i ekologisk grisproduktion - en handledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "i ekologisk grisproduktion - en handledning"

Transkript

1 Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning

2 Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande återkorsning 8 Avel på gårdsnivå 9 Urval 9 Behov av djurmaterial 10 Hur föder man upp en gylta? 11 Kostnader för rekryteringsgylta 16 Kalkyl betäckningsfärdig gylta 18 Beräkningsmall 19

3 Inledning I reglerna för EU-ekologiskt tillåts 20 procent inköp av konventionell rekrytering till avel. Enligt KRAV-reglerna tillåts endast 10 procent inköp av konventionell rekrytering om det inte finns tillgång till KRAV-godkända djur. Om man behöver rekrytera fler djur krävs dispens. Det är tillåtet att köpa ekologiska avelsdjur genom mellangårdsavtal, men i dagsläget finns ingen ekologisk gyltproduktion. I normalläget behöver man rekrytera mellan 40 och 50 procent per år i en suggbesättning. För att klara de biologiska och produktionsmässiga kraven behövs en egen rekrytering eller en uppstart av en ekologisk gyltproduktion. Vad är avel Inom alla djurslag, raser, populationer och besättningar finns en naturlig variation av olika egenskaper. Avel innebär att man väljer de bästa moderdjuren och parar dessa med de bästa faderdjuren för att få fram avkommor med de bästa produktionsegenskaperna. En jämn och stor kull smågrisar är målet för rekryteringen och avelsarbetet på grisgården. Aveln inom grisproduktionen är styrd och ägd av slakteriföretagen i Sverige. Avelsprogrammen, som styr aveln, formuleras och vägs ekonomiskt utifrån vad man vill utveckla i grisproduktionen. De flesta inom ekologisk grisproduktion levererar sin slakt till Swedish Meats, som har sitt avelsarbete i företaget Quality 3

4 Genetics. Avelsmålen som Quality Genetics strävar mot är: Hög köttkvalitet Effektivitet i uppfödningen God fruktsamhet Starka och hållbara djur Raser Bland de ekologiska grisbesättningarna är det ett fåtal som har Linderödssvin och vildsvinskorsningar. Linderödssvin ingår i programmet för bevarande av utrotningshotade gamla husdjursraser. Grisar med teckning som Linderödsgrisar, troligen korsningar. Såväl konventionell som ekologisk grisproduktion sker med hjälp av i huvudsak fyra raser: Lantras, Yorkshire, Hampshire och Duroc. Grisraserna Lantras, Yorkshire, Hampshire och Duroc. 4

5 Produktionen fungerar som ett korsningsprogram där man har suggor som består av en korsning av de vita raserna Lantras och Yorkshire. Suggorna betäcks eller semineras med en galt som helt eller delvis tillhör rasen Hampshire eller Duroc, svart och vit respektive brun. Avkomman som består av minst tre olika raser skickas till slakt. Avelsföretagen har valt att inte avla för fertilitets- och modersegenskaperna på Duroc och Hampshire eftersom dessa raser inte används till moderdjur i bruksbesättningar. Om moderdjur tas fram från treraskombinationerna tappar man produktion på suggan. Handelsvärde De djur som har en känd härstamning sorteras utifrån ett beräknat handelsvärde för bruksdjuret. Handelsvärdet grundar sig på djurets alla släktingar som har ett avelsvärde. Handelsvärdet är aldrig konstant. Alla djur som finns med i avelsdatabasen får sina avelsvärden omräknade regelbundet. När nya data kommer in korrigeras värdet. Det betyder att de djur som var bra för ett halvår sedan kan mycket väl ha tappat sina försprång och därmed halka ned i rangeringen. Vill man ligga långt framme i avelsframsteget bör man kontrollera tänkbara avelssuggor inför varje seminering och bara välja de suggor som är bäst av både produktions- och avelsmässiga skäl. Avelsframsteg Avelsframsteg sker genom ett gemensamt avelsarbete i ett avelsprogram för varje ras. Man mäter avelsframsteget som minskade produktionskostnader och ökade intäkter. Det innebär till exempel att medelgrisar födda det ena året är bättre än djuren som föddes året dessförinnan. Avelsframsteget gör att yngre djur oftast har bättre avels- och handelsvärde än äldre djur. Inom Quality Genetics räknar man med ett årligt avelsframsteg på 13 kronor per slaktsvin. 5

6 Rekryteringsmodeller Det finns flera olika modeller för rekrytering. Planering och framförhållning är viktiga delar i alla rekryteringsmodellerna. Begränsningen är hur de olika modellerna fungerar i praktiken och hur man samtidigt klarar att uppfylla reglerna för ekologisk produktion. Inköpt rekrytering Rekrytering genom enbart inköp kräver att man startar en ekologisk gyltproduktion. Den enklaste rekryteringsmodellen är inköp av dräktiga djur. En begränsning är att det kan vara svårt att få tag på tillräckligt antal djur när fertiliteten på grund av årstidsvariationer är som mest problemfylld. Det är också möjligt att köpa in obetäckta gyltor och synkronisera deras brunst genom flytten så att den passar in med suggruppernas brunst. Svårigheten är att gyltorna oftast är inne i ett cykliskt brunstmönster och att flyttbrunsten därför inte hamnar rätt i förhållande till önskad betäckningsdag. Cirka 30 procent av gyltorna kommer med brunst när det passar dem och inte när det passar planeringen. Inköp av 30 kilo gyltämne kräver utrymmen för uppväxande djur. Dessutom behöver man planera flyttningar av djuren i samband med könsmognad för att samla brunsten så den passar in i suggrupperna. Rekrytering med hjälp av dessa tre modeller räknas som konventionellt inköp om grisarna kommer från en konventionell gyltbesättning. Det tar tolv månader innan ett hondjur räknas som ekologiskt efter att det flyttats till en ekologisk besättning. Däremot blir avkomman godkänd om modern funnits i besättningen en månad före grisningen. Från en ekologisk gyltbesättning kan man köpa in obegränsat antal rekryteringsdjur genom mellangårdsavtal. 6

7 Ekologisk gyltproducerande besättning Som reglerna för ekologisk grisproduktion är formulerade idag kan ekologiskt godkända gyltor inte produceras i en ren hybridavelsbesättning. Inköp av konventionella rekryteringsdjur är begränsat till 10 eller 20 procent efter dispens och det finns inte tillgång till ekologiska avelsdjur. Detta gör att gyltorna måste produceras i en del av en ekologisk besättning. Teoretiskt kan besättningen bestå av en tredjedel renrasiga avelssuggor som producerar gyltor till egen rekrytering och försäljning. De renrasiga suggorna som ska hålla en hög avelskvalitet rekryteras genom 50 procent nya inköpta djur varje år. I den totala besättningen rekryteras dock bara 10 procent genom konventionellt inköp. De renrasiga suggorna producerar gyltor, varav 14 procent går till egen rekrytering av den del av besättningen som är vanliga hybridsuggor. Resterande gyltor säljs till andra ekologiska grisbesättningar. Räkneexempel Exemplet utgår från en besättning som består av totalt 72 suggor, fördelade på fyra grupper. 6 av de 18 suggorna i varje grupp är renrasiga och producerar gyltor till besättningen. Totalt finns det 24 renrasiga suggor i besättningen. Varje år rekryteras 12 nya renrasiga konventionella suggor till besättningen. Dessa utgör bara 17 procent av den totala rekryteringen. De 24 renrasiga suggorna producerar cirka 170 gyltor. Av dessa behövs cirka 24 till egen rekrytering av de 48 korsningssuggorna som producerar vanliga ekologiska slaktgrisar. Det återstår alltså 146 gyltor till försäljning genom mellangårdsavtal till andra ekologiska suggbesättningar. Renrasig inköpt kärna Rekryteringen kan också ske med en renrasig kärndel av inköpta avelsdjur av en vit ras (Y eller L) av god kvalitet. De renrasiga djuren semineras med den andra vita rasen och producerar då rekryteringsdjur. Gyltor som är exteriört bra blir framtida suggor.

8 Kastrater och övriga gyltor föds upp till vanliga ekologiska slaktgrisar. I en rekrytering med kärndel är den inköpta elitsuggan en hög kostnad. Det kan därför vara frestande att behålla henne för länge och därmed tappa avelsframsteg. Renrasiga djur har sämre konkurrenskraft och sjukdomsresistens. I en ekologisk besättning ställs det extra stora krav på grupphållning och konkurrens. Därför är risken större att de slås ut i förtid och kostnaden för kärndelen kan bli extra hög. Rekrytering med egen kärna kräver lika mycket plats och planering som inköp av 30 kilo ämnen. För att undvika att förlora avelsframsteg bör man ha kontroll på kärndelens avelsvärde. En sugga kan förlora i avelsvärde fortare än medeltalet för de jämngamla. Därför bör suggor i kärnan inte bara slås ut på grund av produktion och ålder utan även gallras bort utifrån avelsvärde. Alternerad återkorsning Alternerad återkorsning är den rekryteringsmodell som ökar mest i användning. Denna modell börjar i en vanlig brukskorsning med 50 procent av vardera Lantras och Yorkshire. Vissa suggor väljs ut på produktions- och avelsmässiga grunder och semineras med en av de vita raserna. Avkomman består då till 75 procent av faderns ras och 25 procent av den andra vita rasen. Gyltor med bra exteriör väljs ut och märks upp för att bli framtida suggor. Dessa föds upp och hanteras på samma sätt som i modellerna med renrasig kärna eller inköp av 30 kilo gyltämne. Vid alternerad återkorsning är det viktigt att ha kontroll på suggornas faderras. De suggor som blir avelssuggor ska semineras med den ras som de till minsta delen består av själva. Se följande korsningsschema: LY * L aly * YalY * LaLy osv. 8

9 Nackdelen är att man tappar lite korsningseffekt på suggorna eftersom de efter några generationer utjämnas till att bestå av 67 procent av faderns ras och 33 procent av den andra rasen. De djur som gallras bort kan ha lite sämre konkurrenskraft i uppfödningen men brukar klara sig bättre än renrasiga djur. Avel på gårdsnivå Avel på gårdsnivå kräver intresse, kunskap, plats och arbetstid. Djurägaren/-skötaren måste ha kontroll på semindoser och härstamningar. Ekologisk grisproduktion har speciella produktionsförutsättningar som inte tas i beaktande i konventionell avel. En sugga kan för det mesta antas vara bra i såväl konventionell som ekologisk produktion. Men förmodligen kan vissa produktionsmässiga framgångar nås med avel i gårdsmiljö. Vid avel på gårdsnivå gäller första urvalet om suggorna producerar bra i systemet och hur djuren fungerar i gruppen och med skötaren. Av de djur som valts ut som bra produktionsdjur väljer man sedan de djur som har bäst handelsvärde. I ekologisk grisproduktion är ben och rörelser viktiga för hållbarheten. Avelsmaterialet prövas i den miljö som deras avkommor ska fungera i. Urval Djur som väljs till avelssuggor är inte avelssuggor för evigt. Suggorna ska värderas inför varje avvänjning. Antalet suggor som ska bli avelssuggor styr beställningen av semindoser. När det är dags för semineringen ska det inte vara någon tvekan om vilka 9

10 suggor som ska bära generna vidare. Gyltor som visar en tydlig och tidig brunst och som inte krånglar med dåliga brunster senare i produktionen väljs ut. Suggor som behandlas för brunstproblem kan aldrig bli avelsdjur. Föder suggan många och livskraftiga smågrisar och tar hand om dem bra har hon ytterligare fördelar. Suggan ska också vara frisk och ha en bra exteriör som fungerar i den miljö som djuren lever och producerar i. Inte minst ska suggan fungera mentalt i det system som besättningen har och vara trevlig att hantera, utan att skötaren riskerar liv och lem. När suggorna är utvalda ska deras beräknade handelsvärde tas fram. Det beräknade handelsvärdet kan tas fram på två sätt. Det ena alternativet är att ansluta besättningen till Pig Select genom Quality Genetics. Pig Select innebär att besättningen lägger in sina suggor i avelsdatabasen. Via suggornas härstamning och avelsdatabasens information kan hela suggbesättningen sorteras avelsmässigt och de bästa djuren väljas till besättningsavel. Tjänsten Pig Select kostar kronor under startåret och därefter kronor per år. För att använda tjänsten krävs dataprogrammet Pig Win-sugg. Vid en mindre besättning kan kostnaden på kronor per år kännas stor. Med ett mindre antal djur kan man via Quality Genetics hemsida få fram handelsvärdet på suggans far och morfar och beräkna ett handelsvärde (HV) på suggan genom följande modell: (0,5 * HV far) + (0,25 * HV morfar) = suggans HV Är suggorna köpta från en vanlig hybrid- eller avelsbesättning finns deras handelsvärde att hämta direkt på Quality Genetics hemsida. Suggans födelsebesättning, öronnummer och födelseår måste uppges för att det aktuella djuret ska identifieras i avelsdatabasen och uppgiften hämtas. Motsvarande uppgifter kan även hämtas från det andra nationella avelsföretaget, Avelspoolen. 10

11 Behov av djurmaterial Rekryteringsbehovet är mellan 40 och 50 procent per år. I en besättning med 72 suggor i planerad produktion och 18 suggor per grupp som grisar var sjätte vecka behövs 4-5 grisande gyltor per grupp. Det krävs minst två avelskullar att välja djur ifrån för att få fram fem gyltor till betäckning. Har man problem med omlöp och olyckshändelser bör minst tre suggor per grupp semineras med vit avelsdos. Vid perioder då man vet att fertiliteten kan vara problematisk bör fler suggor väljas till avelssuggor. Den seminering man gör vid denna tid kommer om ett år att bli gyltor som behövs för att klara fertilitetssvackan som förmodligen inträffar då. För beräkning av rekryteringsbehovet se beräkningsmallen på sista sidan. Galten betäcker en gylta och de gyltor som visar brunst och ståreflex semineras. En bra galt är ett viktigt hjälpmedel. Hur föder man upp en gylta? Produktionen av en rekryteringsgylta börjar med en sugga som kvalificerar sig för att bli avelssugga. Suggan semineras med avelssemindoser av endera vita rasen. När den utvalda avelssuggan grisar måste kullutjämningen ske med eftertanke. Om avelssuggan får färre grisar än gruppens snitt kan man flytta till henne galtgrisar. Får avelssuggan för många grisar flyttar man i första hand ifrån henne galtgrisar. Om avelssuggan får 15 sogrisar och några av dessa måste flyttas kan de märkas med ett litet klipp, 11

12 till exempel en etta eller en trea, redan vid flytten. Kontroll och identitetsmärkning av sogrisarna sker före utflyttningen i gruppsystem. Glöm inte bort eventuella bortadopterade avelsgrisar. Uppgifter om avelskullen noteras i avelsjournalen. När grisarna är dagar gamla kan det vara svårt att göra en exakt bedömning av kvaliteten på spenar och exteriör. Spenarna ska vara minst 14 till antalet och det ska inte finnas svarta prickar eller ringar på spenarna. Svarta märken kan tyda på inverterade spenar som inte fungerar när gyltan så småningom ska ge di till sina smågrisar. När grisarnas kvalitet kontrolleras vid två veckors ålder är det oftast bättre att fria än fälla. Längre fram kommer flera tillfällen att kontrollera tveksamma spenar. Trampskador på klövar ger oftast ärrbildningar och onormal klövtillväxt senare i livet. Grisar med trampskador bör därför sorteras bort. Grisen till vänster har bra placerade parvisa spenar. Grisen till höger har för få spenar framför naveln och de är ojämnt placerade. Denna gylta kommer att ge sämre mjölkproduktion. Längst till höger visas en schematisk bild av en normal spene och olika grader av inverterade spenar. 12

13 Identitetsmärkningen görs säkrast genom randklippning av öronen. En normalstor ekologisk suggbesättning klarar att producera gyltor flera år utan att behöva klippa hål för 400 och 800. Det är viktigt att anpassa djupet i jacken till storleken på grisens öron. På så vis håller randklippningen och öronen skadas så lite som möjligt. Jacken växer med öronen; en liten gris ska ha små jack och en stor gris större jack. På små grisar kan plastlappen med SE-nummer och identitetsnummer sättas dit senare i grisens liv, men de måste randklippas med identitetsnumret innan de blandas i större grupp. System för randklippning av grisar. En riktigt utförd randklippning är det bästa sättet att bibehålla en individs identitet. Plastmärken ramlar tyvärr ofta bort. Utfodring av en växande avelsgylta kan fungera parallellt med de vanliga slaktdjuren. Vid specialiserad smågrisproduktion kan gyltorna födas upp på suggornas digivningsfoder. Föds gyltorna upp parallellt med slaktgrisarna kan slaktsvinsfodret behöva förstärkas med vitaminer och mineraler för att bättre passa gyltornas krav. Gyltor kan födas upp på slaktsvinskurva; det är bra om gyltorna växer och blir stora om de samtidigt får tillräckligt med motion så att skelettet blir starkt. Gyltor kan även födas upp ad lib med foderautomat. Ett lagom späcklager vid tiden för könsmognad borgar för att gyltan får en bra brunst. Gyltor ska födas upp och hållas på ett varierat underlag som överensstämmer med de golv och underlag som hon kommer 13

14 att leva och producera på som sugga. Att hålla en gylta på mjuk ströbädd under hela uppväxten för att sedan som tung och högdräktig flytta henne till en hård grisningsbox med betonggolv brukar fungera dåligt. Gyltan får ont i benen och trivs inte. Det är därför bäst om gyltorna går både på hårda golv och rastgårdar och ute i fält och i mjuka ströbäddar. Det största miljöhotet för gyltorna är blöda bäddar och slabbiga miljöer som blöter upp klövarna och ökar risken för skador i klövarnas horn. Klövskador i en blöt och skitig miljö leder tyvärr ofta till klövbölder och då är risken för tidig utslagning stor. Området där grisarna vistas ska ha ett torrt, rent och varierat underlag. Den ekologiska grismiljön passar bra för uppfödning av starka och frimodiga gyltor. Kvaliteten på de inmärkta gyltorna kontrolleras åter när de avvanda och leveransklara smågrisarna ska säljas från smågrisproducenten. Det kan ha uppkommit flera mekaniska skador och sjukdomsproblem. Det kan också hända att spenar som var tveksamma vid märkningen se dåliga ut. De grisar som inte klarar kvalitetskontrollen skickas till slaktsvinsproduktion och de gyltor som ser bra ut behålls. Vid integrerad produktion kan alla märkta gyltor gå vidare i slaktsvinsproduktionen. Kontrollen av gyltornas kvalitet sker då först när det är dags för leverans till slakt. Gyltor i box. Med lugna och välhanterade djur sätter man sig hos dem en stund för att kontrollera deras spenar och klövar. 14

15 När gyltor i specialiserad smågrisproduktion är uppe i normal slaktvikt ska man kontrollera dem och slakta de djur som inte klarar kvalitetskraven. När gyltorna är minst kilo tunga (normal slaktvikt är 116 kilo) och sex månader gamla flyttas de till en separat avdelning, gärna med ätbås och möjlighet till galtkontakt men utan att galten kan betäcka själv. Denna flytt bör ske fyra veckor före betäckningsdagen för den grupp gyltorna ska tillhöra. Dagen efter flytten kan djuren vaccineras mot parvo och rödsjuka; första dosen i grundvaccineringen och andra dosen två till tre veckor senare. Efter flytten noteras brunster i almanackan för att man ska vara förberedd på hur många och vilka gyltor som kan förväntas brunsta samtidigt som den grupp som ska avvänjas om några veckor. Grundvaccingeringen som sker före betäckning skyddar gyltornas kullar mot rödjsuka och parvovirusinfektion som kan ge omlöp, kastningar, svartfoster och svagfödda grisar. Före betäckning ska galten inte ha ständig kontakt med gyltorna. De ska veta att han finns där. Ibland kommer han in och ibland är han inte så nära. Lukt-, syn- och ljudintryck från galten kan hjälpa till att stimulera brunsterna. Gylta hos ung galt. Unga galtar ska ha en gylta åt gången att öva på. 15

16 Det krävs tålamod för gyltbetäckning. Gyltor är nyckfulla djur som kräver fingertoppskänsla. Djuren måste hanteras och det får ta tid. En trygg gylta har lätt för att visa brunst medan en rädd gylta har andra tankar i huvudet. En bra galt som inte är för stor underlättar betäckningsarbetet. Ju mer djuren har hanterats desto bättre fungerar semineringen. Unga galtar behöver ofta hjälp att styra rätt. Om betäckningen inte lyckas snabbt tröttas både galt och gylta i benen. Efter betäckningen kan gyltorna hanteras parallellt med suggruppen i övrigt. För att veta hur gruppen överensstämmer med det planerade antalet grisningar ska eventuella omlöp kontrolleras. Dräktighetstesta suggorna vid 4-5 veckor och sju veckor efter betäckning. Eventuella djur som saknas kan beställas från förmedlingen för att komplettera gruppen. Kostnader för rekryteringsgylta I gyltkalkylen har gyltans intäkt räknats som en inköpt gylta som är beteckningsfärdig. Priset har ökats med transportkostanden och foderkostnaden för tre veckor i karantän (3 kilo foder per dag och 2,3 kronor per kilo foder). Utslagsgyltan beräknas vara 0,2 per producerad betäckningsfärdig gylta, väga 80 kilo slaktad och ge i snitt 3,50 kronor i ekotillägg. 16

17 Prissättningen på insatt gyltämne är samma som priset på vanlig ekologisk smågris med tillägg för en timmes extra arbetstid à 175 kronor och extra avelsavgift på semindos på Lantras eller Yorkshire. Vaccination mot rödsjuka en gång till utöver den vaccination som suggkalkylen får bära. Inför betäckning vaccineras gyltorna två gånger med kombipreparat mot både rödsjuka och parvivirusinfektion. Merkostnaden för att ta fram en rekryteringsgylta är den dyrare semindosen, eventuellt utnyttjande av tjänsten Pig Select, grundvaccinering, byggnader och foder till gyltorna samt extra arbete. De gyltor som sorteras bort kan förhoppningsvis slaktas som ekogrisar, även om det kanske inte blir till högsta betalning på grund av fett och vikt. De vita kastraterna säljs tillsammans med de andra ekogrisarna och ger ingen merkostnad. Avelsmässigt tillhör de ju eliten. Lugnt och fint i semineringen. 17

18 Kalkyl betäckningsfärdig gylta Intäkter Antal À-pris Kronor Hybridgylta 1, , ,00 Utslagsgylta 80 kg 0, ,00 228,40 Gödsel 1,2 20,00 24,00 Summa 2 902,40 Kostnader Antal À-pris Kronor Gyltämne 1, , ,20 Foder 480,0 2, ,00 Halm 180,0 0, Dödlighet risk 1,0 20,0 20,00 Vaccination 1,0 10,0 10,00 Vaccination 2,0 25,0 50,00 Arbetskostnad 1,5 175,0 262,50 Ränta röligt kapital 747,0 5% 37,35 Ränta djurkapital 615,0 5% 30,75 Summa 2 757,50 * TB 2 144,90 * TB 2 ger cirka 145 kronor att betala byggnad och eventulla merkostnader med, utöver de i kalkylen. 18

19 Beräkningsmall Antal suggrupper Antal suggor per grupp Totala antalet suggor A B C Vid höga medelkullnummer (över 3,7) behövs 55 procents rekrytering per år och vid normala medelkullnummer behövs 45 procents rekrytering per år. Med 2,1 kullar per år blir det 26 procent respektive 21 procent gyltor som ska grisa i varje grupp. I beräkningen nedan väljs spår utifrån besättningens rekryteringsbehov. Man kan också utgå från gruppen. Om gruppen består av många femte- och sjättegrisare finns det anledning att öka rekryteringen. De kullar som semineras kommer att passa in i en grupp med många sjunde- och åttondegrisare om knappt ett år. Högt rekryteringsbehov 26 % * B Avrundas uppåt till Normalt rekryteringsbehov 21 % * B Avrundas uppåt till Varje avelssugga beräknas producera cirka 4 gyltor per grisning. Högt rekryteringsbeho D/4 Avrundas uppåt F Normalt rekryteringsbehov E/4 Avrundas uppåt G Vid högt rekryteringsbehov behövs i genomsnitt F avelskullar per grupp. Vid normalt behov behövs G avelskullar per grupp. 19

20 Landsbygdsenheten, Box 224, Skara. Telefon Fax E-post Webb Trycksaken är gemensamt bekostad av Sverige och EU. Tryckår: 2006.

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion Jordbruksinformation 2-2013 Vägen till ekologisk grisproduktion Text: Camilla Svensson Länsstyrelsen Västra Götalands län, Stina Stabo HS konsult, Ingela Löfquist HS Kristianstad, i samarbete med Niels

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata.

8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. 8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. När man klickar på Suggdata visas bild 8-1. Bild 8-1. Menypunkter under

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning. 12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer.

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. BILAGA 9 RAS American Curly Horse A. RASBESKRIVNING. Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. Färg Alla färger är tillåtna. Päls, man och svans Karaktäristiskt för

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Avel i ekologiska besättningar

Avel i ekologiska besättningar Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95

Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95 Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95 Suggdata, arbetslista Det har tillkommit en möjlighet att välja om bilden Analysbegränsningar skall visas då man tar fram en

Läs mer

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Svensk Gris. med knorr 11-2009. Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009.

Svensk Gris. med knorr 11-2009. Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009. En tidskrift från Sveriges Grisföretagare 11-2009 Svensk Gris med knorr Svenskt gourmetko tt sa ljs i Danmark Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009. För prenumerationer:

Läs mer

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Kravgrisproduktionen på 90-talet 100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,

Läs mer

Hotade husdjursraser miljöersättning

Hotade husdjursraser miljöersättning Hotade husdjursraser 2008 miljöersättning Nytt landsbygdsprogram 2007 2013................. 4 Innehåll Hotade husdjursraser............................. 4 Vem kan få ersättning?.......................

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2012

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2012 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2012 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på

Läs mer

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 november 2012 629/2012 Statsrådets förordning om skydd av svin Utfärdad i Helsingfors den 15 november 2012 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Showmanship. Kompendiet sammanställt av Pia-Lotta Åvall och Maria Brihall Källa: Holstein Canadas hemsida Show and judging Foton: Husdjurs bildarkiv

Showmanship. Kompendiet sammanställt av Pia-Lotta Åvall och Maria Brihall Källa: Holstein Canadas hemsida Show and judging Foton: Husdjurs bildarkiv Showmanship Kompendiet sammanställt av Pia-Lotta Åvall och Maria Brihall Källa: Holstein Canadas hemsida Show and judging Foton: Husdjurs bildarkiv Husdjurs Ungdomsklubb Att tänka på när du visar kalvar

Läs mer

2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING

2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING HANDLEDNING I Innehållsförteckning Kapitel 1 Slaktresultat 1 1 Födelse till slakt... 1 2 Inköp till slakt... 3 Kapitel 2 Vägningar 7 1 Vägningsbevakning... 7 2 Korrigerade vikter... 9 Kapitel 3 Stambokföring

Läs mer

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN 2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten

Läs mer