Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström"

Transkript

1 Handbok rekryteringsdjur Gris Av Maria Malmström

2 Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations- och utbildningsinsatser till lantbrukare angående ökad djurvälfärd inom programmet för KULM4. Materialet finns tillgängligt för alla intresserade och kan beställas via LRF Konsult, Maria Malmström, tfn Författare till denna handbok är Maria Malmström. Ett varmt tack till alla berörda för kritisk genomläsning av materialet. Kristianstad i december 2005 Maria Malmström Innehållsförteckning Inledning 4 Val av gyltmödrar 4 Rekryterings % 5 Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 5 Egen uträkning 6 Val av rätt rekryteringsdjur 6 När skall man gallra? 7 Inverterade spenar 8 Bedömningstidpunkt 9 Spenarna under dräktighet och grisning 10 Gyltämnet fram till betäckning 11 Utfodring 11 Inhysning 12 Brunst och betäckning 12 Exteriörbedömning 13 Referenser

3 Inledning Under de senaste fyra åren har smågrisdödligheten mellan födsel och avvänjning ökat med ca 1,7 %. En anledning till detta är att totalt antal levande födda har ökat under samma period. Idag föds det i genomsnitt 12,1 st levande födda per kull (sannolikt har även antalet svagfödda ökat och en del av dödligheten ligger här). Hur stor smågrisdödlighet man har i sin produktion kan bero på många olika faktorer. Det kan vara allt från närmiljö, utfodring, djurhälsa och smittotryck i besättningen, till djurskötarens djuröga och omvårdnad av djuren. En anledning till att dödligheten har ökat är att kravet på suggornas juverkvalitet och spenduglighet inte alltid har varit i fokus vid val av gyltmödrar och nya rekryteringsdjur. Antalet funktionsdugliga spenar hos suggan är av största betydelse för suggans produktionsförmåga. För att kunna minska dödligheten och öka avvänjningsvikten på smågrisarna måste defekter på rekryteringsdjurens spenar därför uppmärksammas. Denna handbok är tänkt att väcka inspiration till att förbättra rekryteringsdjuren juverkvalitet, hälsa och hållbarhet. Detta med hjälp av de delar som boken belyser, så som grisars beteende, exteriör juverkvalitet och fysiologiska funktion, tillsammans med en noggrann rekryteringsplan och klara utgallringskriterier. Val av gyltmödrar Det är vid valet av gyltmödrar som man lägger grunden till kvaliteten på sina gyltor. Välj suggor som klarar av att avvänja många tunga smågrisar (inga pellar i kullen) och med högt handelsvärde. Suggan skall ha ett jämt och fint juver utan inverterade spenar och åldersmässigt högst ha haft 3-4 kullar. Rekryterings % Det krävs att man har ett stort underlag att gallra ur för att få fram rekryteringsdjur som exteriört är hållbara, är i lagom storlek för sin ålder, har bra juver och funktionsdugliga spenar samt även visar en bra och tydlig brunst. Det optimala är att man i sin besättning har ca 40 % rekrytering per år och att man från födsel till betäckningsfärdig ålder ska kunna gallra bort ca 50 % av de inklippta rekryteringsdjuren. Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 300 SIP, 6 grupper, 40 % rekrytering/år. Suggorna grisar 2,2 ggr/år, 8 % omlöpningar. Hur stort är det årliga behovet? 300 SIP * 40 % rekrytering = 120 st gyltor som ska grisa in per år Hur många gyltämnen klipps in per kull? Från varje vitseminerad kull med rekryteringsdjur räknar man normalt med att kunna få fram ca 3-3,5 st gyltor som grisar in. Antalet kan skilja sig mellan olika besättningar. Det är viktigt är att man hittar sin egen besättnings medeltal och räknar utifrån det. Observera att man INTE BARA skall klippa in ca 3-3, 5 gyltor per kull, detta är antalet gyltor efter utgallring. Behov 120 st / 3 st = ca 40 st I denna besättning skall minst 40 st kullar med gyltämnen födas per år. Hur många löper om? Ta hänsyn till besättningens omlöps % och vitseminera extra suggor, procentuellt lika många som omlöpsprocenten är. 40 kullar + 8% omlöp = ca 44 suggor skall vitsemineras. 4 5

4 Hur många ska semineras per grupp? För en jämn fördelning av dräktiga gyltor in i besättningen över året delas årsbehovet med kullar per årssugga med gruppantalet. 44 suggor / 2,2 ggr / 6 grupper= ca 3-4 st suggor per grupp skall vitsemineras. Bra klövar och benställning Bra exteriör Använd gärna Exteriörbedömningsprotokollet på sidan 13 som hjälp vid din bedömning. Poäng 5 i mitten är målsättningen. Egen uträkning Antal gyltor som ska grisa in per år SIP * % rekrytering = st gyltor som ska grisa in per år Antal födda kullar med gyltämnen st gyltor som ska grisa in / år / besättnings medeltal) = st st (din I din besättning skall minst st kullar med gyltämnen födas per år. 14 spenar Inga inverterade Tre par framför naveln Bra klövar Räkna med omlöp kullar + % omlöp = ca suggor skall vitsemineras. Jämt fördelat/grupp st suggor / grupper = ca antal kullar per årssugga / antal st suggor / grupp skall vitsemineras. Val av rätt rekryteringsdjur Det är vid valet av rekryteringsdjuren som man lägger grunden till ett bra produktionsresultat. Bestäm vilka kriterier gyltämnena skall uppfylla för att bli inklippta och kunna fungera som sugga i minst sju kullar. Dessa krav skall sedan konsekvent följas, och endast i nödfall sänkas. Följande krav bör du ställa på dina gyltämnen 14 fungerande spenar Inga inverterade spenar Jämna fina spenpar, minst tre st placerade framför naveln Inga missbildningar, egna eller på syskon (inverterade spenar, bråck, knipt rygg m m) När skall man gallra? Gallring bör ske vid minst 3-4 tillfällen innan betäckning. Den första gallringen sker vid inklippning av rekryteringsdjuren. Den andra gallringen är lämplig att göra när ämnena väger ca 25 kg. Då kan de djur som inte uppfyller kraven säljas/flyttas till slaktsvinsstallet. Den tredje gallringen sker i samband med vaccination när ämnena är ca sex månader. Sista gallringen ska ske när gyltorna uppnått betäckningsklar ålder. Vid denna gallring bedöms både exteriör, juver och spenkvalitet. Ämnen som inte uppfyller kraven skickas till slakt. Behandling av djur under uppväxttiden ska journalföras. Notera även eventuell hälta, svansbitningar mm. Djur som behandlats mycket bör inte betäckas. 6 7

5 Inverterade spenar Inverterade spenar är en ärftlig defekt hos grisar. Det råder delade meningar om vilka spenar som skall anses vara inverterade och nedärvningssättet är inte helt klarlagt. Djur som själva uppvisar inverterade spenar bör inte användas till avel. En inverterad spene kännetecknas av att spenen helt eller delvis är inåtvänd i en kraterliknande fördjupning i juvret. Betraktas spenraden från sidan kan dessa spenar oftast uppmärksammas genom att mellanrummet mellan två spenar är ovanligt långt. Sedda underifrån framträder kraterfördjupningen tydligt. Bedömningstidpunkt Man kan redan hos spädgrisen, i vissa fall, avgöra vilka spenar som är inverterade. Om spenarna hos smågrisen överhuvudtaget ej är utvecklade, om spenspetsen är svart eller om spenspetsen har en mörk fläck, utvecklas de med %, säkerhet till inverterade spenar. Alla spenar som senare visar sig vara inverterade kan dock inte bestämmas på detta tidiga stadium. En bedömning bör därför även göras vid ca fem veckors ålder och den sista, och säkraste bedömningen, vid en ålder av ca sex månader. De spenar som är kortare och tjockare än normalt och har en spets som avviker från den normala, anses även de kunna utvecklas till inverterade spenar. För att bestämma om en spene är inverterad, bör man känna på spenen. Den inåtvända delen framträder då som en hård, strängformad bildning inuti spenen. Spenar hos en ca fyra veckor gammal gris. Spene nr två och tre på höger spenrad är lite tjockare och kortare än de övriga och har en kraterbildning i spetsen. Observera den ojämna spenplaceringen på juvret. Spene nr fyra vänster spenrad, kommer troligen inte att användas och delar upp juvret i två delar. Inverterade spenar med en mörkare kraterfördjupning. En form av inverterad spene, där ett veck vid spenroten gör att spenen blir inåtvänd. Spenspetsen är dock normal och spenen kommer troligen att tryckas ut under dräktighet eller digivning och bli funktionsduglig. 8 9

6 Spenarna under dräktighet och grisning En del former av inverterade spenar kan under dräktighet och digivning hos suggor utvecklas till funktionsdugliga spenar. På suggor som grisat kan endast de funktionsodugliga inverterade spenarna registreras. Övriga inverterade spenar, som har registrerats som inverterade före grisningen, men som sedan blivit funktionsodugliga är mycket svårt att skilja från de normala. De kan dock skilja sig i längd. Det är därför viktigt att göra en noggrann kontroll innan grisning så att alla anlag till inverterade spenar noteras. Gyltämnet fram till betäckning Hur gyltämnet utfodras och hur hennes inhysnings ser ut, har stor inverkan på hur hållbar hon kommer att bli och givetvis hennes förmåga att visa en bra och tydlig brunst. Utfodring En utfodringsstrategi som fungerar mycket bra är följande: Gyltämnets vikt Fodersort & giva 25 kg Tillväxtfoder, fri giva 25 kg 40 kg Övergång till avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, fri giva Juver från en dräktig sugga med inverterade spenar. Spenarna nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem är mindre och ser normal ut och kan kanske fungera om den blir uppdiad. 40 kg betäckning Avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, begränsad giva ca MJ/dag beroende på hull Inhyser man gyltämnena i slaktsvinsstallet och utfodrar med ett slaktsvinsfoder är det viktigt att man kompletterar fodret med extra vitaminer och mineraler. Det är av stor vikt att styra utfodringen så att gyltan är betäckningsklar vid ca 220 dagars ålder (ca 7-7,5 mån). Då skall hon helst väga över 110 kg och ha ett hullmått på över 15 mm. Samma sugga, som bild nr fyra, efter grisning. Spene nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem troligen inverterad då smågrisarna inte valde att dia denna spene. Denna spene gör så att juvret blir uppdelat i två delar. Ca 220 dagars ålder Minst 110 kg, helst kg Hull över 15 mm 10 11

7 Inhysning Vilket boxsystem som är bäst för rekryteringsdjuren är svårt att säga. Den enskilda gårdens förutsättningar får ligga till grund för vilket man väljer. Djupströbädd till gyltor är mycket bra då djuren oftast bygger fler muskler och man får hållbarare djur. Det har dock visat sig att det är viktigt att gyltorna någon gång under sin uppväxttid får gå på hårt golv. Gör de inte det är det vanligt att djuren får hälta inne i grisningsavdelningen och p g a detta inte är så rörliga och oftast ligger ihjäl fler smågrisar. Box: Exteriörbedömning Önr: 1. Framben framifrån Box: Önr: 2. Framben från sidan 3. Kotor fram Brunst och betäckning Gyltan måste passera tröskelvärdena för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa (se Utfodring ). Därefter är den känslig för yttre stimulans såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli. Galten bör finnas i gyltavdelningen efter det att gyltämnena uppnått fem månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och till och med förskjuta könsmognaden. När gyltorna är betäckningsfärdiga (ca 220 dagars ålder), och flyttas in i betäckningsavdelningen, bör den första fysiska galtkontakten ske. Flyttningen in till betäckning måste göras så stressig som möjlig och gärna med en påföljande flushing. I regel visar gyltorna en tydlig flyttbrunst 5-10 dagar efter flytt. Betäckning kan ske vid denna brunst eller vid nästkommande brunst. Räkna med att max ca 75 % av djuren kommer i brunst pga att övriga inte är i rätt fas i brunstcykeln. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjningen och brunst som förstagrisare. Det finns även ett samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst, har oftast en lång intensiv förbrunst även efter första avvänjningen. 4. Bakben bakifrån 5. Bakben från sidan 6. Kotor bak 7. Rörelser Stela Slingrande Normala (sitter) (sitter) 8. Rygg Sänkt Rak Välvd 9. Innerklövar bak Mycket små Jämnstora På grund av detta bör inte gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) användas till avel om man vill undvika problem med sena brunster efter första avvänjningen i framtiden

8 Referenser Holmqvist, L. Meddelande nr 43, Inverterade spenar hos svin. Eliasson-Selling, L. Svinhälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården, Uppsala. Några tankar kring gyltor och ungsuggor. Kihlberg, M. Quality Genetics. Exteriörbedömningsprotokoll Lantmännen Utfodringsrekommendationer rekryteringsdjur

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens betydelse för producenten 3 Djurskyddstillsynen 3 Övergångstider 4 Förvaringsutrymme för svin 5 Allmänna krav 5 Förhållandena i förvaringsutrymmet

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får Lamm med hög tillväxt Foder för lamm och får Kajsa Öhman Produktchef får och lamm Fåråret Tidigare föddes nästan alla lamm i Sverige på våren och slaktades på hösten. Idag blir det allt vanligare med lamning

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

PigWin. integrerat med. SKIOLD-Datamix Transponder

PigWin. integrerat med. SKIOLD-Datamix Transponder PigWin integrerat med SKIOLD-Datamix Transponder Innehållsförteckning Installation och inställningar 3 Installation av PigWin 3 Programinställningar 5 Transponder 6 Allmänt om Transponder/PigWin 6 Alarmbild

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans Nytt&Nyttigt Grisproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder AB Om Gris Helheten Vägen till lönsam grisproduktion AMINOBalans FÖR EN EFFEKTIVARE GRISPRODUKTION Amino Balans För en effektivare

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05 Datum Dnr 2.11.2005 2147/01/2005 Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare Upphäver Bilaga 4 till JSM:s förordning 100/01, JSM-BBA C1.2.3,

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Friska får Praktisk guide till

Friska får Praktisk guide till Friska får Praktisk guide till bättre hälsa Jordbruksinformation 12-2011 Friska får Broschyren Friska får är en handledning i praktisk hälsokontroll av får. Den är riktad till fårägare som vill förbättra

Läs mer

Välkommen till Billingehus den 17-18 juni 2008! Sveriges Grisproducenters årsstämma.

Välkommen till Billingehus den 17-18 juni 2008! Sveriges Grisproducenters årsstämma. Välkommen till Billingehus den 17-18 juni 2008! Sveriges Grisproducenters årsstämma. På följande sidor finns information om stämman gällande: Program Anmälan Logi Betalning Utställare/sponsorer 9 Välkommen!

Läs mer

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Introduktion Vad ska hunden äta? Detta är ett omdiskuterat ämne och marknaden erbjuder oss ett stort antal olika foder. Vilket är det

Läs mer

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Mönstring är samma som lammbedömning och utförs för att lättare kunna välja ut lämpliga djur

Läs mer

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött 1 Institutionen för biosystem och teknologi Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött En intervju av kommuner samt litteraturstudie i ämnet Författare: Josefin Thuresson

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans NYTT&NYTTIGT Grisproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder AB Om Gris Foder förframtiden Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård AMINOBalans FÖR EN EFFEKTIVARE GRISPRODUKTION

Läs mer

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Nr 47. Maj 2010 Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Annika Bergman, Agromind AB, Askhult 322, 311 93 Långås Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Hälsa och tillväxt för högpresterare Hälsa och tillväxt för högpresterare Foder och tillskott till grisar För överlevare på en tuff marknad Ingen känner din verksamhet och dina mål lika bra som du, och vi vill bidra till att du får ut bästa

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt

SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt Tidningen för dig som är medlem i Svenska Djurhälsovården. NO 3/2013 Stora leverflundran på frammarsch Kostnadsfria kurser i lokalbedövning vid kastration Undvik tillväxtsvacka

Läs mer

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Nr 27. Oktober 2001 Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Oscar Nilsson, Maxima, Skara Sammanfattning Speciellt höga krav på

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK SKIOLD GÖR HELA SKILLNADEN! DM6000

ANVÄNDARHANDBOK SKIOLD GÖR HELA SKILLNADEN! DM6000 ANVÄNDARHANDBOK SKIOLD GÖR HELA SKILLNADEN! DM6000 981 029 065 Ver. 2.48 Sv Rev.1 30-04-2014 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 2. Behörighet och modifiering av användare koder... 5 3. Foder...

Läs mer

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Rapport 2001:13 2001.06.13/BA Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Läs mer

Ekologisk Grisproduktion i Europa

Ekologisk Grisproduktion i Europa GUIDE Ekologisk Grisproduktion i Europa Guide för förbättrad djurhälsa i ekologisk grisproduktion 2011 Svensk upplaga TEKNISK Ekologiska lantbrukare i Europa har utvecklat olika inhysningssystem för grisar

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Nytt & Nyttigt om Gris

Nytt & Nyttigt om Gris Nytt & Nyttigt om Gris Innehåll En bra affärspartner för alla 3 Framtidens grisproduktion 4 På väg mot 30 smågrisar per sugga och år! 5 Bra hjälpmedel på vägen mot 30 6-7 Våra foder till suggor 8-9 Våra

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden.

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden. BESKRIVNING AV BEDÖMNING AV GESÄLLPROV TILL NAGELTERAPEUT Bedömningsbeskrivning 1. Form Den valda formen måste vara konsekvent på alla naglar. Den valda formen måste vara tekniskt korrekt. Poäng dras av

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med.

Nyhetsbrev Maj 2015. och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och O boy njuter i solen och vi med. Nyhetsbrev Maj 2015 Våren är här, underbart! Fåren är på betet, hönsen går ut fritt på dagarna, Gotlandskaninerna Guldnos och Snövit har varsina stora hagar att skutta runt i. Katterna Misse, Shim och

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Avel och uppfödningsenkät - ej företag Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

förstå din hunds hudhälsa

förstå din hunds hudhälsa förstå din hunds hudhälsa det är inte ovanligt Hudproblem är relativt vanligt förekommande hos hundar. Det kan uppstå pga flera olika orsaker t.ex. infektioner, parasiter eller allergier. Många underliggande

Läs mer

behöver inte antibiotika

behöver inte antibiotika tidningen för dig som är medlem i svenska djurhälsovården NR 4/2013 Sverige bäst i EU Friska djur behöver inte antibiotika Klipp fåren utan köldstress Pandemisk influensa påvisad hos svenska grisar Kalvhälsotrender

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534)

CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) 1 (26) CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) Datum Diarienummer Cirkusens namn Plats för kontroll Cirkusens adress i hemlandet Cirkusens adress under föreställningssäsong i Sverige Kontaktperson

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Handbok för skötare. inom mjölkproduktion

Handbok för skötare. inom mjölkproduktion Handbok för skötare inom mjölkproduktion Introduk on ll mjölkproduk on där djurskötsel, u odring och djurhälsa bidrar ll gårdens framsteg och resultat. Till dig som är djurskötare inom mjölkproduktion

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 9. Management Sida 1 av 11

När nötköttsföretaget växer 9. Management Sida 1 av 11 Sida 1 av 11 Management är ett område som kan innefatta många olika ämnen. Detta avsnitt behandlar framför allt den nya arbetssituationen som uppstår vid en utökning av företaget. Arbetsuppgifterna kanske

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer