fågeldammarna. Säveåfliken. Här finns på grund av den stora mängden växtlighet ännu fler olika arter, vilka alltså finner skydd och mat i en mängd olika småmiljöer bland växtligheten. En stor mängd större växter innebär dock begränsat livsutrymme för både växtoch zooplankton, men ofta kompenseras detta av att speciella arter som lever direkt på ytorna av växtligheten istället finner livsutrymme. Den rika växtligheten tillför mycket näring till bottnarna på hösten då den vissnar. Detta kan ibland medföra att det blir dåligt med syrgas löst i bottenvattnet vilket medför att endast ett begränsat antal specialiserade organismer kan leva i dessa bottnar. Sötvattenssnäckor kan man hitta i vegetationen på grundare bottnar. Här två vanliga arter i vegetationsrika vatten. På en rätt begränsad yta kan man finna tre rätt olika miljöer vars varierande karaktär ger upphov till ganska olika organismssamhällen. Lägg dock märke till att vissa arter förekommer på samtliga lokaler, dom är vad man kallar generalister och kan alltså finna mat och föröka sig under högst varierande förhållanden. I motsats till dessa finns specialister som kräver väldigt speciella förhållanden för att kunna leva. Småkryp i Säveån respektive Mjörn (Nolhagaviken) Samma utrustning som tidigare använts för att se vad som fanns i dammarna. I Säveån uppletas ett strandparti som har en hel del växtlighet liknande det som finns nere längs stränderna i Nolhagaviken. Insamling, separering och analys sker på liknande sätt som ovan beskrivits. Skillnaderna mellan dessa miljöer är i vissa

4 avseenden inte stora. Bottenförhållandena är dock olika både avseende mängd finare organiskt material och djup. Ån är dessutom mer eller mindre grumlig stora delar av året, vilket gör att de ljusberoende planktonalgerna inte kan leva här. I övrigt finns många gånger stora likheter mellan de två lokalernas organismer, dock kan stora flöden periodvis höst och vår i ån medföra att vissa organismer spolas ut i sjön. Av och till kan dessutom syrgasförhållandena i sjöns sedimentbotten vara dåliga, vilket medför att vissa organismer försvinner för kortare perioder eller för alltid. I gengäld kan organismer som tål dessa förhållanden, men som i övrigt kanske är konkurrenssvaga, bli talrika. Ett större näringsrikt vattendrag med låg strömhastighet kan alltså uppvisa stora likheter med en grund näringsrik sjövik. Inom båda miljöerna kan man hitta sötvattensgråsugga, ett större antal olika nattsländelarver (husmaskar), dagsländenymfer och trollsländenymfer och förmodligen, särskilt i sjön några arter av snäckor. Den varierade miljön innebär att det finns både frilevande planktoniska (mest i sjön) och arter som lever på växtlighetens ytor av både växter och organismer. Småkryp på olika lokaler i Mjörn Nolhagaviken och Mjörnviken Utrustningar i form av håvar och kärl för insamling är samma som tidigare använts. Karaktären på den vindexponerade Mjörnviken (sydsidan av Piren) är sådan att denna undersökning helst skall ske sommartid då risken för kraftig blåst är minst. Detta är två lokaler med mycket olika utseende och miljö. Den lugna delvis skyddade Nolhagaviken med delvis kraftig växtlighet både över och under vattnet kontrasterar kraftigt mot den öppna starkt vågutsatta och vegetationsfria Mjörnviken med sandbotten. Man kan alltså förvänta sig att det man hittar av olika organismer skiljer starkt mellan lokalerna, bl.a. saknas i stort sett organiska sediment i Mjörnvikens sandbottnar. I sötvatten är sådana sandbottnar vanligen rätt sterila medan i sandiga havsstränder finns en mycket speciellt anpassad fauna och en mängd mikroorganismer. Buksimmarna är vattenlevande skinnbaggar och kan bli mycket vanliga om inte fiskpredationen är för stor. I Mjörnviken kommer man att kunna håva in en del både växt- och djurplankton och enstaka andra organismer. Finns det ansamlingar av organiskt material här och var så kan man samla in detta och konstatera att det i huvudsak är i detta material som man kan finna djur. På sandbottnarna i övrigt finns vanligen bara vissa nattsländelarver (husmaskar med hus av sandkorn) och möjligen någon mer specialiserad dagsländenymf. Bland stenarna längs piren kan man nog hitta dels flera andra organismer dels kanske någon snäcka som inte finns i den andra viken.

5 Avsaknaden av växtlighet gör att alla organismer knutna till sådana miljöer saknas. Har vi tur kanske vi kan få en del småfisk, som i stim far omkring i strandzonerna även inom synbarligen fattiga områden. I motsats till detta så finns ju många olika arter av ett flertal organismgrupper i den skyddade viken med rik växtlighet. Jämförelse Mjörnviken och ett litet rinnande vattendrag (Dammsjöbäcken) Samma utrustning som tidigare använts på de olika lokalerna. I bäcken är det ingen mening att försöka med den finmaskiga håven, oavsett provtagningen sker uppe vid Kvarnbackenskolan eller nere vid utloppet i Nolhagaviken. Jämförelsen här sker mellan två rätt näringsfattiga miljöer där skillnaden mellan rörelse p.g.a. vågor relateras till ett vatten i ständig och varierande rörelse. Den kraftigare strömmen i bäcken medför att sediment i stort sett saknas på botten, men i jämförelse med Mjörnviken så är det mycket grövre material på botten. Strömmande miljöer är dock sådana att det bildas områden med ingen eller svag ström och t.o.m. bakström kan förekomma. Inom sådana partier kan då en del finare organiskt material deponeras. De speciella förhållandena i strömmande miljöer har gjort att de organismer som lever här har speciella anpassningar och livsmönster för att inte spolas ut med strömmen. Nymfer av bäcksländor (en hel grupp som är speciellt anpassad) och dagsländor är ofta plattade och med kraftiga ben och ordentliga klor på fötterna. Även de larver av nattsländor som lever i rinnande vatten har sådana anpassningar och husbyggarna utnyttjar sand och småsten för att få tunga hus. En annan anpassning är att många av organismerna lever nere bland eller under stenarna där strömmen inte är lika stark. Under stenarna kan man också hitta en del andra småorganismer. Andra mekanismer för att hålla sig kvar är ett fastsittande levnadssätt som hos knottlarverna. En grupp nattsländelarver bygger fastsittande strutformiga nät för att fånga föda och larverna sitter inne i struten vilket naturligtvis också är ett skydd under måttliga strömförhållanden. I bäckens strömmande vatten kan vi räkna med att hitta ett ganska rikt organismliv tack vare att en mängd olika mikromiljöer skapas nere kring stenar och annat i bäcken. Finns det dessutom påväxt av mossa på stenarna i bäcken blir miljön än rikare.

6 SMÅKRYP - i olika slags vatten X Fiskevillan. Utgångspunkt för exkursionerna för att titta på småkryp. 4 Mjörnviken. Öppna exponerade stränder med 1 Fågeldammarna i parken. Här finns dammar sandbottnar. I ansamlingar av växtmaterial kan en helt annorlunda småkrypsfauna finnas. av olika karaktär beroende på mängden fåglar och om vattnet strömmar. 5 Kanalerna i Kongo. 2 Liten näringsrik vattensamling i ekparken. Rikligt med lövförna ger ofta dåliga syreförhållanden. En miljö med mer naturliga förhållanden. Vattnet kan 6 Nolhagaviken. Lokalerna inbördes något olika vad avser näringsförhållanden och växtlighet. torka ut och ger därför speciell karaktär på småkrypsfaunan 7 Dammsjöbäcken. Utanför kulverten mot viken ett grävt näringsrikt dike med låg strömhastighet. 3 Säveån med riklig växtlighet. Beroende på Ovan kulvert vid Kvarnbacken en typisk liten vattenföring varierar strömförhållandena. näringsfattig skogsbäck med varierande ström och växtlighet.

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Nymffiske. Dagsländenymfer

Nymffiske. Dagsländenymfer Nymffiske Nymffiske har det skrivits hela böcker om, så det som får plats här är av begränsad omfattning. Vill man läsa mer finns tex böckerna "Öring" - Nils Färnström, "Med fluga" - Gunnar Johnson, "Fiske

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Förslag till riktlinjer. för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald

Förslag till riktlinjer. för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald Förslag till riktlinjer för anläggning och skötsel av dagvattendammar i Varberg och Falkenberg - biologisk mångfald Text, illustration och foto: Peter Nolbrant Mars 2013 Alla fotograferade dammar i rapporten

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder

KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder INGE LENNMARK Dykeri & Undervattensfoto KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder Kryptogamer 1.086 st, varav Alger

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. 1 Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP 5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen

Läs mer

Innehållsförteckning Biolan Suotis del- och reservdelsförteckning... 2

Innehållsförteckning Biolan Suotis del- och reservdelsförteckning... 2 SUOTIS INSTALLATIONS-, BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR Tillverkningsnummer Monterad av Tillverkningsdag Försäljarens stämpel, underskrift och köpdag Innehållsförteckning Biolan Suotis del- och reservdelsförteckning...

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit

Läs mer

SLÄTMOSSENS NATURPARK

SLÄTMOSSENS NATURPARK SLÄTMOSSENS NATURPARK Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild.

Läs mer

Förekommer rikligt i vissa vatten och finns i

Förekommer rikligt i vissa vatten och finns i Välkommen att fiska i destination Funäsdalen Här finns hundratals upplåtna vatten i ett område med en mängd sjöar, tjärnar och åar. Vi är ett spännande gränsområde där skog möter fjäll, vilket innebär

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Ett öppet möte om upprustningen av parkleken Nybygget i Gubbängen hölls den 28 maj 2015 klockan 18-19.30. 30-40 personer, alla vuxna, närvarade på

Läs mer

en guide till Tenans natur

en guide till Tenans natur Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Mikael

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Information till besökare i Kebnekaiseområdet

Information till besökare i Kebnekaiseområdet Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

en guide till Hopomträskets natur

en guide till Hopomträskets natur Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Mikael

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

NR 3 2008 Sverige: 68:- Danmark: 73:- Norge: 78:-

NR 3 2008 Sverige: 68:- Danmark: 73:- Norge: 78:- NR 3 2008 Sverige: 68:- Danmark: 73:- Norge: 78:- Hemsila på topp igen Teknik för tjecknymf Vinkla kasten i öringån Fickfiske med streamer Frihet i laxfisket med enhandsspö text och foto: Johan Klingberg

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida Reviderad juni 2011 Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73709 08 520 38590 Mats 08 520 73709 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Naturskolan Slutet på Storeksvägen

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Rädda Långsjöns Grodor

Rädda Långsjöns Grodor Rädda Långsjöns Grodor LÅNGSJÖ FASTIGHETSÄGAREFÖRENING www.langsjo.org producera en folder om Långsjöns groddjur och vad man kan göra för att hjälpa dem undan vägdöden. 2 De tre senaste vårarna har boende

Läs mer

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig, Växjö kommun De första människorna som vandrade in i våra trakter efter att

Läs mer

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Trygve Bergman Projektledare Kalix Kommun Glenn Douglas Fiskerikonsulent Kalix Kommun Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Produktbenämning; Kalix

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer