Blötfoder som möjlig orsak till sjukdom och reproduktionsproblem

Transkript

1 Blötfoder som möjlig orsak till sjukdom och reproduktionsproblem A. Allmänt om blötfoder, definitioner Begreppet blötfoder innefattar i princip tre olika grupper: 1. Icke fermenterat foder Är i princip ett nyblandat foder bestående av mjöl, koncentrat och vatten, alternativt ett färdigt foder. Detta pumpas ut utan rundpumpning. Tiden från blandning till utfodring är kort och temperaturen är låg i blandningen. Detta är sällan förekommande idag. 2. Delvis fermenterat/stöpt foder Detta är det vanligast förekommande alternativet. Tiden i blandarkaret är kort, från några minuter till någon timme men foder i rörledningarna blandas in med nytt foder. Blötfodret som står i rören blir delvis fermenterat utvecklingen beror på temperaturen och tiden. På sommaren med temperaturer runt grader under innertaken kan den mikrobiologiska aktiviteten i rörledningarna vara mycket hög och fodret blir fermenterat. 3. Fermenterat foder Principen är att blötfoderblandningen står i ett blandarkar under lång tid, flera timmar, och med en temperatur på minst 23 grader. Vid sådana förhållanden blir hela fodermassan fermenterad. Metoden förekommer i England och i Danmark men metoden är osäker eftersom a) det är svårt att hålla en hög temperatur, b) osäkra hygieniska förhållanden och c) ingen kontroll på den mikrobiella floran. Bra blötfoder Ett bra blötfoder luktar lite syrligt men skall inte lukta starkt surt eller jäst. Fodret som har fermenterat i rören bör ha ett ph under 4,5 för att hämma E. coli-tillväxt och gärna ett ph på ca 4,2-4,3. Innehållet av mjölksyra bör vara 1-2 % och max ättiksyra 0,2 %. Innehållet av etanol bör vara lågt, helst under 0,3-0,4 %. I ett blötfoder finns det ideala förhållanden för mikrobiell tillväxt och det är omöjligt att helt förhindra denna tillväxt. I fodret finns ett visst förhållande mellan mögelsvampar, jästsvampar, totalantal bakterier och koliforma bakterier samt mjölksyrabildande bakterier. De senare består till största delen av lactobaciller. Mögelsvampar är absolut oönskade, och en hämning av koliforma bakterier är önskvärt. Ett stort antal mjölksyrabildande bakterier är önskvärt och det är produkterna från dessa som håller de andra bakterierna under kontroll. Alltför hög förekomst av jästsvampar är olämpligt eftersom de förbrukar energi, och kan ge smakförändringar.

2 Kriterier för ett bra blötfoder som ges till grisar: Jästsvamp, litet antal Mjölksyrabakterier 1-5 miljoner (log 6-7) Andra bakterier, litet antal < (log 5) ph 4,2-4,5 Mjölksyra 1-2 % Ättiksyra Max 0,2 % Etanol 0,3-0,4 % Mögelsvampar < 1000 (log 3) ph ph i blötfodret påverkas av den blöta råvarukomponenten, av torrfodret, råvarornas syrabindande kapacitet och av förekomst av olika syror. Syrabindningskapaciteten är lägst för spannmål, hög för proteinråvaror och väldigt hög för de flesta mineralråvaror. Vattnet har också betydelse för ph. ph-intervall för växt av mikroorganismer: Mikroorganism ph-intervall Mögelsvamp 2-10 Jästsvamp 2-8,5 Mjölksyrabakterier 3,5-10,5 Stafylokock Aureus 4-10 Salmonella 4,5-9 E. coli 4,5-9 Mikrobiologin i blötfoder 7 ph 3 Fas 1 Fas 2 Fas 3

3 Svampar kan växa på näringssubstrat med glukos som kolhydratkälla och de kan ofta själva bilda nödvändiga aminosyror, proteiner och vitaminer. De flesta mögelsvampar växer bara i närvaro av luft och man finner mögelsvampar i en blötfoderanläggning där det finns tillgång på näring, fukt och luft. Mögelsvampar kan växa vid låg temperatur och lågt ph, lägre än man finner i blötfoder men vissa organiska syror såsom propionsyra och sorbinsyra kan hämma tillväxten. Mögelsvampar kan vid speciella förhållanden bilda mögeltoxiner och kända effekter av sådana toxiner är kastningar, reproduktionsproblem, svaga eller dödfödda grisar och i undantagsfall dödsfall. Jästsvampar kan också växa vid låga temperaturer. Vid närvaro av syre bildas koldioxid och vatten. Om det saknas syre bildas i stället etanol och koldioxid. Mjölksyrabildande bakterier producerar antimikrobiella substanser som konserverar matvaror och detta har varit känt i flera tusen år. Fermenteringen minskar mängden lättillgängliga kolhydrater och det resulterar i organiska substanser med antimikrobiella egenskaper såsom mjölksyra, ättiksyra och propionsyra. Mjölksyraproducerande bakterier Denna grupp av bakterier består av många olika grupper bakterier såsom laktobaciller, laktokocker, enterokocker och streptokocker. De kan delas in i homofermentativa och heterofermentativa baserat på slutprodukten i glukosmetabolismen. Vid homofermentation bildas endast mjölksyra vid glukosfermentationen. Det bildas två molekyler mjölksyra från varje glukosmolekyl och därför är energiförlusten liten. Näringsförluster i blötfoder Under lagring och fermentering av blötfoder uppstår närings- och energiförluster. Mikrofloran lever så att säga inte gratis. De huvudsakliga produkterna från mikrofloran såsom mjölksyra, ättiksyra, etanol osv har stort energivärde för djuret som äter detta. Vid fermentering kan det uppstå förluster av rena aminosyror, speciellt lysin. Sammanfattningsvis visar försök att energi- och näringsförluster i vanligt blötfoder är minimalt och både tillväxt och foderutnyttjande är detsamma som i torrfoder. Några av de mjölksyrabildande bakterierna kan växa vid temperaturer under 5 plusgrader, andra vid 45 plusgrader. De flesta har dock sitt temperaturoptimum mellan 30 och 40 grader. Mjölksyraproduktionen ökar mycket vid temperaturer över plus 15 grader. Vissa bakterier kan växa vid ett ph så lågt som 3,2 medan andra kan växa vid ph 9,6 men de flesta trivs bäst vid ph 4,0-4,5. Produktionen av mjölksyra kan vara upp till 3 %. Bakterier har en otrolig uppförökning vid optimala förhållanden, de kan dela sig var 20 minut. På ett dygn kan en enda bakterie dela sig och bli en miljon.

4 B. Kontroll av blötfoderanläggningen Kritiska kontrollpunkter Vissa platser i blötfoderanläggningen verkar vara extra utsatta för oönskad mikrobiell tillväxt. - Vassletanken med innehåll men också andra alternativa blöta råvaror och förvaringstankar. - I blandarkarets nersläppsrör för de torra råvarorna blir det ofta mögelväxt. Om det finns risk för kondens i foderskruvar eller silos finns risk för mögeltillväxt. - I toppen av blandarkaret bildas en beläggning vid blandningen. I denna kan det växa mögelsvampar vid otillräcklig tvätt. - Nersläppsrörens utlopp till tråget kan få en invändig beläggning som blir grogrund för oönskad mikrobiell tillväxt. - Vad vi känner till från mikroorganismernas förökningshastighet kan man förvänta ett ökat antal mikrober med ökad lagringstid. Flest mikrober finns således i fodret som står i rörledningarna och i restmängden i blandarkaret. Exempel på detta är foder som ges efter längst uppehåll, vanligtvis morgonutfodringen eller om sinsuggor ges foder en gång per dag. 1. Daglig kontroll Hur är aptiten, finns det grisar som inte äter upp. Sinsuggor, digivande suggor, tillväxtgrisar. Inspektera anläggningen, ventiler, tråg etc. Inspektion av blandarkaret. Lukta på fodret, ev smaka. Följ utfodringen en gång per dag i alla stallavdelningar. 2. Kontroll varje vecka ph-mätning med ph-mätare, sticks eller papper. Detta kan vara lämpligt att göra om man använder syratillsatser. Nersläppsröret för torrfoder till blandarkar. Nersläppsröret till tråget, framför allt om en box eller avdelning står tom en längre tid. Rengör blandarkaret noggrant, invändigt och utvändigt. Kontrollera rörverk, omrörarvingar, lyssna efter oljud. Allmän översyn av ev läckage vid ventiler, övergångar och pumpar. 3. Kontroll vid behov Systematisk genomgång av anläggningen Fodersilo och skruvar Nersläppsrörens ändar vid trågen Tråg som står oanvända Foderprov för analys Jäsningsprov. Fyll en flaska med foder och låt stå ett dygn i rumstemperatur. Öppna försiktigt flaskan och iaktta trycket. Vid väldigt högt tryck har jästsvampar producerat för mycket gas. 4. Kontroll varje halvår Kontrollera vågar Kontrollera att förbrukning av råvaror stämmer med förbrukad mängd Kontrollera fodermängden som utfodras vid två till fem foderventiler och jämför med datorn Kontrollera ts-halten

5 Siktanalys på mjöl, vattenhalt på spannmål Uttagning av prov för analys Det är mest intressant att få analyserat vad grisen får i sig och då ska man ta ut ett foderprov från nersläppsröret till tråget. Men det kan vara svårt att få ett representativt prov taget med grisar runt om. Provet blir lätt förorenat. Ett alternativ är att ta ut provet från blandarkaret efter recirkulering. Tidigare studier har visat att variationen mellan gårdar är större än varitaionen inom gården varför det troligen är helt tillräckligt att ta ut prov från returledningen. Det finns tillfällen när man bör ta prov från andra delar av systemet t ex vassle, blandarkar osv. Prov för hygienisk analys ska tas i rena burkar eller glasflaskor. Kontakta ditt laboratorium för remiss och provtagningsflaskor. Ta ut provet direkt på morgonen från returledningen efter rundpumpning. Insändning av prover Blötfoderprover ska snabbt kylas ner till 2-3 plusgrader. Proverna måste komma in till laboratoriet snabbt utan att temperaturen stiger. Om detta misslyckas kan det ske en kraftig tillväxt av mikroorganismerna och analysen blir värdelös. Foderprover kan bli analyserade av Eurofins laboratorium eller av SVA. Gå in på deras respektive hemsida, eller Där finns remisser, anvisningar och adresser. Syratillsats Det finns många olika syror, och blandningar av dessa, som kan vara aktuella för inblandning i fodret. Utifrån foderanalysen kan det finnas behov av tillsats. Vid beräkning tas hänsyn till ts-halten i det färdiga fodret. Det vanligaste idag är inblandning av myrsyra eller en kombination av flera olika syror. En total koncentration av myrsyra bör inte överstiga 1,5 % av torrfoderdelen. I den färdiga blandningen ska inte syrainnehållet vara högre än max 0,4 %. Det finns risker med myrsyra eftersom den är korrosiv och pumpar som inte är syrafasta kan få läckage. Vid manuell hantering finns också risken för feldosering. Dessutom är det farligt att använda manuellt eftersom den är väldigt frätande. Det krävs noggranna anvisningar och skyddsutrustning för de som hanterar sådana produkter. I stället kan man använda en datorstyrd inblandare som själv känner efter hur mycket syra som ska tillsättas för att få ett stabilt ph i blandningen. Olika syrors påverkan på olika mikroorganismer Syra Mögelsvamp Jästsvamp Bakterier Mjölksyra (+) (+) + Ättiksyra Propionsyra Myrsyra + +(+) ++ Sorbinsyra (+) Benzoesyra

6 Rengöring av blötfoderanläggningen Om foderprover visar på obalans och växt av felaktiga mikroorganismer kan det bli aktuellt att rengöra anläggningen. Det är viktigt att analysera var problemet börjar och rengöra denna del samt allt som kommer efter detta i systemet. Det innebär att blandarkar och alla rörledningar skall rengöras men ofta också att vassletank eller annan tank för råvara samtidigt måste rengöras. Det är ingen ide att rengöra en del av systemet om det pumpas in råvaror som snabbt ger en felaktig mikroflora. 1. Börja med att tömma tanken med råvaran, ex vassletank, dranktank, fodersilo etc. Denna skall därefter tvättas med högtryckstvätt. Tillsätt tvättmedel så att beläggningar försvinner. 2. När denna är rengjord skall blandarkaret och rörledningarna rengöras. Man börjar med att spola massor med vatten genom ledningarna. Det ska komma tillbaka rent vatten ur returledningen. Använd varmt vatten, grader då det ökar möjligheten att bli av med invändig beläggning. Olika preparat för att optimera rengöringen av systemet finns på marknaden, mer kan hämtas på internet. 3. Skölj systemet med en blandning av propionsyra, 2 % i vatten. Räkna ut hur mycket vätska som behövs. Varje meter rör innehåller ca 3 liter vätska. Blanda 25 liter syra i 1250 liter vatten. Detta hälls i t ex vassletanken och får därefter pumpas runt. Detta får stå i ledningarna i minst 20 minuter. Detta skall sedan sköljas ut. Start efter rengöring Det tar någon dag efter rengöring innan blötfoderanläggningen har utvecklat mikrobiologisk balans. Det är alltså ostabilt i början. Då kan koliforma bakterier och jästsvampar växa till på ett oönskat sätt. För att motverka detta kan extra syratillsats används i denna period. C. /problemlösning Kliniska störningar orsakade av dåligt blötfoder Omlöp Kastningar Grisningsfeber Nedsatt aptit Dåligt foderutnyttjande Diarré Det finns inte några säkra publikationer om dessa problem men exempel från fältet talar sitt tydliga språk. et är att den biologiska massan kan leva sitt eget liv beroende på vilken kvalitet de ingående råvarorna har. Råvarornas kvalitet varierar med tiden, odlingsbetingelser, förhållanden under skörd och lagring (se tidigare). Om en föroreningsflora kommer in kan en oönskad aktivitet starta. En bakterie kan bli många miljoner (miljarder) på ett dygn beroende på näringsförhållanden, temperatur och tid.

7 Exempel från fältet GÅRD 1 Djurägaren ringde sommaren 2008 angående foderleda på tillväxtgrisar och slaktgrisar. Han var mycket bekymrad över produktionen. Frågeställningen var PMWS och/eller foderstörning. Foderråvaror: Blötutfodring med gastätt lagrat spannmål, drank till tillväxtgrisar och slaktgrisar, suggor får spannmål, vatten och koncentrat. Gården är en satellit med 40 suggor/8 vecka, integrerad produktion. en började redan på försommaren med dålig tillväxt och dålig aptit. Hygienanalys av spannmålen, visade något nedsatt hygienisk kvalitet på vetet. Beslut om att inleda vaccination mot PMWS. Dessutom diskuterades smakligheten på det färdiga fodret och dranken. Veckan efter gjorde fodersäljare och djurägaren smaktest på foderblandning ur blandarkaret. Smakade ättika, mycket illa. Djurägaren smakade dessutom på dranken som också smakade fruktansvärt illa. Nytt recept utan drank togs i bruk och grisarna började äta normalt igen. Djurägaren tömde och rengjorde drank-tanken (50 kbm, omrörare i mitten, ca 25 cm långa). Tankens väggar hade mycket tjocka lager av odefinierbar massa. I gavlarna var det ca 1 kbm med massa. Efter rengöringen togs tanken med drank i bruk igen. Grisarna äter och det är inga problem längre. Inför sommaren tömdes tanken och rengjordes igen. Denna gång var det betydligt mindre restmassa. GÅRD 2 Djurägaren har under lång tid klagat på foderstörningar bland slaktgrisarna. Det är för dålig aptit och tillväxt. Oavsett andel drank och/eller bröd eller spannmålsförhållande mellan korn och vete har grisarna under flera år haft dålig ätlust. Inte förrän levandevikten varit kg har grisarna konsumerat enligt SLU-kurvan, vilket resulterat i alltför stor andel underviktiga vid slakt, då gården måste anpassa sin produktion till insättning var 16:e vecka. Mellangårdsintegrerad med stor besättning som har 1100 suggor. Slaktgrisproduktion i sex avdelningar med vardera 400 platser. Totalt ca 7500 slaktgrisar/ år. Sju år gammalt stall. Välskött! Blötutfodring. Foderråvaror: Hamburgerbröd, gastät lagrad spannmål, Absolut-drank, soja och premix. Dranken lagras i 3 st 25m³ inomhus stående rostfria (inköpta från Kiviks Musteri)

8 tankar med bottenomrörning. Brödet levereras två gånger per vecka i hårt sammanpressade kuber om ca 1000 kg/st. Brödet stöpes omgående i drank. Dranksoppan består konstant av 27 % bröd + 43 % drank +30 % vatten. Spannmålen mals med skivkvarn (som tyvärr maler spannmålen för grovt). Grisarna startas i 3 veckor med insättningsfoder med endast 10 % drank. Därefter 25 % drank under 3 veckor och därefter 40 % drank fram till slakt. Energiförbrukning: ca 37,5 MJ/ kg tillväxt (KUB-värde enligt 12 omgångar i Pilot). Blötutfodring med vattenersättningssystem. I mitten av juli 2009 åt grisarna väldigt väldigt dåligt, och djurägaren bestämde sig för att låta bygga om från vattenersättnings- till rundpumpningssystem. Det innebär att det kommer att stå foder i ledningen mellan utfodringarna istället för vatten. Redan efter två dagar åt grisarna bättre än på mycket länge. Det har nu snart gått två månader och den klart förbättrade ätlusten håller i sig. GÅRD 3 Under försommaren har suggorna visat nedsatt ätlust, dräktiga såväl som digivande. Inga problem med tillväxtgrisarna. Integrerad besättning med 100 SIP och två slaktsvinsavdelningar. Torrfoderanläggning, fodersilos står utomhus, gemensamt foder till både dräktiga och digivande suggor. Vattenprov för hygienanalys, resultatet utan anmärkning. Tömning och inspektion av silos visade på stora mängder odefinierbar sörja. Läckage i silotoppen kunde påvisas. Efter reparation och rengöring togs silon i bruk och nu är det inga problem med ätlusten. GÅRD 4 Under några månader har flera suggor aborterat (ca 20 %) och flera suggor har vid betäckningen haft fula flytningar. Integrerad besättning 60 SIP, grisningsintervall 11 veckor. Det innebär att delar av

9 anläggningen står tom vissa perioder med risk för att foderrester kan finnas kvar i nersläppsrören. Inspektera fodersilo, rengör noga rörledningar och blandarkar. Kontrollera ph i blandningen som ges till suggorna, ev syratillsats. Rengör dessutom regelbundet nersläppsrören till trågen. I dessa kan det finnas rester av gammalt foder som måste bort. GÅRD 5 Under några månader har spädgrisdiarréer, dålig aptit bland digivande suggor, difeber och mastiter varit ett stort problem. Integrerad besättning, blötfoder, färdigfoder, vasslepermeat. Våren 2009 beslutades om tömning och rengöring av hela systemet. Dessutom togs beslut om att tillsätta syra kontinuerligt med automatik. I början var systemet inte stabilt utan phvariationen var ganska stor, ph varierade mellan 4,4 och 4,7 efter recirkulering. Efterhand har systemet blivit mer stabilt, det går åt mindre syra varje vecka och suggorna har fått tillbaka aptiten. Det kommer att ta flera veckor/månader innan det går att se om spädgrisdiarréerna minskar. Är ännu inte klart. GÅRD 6 Störning i form av fodervägran i samband med övergång från vassle till vatten i blötfodret. Digivande suggor och små slaktgrisar äter inte. De större slaktgrisarna äter i begränsad omfattning. Många svansbitna smågrisar i åldern veckor. Integrerad besättning med 320 SIP. Blötfoder. Produktionsstörningar En suggrupp ger en förlust på mellan 1 och 2 grisar. En annan suggrupp vande av 2 grisar mindre än normalt. I en suggrupp blev dräktighetsresultatet väldigt dåligt. Halva gruppen gick tom. Slaktgrisarna åt så dåligt så slakten försenades med mellan 2 och 4 veckor. Alltför stor utslaktning av suggor ledde till stora livdjursinköp. Analysen visade att saltinnehållet var 0.

10 En tillsats på 3,1 kg per 766 kg foder. Därefter blev det en normalisering och problemfritt. GÅRD 7 Under hösten drabbades besättningen av problem i form av fodervägran och ospecifika tarmproblem hos främst smågrisar och gyltor. : Integrerad besättning med 30 SIP. Fodrets hygieniska kvalitet misstänktes och foderprov togs. I provet som analyserades av SVA fanns Penicillium roqueforti. Även i vasslen förekom svampen. Noggrann rengöring av hela systemet och efterföljande desinficering. Störningarna upphörde. GÅRD 8 Besättningen drabbades av fruktsamhetsstörningar, allmän oro hos främst suggor och mycket svansbitningar. Integrerad besättning med 100 SIP. Besättningen hade under föregående år övergått från vassle till vatten i sitt blötfoder. Vattnet togs från en grävd brunn och mellanförvarades i den gamla vassletanken. Prov på vattnet togs för hygienisk analys och provsvaret visade på mycket koliforma bakterier. Vattnet bedömdes som otjänligt. Ordentliga rengöringsinsatser inklusive desinficering. Efter rengöring har problemen klingat av.