i ekologisk grisproduktion - en handledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "i ekologisk grisproduktion - en handledning"

Transkript

1 Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning

2 Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande återkorsning 8 Avel på gårdsnivå 9 Urval 9 Behov av djurmaterial 10 Hur föder man upp en gylta? 11 Kostnader för rekryteringsgylta 16 Kalkyl betäckningsfärdig gylta 18 Beräkningsmall 19

3 Inledning I reglerna för EU-ekologiskt tillåts 20 procent inköp av konventionell rekrytering till avel. Enligt KRAV-reglerna tillåts endast 10 procent inköp av konventionell rekrytering om det inte finns tillgång till KRAV-godkända djur. Om man behöver rekrytera fler djur krävs dispens. Det är tillåtet att köpa ekologiska avelsdjur genom mellangårdsavtal, men i dagsläget finns ingen ekologisk gyltproduktion. I normalläget behöver man rekrytera mellan 40 och 50 procent per år i en suggbesättning. För att klara de biologiska och produktionsmässiga kraven behövs en egen rekrytering eller en uppstart av en ekologisk gyltproduktion. Vad är avel Inom alla djurslag, raser, populationer och besättningar finns en naturlig variation av olika egenskaper. Avel innebär att man väljer de bästa moderdjuren och parar dessa med de bästa faderdjuren för att få fram avkommor med de bästa produktionsegenskaperna. En jämn och stor kull smågrisar är målet för rekryteringen och avelsarbetet på grisgården. Aveln inom grisproduktionen är styrd och ägd av slakteriföretagen i Sverige. Avelsprogrammen, som styr aveln, formuleras och vägs ekonomiskt utifrån vad man vill utveckla i grisproduktionen. De flesta inom ekologisk grisproduktion levererar sin slakt till Swedish Meats, som har sitt avelsarbete i företaget Quality 3

4 Genetics. Avelsmålen som Quality Genetics strävar mot är: Hög köttkvalitet Effektivitet i uppfödningen God fruktsamhet Starka och hållbara djur Raser Bland de ekologiska grisbesättningarna är det ett fåtal som har Linderödssvin och vildsvinskorsningar. Linderödssvin ingår i programmet för bevarande av utrotningshotade gamla husdjursraser. Grisar med teckning som Linderödsgrisar, troligen korsningar. Såväl konventionell som ekologisk grisproduktion sker med hjälp av i huvudsak fyra raser: Lantras, Yorkshire, Hampshire och Duroc. Grisraserna Lantras, Yorkshire, Hampshire och Duroc. 4

5 Produktionen fungerar som ett korsningsprogram där man har suggor som består av en korsning av de vita raserna Lantras och Yorkshire. Suggorna betäcks eller semineras med en galt som helt eller delvis tillhör rasen Hampshire eller Duroc, svart och vit respektive brun. Avkomman som består av minst tre olika raser skickas till slakt. Avelsföretagen har valt att inte avla för fertilitets- och modersegenskaperna på Duroc och Hampshire eftersom dessa raser inte används till moderdjur i bruksbesättningar. Om moderdjur tas fram från treraskombinationerna tappar man produktion på suggan. Handelsvärde De djur som har en känd härstamning sorteras utifrån ett beräknat handelsvärde för bruksdjuret. Handelsvärdet grundar sig på djurets alla släktingar som har ett avelsvärde. Handelsvärdet är aldrig konstant. Alla djur som finns med i avelsdatabasen får sina avelsvärden omräknade regelbundet. När nya data kommer in korrigeras värdet. Det betyder att de djur som var bra för ett halvår sedan kan mycket väl ha tappat sina försprång och därmed halka ned i rangeringen. Vill man ligga långt framme i avelsframsteget bör man kontrollera tänkbara avelssuggor inför varje seminering och bara välja de suggor som är bäst av både produktions- och avelsmässiga skäl. Avelsframsteg Avelsframsteg sker genom ett gemensamt avelsarbete i ett avelsprogram för varje ras. Man mäter avelsframsteget som minskade produktionskostnader och ökade intäkter. Det innebär till exempel att medelgrisar födda det ena året är bättre än djuren som föddes året dessförinnan. Avelsframsteget gör att yngre djur oftast har bättre avels- och handelsvärde än äldre djur. Inom Quality Genetics räknar man med ett årligt avelsframsteg på 13 kronor per slaktsvin. 5

6 Rekryteringsmodeller Det finns flera olika modeller för rekrytering. Planering och framförhållning är viktiga delar i alla rekryteringsmodellerna. Begränsningen är hur de olika modellerna fungerar i praktiken och hur man samtidigt klarar att uppfylla reglerna för ekologisk produktion. Inköpt rekrytering Rekrytering genom enbart inköp kräver att man startar en ekologisk gyltproduktion. Den enklaste rekryteringsmodellen är inköp av dräktiga djur. En begränsning är att det kan vara svårt att få tag på tillräckligt antal djur när fertiliteten på grund av årstidsvariationer är som mest problemfylld. Det är också möjligt att köpa in obetäckta gyltor och synkronisera deras brunst genom flytten så att den passar in med suggruppernas brunst. Svårigheten är att gyltorna oftast är inne i ett cykliskt brunstmönster och att flyttbrunsten därför inte hamnar rätt i förhållande till önskad betäckningsdag. Cirka 30 procent av gyltorna kommer med brunst när det passar dem och inte när det passar planeringen. Inköp av 30 kilo gyltämne kräver utrymmen för uppväxande djur. Dessutom behöver man planera flyttningar av djuren i samband med könsmognad för att samla brunsten så den passar in i suggrupperna. Rekrytering med hjälp av dessa tre modeller räknas som konventionellt inköp om grisarna kommer från en konventionell gyltbesättning. Det tar tolv månader innan ett hondjur räknas som ekologiskt efter att det flyttats till en ekologisk besättning. Däremot blir avkomman godkänd om modern funnits i besättningen en månad före grisningen. Från en ekologisk gyltbesättning kan man köpa in obegränsat antal rekryteringsdjur genom mellangårdsavtal. 6

7 Ekologisk gyltproducerande besättning Som reglerna för ekologisk grisproduktion är formulerade idag kan ekologiskt godkända gyltor inte produceras i en ren hybridavelsbesättning. Inköp av konventionella rekryteringsdjur är begränsat till 10 eller 20 procent efter dispens och det finns inte tillgång till ekologiska avelsdjur. Detta gör att gyltorna måste produceras i en del av en ekologisk besättning. Teoretiskt kan besättningen bestå av en tredjedel renrasiga avelssuggor som producerar gyltor till egen rekrytering och försäljning. De renrasiga suggorna som ska hålla en hög avelskvalitet rekryteras genom 50 procent nya inköpta djur varje år. I den totala besättningen rekryteras dock bara 10 procent genom konventionellt inköp. De renrasiga suggorna producerar gyltor, varav 14 procent går till egen rekrytering av den del av besättningen som är vanliga hybridsuggor. Resterande gyltor säljs till andra ekologiska grisbesättningar. Räkneexempel Exemplet utgår från en besättning som består av totalt 72 suggor, fördelade på fyra grupper. 6 av de 18 suggorna i varje grupp är renrasiga och producerar gyltor till besättningen. Totalt finns det 24 renrasiga suggor i besättningen. Varje år rekryteras 12 nya renrasiga konventionella suggor till besättningen. Dessa utgör bara 17 procent av den totala rekryteringen. De 24 renrasiga suggorna producerar cirka 170 gyltor. Av dessa behövs cirka 24 till egen rekrytering av de 48 korsningssuggorna som producerar vanliga ekologiska slaktgrisar. Det återstår alltså 146 gyltor till försäljning genom mellangårdsavtal till andra ekologiska suggbesättningar. Renrasig inköpt kärna Rekryteringen kan också ske med en renrasig kärndel av inköpta avelsdjur av en vit ras (Y eller L) av god kvalitet. De renrasiga djuren semineras med den andra vita rasen och producerar då rekryteringsdjur. Gyltor som är exteriört bra blir framtida suggor.

8 Kastrater och övriga gyltor föds upp till vanliga ekologiska slaktgrisar. I en rekrytering med kärndel är den inköpta elitsuggan en hög kostnad. Det kan därför vara frestande att behålla henne för länge och därmed tappa avelsframsteg. Renrasiga djur har sämre konkurrenskraft och sjukdomsresistens. I en ekologisk besättning ställs det extra stora krav på grupphållning och konkurrens. Därför är risken större att de slås ut i förtid och kostnaden för kärndelen kan bli extra hög. Rekrytering med egen kärna kräver lika mycket plats och planering som inköp av 30 kilo ämnen. För att undvika att förlora avelsframsteg bör man ha kontroll på kärndelens avelsvärde. En sugga kan förlora i avelsvärde fortare än medeltalet för de jämngamla. Därför bör suggor i kärnan inte bara slås ut på grund av produktion och ålder utan även gallras bort utifrån avelsvärde. Alternerad återkorsning Alternerad återkorsning är den rekryteringsmodell som ökar mest i användning. Denna modell börjar i en vanlig brukskorsning med 50 procent av vardera Lantras och Yorkshire. Vissa suggor väljs ut på produktions- och avelsmässiga grunder och semineras med en av de vita raserna. Avkomman består då till 75 procent av faderns ras och 25 procent av den andra vita rasen. Gyltor med bra exteriör väljs ut och märks upp för att bli framtida suggor. Dessa föds upp och hanteras på samma sätt som i modellerna med renrasig kärna eller inköp av 30 kilo gyltämne. Vid alternerad återkorsning är det viktigt att ha kontroll på suggornas faderras. De suggor som blir avelssuggor ska semineras med den ras som de till minsta delen består av själva. Se följande korsningsschema: LY * L aly * YalY * LaLy osv. 8

9 Nackdelen är att man tappar lite korsningseffekt på suggorna eftersom de efter några generationer utjämnas till att bestå av 67 procent av faderns ras och 33 procent av den andra rasen. De djur som gallras bort kan ha lite sämre konkurrenskraft i uppfödningen men brukar klara sig bättre än renrasiga djur. Avel på gårdsnivå Avel på gårdsnivå kräver intresse, kunskap, plats och arbetstid. Djurägaren/-skötaren måste ha kontroll på semindoser och härstamningar. Ekologisk grisproduktion har speciella produktionsförutsättningar som inte tas i beaktande i konventionell avel. En sugga kan för det mesta antas vara bra i såväl konventionell som ekologisk produktion. Men förmodligen kan vissa produktionsmässiga framgångar nås med avel i gårdsmiljö. Vid avel på gårdsnivå gäller första urvalet om suggorna producerar bra i systemet och hur djuren fungerar i gruppen och med skötaren. Av de djur som valts ut som bra produktionsdjur väljer man sedan de djur som har bäst handelsvärde. I ekologisk grisproduktion är ben och rörelser viktiga för hållbarheten. Avelsmaterialet prövas i den miljö som deras avkommor ska fungera i. Urval Djur som väljs till avelssuggor är inte avelssuggor för evigt. Suggorna ska värderas inför varje avvänjning. Antalet suggor som ska bli avelssuggor styr beställningen av semindoser. När det är dags för semineringen ska det inte vara någon tvekan om vilka 9

10 suggor som ska bära generna vidare. Gyltor som visar en tydlig och tidig brunst och som inte krånglar med dåliga brunster senare i produktionen väljs ut. Suggor som behandlas för brunstproblem kan aldrig bli avelsdjur. Föder suggan många och livskraftiga smågrisar och tar hand om dem bra har hon ytterligare fördelar. Suggan ska också vara frisk och ha en bra exteriör som fungerar i den miljö som djuren lever och producerar i. Inte minst ska suggan fungera mentalt i det system som besättningen har och vara trevlig att hantera, utan att skötaren riskerar liv och lem. När suggorna är utvalda ska deras beräknade handelsvärde tas fram. Det beräknade handelsvärdet kan tas fram på två sätt. Det ena alternativet är att ansluta besättningen till Pig Select genom Quality Genetics. Pig Select innebär att besättningen lägger in sina suggor i avelsdatabasen. Via suggornas härstamning och avelsdatabasens information kan hela suggbesättningen sorteras avelsmässigt och de bästa djuren väljas till besättningsavel. Tjänsten Pig Select kostar kronor under startåret och därefter kronor per år. För att använda tjänsten krävs dataprogrammet Pig Win-sugg. Vid en mindre besättning kan kostnaden på kronor per år kännas stor. Med ett mindre antal djur kan man via Quality Genetics hemsida få fram handelsvärdet på suggans far och morfar och beräkna ett handelsvärde (HV) på suggan genom följande modell: (0,5 * HV far) + (0,25 * HV morfar) = suggans HV Är suggorna köpta från en vanlig hybrid- eller avelsbesättning finns deras handelsvärde att hämta direkt på Quality Genetics hemsida. Suggans födelsebesättning, öronnummer och födelseår måste uppges för att det aktuella djuret ska identifieras i avelsdatabasen och uppgiften hämtas. Motsvarande uppgifter kan även hämtas från det andra nationella avelsföretaget, Avelspoolen. 10

11 Behov av djurmaterial Rekryteringsbehovet är mellan 40 och 50 procent per år. I en besättning med 72 suggor i planerad produktion och 18 suggor per grupp som grisar var sjätte vecka behövs 4-5 grisande gyltor per grupp. Det krävs minst två avelskullar att välja djur ifrån för att få fram fem gyltor till betäckning. Har man problem med omlöp och olyckshändelser bör minst tre suggor per grupp semineras med vit avelsdos. Vid perioder då man vet att fertiliteten kan vara problematisk bör fler suggor väljas till avelssuggor. Den seminering man gör vid denna tid kommer om ett år att bli gyltor som behövs för att klara fertilitetssvackan som förmodligen inträffar då. För beräkning av rekryteringsbehovet se beräkningsmallen på sista sidan. Galten betäcker en gylta och de gyltor som visar brunst och ståreflex semineras. En bra galt är ett viktigt hjälpmedel. Hur föder man upp en gylta? Produktionen av en rekryteringsgylta börjar med en sugga som kvalificerar sig för att bli avelssugga. Suggan semineras med avelssemindoser av endera vita rasen. När den utvalda avelssuggan grisar måste kullutjämningen ske med eftertanke. Om avelssuggan får färre grisar än gruppens snitt kan man flytta till henne galtgrisar. Får avelssuggan för många grisar flyttar man i första hand ifrån henne galtgrisar. Om avelssuggan får 15 sogrisar och några av dessa måste flyttas kan de märkas med ett litet klipp, 11

12 till exempel en etta eller en trea, redan vid flytten. Kontroll och identitetsmärkning av sogrisarna sker före utflyttningen i gruppsystem. Glöm inte bort eventuella bortadopterade avelsgrisar. Uppgifter om avelskullen noteras i avelsjournalen. När grisarna är dagar gamla kan det vara svårt att göra en exakt bedömning av kvaliteten på spenar och exteriör. Spenarna ska vara minst 14 till antalet och det ska inte finnas svarta prickar eller ringar på spenarna. Svarta märken kan tyda på inverterade spenar som inte fungerar när gyltan så småningom ska ge di till sina smågrisar. När grisarnas kvalitet kontrolleras vid två veckors ålder är det oftast bättre att fria än fälla. Längre fram kommer flera tillfällen att kontrollera tveksamma spenar. Trampskador på klövar ger oftast ärrbildningar och onormal klövtillväxt senare i livet. Grisar med trampskador bör därför sorteras bort. Grisen till vänster har bra placerade parvisa spenar. Grisen till höger har för få spenar framför naveln och de är ojämnt placerade. Denna gylta kommer att ge sämre mjölkproduktion. Längst till höger visas en schematisk bild av en normal spene och olika grader av inverterade spenar. 12

13 Identitetsmärkningen görs säkrast genom randklippning av öronen. En normalstor ekologisk suggbesättning klarar att producera gyltor flera år utan att behöva klippa hål för 400 och 800. Det är viktigt att anpassa djupet i jacken till storleken på grisens öron. På så vis håller randklippningen och öronen skadas så lite som möjligt. Jacken växer med öronen; en liten gris ska ha små jack och en stor gris större jack. På små grisar kan plastlappen med SE-nummer och identitetsnummer sättas dit senare i grisens liv, men de måste randklippas med identitetsnumret innan de blandas i större grupp. System för randklippning av grisar. En riktigt utförd randklippning är det bästa sättet att bibehålla en individs identitet. Plastmärken ramlar tyvärr ofta bort. Utfodring av en växande avelsgylta kan fungera parallellt med de vanliga slaktdjuren. Vid specialiserad smågrisproduktion kan gyltorna födas upp på suggornas digivningsfoder. Föds gyltorna upp parallellt med slaktgrisarna kan slaktsvinsfodret behöva förstärkas med vitaminer och mineraler för att bättre passa gyltornas krav. Gyltor kan födas upp på slaktsvinskurva; det är bra om gyltorna växer och blir stora om de samtidigt får tillräckligt med motion så att skelettet blir starkt. Gyltor kan även födas upp ad lib med foderautomat. Ett lagom späcklager vid tiden för könsmognad borgar för att gyltan får en bra brunst. Gyltor ska födas upp och hållas på ett varierat underlag som överensstämmer med de golv och underlag som hon kommer 13

14 att leva och producera på som sugga. Att hålla en gylta på mjuk ströbädd under hela uppväxten för att sedan som tung och högdräktig flytta henne till en hård grisningsbox med betonggolv brukar fungera dåligt. Gyltan får ont i benen och trivs inte. Det är därför bäst om gyltorna går både på hårda golv och rastgårdar och ute i fält och i mjuka ströbäddar. Det största miljöhotet för gyltorna är blöda bäddar och slabbiga miljöer som blöter upp klövarna och ökar risken för skador i klövarnas horn. Klövskador i en blöt och skitig miljö leder tyvärr ofta till klövbölder och då är risken för tidig utslagning stor. Området där grisarna vistas ska ha ett torrt, rent och varierat underlag. Den ekologiska grismiljön passar bra för uppfödning av starka och frimodiga gyltor. Kvaliteten på de inmärkta gyltorna kontrolleras åter när de avvanda och leveransklara smågrisarna ska säljas från smågrisproducenten. Det kan ha uppkommit flera mekaniska skador och sjukdomsproblem. Det kan också hända att spenar som var tveksamma vid märkningen se dåliga ut. De grisar som inte klarar kvalitetskontrollen skickas till slaktsvinsproduktion och de gyltor som ser bra ut behålls. Vid integrerad produktion kan alla märkta gyltor gå vidare i slaktsvinsproduktionen. Kontrollen av gyltornas kvalitet sker då först när det är dags för leverans till slakt. Gyltor i box. Med lugna och välhanterade djur sätter man sig hos dem en stund för att kontrollera deras spenar och klövar. 14

15 När gyltor i specialiserad smågrisproduktion är uppe i normal slaktvikt ska man kontrollera dem och slakta de djur som inte klarar kvalitetskraven. När gyltorna är minst kilo tunga (normal slaktvikt är 116 kilo) och sex månader gamla flyttas de till en separat avdelning, gärna med ätbås och möjlighet till galtkontakt men utan att galten kan betäcka själv. Denna flytt bör ske fyra veckor före betäckningsdagen för den grupp gyltorna ska tillhöra. Dagen efter flytten kan djuren vaccineras mot parvo och rödsjuka; första dosen i grundvaccineringen och andra dosen två till tre veckor senare. Efter flytten noteras brunster i almanackan för att man ska vara förberedd på hur många och vilka gyltor som kan förväntas brunsta samtidigt som den grupp som ska avvänjas om några veckor. Grundvaccingeringen som sker före betäckning skyddar gyltornas kullar mot rödjsuka och parvovirusinfektion som kan ge omlöp, kastningar, svartfoster och svagfödda grisar. Före betäckning ska galten inte ha ständig kontakt med gyltorna. De ska veta att han finns där. Ibland kommer han in och ibland är han inte så nära. Lukt-, syn- och ljudintryck från galten kan hjälpa till att stimulera brunsterna. Gylta hos ung galt. Unga galtar ska ha en gylta åt gången att öva på. 15

16 Det krävs tålamod för gyltbetäckning. Gyltor är nyckfulla djur som kräver fingertoppskänsla. Djuren måste hanteras och det får ta tid. En trygg gylta har lätt för att visa brunst medan en rädd gylta har andra tankar i huvudet. En bra galt som inte är för stor underlättar betäckningsarbetet. Ju mer djuren har hanterats desto bättre fungerar semineringen. Unga galtar behöver ofta hjälp att styra rätt. Om betäckningen inte lyckas snabbt tröttas både galt och gylta i benen. Efter betäckningen kan gyltorna hanteras parallellt med suggruppen i övrigt. För att veta hur gruppen överensstämmer med det planerade antalet grisningar ska eventuella omlöp kontrolleras. Dräktighetstesta suggorna vid 4-5 veckor och sju veckor efter betäckning. Eventuella djur som saknas kan beställas från förmedlingen för att komplettera gruppen. Kostnader för rekryteringsgylta I gyltkalkylen har gyltans intäkt räknats som en inköpt gylta som är beteckningsfärdig. Priset har ökats med transportkostanden och foderkostnaden för tre veckor i karantän (3 kilo foder per dag och 2,3 kronor per kilo foder). Utslagsgyltan beräknas vara 0,2 per producerad betäckningsfärdig gylta, väga 80 kilo slaktad och ge i snitt 3,50 kronor i ekotillägg. 16

17 Prissättningen på insatt gyltämne är samma som priset på vanlig ekologisk smågris med tillägg för en timmes extra arbetstid à 175 kronor och extra avelsavgift på semindos på Lantras eller Yorkshire. Vaccination mot rödsjuka en gång till utöver den vaccination som suggkalkylen får bära. Inför betäckning vaccineras gyltorna två gånger med kombipreparat mot både rödsjuka och parvivirusinfektion. Merkostnaden för att ta fram en rekryteringsgylta är den dyrare semindosen, eventuellt utnyttjande av tjänsten Pig Select, grundvaccinering, byggnader och foder till gyltorna samt extra arbete. De gyltor som sorteras bort kan förhoppningsvis slaktas som ekogrisar, även om det kanske inte blir till högsta betalning på grund av fett och vikt. De vita kastraterna säljs tillsammans med de andra ekogrisarna och ger ingen merkostnad. Avelsmässigt tillhör de ju eliten. Lugnt och fint i semineringen. 17

18 Kalkyl betäckningsfärdig gylta Intäkter Antal À-pris Kronor Hybridgylta 1, , ,00 Utslagsgylta 80 kg 0, ,00 228,40 Gödsel 1,2 20,00 24,00 Summa 2 902,40 Kostnader Antal À-pris Kronor Gyltämne 1, , ,20 Foder 480,0 2, ,00 Halm 180,0 0, Dödlighet risk 1,0 20,0 20,00 Vaccination 1,0 10,0 10,00 Vaccination 2,0 25,0 50,00 Arbetskostnad 1,5 175,0 262,50 Ränta röligt kapital 747,0 5% 37,35 Ränta djurkapital 615,0 5% 30,75 Summa 2 757,50 * TB 2 144,90 * TB 2 ger cirka 145 kronor att betala byggnad och eventulla merkostnader med, utöver de i kalkylen. 18

19 Beräkningsmall Antal suggrupper Antal suggor per grupp Totala antalet suggor A B C Vid höga medelkullnummer (över 3,7) behövs 55 procents rekrytering per år och vid normala medelkullnummer behövs 45 procents rekrytering per år. Med 2,1 kullar per år blir det 26 procent respektive 21 procent gyltor som ska grisa i varje grupp. I beräkningen nedan väljs spår utifrån besättningens rekryteringsbehov. Man kan också utgå från gruppen. Om gruppen består av många femte- och sjättegrisare finns det anledning att öka rekryteringen. De kullar som semineras kommer att passa in i en grupp med många sjunde- och åttondegrisare om knappt ett år. Högt rekryteringsbehov 26 % * B Avrundas uppåt till Normalt rekryteringsbehov 21 % * B Avrundas uppåt till Varje avelssugga beräknas producera cirka 4 gyltor per grisning. Högt rekryteringsbeho D/4 Avrundas uppåt F Normalt rekryteringsbehov E/4 Avrundas uppåt G Vid högt rekryteringsbehov behövs i genomsnitt F avelskullar per grupp. Vid normalt behov behövs G avelskullar per grupp. 19

20 Landsbygdsenheten, Box 224, Skara. Telefon Fax E-post Webb Trycksaken är gemensamt bekostad av Sverige och EU. Tryckår: 2006.

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Avel i ekologiska besättningar

Avel i ekologiska besättningar Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin

Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin 1 Beslutad av Föreningen Gotlandskaninens styrelse 24 maj 2009 INNEHÅLL 1. Verksamhet 2. Organisation

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Lärarhandledning - Lär känna djuren

Lärarhandledning - Lär känna djuren Lärarhandledning - Lär känna djuren På Vallby Friluftsmuseum finns många olika lantrasdjur. Nästan alla är av gamla svenska lantraser eller allmogeraser som en del också kallas. I dag är de flesta av dem

Läs mer

SVENSKA FINULLSFÖRENINGEN

SVENSKA FINULLSFÖRENINGEN AVELSPLAN Plan för avel med får av rasen Svensk Finull SVENSKA FINULLSFÖRENINGEN 2013 Svenska Finullsföreningen Föreningen är rasförening för enskilda och företag med intresse för det svenska finullsfåret.

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

SRB SLB SJB SKB Svensk röd och vit boskap Svensk låglandsboskap Svensk jerseyboskap Svensk kullig boskap

SRB SLB SJB SKB Svensk röd och vit boskap Svensk låglandsboskap Svensk jerseyboskap Svensk kullig boskap Avel Varför avelsarbete? - Ökade kunskaper om varje enskilt djur, ökat intresse för djuren. - Genetisk variation är en värdefull resurs, därför man vill bevara lantraser till exempel. - Möjligt att förbättra

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Hälsa och tillväxt för högpresterare Hälsa och tillväxt för högpresterare Foder och tillskott till grisar För överlevare på en tuff marknad Ingen känner din verksamhet och dina mål lika bra som du, och vi vill bidra till att du får ut bästa

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05 Datum Dnr 2.11.2005 2147/01/2005 Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare Upphäver Bilaga 4 till JSM:s förordning 100/01, JSM-BBA C1.2.3,

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Nr 47. Maj 2010 Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Annika Bergman, Agromind AB, Askhult 322, 311 93 Långås Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Att börja. -med dikor

Att börja. -med dikor Att börja -med dikor INLEDNING För att säkerställa tillgången på kalv till nötköttsproduktionen behöver antalet dikor i landet öka. Det finns också idag betesmarker som hävdas dåligt där dikor med kalvar

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05 Datum Dnr 9.12.2005 5329/01/2005 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2006 - tills vidare Upphävs Jord- och skogsbruksministeriets förordning om härstamningsbevis

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens betydelse för producenten 3 Djurskyddstillsynen 3 Övergångstider 4 Förvaringsutrymme för svin 5 Allmänna krav 5 Förhållandena i förvaringsutrymmet

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Ekologisk Grisproduktion i Europa

Ekologisk Grisproduktion i Europa GUIDE Ekologisk Grisproduktion i Europa Guide för förbättrad djurhälsa i ekologisk grisproduktion 2011 Svensk upplaga TEKNISK Ekologiska lantbrukare i Europa har utvecklat olika inhysningssystem för grisar

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL 1 INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL Antagna av Svenska Islandshästförbundets Stiftelse för Avel 2012-12-20. 2 1. AVELSBEDÖMNING AV HINGSTAR 4 1:1 Domarnämnd 4 1:2 Avelsbedömning

Läs mer

Manual för journalföring enligt Jordbruksverkets

Manual för journalföring enligt Jordbruksverkets Manual för journalföring enligt Jordbruksverkets regler I. Instruktion 2007-10-23 Innehåll Introduktion till journalföring i PigWin...3 Jordbruksverkets krav...3 Djurens identitet...3 Hur kommer man igång

Läs mer

Din uppfödning. vad är målsättningen?

Din uppfödning. vad är målsättningen? Din uppfödning vad är målsättningen? Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Ett kommersiellt tänkande är viktigare än någonsin. Siktar du på eliten eller bredden, och ser du tillräckligt affärsmässigt på din

Läs mer

GRUNDCERTIFIERING GRIS

GRUNDCERTIFIERING GRIS IP Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 GRUNDCERTIFIERING GRIS Grafisk form och produktion Sigill Kvalitetssystem AB 2012 Tryck LRF Media/Elanders AB Falköping Papper Maxioffset, 120 g KONTAKT

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Försäkring för dolda fel hos hundar

Försäkring för dolda fel hos hundar Försäkring för dolda fel hos hundar Vem är hundens bästa vän? Som uppfödare har man mycket att tänka på då man planerar att ta en kull. Vilken hane passar tiken? Kommer dräktigheten att gå bra? Kommer

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Rapport 149 Report Alnarp 2007 Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Organic growing-finishing pig production Part 4.

Läs mer

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp?

Några goda råd för ett lyckat köp Är labrador rätt ras för mig? Valphänvisning Fostran och utbildning Hur hittar jag då rätt valp? Några goda råd f Labradoren är en av våra mest populära hundraser och mycket omtyckt på grund av sitt vänliga sinnelag och sin stora dresserbarhet. Den är en jakthund - en apporterande fågelhund som arbetar

Läs mer

Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS

Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS Syftet med detta dokument är att ge revisionsanvisningar angående huvudlinjerna vid revisionen. Det finns fortfarande oklarheter som vi väntar på svar om, exempelvis

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Försäkring för dolda fel hos katter

Försäkring för dolda fel hos katter Försäkring för dolda fel hos katter Ibland behövs mer än nio liv Som uppfödare har man mycket att tänka på då man planerar att ta en kull. Vilken hane passar honan? Kommer dräktigheten att gå bra? Kommer

Läs mer

Varför ska man höftröntga sin hund?

Varför ska man höftröntga sin hund? Varför ska man höftröntga sin hund? Mitt svar är: 1) För den enskilda hundens skull definitivt. Genom röntgen kan du försäkra dig om att din hund inte har riktigt dåliga höfter (D och E). Jag skulle personligen

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015

Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Reseberättelse för Värmlands Koklubbs resa till Danmark den 17-19:e mars 2015 Resenärer: Resan gjordes i samarbete mellan Värmlands Koklubb. Vi var 8 deltagare på resan så vi fick plats i en minibuss.

Läs mer

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 grundcertifiering Gris Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2012 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer