Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström"

Transkript

1 Handbok rekryteringsdjur Gris Av Maria Malmström

2 Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations- och utbildningsinsatser till lantbrukare angående ökad djurvälfärd inom programmet för KULM4. Materialet finns tillgängligt för alla intresserade och kan beställas via LRF Konsult, Maria Malmström, tfn Författare till denna handbok är Maria Malmström. Ett varmt tack till alla berörda för kritisk genomläsning av materialet. Kristianstad i december 2005 Maria Malmström Innehållsförteckning Inledning 4 Val av gyltmödrar 4 Rekryterings % 5 Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 5 Egen uträkning 6 Val av rätt rekryteringsdjur 6 När skall man gallra? 7 Inverterade spenar 8 Bedömningstidpunkt 9 Spenarna under dräktighet och grisning 10 Gyltämnet fram till betäckning 11 Utfodring 11 Inhysning 12 Brunst och betäckning 12 Exteriörbedömning 13 Referenser

3 Inledning Under de senaste fyra åren har smågrisdödligheten mellan födsel och avvänjning ökat med ca 1,7 %. En anledning till detta är att totalt antal levande födda har ökat under samma period. Idag föds det i genomsnitt 12,1 st levande födda per kull (sannolikt har även antalet svagfödda ökat och en del av dödligheten ligger här). Hur stor smågrisdödlighet man har i sin produktion kan bero på många olika faktorer. Det kan vara allt från närmiljö, utfodring, djurhälsa och smittotryck i besättningen, till djurskötarens djuröga och omvårdnad av djuren. En anledning till att dödligheten har ökat är att kravet på suggornas juverkvalitet och spenduglighet inte alltid har varit i fokus vid val av gyltmödrar och nya rekryteringsdjur. Antalet funktionsdugliga spenar hos suggan är av största betydelse för suggans produktionsförmåga. För att kunna minska dödligheten och öka avvänjningsvikten på smågrisarna måste defekter på rekryteringsdjurens spenar därför uppmärksammas. Denna handbok är tänkt att väcka inspiration till att förbättra rekryteringsdjuren juverkvalitet, hälsa och hållbarhet. Detta med hjälp av de delar som boken belyser, så som grisars beteende, exteriör juverkvalitet och fysiologiska funktion, tillsammans med en noggrann rekryteringsplan och klara utgallringskriterier. Val av gyltmödrar Det är vid valet av gyltmödrar som man lägger grunden till kvaliteten på sina gyltor. Välj suggor som klarar av att avvänja många tunga smågrisar (inga pellar i kullen) och med högt handelsvärde. Suggan skall ha ett jämt och fint juver utan inverterade spenar och åldersmässigt högst ha haft 3-4 kullar. Rekryterings % Det krävs att man har ett stort underlag att gallra ur för att få fram rekryteringsdjur som exteriört är hållbara, är i lagom storlek för sin ålder, har bra juver och funktionsdugliga spenar samt även visar en bra och tydlig brunst. Det optimala är att man i sin besättning har ca 40 % rekrytering per år och att man från födsel till betäckningsfärdig ålder ska kunna gallra bort ca 50 % av de inklippta rekryteringsdjuren. Exempel på uträkning av rekryteringsbehovet 300 SIP, 6 grupper, 40 % rekrytering/år. Suggorna grisar 2,2 ggr/år, 8 % omlöpningar. Hur stort är det årliga behovet? 300 SIP * 40 % rekrytering = 120 st gyltor som ska grisa in per år Hur många gyltämnen klipps in per kull? Från varje vitseminerad kull med rekryteringsdjur räknar man normalt med att kunna få fram ca 3-3,5 st gyltor som grisar in. Antalet kan skilja sig mellan olika besättningar. Det är viktigt är att man hittar sin egen besättnings medeltal och räknar utifrån det. Observera att man INTE BARA skall klippa in ca 3-3, 5 gyltor per kull, detta är antalet gyltor efter utgallring. Behov 120 st / 3 st = ca 40 st I denna besättning skall minst 40 st kullar med gyltämnen födas per år. Hur många löper om? Ta hänsyn till besättningens omlöps % och vitseminera extra suggor, procentuellt lika många som omlöpsprocenten är. 40 kullar + 8% omlöp = ca 44 suggor skall vitsemineras. 4 5

4 Hur många ska semineras per grupp? För en jämn fördelning av dräktiga gyltor in i besättningen över året delas årsbehovet med kullar per årssugga med gruppantalet. 44 suggor / 2,2 ggr / 6 grupper= ca 3-4 st suggor per grupp skall vitsemineras. Bra klövar och benställning Bra exteriör Använd gärna Exteriörbedömningsprotokollet på sidan 13 som hjälp vid din bedömning. Poäng 5 i mitten är målsättningen. Egen uträkning Antal gyltor som ska grisa in per år SIP * % rekrytering = st gyltor som ska grisa in per år Antal födda kullar med gyltämnen st gyltor som ska grisa in / år / besättnings medeltal) = st st (din I din besättning skall minst st kullar med gyltämnen födas per år. 14 spenar Inga inverterade Tre par framför naveln Bra klövar Räkna med omlöp kullar + % omlöp = ca suggor skall vitsemineras. Jämt fördelat/grupp st suggor / grupper = ca antal kullar per årssugga / antal st suggor / grupp skall vitsemineras. Val av rätt rekryteringsdjur Det är vid valet av rekryteringsdjuren som man lägger grunden till ett bra produktionsresultat. Bestäm vilka kriterier gyltämnena skall uppfylla för att bli inklippta och kunna fungera som sugga i minst sju kullar. Dessa krav skall sedan konsekvent följas, och endast i nödfall sänkas. Följande krav bör du ställa på dina gyltämnen 14 fungerande spenar Inga inverterade spenar Jämna fina spenpar, minst tre st placerade framför naveln Inga missbildningar, egna eller på syskon (inverterade spenar, bråck, knipt rygg m m) När skall man gallra? Gallring bör ske vid minst 3-4 tillfällen innan betäckning. Den första gallringen sker vid inklippning av rekryteringsdjuren. Den andra gallringen är lämplig att göra när ämnena väger ca 25 kg. Då kan de djur som inte uppfyller kraven säljas/flyttas till slaktsvinsstallet. Den tredje gallringen sker i samband med vaccination när ämnena är ca sex månader. Sista gallringen ska ske när gyltorna uppnått betäckningsklar ålder. Vid denna gallring bedöms både exteriör, juver och spenkvalitet. Ämnen som inte uppfyller kraven skickas till slakt. Behandling av djur under uppväxttiden ska journalföras. Notera även eventuell hälta, svansbitningar mm. Djur som behandlats mycket bör inte betäckas. 6 7

5 Inverterade spenar Inverterade spenar är en ärftlig defekt hos grisar. Det råder delade meningar om vilka spenar som skall anses vara inverterade och nedärvningssättet är inte helt klarlagt. Djur som själva uppvisar inverterade spenar bör inte användas till avel. En inverterad spene kännetecknas av att spenen helt eller delvis är inåtvänd i en kraterliknande fördjupning i juvret. Betraktas spenraden från sidan kan dessa spenar oftast uppmärksammas genom att mellanrummet mellan två spenar är ovanligt långt. Sedda underifrån framträder kraterfördjupningen tydligt. Bedömningstidpunkt Man kan redan hos spädgrisen, i vissa fall, avgöra vilka spenar som är inverterade. Om spenarna hos smågrisen överhuvudtaget ej är utvecklade, om spenspetsen är svart eller om spenspetsen har en mörk fläck, utvecklas de med %, säkerhet till inverterade spenar. Alla spenar som senare visar sig vara inverterade kan dock inte bestämmas på detta tidiga stadium. En bedömning bör därför även göras vid ca fem veckors ålder och den sista, och säkraste bedömningen, vid en ålder av ca sex månader. De spenar som är kortare och tjockare än normalt och har en spets som avviker från den normala, anses även de kunna utvecklas till inverterade spenar. För att bestämma om en spene är inverterad, bör man känna på spenen. Den inåtvända delen framträder då som en hård, strängformad bildning inuti spenen. Spenar hos en ca fyra veckor gammal gris. Spene nr två och tre på höger spenrad är lite tjockare och kortare än de övriga och har en kraterbildning i spetsen. Observera den ojämna spenplaceringen på juvret. Spene nr fyra vänster spenrad, kommer troligen inte att användas och delar upp juvret i två delar. Inverterade spenar med en mörkare kraterfördjupning. En form av inverterad spene, där ett veck vid spenroten gör att spenen blir inåtvänd. Spenspetsen är dock normal och spenen kommer troligen att tryckas ut under dräktighet eller digivning och bli funktionsduglig. 8 9

6 Spenarna under dräktighet och grisning En del former av inverterade spenar kan under dräktighet och digivning hos suggor utvecklas till funktionsdugliga spenar. På suggor som grisat kan endast de funktionsodugliga inverterade spenarna registreras. Övriga inverterade spenar, som har registrerats som inverterade före grisningen, men som sedan blivit funktionsodugliga är mycket svårt att skilja från de normala. De kan dock skilja sig i längd. Det är därför viktigt att göra en noggrann kontroll innan grisning så att alla anlag till inverterade spenar noteras. Gyltämnet fram till betäckning Hur gyltämnet utfodras och hur hennes inhysnings ser ut, har stor inverkan på hur hållbar hon kommer att bli och givetvis hennes förmåga att visa en bra och tydlig brunst. Utfodring En utfodringsstrategi som fungerar mycket bra är följande: Gyltämnets vikt Fodersort & giva 25 kg Tillväxtfoder, fri giva 25 kg 40 kg Övergång till avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, fri giva Juver från en dräktig sugga med inverterade spenar. Spenarna nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem är mindre och ser normal ut och kan kanske fungera om den blir uppdiad. 40 kg betäckning Avelsfoder eller ett bra digivningsfoder, begränsad giva ca MJ/dag beroende på hull Inhyser man gyltämnena i slaktsvinsstallet och utfodrar med ett slaktsvinsfoder är det viktigt att man kompletterar fodret med extra vitaminer och mineraler. Det är av stor vikt att styra utfodringen så att gyltan är betäckningsklar vid ca 220 dagars ålder (ca 7-7,5 mån). Då skall hon helst väga över 110 kg och ha ett hullmått på över 15 mm. Samma sugga, som bild nr fyra, efter grisning. Spene nr ett och två, räknat från höger på bilden, är fullständigt inverterade. Spene nr fem troligen inverterad då smågrisarna inte valde att dia denna spene. Denna spene gör så att juvret blir uppdelat i två delar. Ca 220 dagars ålder Minst 110 kg, helst kg Hull över 15 mm 10 11

7 Inhysning Vilket boxsystem som är bäst för rekryteringsdjuren är svårt att säga. Den enskilda gårdens förutsättningar får ligga till grund för vilket man väljer. Djupströbädd till gyltor är mycket bra då djuren oftast bygger fler muskler och man får hållbarare djur. Det har dock visat sig att det är viktigt att gyltorna någon gång under sin uppväxttid får gå på hårt golv. Gör de inte det är det vanligt att djuren får hälta inne i grisningsavdelningen och p g a detta inte är så rörliga och oftast ligger ihjäl fler smågrisar. Box: Exteriörbedömning Önr: 1. Framben framifrån Box: Önr: 2. Framben från sidan 3. Kotor fram Brunst och betäckning Gyltan måste passera tröskelvärdena för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa (se Utfodring ). Därefter är den känslig för yttre stimulans såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli. Galten bör finnas i gyltavdelningen efter det att gyltämnena uppnått fem månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och till och med förskjuta könsmognaden. När gyltorna är betäckningsfärdiga (ca 220 dagars ålder), och flyttas in i betäckningsavdelningen, bör den första fysiska galtkontakten ske. Flyttningen in till betäckning måste göras så stressig som möjlig och gärna med en påföljande flushing. I regel visar gyltorna en tydlig flyttbrunst 5-10 dagar efter flytt. Betäckning kan ske vid denna brunst eller vid nästkommande brunst. Räkna med att max ca 75 % av djuren kommer i brunst pga att övriga inte är i rätt fas i brunstcykeln. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjningen och brunst som förstagrisare. Det finns även ett samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst, har oftast en lång intensiv förbrunst även efter första avvänjningen. 4. Bakben bakifrån 5. Bakben från sidan 6. Kotor bak 7. Rörelser Stela Slingrande Normala (sitter) (sitter) 8. Rygg Sänkt Rak Välvd 9. Innerklövar bak Mycket små Jämnstora På grund av detta bör inte gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) användas till avel om man vill undvika problem med sena brunster efter första avvänjningen i framtiden

8 Referenser Holmqvist, L. Meddelande nr 43, Inverterade spenar hos svin. Eliasson-Selling, L. Svinhälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården, Uppsala. Några tankar kring gyltor och ungsuggor. Kihlberg, M. Quality Genetics. Exteriörbedömningsprotokoll Lantmännen Utfodringsrekommendationer rekryteringsdjur

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning. 12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Analys av improduktiva dagar och omlöp

Analys av improduktiva dagar och omlöp Analys av improduktiva dagar och omlöp Innehåll SUGGOR Vilken är omlöpsprocenten under en viss period? 2 Hur är fördelning mellan jämna och ojämna omlöp? 2 När uppstod omlöpen? 3 Vilka suggor betäcktes

Läs mer

Internationella rapporten 2016

Internationella rapporten 2016 Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN 2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 november 2012 629/2012 Statsrådets förordning om skydd av svin Utfärdad i Helsingfors den 15 november 2012 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Avvänjning vid fyra veckors ålder Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 - FODERKURVOR... 2 Verksamhetsområde.... 2 Öppna översikt foderkurva.... 3 Öppna Foderkurva.... 4 Öppna grafisk foderkurva.... 4 Öppna använd Foderplan... 5 Upprätta foderkurva.... 6 Definiera ny Foderkurva....

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.

Läs mer

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion Jordbruksinformation 2-2013 Vägen till ekologisk grisproduktion Text: Camilla Svensson Länsstyrelsen Västra Götalands län, Stina Stabo HS konsult, Ingela Löfquist HS Kristianstad, i samarbete med Niels

Läs mer

Nytt på Fodermix Gris Produkter

Nytt på Fodermix Gris Produkter Nytt på Fodermix Gris Produkter Beställ dina grisprodukter när du beställer foder och få dem levererade direkt hem till stalldörren med foderbilen tillsammans med din foderleverans Fodersikt Bygholm 2

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata.

8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. 8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. När man klickar på Suggdata visas bild 8-1. Bild 8-1. Menypunkter under

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Piggfor

Piggfor www.kalmarlantman.se Piggfor Piggfor Innehåll 4 Nytt energivärderingsystem för gris 6 Med Lysinkompassen blir det lätt att välja rätt 8 Vårt sortiment Nytt energivärderingssystem för gris Den svenska foderbranschen

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens betydelse för producenten 3 Djurskyddstillsynen 3 Övergångstider 4 Förvaringsutrymme för svin 5 Allmänna krav 5 Förhållandena i förvaringsutrymmet

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon 010108 111 Sugga Värksvaghet Hipracin/ Partoxin 010108 112 Sugga Grisningsfeber I Hipracin/ Partoxin 010108 113 Sugga Grisningsfeber II 010108 114 Sugga Grisningsfeber III 010108 115 Sugga Grisningsfeber

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2012 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Hullbedömning av får

Hullbedömning av får Hullbedömning av får Att regelbundet hullbedöma sina tackor och baggar för att kunna reglera hullet vid behov är ett viktigt redskap för att skapa grunden för en god hälsa och bra produktionsresultat i

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Försök med amsuggor i svenska besättningar

Försök med amsuggor i svenska besättningar Försök med amsuggor i svenska besättningar Ett mindre fältförsök Study of nursing sows A smaller field study Anna Nilsson Lina Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram

Läs mer