Dagordning vid möte om smågrisdödlighet
|
|
- Peter Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin, HMH/SLU, Svenska Djurhälsovården Barbro Mattson, Svenska Pig Lina Hidås, Svenska Pig Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagare Anders Olsson, HIR Malmö Kerstin Sigfridsson, Lantmännen Maria Eriksson, Quality Genetics Susanne Meijer; Svenska Foder Tid: , torsdagen den 6 april, 1 Plats: Samlingssalen, Animalienborg, Sundsvägen 3, Alnarp KAFFE Kort om funderingarna bakom initiativet Jos Botermans/A-C Olsson, LBT/SLU i Sverige- utveckling, nuläge, i jämförelse med andra länder Barbro Mattsson/Lina Hidås, Svenska Pig Minskad smågrisdödlighet och avel Linda Engblom, HGEN/SLU Minskad smågrisdödlighet och foder Leif Göransson/Maria Neil, HUV/SLU Minskad smågrisdödlighet och beteende hos smågrisar och sugga Rebecka Westin, HMH/SLU Minskad smågrisdödlighet, inhysning och management- känd kunskap A-C Olsson/Jos Botermans, LBT/SLU LUNCH Minskad smågrisdödlighet, inhysning och management- nya rutiner A-C Olsson/Jos Botermans LBT/SLU Minskad smågrisdödlighet och djurhälsoaspekter Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Diskussion om vad som kan göras och vad som bör prioriteras KAFFE OCH AVSLUTNING
2 Kortfattade minnesanteckningar från Workshop om smågrisdödlighet, 6 april 1 Vid mötet samlades inbjudna deltagare från olika håll i Sverige med anknytning till svensk grisproduktion. På plats fanns ordföranden för Sveriges Grisföretagare, Ingemar Olsson, representanter från Svenska Pig (Barbro Mattson och Lina Hidås), forskarna Leif Göransson och Maria Neil från HUV och Linda Engblom från HGEN i Uppsala. Från HMH i Skara kom doktoranderna Rebecka Westin och Emma Andersson. Foderindustrin deltog genom Kerstin Sigfridsson, Lantmännen och Susanne Meijer, Svenska Foder. Nordic Genetics representerades av Maria Eriksson och Monica Hansson. Från HIR i Malmö deltog Anders Olsson, som arbetar med byggrådgivning. Djurhälsoveterinär Benedicta Molander representerade Svenska Djurhälsovården. Dessutom deltog två lantmästarstudenter, Anna Nilsson och Lina Larsson, som f n gör examensarbete kring den aktuella problematiken. Från LBT medverkade Jos Botermans, Mats Andersson och Anne-Charlotte Olsson. Jos Botermans (se presentation sid 4) inledde med att hälsa alla välkomna till mötet. Han visade också några sammanställningar över utvecklingen av produktionsresultat och smågrisdödlighet i Sverige jämfört med i Nederländerna och Danmark. Barbro Mattson och Lina Hidås (se presentation sid 5-6), talade allmänt om smågrisdödligheten och visade data som pekar mot att dödligheten fortsätter att öka i Sverige. Barbro reflekterade över hur lätt det tycks vara för skötaren att komma åt att hantera smågrisarna i grisningsboxar utomlands, när suggan är fixerad och boxens väggar kan vara låga. I detta sammanhang är de svenska grisningsboxarna mer arbetskrävande. Linda Engblom (se presentation sid 7-11) diskuterade möjligheterna att avla för ökade smågrisöverlevnad. Det finns vissa möjligheter till detta men aveln på allt magrare slaktgrisar påverkar smågrisöverlevnaden negativt. Dessutom befinner sig den svenska grisaveln för tillfället i gungning och inget vet riktigt vad som kommer att hända. Satsningar på en ökad födelsevikt hos smågrisarna och en minskad variation i födelsevikt inom kullarna bör dock vara vad som ska prioriteras inom aveln för att få en bättre smågrisöverlevnad. Leif Göransson (se presentation sid 1-13) och Maria Neil (se presentation sid 14-15) presenterade olika resultat kring utfodringens inverkan på smågrisdödligheten. Rebecka Westin (se presentation sid 16-18) Rebecka Westin berättade om sitt doktorandprojekt Strategisk halmning. Vid stategisk halmning tillför man rikligt med halm i boxen inför grisning. Suggan får möjlighet att utföra bobyggnadsbeteende och miljön för smågrisarna blir skonsammare när spaltgolvet täcks över med en halmbädd. Enligt Rebecka borde detta vara positivt för smågrisarnas överlevnad. Dock finns inga färdiga resultat ännu. I sina studier har dock Rebecka konstaterat att svält är den vanligaste orsaken till smågrisdödlighet. Anne-Charlotte Olsson (se presentation sid 19-) Anne-Charlotte Olsson talade om smågrisdödlighet, inhysning och management. LBT arbetade med projekt kring smågrisdödlighet på 8- och 9 talen och det finns redan mycket känd kunskap. Möjligen finns en del kvar att göra vad gäller att tillämpa denna kunskap i vissa besättningar. Den svenska djurskyddslagstiftningen försvårar också i viss utsträckning möjligheterna till en fullt optimal skötselinsats vid grisning. Å andra sidan menade ACO att
3 3 problemet kring smågrisdödligheten i många topp-besättningar idag är att antalet levande födda smågrisar helt enkelt är för stort och att suggorna inte har tillräckligt många funktionsdugliga spenar för att kunna försörja alla grisar som föds. Detta leder till en oönskad smågrisdödlighet och nya rutiner för att få dessa överskottgrisar att överleva, såsom system med amsuggor eller rescue-boxar vore intressant att utvärdera. Benedicta Molander(presentationen utelämnad) höll med om att smågrisdödligheten är ett bekymmer som vi måste fortsätta att arbeta vidare med på alla nivåer och i alla sammanhang. Benedicta diskuterade bl a mer hänsyn till sinsuggorna vad gäller individuell utfodring och hull så att varje individuell sugga är i bästa form vid grisningen och klarar av den stora mjölkproduktion försörjningen av de allt större kullarna kräver.
4 4 Jämförelse resultat smågrisproduktion Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 1) 9, 7, 5, 3, Sverige Danmark 1, Nederländerna 19, 17, 15, NL-topigs 1% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 5% bästa Antal besättningar Suggor per besättning Kullar/år,46,4,8, Avvanda/sugga/år 3,9 8,1 5,9 3,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 1,8 (%) 1,4 11,9 14,6 17, Avvanda/kull 1,6 11,8 11,4 1,6 S-Pigwin Genomsnitt Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 1) Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 1) NL-topigs 1% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 5% bästa Antal besättningar Suggor per besättning Kullar/år,46,4,8, Avvanda/sugga/år 3,9 8,1 5,9 3,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 1,8 (%) 1,4 11,9 14,6 17, Avvanda/kull 1,6 11,8 11,4 1,6 S-Pigwin Genomsnitt NL-topigs 1% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 5% bästa Antal besättningar Suggor per besättning Kullar/år,46,4,8, Avvanda/sugga/år 3,9 8,1 5,9 3,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 1,8 (%) 1,4 11,9 14,6 17, Avvanda/kull 1,6 11,8 11,4 1,6 S-Pigwin Genomsnitt Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp Vad beror detta på: - Genetik? - Lösgående suggor i samband med grisning och digivning? - Utfodring? - Hela infrastrukturen? - Jag tror inte på skillnader i yrkesskicklighet mellan länder. - Nya rutiner för omhändertagande av överskottsgrisar Department of Rural Buildings and Animal Husbandry (LBT), Alnarp 1
5 5 1-5-, utveckling, nuläge och i jämförelse med andra länder Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Lina Hidås Barbro Mattsson Alnarp, 6 april 1 Använd potentialen - effektivare grisproduktion Spädgrisdödlighet 3-9 Källa: InterPig Svenska Pig AB ägs av: Antal avvanda grisar per kull, 3-1 Källa: InterPig Digivningstid, dagar 3-1 Källa: InterPig 1
6 Levande födda grisar per kull och spädgrisdödlighet Källa: Nutritional physiology of pigs, kap sid 5, PigWin Sugg 1 Totalt Bästa 5 % Sämsta 5 % Kullar/årssugga,,8,5 Andel gyltkullar, % 3,9,8 8,4 Levande födda/kull 1,8 13,3 1,3 Dödfödda/kull 1,5,99 1,1 Antal avvanda/kull 1,6 11,4 9,8 PigWin Sugg 1 och Skillnad Kullar/årssugga,, Andel gyltkullar, % 3,9 3,9 Levande födda/kull 13,1 1,8 +,3 Dödfödda/kull 1,1 1,5 Antal avvanda/kull 1,7 1,6 +,1 Dödlighet födselavv., % 17, 14,6 19,8 Dödlighet födselavv., % 18,3 17, Producerade grisar/årssugga 3,5 5,9 19,1 Producerade grisar/årssugga 3,8 3,5 Sammanfattning Svenska resultat sticker ut Kullstorleken vid födelse ökar Antal avvanda grisar per kull ökar Ökningen i kullstorlek vid födelse är större än ökningen i antal avvanda grisar per kull, = spädgrisdödligheten ökar Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR info@svenskapig.se
7 7 1 5 och avel Minskad smågrisdödlighet och avel Många smågrisar per år Avel för minskad smågrisdödlighet Grisavel i Sverige Svenska suggdatabasen studie om smågrisdödlighet Linda Engblom Inst. för husdjursgenetik, SLU Många smågrisar per sugga och år Avel för kullstorlek (Haley et al., 1998) och smågrisöverlevnad är möjligt (Knol, 1) Inga fysiologiska begränsningar (Meisham), utan en fråga om resursfördelning Om vi avlar för större kullar utan att ge mer resurser så ökar smågrisdödligheten Avelsmål för magra slaktkroppar kan försvåra (Kerr and Cameron, 1995; McKay, 1993) Egenskaper Kullstorlek vid födsel, h =,11 Lätt att registrera Kullstorlek vid avvänjning, h =,7 Hanterar både kullstorlek och dödlighet Problem med kullutjämning Smågrisöverlevand till avvänjning, h =,5 Låg arvbarhet Hög fenotypisk varians (Rotschild and Bidanel, 1998; Damgaard et al., ) Studier har visat Gynnsam (negativ) genetisk korrelation mellan antal levande födda och andel dödfödda (Y) (Damgaard et al., 3) Kullstorlek och smågrisöverlevnad har en negativ ogynnsam genetisk korrelation (Rotschild and Bidanel, 1998; Knol, 1; Hermesch et al., 1; Grandinson et al.,, Lund et al., ) Därför är det nödvändigt att även inkludera smågrisöverlevnad i avelsvärderingen Olika genetisk bakgrund till smågrisdödlighet hos lantras och yorkshire (Lund et al., ; Ibanez Escriche et al., 9) Födelsevikt Den främsta faktorn som påverkar smågrisöverlevnaden (Roehe och Kalm, 1998) Ökad födelsevikt Styrs av suggan (Roehe, 1999) Minskad variation Färre små och stora Ökad överlevnad Variation mellan raser och inom raser Överlevnad Födelsevikt Överlevnad Födelsevikt 1
8 8 1 5 Kopplingar till födelsevikt Låg genetisk korrelation mellan födelsevikt och smågrisöverlevnad Högre födelsevikt medför ökad risk för dödfödsel (Grandinsson et al., 5; Lund et al., ) Andel ihjälklämda smågrisar och smågrisvikt har dock en positiv korrelation (Grandinsson et al., ) Så att öka de enskilda smågrisarnas vikter är inte lösningen utan att minska spridningen mellan dem (Damgaard et al., ; Knol, 1). Direkt och maternell effekt Vems är felet att en smågris dör? Gener från smågrisen (vitalitet) Gener från suggan (livmoderskvalitet) Gener från foster suggan (omvårdnad) Suggans påverkan minskar när smågrisen blir äldre (Solanes et al., 4) Båda direkta och maternella effekter behöver inkluderas i avelsvärderingar Modersegenskaper Aggression har negativ genetisk korrelation till modersegenkaper Suggor med höga avelsvärden för modersegenskaper är/har: Lugna Uppmärksamma Tillräckligt många spenar Spenar med hög kvalitet Jämna kullar vid födsel och avvänjning Vilka smågrisar överlever? Jämförelse av kullar efter suggor och galtar med olika avelsvärden för smågrisöverlevnad. 65 smågrisar dissekerade efter kejsarsnitt. (Levenhouwers, 1) Smågrisar med högt avelsvärde för överlevnad hade Mindre placentor och mindre kullvariation Högre kortisolhalt (dag 111 av dräktigheten) Tyngre lever, mer glykogen i levern och i musklerna Mer fett, tyngre tunntarm och tyngre magsäck Selekterar bort de största placentorna och de största smågrisarna och därmed blir kullarna jämnare Får starkare smågrisar, inte tyngre Hitta generna Ganska många QTL för reproduktion har identifierats Genomic selection skulle kunna snabba på avelsframstegen Vilken genvariant har djuret i upp till 6. lokus Selektion av de bästa djuren kan ske efter födelsen, istället för att behöva vänta på att de grisar in. Dessutom får man avelsvärden för galtarna. Avel för smågrisöverlevnad Skötsel och selektion Avel för överlevnad är möjligt. Problemet är nog den negativa genetiska korrelationen mellan sidspäck och överlevnad De flesta avelsföretagen gör det men med olika verktyg Avel för överlevnad via jämnare placentastorlek och längre dräktighet ger lägre variaton i födelsevikt, men inte tyngre smågrisar
9 9 1 5 Avelsframsteg, Nordic Genetics Bruksbesättningar 13 Antal smågrisar Lev födda (Y) Avvanda (Y) Lev födda (HB) Avvanda (HB) Lev födda (H) Avvanda (H) Varför skiljer de sig åt? Olika miljö i avels/hybrid och bruksbesättningar Inte säkert att de rankas lika Yorkshire selekteras för kullstorlek. Avelsvärderingen bör kompletteras med smågrisöverlevnad, både som smågrisegenskap (direkt) och suggegenskap (maternell). Hamphire selekteras idag endast för produktionsegenskaper, men utgör hälften av generna i smågrisarna. Därför bör smågrisöverlevnad även inkluderas i hampshires avelsvärdering Ingen grisavel i Sverige Avelspoolen (Norsvin) Nordic genetics (QG+Finnpig) Nordic genetics (NG) Norsvin Samarbete de senaste åren Svensk Yorkshire och Norsk Lantras Samarbetet mellan NG och Norsvin avbröts dec 11 Ägarna till Nordic Genetics beslutade ut att lägga ner Yorshireaveln i mars 1 Norsvin köper in Yorkshire från Topigs Nordic genetics skall köpa in allt avelsmaterial (utom Hampshire) från utländska aktörer Svenska Suggdatatabasen Besättning Samla in data från bruksbesättningar (SLF projekt) Studie av 18 besättningar, 9 1, 8. kullar Antal dödfödda Andel döda under diperioden 5% i studien påvekades av Besättning Kullnummer Dräktighetlängd Antal levande födda smågrisar Säsong Laktationslängd Kullutjämning Antal dödfödda 1,6 1,,8, % 15% 1% 5% % Besättningsnummer 3
10 1 1 5 Kullnummer Dräktighetslängd Antal dödfödda 1,6 1,,8,4 Antal dödfödda Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% Andel döda under diperioden Antal dödfödda 1,6 1,,8,4 Antal dödfödda Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% Andel döda under diperioden Kullnummer % Dräktighetslängd, dagar % Kullstorlek, lev födda Säsong Antal dödfödda 3,5 1,5 1,5 Antal dödfödda Andel döda under diperioden Antal smågrisar i kullen 5% 4% 3% % 1% % Andel döda under diperioden Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% % mar maj jun aug sep nov dec feb Säsong Laktationslängd Kullutjämning Andel döda under diperioden 5% % 15% 1% 5% Andel döda under diperioden 3% 5% % 15% 1% 5% % Laktationslängd, dagar % Minst 1 borttagen Minst 1 tillagd Kullutjämning 4
11 Lämpliga avelsmål Lagom antal levande födda Hög smågrisöverlevnad vid grisning och de första veckorna Lagom smågristillväxt fram till avvänjning Jämna smågrisar vid avvänjning (Rydhmer, 1) Yorkshire Modersegenskaper Kullvikt vid 3 veckor Normala, funktionsdugliga spenar Reproduktionsegenskaper Ingrisningsålder Intervall från avvänjning till ny betäckning Kullstorlek Levande födda Produktions och exteriöregenskaper (se Hampshire) Hampshire Produktionsegenskaper Ålder i dagar vid 1 kg Sidspäck i mm, mätt vid ekolodning Ålder i dagar vid 35 kg, stationstestade djur Antal dagar mellan 35 och 1 kg, stationstestade djur Kg foder mellan 35 och 1 kg, stationstestade djur Exteriör och Hållbarhetsegenskaper Benställningar och rörelser registrerat i samband med ekolodning i avelsbesättningarna Benställningar och rörelser registrerat på stationstestade djur Osteochondros i armbågsled samt knäled, stationstestade djur Avel för ökad kullstorlek bland möss gav dubbelt så stora kullar men som födde omogna ungar och dubbelt så många ungar dog (Rauw et al., 1999) Ogynnsamt genetiskt samband mellan smågristillväxt och överlevnad (Grandinsson et al., 5; Knol, 1) 5
12 1 1 5 Inverkan av foder och utfodring på spädgrisdödligheten Utfodring - Hull Inverkan på grisning och smågrisarnas vitalitet Utfodring Foder inverkan på klinisk och subklinisk difeber Inverkan av olika fettkällor i fodret på smågrisarnas vitalitet Effekt av suggans energireserv på smågrisarnas vitalitet Högt fettmått under sen dr. få dödfödda (Maes et al.4) Ökningen i fett under dr. pos. korr. med födelsevikt (Quesnel et al., 8). Färre dödfödda och högre kullvikt relaterade till högre fettmått vid grisning Beyga & Rekiel (1). Fettmått vid betäckning positivt korrelerat till kullvikten vid födelse (Matysiak et al., 1). Ingen effekt av höjd dräktighetsgiva om medeltalet för födelsevikten var över 1,5kg (King et al. 6). Höga fettmått vid grisning korrelerade till utdragen grisning och högre spädgrisdödlighet (Oliviero et al., 1). Inverkan av utfodring under dräktighet på födelsevikten Göransson, 1989 Från 14 dagar före grisning 3,4 kg/dag 1, kg/dag Lantmännen, 1986 Från 1 dagar fore grisning Ad lib 8 kg/dag, kg/dag Lantmännen, 1994 Dag - 8 under sinperioden, 3, kg/dag kg/dag Vikt vid 1,4 1,38 1,48 1,51 1,44 a 1,59 b födelse, kg 1,48 a 1,56 b Foder utfodring och difeber Byte av foder 8 jmf med 3 d. före gr. gav högre tillväxt hos nyfödda (Papadopoulus et al., 9). Högre viktökning de första fem levnadsdagarna efter suggor som fått foder med 7% jmf med 3% växttråd (Oliviero et al. 9) Smågrisar efter suggor med hög fiberhalt i dräktighetsfodret hade högre tillväxt under första levnadsveckan (Guillemet et al. 7) Hög fodergiva under sen dräktighet ökar risken för difeber (Göransson, 1989 ; Lantmännen ) Hög giva veckorna före grisning påverkar inte antal sjuka suggor (Miller et al., ). Det finns samband mellan rekt.temp. och smågrisdödlighet även hos synbart friska suggor Effekt av foderbyte på hög rektaltemp (>39,5) Difoder dagen efter grisning Difoder från 4 dagar före gr Difoder från 8 dagar före gr.,% 16,1% 14,% 15,% 1,% 7,4% 5,%,% >39,5 C Effekt av utfodring under sen dr.- och tidig lakt. på MMA behandlingar % 16,3 Lantmännen SUG86 68,4 Oxytocin 45, 1 3 Sen dr. Tidig lakt. -1 dag 1 dag 7 MJ +6MJ/dag Adlib (96 MJ) Ad lib 7 MJ Ad lib,3 13, Antibiotika,4 1 5 Lantmännen SUG
13 Effekt av sen dr.utfodr. och tidig lakt.utfodr på dödligheten Framtida forskning kring utfodring och smågrisdödlighet % Sen dr. Tidig lakt -1 dagar 1 dagar 7 MJ +6MJ/dag Ad lib (96 MJ) Ad lib 7 MJ Ad lib Hur påverkar utfodringsstrategin (suggans hull), födelsevikt, spridning i vikt och dödlighet? Hur påverkar fodersammansättningen grisarnas vitalitet vid födelse? , ,4 1,1 11,7 1,3 Hur påverkar foder och fodersammansättning subklinisk difeber? Hur diagnostisera subklinisk difeber? 5-7 dagar -35 dagar 1 5 Lantmännen SUG86
14 14 5//1 Smågrisen liten jf m SUGGAN ~1.5 kg jf kg Smågrisen små energireserver Stora kullar, ~ 1 grisar Många spenar, minst 14 Inga cisterner mjölk direkt från alveolerna ( on demand ) Nyfödd: Liten, blöt, inga fettreserver, ingen hjälp från suggan (hon grisar fortfarande) Smågrisar växer snabbt, ~5 g/dag, potentialen ännu större Mission No 1 dia!!! Grisar som överlevde dog Tid (min) för att..nå juvret dia Tuchsherer et al. Fixar fett i fodret förlusterna? Fett fleromättat fett essentiella fettsyror omega 3 och omega 6 Fett Amerikanska försök 7 8 talet Mer fett i fodret från slutet av dräktigheten Mjölk Smågrisvikt Smågrisöverlevnad Särskilt vid låg födelsevikt och hög dödlighet Fleromättade essentiella fettsyror Linolsyra ( > arakidonsyra m fl omega 6) Omega 6 Omega 3 (n 3) EPA DHA fiskolja Linolensyra linfröolja rapsolja sojaolja (Alfa )Linolensyra ( > EPA, DHA m fl omega 3) Omega 3 Omega 6 (n 6) Linolsyra sojaolja, rapsolja, linfröolja men även spannmål 1
15 15 5//1 Omega 3 och omega 6 Från ca 199 Kvoten n 6/n 3 anses viktig Substrat prostaglandiner etc inflammationer, glatt muskulatur, Byggsten i fosfolipider membranrik vävnad (näthinna, nervvävnad, ) Gris(foster) hjärna ögon SNABB utveckling runt födsel Fiskolja (menhaden, tonfisk, lax, ) Hjärna, fettsyraprofil mer EPA och DHA Födelsevikt lägre Tid födsel till juverkontakt kortare Dräktighetstid längre Överlevnad högre Avvänjningsvikt? Nästa kull större Fett i fodret fixar förluster FAST fler frågor finns Mängd n 3, n 6? Kvoten n 6/n 3? Tidpunkter? Samma eller olika för olika perioder? Linolensyra i st f marina n 3 dvs EPA, DHA?
16 16 Strategisk halmning och smågrisdödlighet Seminarium i Alnarp, 6 april 1 Rebecka Westin doktorand Begränsade mängder fint strömedel under resten av diperioden Tillfredställt behov av bobyggnad Bobyggnad helt avslutad före förlossningen startar Uttrycker sina modersegenskaper tydligare Kortare förlossning Lugnare under grisning Doktorandprojekt Stor besättningsstudie i samarbete med SvDHV 4 gårdar x omgångar Strategisk halmning vs. ca,5 kg daglig giva + ca kg vid grisning Totalt 365 grisningar 1 suggor har grisat i båda systemen Produktionsdata Suggor som grisat i båda systemen Kontroll Halm Levande födda 13,58 13,58 Dödfödda 1,5,77 Kull ef utj 13,38 13,8 Antal dag 5 11,3 11,6 Antal avv 1,48 1,86 1,7 % 1,3 % Obs! Råa medeltal
17 17 Vad dör smågrisar av? English & Smith smågrisar y Svält 4 % Dyck & Swiestra smågrisar y Svält 41% y Trauma 36 % y Infektioner,1 % y Missbildningar,1% y Okänd 1 % -11,4 % agalacti -31,4 % normal digivning y y y Trauma 18 % Infektioner m.m 1 % Missbildningar 1 % (Svagfödda 15 %) Extensive supplie of straw Unknown 4% Starvation 4% Enteritis 3% Trauma 33% Fördelning av dödsfall över tid Kontroll Conventional Dödsfallen inträffar under en mer utsträckt period i kontrollgruppen. 5 Other 9% Enteritis 1% Enteritis 7% Starvation 34% Trauma 8% Unknown 9% Other 7% Unknown Other 7% 8% Andel dödsfall % y Dödsorsak hos 781 smågrisar Starvation 46% 15 Svält Trauma 1 Enterit Fördelning av dödsfall över tid Halm Trauma % Risken att dö av svält var hälften så stor i boxar med strategisk halmning (OR=,5). Risken att dö av trauma eller diarré var dock något högre (OR=1,7). Andel dödsfall % 5 15 Svält Trauma 1 Enterit 5 Svält + hypotermi = sant Ökad risk för trauma? Individual temperature of piglets at 8h 4 Temperature 8h Weight class Treatment <1,5 kg 1,5-1,9 kg,- kg No straw <1,5 kg 1,5-1,9 kg,- kg Straw Endast en av gårdarna hade boxar byggda för lösgående suggor.
18 18 Frågor som söker svar? Tack! Den optimala grisningsboxen hur ser den ut? Hur mycket material behövs för att se positiva effekter av bobyggnad?
19 19 - inhysning och management - orsaker - orsaker - sammansatt problem Suggan Kullen/smågrisarna Råmjölk/hygien Värme Omgångsgrisning och kullutjämning Management och skötsel Inhysningssystem - suggan - suggans ålder - Modersegenskaper - Kondition - Antal funktionsdugliga spenar - Ålder - Hälsa (MMA, benhälsa m m) Dödlighet, % Övr infektioner Mag/tarm Trampning Fläk Svält Svaga >6 Kullnummer 1
20 - suggans hälsa - kullen/smågrisarna Dödlighet, % ingen MMA MMA Övr infektioner Mag/tarm Trampning Fläk Svält Svaga Dödlighet, % < >14 Övr infektioner Mag/tarm Trampning Fläk Svält Svaga Antal 'at risk' - kullen/smågrisarna - värme Födelsejuverkontakt, min Dödlighet under de 3 första levnadsdygnen, % Medelvikt, kg < 8 1, ,4 >4 1,3 Ingen juverkontakt 1 1,7 - råmjölk/hygien - råmjölk/hygien Nedsatt kroppstemperatur Dåligt kolostrumintag (råmjölk) Blodsockerbrist Dålig passiv immunisering Nedsatt kroppstemperatur Infektiösa sjukdomar Sjukdom/död
21 1 - råmjölk omgångsgrisning och kullutjämning management och skötsel inhysningssystem (+ skötsel) - Dagens problem är för många födda! - nya rutiner System med amsuggor Nygrisade -,5 v 4v 3
22 - nya rutiner System med amsuggor - nya rutiner (Rescue Deck) + Lägre smågrisdödlighet - Stör allt in allt ut -systemet? - Överföring av smittor? - Avvänjningsvikter/pellegrisar? - Effekter på suggorna? - Arbetsinsats? - Andra kostnader (byggkostnader etc)? Djurskyddsföreskrifter kring avvänjningsålder? - nya rutiner (Rescue Deck) % lägre smågrisdödlighet? + Bättre avvänjningsvikter? + Stör inte allt in allt ut -systemet - Arbetsinsats? - Andra kostnader (utrustning, energi, mjölkersättningar etc)? - andra alternativ? Kombination amsugga och Rescue Deck? Nygrisade -,5 v Djurskyddsföreskrifter kring avvänjningsålder? 4
FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merNationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning
Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,
Läs merInternationella rapporten 2012
Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merStrategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Läs merSkinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire
Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merProblem i navelregionen hos växande grisar
Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org
Läs merSkötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna
Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merHållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)
Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring
Läs merNäringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Läs merSuggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna
Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att
Läs merManagement som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar
Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska
Läs merSis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
Läs merProduktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merStudie med amsuggor i svenska besättningar
Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda
Läs merhybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr
Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris
Läs merBetydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95
Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95 Suggdata, arbetslista Det har tillkommit en möjlighet att välja om bilden Analysbegränsningar skall visas då man tar fram en
Läs merAnvändning av cups till smågrisar
Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda
Läs merEXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig
EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur MÅL BETÄCKNING
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merInternationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merSuggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Läs merGrisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Läs merInternationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merLedinflammationer hos diande grisar - en fältstudie
Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merHur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson
Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik
Läs merwww.vomoghundemat.se
www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs merUtfodring av slaktgrisar
Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merHandbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström
Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-
Läs merInverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.
Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga. Bo Algers, SLU - Inst. för husdjurens miljö och hälsa, bo.algers@slu.se Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merTIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)
Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade
Läs merUTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR SUGGOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
Läs merDe ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna
1(14) 2011-02-23 Verksledningen Harald Svensson De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna för grisar Sammanfattning Under det senaste året har merkostnaderna för det svenska jordbruket
Läs merResultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Läs merDet bästa för tävlingshästar!
Det bästa för tävlingshästar! Skåvarpsgård, Hillarpsvägen 141, SE-269 91 BÅSTAD, Tel 0431-36 55 26 www.skavarpsgard.se E-mail: info@nordvasthuset.se Hippo Safety Fence Vårt mål är att Dina hästar skall
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merKullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Caroline Johansson
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs merBetydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie
Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens
Läs merMot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig
Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade
Läs merHANDBOK OM UTFODRING AV SVIN
2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten
Läs merFaktorer som påverkar smågrisens födelsevikt och födelseviktens samband med överlevnad fram till slakt
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Faktorer som påverkar smågrisens födelsevikt och födelseviktens samband med överlevnad fram till slakt Magdalena Bengtsson
Läs mersto, föl och den växande unghästen
Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merRasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso
Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués
Läs merNina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:
Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merInstruktion för suggringsnav
Instruktion för suggringsnav Innehåll 1. Registrering av vilka suggor som skall sändas till en viss satellit 2. Skapa en lista på suggorna att sända med till satelliten 3. Skapa suggkort att sända med
Läs merSamband mellan överlevnad, tillväxt och pälskvalitet hos lammen och fruktsamhet och modersegenskaper hos tackan
Samband mellan överlevnad, tillväxt och pälskvalitet hos lammen och fruktsamhet och modersegenskaper hos tackan Foto: Mats Gerentz, SLU Av Josefin Back Engelsk titel: Relationships between survival, growth
Läs merUppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar
Nr 45. November 2009 Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar Lina Hidås, Svenska Pig, Box 178, 245 22 Staffanstorp Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 86, Skara Nils Lundeheim, Institutionen
Läs merNäringslära Meri Hakkarainen
Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?
Läs merInformation om index för HD och ED
www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre
Läs merFODER- och VETERINÄRINFORMATION
Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merInternationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig
Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
Läs merVarför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?
Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:
Läs merSMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS
Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merGris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Läs merHD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
Läs merNär man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:
Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne
Läs merSeminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp
Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merFramtidsplan för Svensk lapphund
Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merNy djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merSlaktmognadsbedömning. En enkel handledning
Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur
Läs merMinnesanteckningar från mötet med Referensgruppen den 30 oktober 2012
1(6) 2012-11-12 Enheten för internationella frågor och beredskap Eva-Marie Stålhammar Tfn: 036-15 58 22 E-post: eva-marie.stalhammar@jordbruksverket.se Jordbruksverkets Referensgrupp för husdjursgenetiska
Läs merInternationella rapporten 2014
Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merVildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Läs merAtt minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder
Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.
Läs merUppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Läs merNätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion
September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merInternationella rapporten 2011
Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat
Läs merHusdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU
Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska
Läs merInverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar
Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.
Läs merResultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning
Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet
Läs merMot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand
Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
Läs merSjukgymnastik i utveckling
Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll
Läs mer