Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström
|
|
- Klara Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok rekryteringsdjur Gris Av Maria Malmström
2 Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations- och utbildningsinsatser till lantbrukare angående ökad djurvälfärd inom programmet för KULM4. Materialet finns tillgängligt för alla intresserade och kan beställas via LRF Konsult, Maria Malmström, tfn Författare till denna handbok är Maria Malmström. Ett varmt tack till alla berörda för kritisk genomläsning av materialet. Kristianstad i december 2005 Maria Malmström Innehållsförteckning Inledning 4 Val av gyltmödrar 4 Rekryterings % 5 Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 5 Egen uträkning 6 Val av rätt rekryteringsdjur 6 När skall man gallra? 7 Inverterade spenar 8 Bedömningstidpunkt 9 Spenarna under dräktighet och grisning 10 Gyltämnet fram till betäckning 11 Utfodring 11 Inhysning 12 Brunst och betäckning 12 Exteriörbedömning 13 Referenser
3 Inledning Under de senaste fyra åren har smågrisdödligheten mellan födsel och avvänjning ökat med ca 1,7 %. En anledning till detta är att totalt antal levande födda har ökat under samma period. Idag föds det i genomsnitt 12,1 st levande födda per kull (sannolikt har även antalet svagfödda ökat och en del av dödligheten ligger här). Hur stor smågrisdödlighet man har i sin produktion kan bero på många olika faktorer. Det kan vara allt från närmiljö, utfodring, djurhälsa och smittotryck i besättningen, till djurskötarens djuröga och omvårdnad av djuren. En anledning till att dödligheten har ökat är att kravet på suggornas juverkvalitet och spenduglighet inte alltid har varit i fokus vid val av gyltmödrar och nya rekryteringsdjur. Antalet funktionsdugliga spenar hos suggan är av största betydelse för suggans produktionsförmåga. För att kunna minska dödligheten och öka avvänjningsvikten på smågrisarna måste defekter på rekryteringsdjurens spenar därför uppmärksammas. Denna handbok är tänkt att väcka inspiration till att förbättra rekryteringsdjuren juverkvalitet, hälsa och hållbarhet. Detta med hjälp av de delar som boken belyser, så som grisars beteende, exteriör juverkvalitet och fysiologiska funktion, tillsammans med en noggrann rekryteringsplan och klara utgallringskriterier. Val av gyltmödrar Det är vid valet av gyltmödrar som man lägger grunden till kvaliteten på sina gyltor. Välj suggor som klarar av att avvänja många tunga smågrisar (inga pellar i kullen) och med högt handelsvärde. Suggan skall ha ett jämt och fint juver utan inverterade spenar och åldersmässigt högst ha haft 3-4 kullar. Rekryterings % Det krävs att man har ett stort underlag att gallra ur för att få fram rekryteringsdjur som exteriört är hållbara, är i lagom storlek för sin ålder, har bra juver och funktionsdugliga spenar samt även visar en bra och tydlig brunst. Det optimala är att man i sin besättning har ca 40 % rekrytering per år och att man från födsel till betäckningsfärdig ålder ska kunna gallra bort ca 50 % av de inklippta rekryteringsdjuren. Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 300 SIP, 6 grupper, 40 % rekrytering/år. Suggorna grisar 2,2 ggr/år, 8 % omlöpningar. Hur stort är det årliga behovet? 300 SIP * 40 % rekrytering = 120 st gyltor som ska grisa in per år Hur många gyltämnen klipps in per kull? Från varje vitseminerad kull med rekryteringsdjur räknar man normalt med att kunna få fram ca 3-3,5 st gyltor som grisar in. Antalet kan skilja sig mellan olika besättningar. Det är viktigt är att man hittar sin egen besättnings medeltal och räknar utifrån det. Observera att man INTE BARA skall klippa in ca 3-3, 5 gyltor per kull, detta är antalet gyltor efter utgallring. Behov 120 st / 3 st = ca 40 st I denna besättning skall minst 40 st kullar med gyltämnen födas per år. Hur många löper om? Ta hänsyn till besättningens omlöps % och vitseminera extra suggor, procentuellt lika många som omlöpsprocenten är. 40 kullar + 8% omlöp = ca 44 suggor skall vitsemineras. 4 5
4 Hur många ska semineras per grupp? För en jämn fördelning av dräktiga gyltor in i besättningen över året delas årsbehovet med kullar per årssugga med gruppantalet. 44 suggor / 2,2 ggr / 6 grupper= ca 3-4 st suggor per grupp skall vitsemineras. Bra klövar och benställning Bra exteriör Använd gärna Exteriörbedömningsprotokollet på sidan 13 som hjälp vid din bedömning. Poäng 5 i mitten är målsättningen. Egen uträkning Antal gyltor som ska grisa in per år SIP * % rekrytering = st gyltor som ska grisa in per år Antal födda kullar med gyltämnen st gyltor som ska grisa in / år / besättnings medeltal) = st st (din I din besättning skall minst st kullar med gyltämnen födas per år. 14 spenar Inga inverterade Tre par framför naveln Bra klövar Räkna med omlöp kullar + % omlöp = ca suggor skall vitsemineras. Jämt fördelat/grupp st suggor / grupper = ca antal kullar per årssugga / antal st suggor / grupp skall vitsemineras. Val av rätt rekryteringsdjur Det är vid valet av rekryteringsdjuren som man lägger grunden till ett bra produktionsresultat. Bestäm vilka kriterier gyltämnena skall uppfylla för att bli inklippta och kunna fungera som sugga i minst sju kullar. Dessa krav skall sedan konsekvent följas, och endast i nödfall sänkas. Följande krav bör du ställa på dina gyltämnen 14 fungerande spenar Inga inverterade spenar Jämna fina spenpar, minst tre st placerade framför naveln Inga missbildningar, egna eller på syskon (inverterade spenar, bråck, knipt rygg m m) När skall man gallra? Gallring bör ske vid minst 3-4 tillfällen innan betäckning. Den första gallringen sker vid inklippning av rekryteringsdjuren. Den andra gallringen är lämplig att göra när ämnena väger ca 25 kg. Då kan de djur som inte uppfyller kraven säljas/flyttas till slaktsvinsstallet. Den tredje gallringen sker i samband med vaccination när ämnena är ca sex månader. Sista gallringen ska ske när gyltorna uppnått betäckningsklar ålder. Vid denna gallring bedöms både exteriör, juver och spenkvalitet. Ämnen som inte uppfyller kraven skickas till slakt. Behandling av djur under uppväxttiden ska journalföras. Notera även eventuell hälta, svansbitningar mm. Djur som behandlats mycket bör inte betäckas. 6 7
5 Inverterade spenar Inverterade spenar är en ärftlig defekt hos grisar. Det råder delade meningar om vilka spenar som skall anses vara inverterade och nedärvningssättet är inte helt klarlagt. Djur som själva uppvisar inverterade spenar bör inte användas till avel. En inverterad spene kännetecknas av att spenen helt eller delvis är inåtvänd i en kraterliknande fördjupning i juvret. Betraktas spenraden från sidan kan dessa spenar oftast uppmärksammas genom att mellanrummet mellan två spenar är ovanligt långt. Sedda underifrån framträder kraterfördjupningen tydligt. Bedömningstidpunkt Man kan redan hos spädgrisen, i vissa fall, avgöra vilka spenar som är inverterade. Om spenarna hos smågrisen överhuvudtaget ej är utvecklade, om spenspetsen är svart eller om spenspetsen har en mörk fläck, utvecklas de med %, säkerhet till inverterade spenar. Alla spenar som senare visar sig vara inverterade kan dock inte bestämmas på detta tidiga stadium. En bedömning bör därför även göras vid ca fem veckors ålder och den sista, och säkraste bedömningen, vid en ålder av ca sex månader. De spenar som är kortare och tjockare än normalt och har en spets som avviker från den normala, anses även de kunna utvecklas till inverterade spenar. För att bestämma om en spene är inverterad, bör man känna på spenen. Den inåtvända delen framträder då som en hård, strängformad bildning inuti spenen. Spenar hos en ca fyra veckor gammal gris. Spene nr två och tre på höger spenrad är lite tjockare och kortare än de övriga och har en kraterbildning i spetsen. Observera den ojämna spenplaceringen på juvret. Spene nr fyra vänster spenrad, kommer troligen inte att användas och delar upp juvret i två delar. Inverterade spenar med en mörkare kraterfördjupning. En form av inverterad spene, där ett veck vid spenroten gör att spenen blir inåtvänd. Spenspetsen är dock normal och spenen kommer troligen att tryckas ut under dräktighet eller digivning och bli funktionsduglig. 8 9
6 Spenarna under dräktighet och grisning En del former av inverterade spenar kan under dräktighet och digivning hos suggor utvecklas till funktionsdugliga spenar. På suggor som grisat kan endast de funktionsodugliga inverterade spenarna registreras. Övriga inverterade spenar, som har registrerats som inverterade före grisningen, men som sedan blivit funktionsodugliga är mycket svårt att skilja från de normala. De kan dock skilja sig i längd. Det är därför viktigt att göra en noggrann kontroll innan grisning så att alla anlag till inverterade spenar noteras. Gyltämnet fram till betäckning Hur gyltämnet utfodras och hur hennes inhysnings ser ut, har stor inverkan på hur hållbar hon kommer att bli och givetvis hennes förmåga att visa en bra och tydlig brunst. Utfodring En utfodringsstrategi som fungerar mycket bra är följande: Gyltämnets vikt Fodersort & giva 25 kg Tillväxtfoder, fri giva 25 kg 40 kg Övergång till avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, fri giva Juver från en dräktig sugga med inverterade spenar. Spenarna nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem är mindre och ser normal ut och kan kanske fungera om den blir uppdiad. 40 kg betäckning Avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, begränsad giva ca MJ/dag beroende på hull Inhyser man gyltämnena i slaktsvinsstallet och utfodrar med ett slaktsvinsfoder är det viktigt att man kompletterar fodret med extra vitaminer och mineraler. Det är av stor vikt att styra utfodringen så att gyltan är betäckningsklar vid ca 220 dagars ålder (ca 7-7,5 mån). Då skall hon helst väga över 110 kg och ha ett hullmått på över 15 mm. Samma sugga, som bild nr fyra, efter grisning. Spene nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem troligen inverterad då smågrisarna inte valde att dia denna spene. Denna spene gör så att juvret blir uppdelat i två delar. Ca 220 dagars ålder Minst 110 kg, helst kg Hull över 15 mm 10 11
7 Inhysning Vilket boxsystem som är bäst för rekryteringsdjuren är svårt att säga. Den enskilda gårdens förutsättningar får ligga till grund för vilket man väljer. Djupströbädd till gyltor är mycket bra då djuren oftast bygger fler muskler och man får hållbarare djur. Det har dock visat sig att det är viktigt att gyltorna någon gång under sin uppväxttid får gå på hårt golv. Gör de inte det är det vanligt att djuren får hälta inne i grisningsavdelningen och p g a detta inte är så rörliga och oftast ligger ihjäl fler smågrisar. Box: Exteriörbedömning Önr: 1. Framben framifrån Box: Önr: 2. Framben från sidan 3. Kotor fram Brunst och betäckning Gyltan måste passera tröskelvärdena för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa (se Utfodring ). Därefter är den känslig för yttre stimulans såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli. Galten bör finnas i gyltavdelningen efter det att gyltämnena uppnått fem månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och till och med förskjuta könsmognaden. När gyltorna är betäckningsfärdiga (ca 220 dagars ålder), och flyttas in i betäckningsavdelningen, bör den första fysiska galtkontakten ske. Flyttningen in till betäckning måste göras så stressig som möjlig och gärna med en påföljande flushing. I regel visar gyltorna en tydlig flyttbrunst 5-10 dagar efter flytt. Betäckning kan ske vid denna brunst eller vid nästkommande brunst. Räkna med att max ca 75 % av djuren kommer i brunst pga att övriga inte är i rätt fas i brunstcykeln. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjningen och brunst som förstagrisare. Det finns även ett samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst, har oftast en lång intensiv förbrunst även efter första avvänjningen. 4. Bakben bakifrån 5. Bakben från sidan 6. Kotor bak 7. Rörelser Stela Slingrande Normala (sitter) (sitter) 8. Rygg Sänkt Rak Välvd 9. Innerklövar bak Mycket små Jämnstora På grund av detta bör inte gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) användas till avel om man vill undvika problem med sena brunster efter första avvänjningen i framtiden
8 Referenser Holmqvist, L. Meddelande nr 43, Inverterade spenar hos svin. Eliasson-Selling, L. Svinhälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården, Uppsala. Några tankar kring gyltor och ungsuggor. Kihlberg, M. Quality Genetics. Exteriörbedömningsprotokoll Lantmännen Utfodringsrekommendationer rekryteringsdjur
Suggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Läs merUppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar
Nr 45. November 2009 Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar Lina Hidås, Svenska Pig, Box 178, 245 22 Staffanstorp Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 86, Skara Nils Lundeheim, Institutionen
Läs merGyltor. Planering av rekrytering och uppfödning
Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna
Läs merAnalyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.
Effektanalys Innehåll Hur? Resultatmått allmän beskrivning Urval av djur/händelser som ingår Galldagar Dagar till ny betäckning Gyltämnets ålder vid 1:a betäckning Genomsnittlig ålder för 1:a betäckningen
Läs merPlanera för egen rekrytering
Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion
Läs merMot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig
Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade
Läs merBesättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp
Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp
Läs merDokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen
Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merProduktionsrapport - förklaringar
Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen
Läs merManagement som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar
Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska
Läs merNäringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Läs merStudie med amsuggor i svenska besättningar
Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda
Läs meri ekologisk grisproduktion - en handledning
Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande
Läs mer07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar
Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs merHållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)
Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring
Läs merSkötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna
Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,
Läs merInverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen
Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Sammanfattning Smågrisar i besättning A som var uppvuxna i grisningsboxar med dränerade golv var tyngre vid avvänjning
Läs merMot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand
Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merFÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING
FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu
Läs merEXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig
EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur MÅL BETÄCKNING
Läs merFRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig
FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR
Läs merGris. producenter nr 2
Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,
Läs merGris. producenter 2 0 1 2
G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din
Läs merFör att suggan ska klara av alla sina smågrisar
För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under
Läs merInspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt
Läs merLägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin
Läs merUTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR GYLTOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
Läs merInternationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Läs merInternationella rapporten 2011
Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat
Läs merPlan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem
Stark från start! Gård & Djurhälsan Gård & Djurhälsan Sverige AB är ett rådgivningsföretag som arbetar för ett bibehållet högt hälsoläge i en effektiv och lönsam gris-, får- och nötköttsproduktion. Vår
Läs merInspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelser i andra än de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. Datum för inspektionen Dokumentets nummer DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN En utredning enligt 48 i djurskyddslagen (247/1996)
Läs merEn enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)
En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet
Läs merProduktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Läs merInternationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merExpertgruppTillväxtgrisar
ExpertgruppTillväxtgrisar Vilka är vi som arbetar i gruppen? Simon Åkerblom, grisveterinär LVK. Camilla Hallgren, produktionsrådgivare gris G&D. Katarina Karlsson Frisch, grisveterinär G&D. Hur tänkte
Läs merVill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.
12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med
Läs merDin gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du
Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges
Läs merNätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion
September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges
Läs merUppfödning av gyltor till hållbara suggor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Uppfödning av gyltor till hållbara suggor Lina Hidås Institutionen för husdjursgenetik Examensarbete 308 Uppsala 2010
Läs merResultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning
Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet
Läs merAnalys av improduktiva dagar och omlöp
Analys av improduktiva dagar och omlöp Innehåll SUGGOR Vilken är omlöpsprocenten under en viss period? 2 Hur är fördelning mellan jämna och ojämna omlöp? 2 När uppstod omlöpen? 3 Vilka suggor betäcktes
Läs merInternationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig
Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs
Läs merDikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans
Läs merSuggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna
Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att
Läs merInternationella rapporten 2016
Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
Läs merSMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS
Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta
Läs merGrisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Läs merUTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR SUGGOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
Läs merAgria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare
Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs mer20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning
20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning
Läs merHANDBOK OM UTFODRING AV SVIN
2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten
Läs merHusdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3
Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 november 2012 629/2012 Statsrådets förordning om skydd av svin Utfärdad i Helsingfors den 15 november 2012 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs
Läs merFinhackat halmströ i grisningsboxar
Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar
Läs merUTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merInternationella rapporten 2014
Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merEkomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens
Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens
Läs merAnvändning av cups till smågrisar
Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda
Läs merExpertgrupp fertilitet
Expertgrupp fertilitet 1 Expertgrupp fertilitet Flemming Thorup Chefsforskare, SEGES Danmark Johanna Fjelkner Grishälsoveterinär, Gård&Djurhälsan Lotta Henrysson tidigare Produktionsrådgivare, Gård&Djurhälsan
Läs merFramtidens stall -Smågris. Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare
Framtidens stall -Smågris Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare Mattias Espert 2000 suggor i SIP (Smågris Syd AB) 350 ha växtodling start 2012 Grisproduktion startade 2005 Salmonella 2009 31,8 avvanda
Läs merAvvänjning vid fyra veckors ålder
Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering Om du har egen rekrytering är det praktiskt att registrera gyltorna i WinPig redan då du öronmärker dem. Programmet håller då automatiskt ordning
Läs merInternationella rapporten 2017
Internationella rapporten 2017 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
Läs merExtra djuromsorg för får 2017
Det här är information som gällde för djurvälfärdsersättningarna 2017 2017-07-18 Extra djuromsorg för får 2017 Syftet med ersättningen är att förstärka arbetet med god djurhälsa inom fårproduktion. Ersättningen
Läs merKRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION
KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två
Läs merFinska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram
Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,
Läs merBättre lammöverlevnad-friskvinst Får
Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får I projektet Friskvinst får har lammöverlevnaden studerats retrospektivt före och efter rådgivning i fem fårbesättningar. Med åtgärder som t.ex. hullbedömning, korrigerad
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merLamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander
Lamm på bete en gårdsstudie Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde 20-21 september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander Projektet har finansierats med projektstöd från Jordbruksverket
Läs merWinPig Rådgivarkurs
WinPig Rådgivarkurs 2018-02-09 SLAKTGRISAR Översiktlig analys utan omgångar Slaktanmärkningar hela besättningen, jmf olika sätt Analys av slaktdata diagraminställningar Omgångsrapport omgångsstatistik
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merkontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för
Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet
Läs merDistriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare
Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år
Läs merStrategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Läs merdatamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -
FODERKURVOR... 2 Verksamhetsområde.... 2 Öppna översikt foderkurva.... 3 Öppna Foderkurva.... 4 Öppna grafisk foderkurva.... 4 Öppna använd Foderplan... 5 Upprätta foderkurva.... 6 Definiera ny Foderkurva....
Läs merDjurvälfärdsersättningar 2016
1(32) Djurvälfärdsersättningar 2016 2016 fanns tre nya djurvälfärdsersättningar som du kunde söka. Det är ersättning för extra djuromsorg för får, ersättning för extra djuromsorg för suggor och ersättning
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs merÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering Om du har egen rekrytering är det praktiskt att registrera gyltorna i WinPig redan då du öronmärker dem. Programmet håller då automatiskt ordning
Läs merNybörjarfrågor om linderödsgrisar
Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges
Läs merPilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris
Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris -03-30 Pilotstudien - Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris Den svenska djurskyddslagen, som varit gällande sedan 1988, är
Läs merDet är skillnad på får och får
Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi
Läs merEn dag med djurskydd. Samtliga djurslag
1 (7) En dag med djurskydd Bakgrund Den 17 maj 2018 anordnade Formas en workshop En dag med djurskydd till vilken näringsrepresentanter, främst från livsmedelsproduktionen, samt forskare som sökte medel
Läs merV A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens
V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n 2 0 1 7-0 5-0 1 Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E
Läs merInformation om Fårpengen
Information om Fårpengen 24 januari 2018 Ersättning för extra djuromsorg för får, den så kallade fårpengen, är ett jordbrukarstöd som du kan söka hos Jordbruksverket. Den här texten är framtagen av Hushållningssällskapet
Läs merBetydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie
Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens
Läs merResultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Läs mer20. Avelsdjur. 20. Avelsdjur. Introduktion Besättningstyp
20. Avelsdjur Introduktion Besättningstyp Avelsmenyerna visas enbart då någon av följande besättningstyper valts under Arkiv, Gen. Inställningar, Besättning, Besättningstyp: 3. Hybridbesättning 4. Avelsbesättning
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning L 47/5 DIREKTIV
18.2.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 47/5 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (kodifierad version) EUROPEISKA
Läs mer