kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för"

Transkript

1 Hamar Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr /15 ( ) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU

2 Omsorgsprogrammet för gris vilka? Sveriges grisproducenter Rådgivarorganisation Djurhälsoföretag 6 PUNKTER

3 Omsorgsprogrammet för gris vad? 1) Anpassad ditid 2) Skyddsgrind vid grisning 3) Foderliggbås vid brunst 4) Beläggning tillväxtgrisar 5) Beläggning matgrisar 6) Antal grisar per avdelning vid inköp

4 Omsorgsprogrammet för gris vad har gjorts? Försök under 2014 Jämförts med 2013 Ansökan inlämnad till Jordbruksverket Resultaten presenterades då av försöksgruppen Opartisk utvärdering beställd av Jordbruksverket Per Wallgren, SVA & SLU ; Stefan Gunnarsson, SLU

5 Omsorgsprogrammet för gris vad har gjorts? Försök under 2014 Jämförts med 2013 Produktionsresultat - mätvärden Avvikelser; 0 = ingen avvikelse 1= mindre avvikelse 2 = Större avvikelse, skall åtgärdas till nästa besök eller försöket avbrytas Opartisk utvärdering beställd av Jordbruksverket Per Wallgren, SVA & SLU ; Stefan Gunnarsson, SLU

6 Tillvägagångssätt vid utvärderingen Tillgång till samtliga rådata Vi har gjort egna figurer/tabeller över de enskilda besättningarna Litteraturgenomgång av befintlig forskning Statistiska beräkningar p<0,05 som gräns, dvs en skillnad är signifikant om den till max 5% beror på slumpen. p>0,10 anges som Ej signifikant i tabeller eller text. Att ett värde är Ej signifikant innebär alltså att man inte kan utesluta att skillnaden i medelvärde beror på slumpen. Om p-värdena är ca 0,15 eller därunder kan de vara biologisk intressanta Om p > 0,20 så skulle sannolikt ett större material inte visa på någon signifikant skillnad.

7 Omsorgsprogrammet för gris Vi tycker det är bra att denna studie genomförts!!! Det är en styrka att försöket har utförts i flera olika besättningar Insamlat material går att bedöma vetenskapligt, dvs med rimlig statistisk underlag även om ett större underlag naturligtvis hade varit säkrare Därmed erhålls en bild av vilka konsekvenser det blir vid avvikelser från av den svenska modellen

8 Omsorgsprogrammet för gris Punkt 1: Anpassad ditid Idag minimum 28 dagar på kullnivå Test med kortare ditid (3 bes)

9 Anpassad ditid - resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Avvänjning Min 28 dagar Försök Skillnad Avv-ålder, dagar 32,2 27,1-5,1 Avv-vikt, kg 9,2 8,2-1,0 DWG, g per dag Dödl e avv, % 1,8 1,2-0,6 Omlöp, % 6,2 6,1-0,1 Dräktighet, % 85,4 88,7 +3,3 Kullar per årssugga 2,2 2,3 +0,1 Avvanda per årssugga 24,7 25,8 +1,1 Tillkommer: Hullbedömning, sidspäck, ålder vid 30 kg, mm

10 Kortare ditid, Sidspäck

11 Kortare ditid, produktion Försök Kontroll Beräknad födelsevikt, kg 1,5 1,5 NS Avvänjningsvikt, kg 8,2 9,2 p<0,01 Avvänjningsålder, dagar 27,1 32,2 p<0,01 Daglig tillväxt * - avvänjning, g per dag NS

12 Kortare ditid Avvikelser

13 Anpassad ditid - slutsatser Ingen skillnad i sidspäckstjocklek hos suggan Ingen skillnad i antal avvanda per kull Ingen skillnad i ålder vid 30 kg Ingen skillnad i behandlingsincidens Ingen positiv effekt påvisad för suggornas hälsa. (Ökad suggdödlighet, men det beror sannolikt inte på Kortad ditid) Ökning av antalet kullar per år, vilket ledde till en ökad produktion

14 Anpassad ditid - slutsatser Vi ställer oss positiva till att en sänkt avvänjningsålder till 28 dagar i genomsnitt för en grisningsomgång tillåts, men ingen ytterligare sänkning Motivation Acceptabla avvänjningsvikter uppnådda Alltför unga djur blir ej avvanda med denna gräns Ålder vid 30 kg oförändrad Anpassning till att produktionen numera bedrivs omgångsuppfödning där alla grisarna i praktiken ges samma födelsedatum, även om det skiljer mellan de yngsta och de äldsta Suggorna behöver enligt resultatet ge di åt cirka 400 kg mindre smågris per kull (8o kg per dag i 5 dagar) Ökning av antalet kullar per år, vilket leder till en ökad produktion utan att ge en sämre välfärd och hälsa för smågrisarna än tidigare. Litteraturen pekar dock på negativa hälsoeffekter på smågrisar om avvänjning sker vid 21 d jmf med 28 d; dvs försämrat immunförsvar och sämre tillväxt.

15 Omsorgsprogrammet för gris Punkt 2: Skyddsgrind Efter inledd grisning till dag 5 85 % av spädgrisdödligheten sker inom 3 dygn (6 bes)

16 Skyddsgrind- resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Skyddsgrind Kontroll Skyddsgrind Skillnad Antal födda per kull 14,3 14,2-0,1 Levande födda per kull 13,3 13,2-0,1 Spädgrisdödlighet, % 12,4 11,9-0,5 Avvanda per årssugga 25,8 26,1 +0,3 Tillkommer: Behandlingar, med mera

17 Skyddsgrind utvärderarnas observationer Programmet följdes

18 Skyddsgrind utvärderarnas observationer Men besättning 1 och besättning 3 var även med i momentet anpassad ditid

19 Skyddsgrind utvärderarnas observationer Om man enbart jämförde bes med samma ditid så avvande suggorna med skyddsgrind 26,0 ± 2,6 grisar per år. Utan skyddsgrindar avvande de 26,2 ± 1,6 grisar per år, dvs signifikant fler (p=0,04).

20 Skyddsgrind utvärderarnas observationer Så + 0,3 blev -0,2 Kategori Antal bes Avvanda per år Skyddsgrind Alla 26,1 ± 2,3 + 0,3 Fri Alla 25,8 ± 1,6 Skyddsgrind Samma ditid 26,0 ± 2,6-0,2 Fri grisning Samma ditid 26,2 ± 1,6

21 Skyddsgrind slutsatser Vi ställer oss negativa till att använda skyddsgrind Motivation: Inga positiva effekter för smågrisarna eller för produktionen kunde utläsas ur projektet I den vetenskapliga litteraturen (inkl. EFSAs genomgång) om skyddsgrindar pekar mot att om man har en tillgänglig boxyta av <5 m 2, så har skyddsgrind effekt. Om boxen däremot är > 5-6 m 2 så är resultaten varierande, men det finns ingen positiv effekt på smågrisdödlighet av skyddsgrind Därför finner vi ingen anledning till att tillåta skyddsgrind vid grisning

22 Omsorgsprogrammet för gris Punkt 3: foderliggbås Från avvänjning max 7 dagar Ridningar under brunst med risk för skador (3 bes)

23 Foderliggbås - resultat från försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Foderliggbås Kontroll Foderliggbås Skillnad Antal födda per kull 14,7 15,0 0,3 Avvanda per årssugga 24,7 24,8 0,1 Omlöp, % 8,6 13,7-5,1 Dräktighet, % 84,3 84,3 0 Tillkommer: Problem med hygienen, försöket avbröts

24 Foderliggbås - Utredarna Problem med hygienen Försöket avbröts

25 Foderliggbås slutsatser Vi ställer oss negativa till att användande av foderliggbås såsom det gjordes i försöket Motivation: Problem med hygienen Denna åsikt delades av försöksgruppen Ingen minskad utslagning av suggor Möjligen kan detta utredas ytterligare i bås med gödseldränerande golv, eller på andra sätt som kan minska skaderiskerna

26 Omsorgsprogrammet för gris Punkt 4: Beläggning tillväxtgrisar 10 % över norm (3 bes)

27 Tillväxtgrisar - resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Beläggning tillväxt Kontroll + 10 % Skillnad Tillväxt, g per dag Dagar vid 30 kg Dödlighet avvänj lev, % 1,6 1,1-0,5 Behandl ben och klöv, % 1,17 1,20 -

28 Tillväxtgrisar utvärderarnas observationer Numerärt lägre dödlighet Numerärt lägre tillväxt numerärt högre ålder vid 30 kg

29 Tillväxtgrisar slutsatser Vi ställer oss positiva till en ökad beläggning med 10 % förutsatt att behovet är påkallat på grund av en förbättrad produktion i en befintlig byggnad En förutsättning är att tråglängden tillåter att alla grisar kan äta samtidigt, eller att de utfodras al lib med automater Motivation: Ingen ökad behandlingsincidens En ökad produktion, genom fler grisar per boxar, trots svag tendens till sämre tillväxt (p=0,14)

30 Tillväxtgrisar slutsatser Vi ställer oss negativa till att vid nybyggnation planera för en ökad beläggning med 10 % Motivation: Om det blir problem med att uppfylla omsorgsprogrammets kontrollpunkter så måste besättningen omedelbart minska suggantalet med 10 %

31 m2 per gris Tråglängd, meter Beläggning för grisar och utrymme vid fodertråget 1,4 1,2 Ytkrav per gris (m2) 0,45 0,40 Tråglängd, meter (Sverige) 1,0 0,35 0,8 0,30 0,6 0,4 0,2 0,25 0,20 0,15 0,10 0, Vikt, kg Sverige -10% EU 0,05 0, Vikt, kg

32 Omsorgsprogrammet för gris Punkt 5: Beläggning matgrisar 10 % över norm (3 bes)

33 Beläggning matgris - resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Beläggning matgris Kontroll + 10 % Skillnad Tillväxt, g per dag Dödlighet, % 2,5 2,4 - Kassationer, % 0,4 0,2 - Klassning, % 58,3 58,5 - Behandl ben & klöv, % 1,17 1,20 - Svansskada vid SL, % 2,6 2,7 -

34 Matgrisar utvärderarnas observationer Ingen skillnad i behandlingar Ingen skillnad i sjukdomsregistrering vid slakt

35 Matgrisar slutsatser Vi ställer oss positiva till en ökad beläggning med 10 % i integrerade eller delintegrerade besättningar förutsatt att behovet är påkallat på grund av en förbättrad smågrisproduktion i en befintlig byggnad En förutsättning är att tråglängden tillåter att alla grisar kan äta samtidigt, eller att de utfodras al lib med automater Motivation: Ingen ökad behandlingsincidens En ökad produktion per ytenhet

36 Matgrisar slutsatser Vi ställer oss negativa till att vid nybyggnation planera för en ökad beläggning med 10 % Motivation: Om det blir problem med att uppfylla omsorgsprogrammets kontrollpunkter så måste besättningen omedelbart minska suggantaet med 10 % Vi ställer oss också negativa till att tillämpa denna beläggningsgrad i specialiserade matgrisbesättningar som köper djur från mer än en smågrisproducent

37 m2 per gris Tråglängd, meter Beläggning för grisar och utrymme vid fodertråget 1,4 1,2 Ytkrav per gris (m2) 0,45 0,40 Tråglängd, meter (Sverige) 1,0 0,35 0,8 0,30 0,6 0,4 0,2 0,25 0,20 0,15 0,10 0, Vikt, kg Sverige -10% EU 0,05 0, Vikt, kg

38 Omsorgsprogrammet för gris Punkt 6: Antal per avdelning (>400 vid inköp av matgrisar från mer än en besättning) >400 vid inköp från olika bes (3 bes, fullständiga data från en bes.)

39 Antal per avdelning- resultat presenterade av försöksgruppen (Sv. Pigs rapport) Antal per avdelning Kontroll >400 Skillnad Tillväxt, g per dag Dödlighet, % 0,8 0,8 - Kassationer, % 0,1 0,3 - Klassning, % 58,0 58,3 - - Svansskada vid SL, % 0,7 1,4 + 0,7 Nota bene: Även i kontrollen >400 djur pga integrerad drift under år 2013

40 >400 per avdelning utvärderarnas observationer Numerärt lägre daglig tillväxt Numerärt fler svansskador vid slakt, dock inom normalvärden Generellt ingen skillnad i sjukdomsregistrering vid slakt Denna dock beroende av leverantör

41 >400 per avdelning slutsatser Vi ställer oss positiva till att befintliga anläggningar med > 400 stallplatser per avdelning får utnyttja dessa platser Vi ställer oss dock negativa till att specialiserad matgrisbesättningar i samband med nybyggnation skall tillåtas att bygga större avdelningar än 400 stallplatser Motiv Den något lägre tillväxt som noterades i avdelningar > 400 stallplatser, kan möjligen relateras till att antalet smittvägar ökat. För varje fördubbling av en population fyrdubblas antalet smittvägar. I de fall Jordbruksverket avser att öka antalet bör en ny gräns definieras efter att frågan utretts, så att det inte blir en öppen övre gräns.

42 Frågorna från Jordbruksverket 1 1. Bedömer ni att kontrollmallen och på det sätt som den använts i studien beskriver djurens välfärd och hälsa tillräckligt för att kunna användas i ett framtida kontrollprogram? Varför gör ni denna bedömning? Svar: Vi bedömer kontrollmallen som huvudsakligen att vara korrekt och spegla viktiga djurhälsoaspekter. Anledningen till detta är att kontrollmallen måste kunna fyllas i på ett standardiserat sätt av två skäl. Dels för att olika observatörer ska kunna kalibreras så att formuläret fylls i på samma sätt oavsett vem som fyller i det, dvs att variationen mellan personer minimeras. Dels för att det måste kunna gå att fylla i formuläret utan att det tar alldeles för lång tid. Systemet med att dela in anmärkningarna i 0 (ingen anmärkning), 1 (smärre anmärkning och 2 (allvarlig anmärkning) är bra. Det medger en snabb och utvärderingsbar uppföljning. Det kan vara frestande att begära en högre upplösning än 0, 1 eller 2, men då detta skulle leda till merarbete utan att den erhållna informationen ökar i motsvarande grad. Däremot är det viktigt att det enkelt går att finna definitionerna till vad som krävs för att en avvikelse skall registreras. Kort sagt; kontrollmallen är tydlig, repeterbar och inte alltför tidkrävande.

43 Frågorna från Jordbruksverket 2 a 2. Ger resultatet i studien stöd för att man under projektet har bibehållit eller förbättrat djurskyddet för alla, eller vissa, av de grisar som ingått i studien? Om det finns skillnader mellan olika delar av studien och/eller olika grupper av grisar som varit med i studien beskriv även dessa skillnader. Svar: Här hänvisar vi till konklusionerna i de detaljerade resultatsammanställningarna. I korthet anser vi att resultaten från studien motiverar a) en medelavvänjningsålder för en grisningsomgång till minimum 28 dagar b) en högre beläggning med 10 % för avvänjningsgrisar för besättningar som uppnått en bättre produktion än vad de byggts för då de byggdes enligt då rådande djurskyddslagstiftning. En förutsättning för detta är att alla grisar kan äta samtidigt eller att de utfodras ad lib. via automat. Vi avråder däremot för att planera för denna beläggningsgrad redan vid nybyggnation c) en högre beläggning med 10 % för matgrisar i integrerade eller externintegrerade besättningar som uppnått en bättre produktion än vad de byggts för då de byggdes enligt då rådande djurskyddslagstiftning. En förutsättning är att alla grisar kan äta samtidigt eller att de utfodras ad lib via automat. Vi avråder däremot för att planera för denna beläggningsgrad redan vid nybyggnation

44 Frågorna från Jordbruksverket 2 b 2. Ger resultatet i studien stöd för att man under projektet har bibehållit eller förbättrat djurskyddet för alla, eller vissa, av de grisar som ingått i studien? Om det finns skillnader mellan olika delar av studien och/eller olika grupper av grisar som varit med i studien beskriv även dessa skillnader. I korthet anser vi att resultaten från studien motiverar d) Möjlighet att fylla enheter med mer än 400 djur även vid inköp av förmedlingsgrisar, förutsatt att byggnaderna redan existerar. Vi avråder från detta i samband med nybyggnation Vi anser inte att resultaten från studien motiverar a) Skyddsgrind vid grisning, eftersom det inte påvisades någon positiv effekt på smågrisarnas hälsa eller på produktionen b) Foderliggbås under brunst såsom försöket genomfördes, eftersom det försämrade hygienen utan att de positiva effekter på produktion man eftersträvat uppnåddes.

45 Frågorna från Jordbruksverket 3 3. Ger resultat i studien stöd för att man under projektet har bibehållit eller förbättrat djurhälsan för de grisar som ingått i studien? Om det finns skillnader mellan olika delar av studien och/eller olika grupper av grisar som varit med i studien beskriv även dessa skillnader Besvarad i svaret på fråga 2

46 Frågorna från Jordbruksverket 4 4. Har studien utifrån sitt syfte varit ändamålsenlig och genomförts på ett tillfredsställande sätt, är de resultat som presenteras trovärdiga? Svar: Vi anser att studien varit ändamålsenlig och att den genomförts på ett seriöst sätt. Vi anser vidare att det varit bra att den genomförts eftersom den de facto ingående analyserat effekterna av svensk djurskyddslagstiftning och det går ev. att deducera kostnader för denna lagstiftning från studien. Detta har livligt debatterats, dock utan att denna diskussion alltid genomsyrats av vetenskapligt stöd. Denna studie kan bidra till en mer saklig debatt. Vi bedömer vidare de resultat som erhållits som trovärdiga och i våra vetenskapliga litteratursökningar har vi även funnit stöd på så sätt att vi där funnit resultat som harmoniserar med de resultat vi själva sett i denna studie. Ett exempel är att det inte fanns någon signifikant effekt av att använda skyddsgrind i denna studie, vilket överensstämmer även med den vetenskapliga litteraturen där man inte funnit någon minskning av smågrisdödligheten vid användande av skyddsgrind i grisningsboxar som är >5-6 m 2.

47 Frågorna från Jordbruksverket 5 5 Hur tolkar ni resultaten generellt, bedömer ni att de är representativa eller skulle annat resultat erhållits om 12 andra gårdar studerats? Svar: Vi bedömer att resultaten är representativa och den statistiska analysen har varit möjlig att genomföra på ett acceptabelt sätt. Naturligtvis kommer det alltid att finnas besättningsvariationer och det är av den orsaken som vi valde att förutom rena medelvärden även redovisa de enskilda besättningarnas resultat och göra signifikansanalyser enligt gängse analysmetoder. Vi anser att den variation som detta uppvisade är tillräcklig för att kunna analysera effekter av behandlingarna, och den statistiska analysen ger vid handen att resultaten inte nämnvärt skulle förändras om 12 andra eller 12 ytterligare besättningar skulle undersökas. Det finns med undantag för kontrollpunkten om >400 stallplatser tillräckligt material för att upptäcka effekter på produktion och djurhälsa.

48 Frågorna från Jordbruksverket 6 a 6. Vad skulle behöva göras om, förbättras eller tas bort, för att kontrollmallen ska kunna ligga till grund för ett kontrollprogram? Svar: Vi tycker att programmet som det skisserats kan vara tillräckligt för att genomföra programmet för de punkter vi i vår bedömning anser vara relevanta, dvs a) Gruppvis avvänjning vid en medelålder av lägst 28 dagar b) en högre beläggning av tillväxtgrisar, förutsatt byggnaden redan finns och att en ökad smågrisproduktion per sugga medfört att det ursprungliga antalet stallplatser inte räcker till c) en högre beläggning av matgrisar, förutsatt att byggnaden redan finns och att en förbättrad produktion i en integrerad besättning medfört att det ursprungliga antalet stallplatser inte räcker till d) Inköp av mer än 400 förmedlingsgrisar till en avdelning, förutsatt att denna redan är byggd.

49 Frågorna från Jordbruksverket 6 b Anledningen till att vi under punkt b, c och d avråder från att man redan i byggnationsfasen ska kunna planera för detta är den något försämrade produktionsprestanda som noterades för tillväxtgrisar vid den högre beläggningen och vid inköp av mer än 400 grisar per avdelning. Eftersom antalet smittvägar ökar vid en tätare beläggning kan det inte uteslutas att detta påverkat resultaten. När det gäller Skyddsgrind vid grisning och Foderliggbås under brunst, finns det inga djurhälso- eller produktionsskäl att fortsätta kontrollprogram eller studier, eftersom det inte kunde påvisas någon positiv effekt av dessa åtgärder.

50 Frågorna från Jordbruksverket 7 a 7. Vilka frågor ger studien upphov till som skulle behöva studeras vidare? Svar: Vi anser att de punkter som berörts under punkt 6 inte behöver utredas mer, men för mer än 400 djur även vid inköp av förmedlingsgrisar finns det bara fullständiga data från en besättning. Vi kan ha en förståelse för att Sveriges grisföretagare önskar utreda de två övriga frågorna mer och till detta har vi följande kommentarer 1) Skyddsgrind. Då inga positiva effekter av skyddsgrind kunde dokumenteras finner vi i princip denna fråga färdigutredd. Vi stöder oss i denna uppfattning även på den litteratursökning som vi gjort bland vetenskapliga publikationer.

51 Frågorna från Jordbruksverket 7 b I denna studie apterades skyddsgrinden först efter det att grisningen inletts. Därför kan möjligen önskemål om fortsatta studier med apterande av skyddsgrind för grisning framföras, men vi finner inga vetenskapliga skäl att fortsätta med detta. I studier från Danmark noterades en lägre smågrisdödlighet om suggas rörlighet i grisningsboxen begränsades under de första 4 dagarna för de suggor som hade förlängda förlossningar > 5 timmar, men inte för dem som hade kortare förlossningar (Moustsen et al., 2013; Hales, at al., 2015a). I dessa studier hade suggorna tillgång till ett utrymme på 4,3m2 grisningsboxarna. I studier där grisningsboxarna varit >5-6 m 2 minskar inte användning av grind smågrisdödligheten (bl.a. Gustafsson, 1983, Cronin & Smith, 1992; Biensen et al. 1996; sammanfattade i Westin, 2005, sid 28 samt Chidgey et al., odaterad). Med stöd av resultaten från denna studie och de vetenskapliga studier som finns publicerade, så kommer ytterligare undersökningar sannolikt inte att vara meningsfulla. Om en grisningsbox är mindre än 5 m 2 så har man funnit skillnader med en ökad smådödlighet för löshållna sugga jämfört med de som haft skyddsgrind, men i de studier där suggan haft en större tillgänglig yta så har man inte kunnat finna något signifikant skillnad (Wechsler & Weber, 2007; EFSA 2007b).

52 Frågorna från Jordbruksverket 7 c I augusti 2015 publicerades dock en dansk undersökning där en positiv effekt vad gäller smågrisöverlevnad indikerades då skyddsgrind apterades före inledd grisning, men inte efter grisning, även i större grisningsboxar (5,3 m2 tillgängligt för suggan; Hales et al., 2015b). Studiens uttolkning försvåras dock av ett komplicerat uppfödningssystem där många nyfödda smågrisar flyttades till ammor. I denna studie var klassades 11,7% som ihjälklämda hos löshållna suggor jämfört med 9,7 % hos suggor som korttidsfixerat. Det fanns dock ingen signifikant skillnad i den totala smågrisdödligheten mellan löshållna suggor (26,0%) och suggor med skyddsgrind i 4 dagar (25,4%). Suggorna som var löshållna avvande signifikant fler smågrisar per kull vid 4 v än suggor i korttidsfixering (11,4 vs (11,1; p=0,01).

53 Frågorna från Jordbruksverket 7 d 2) Foderliggbås. Suggor kan rida på varandra under brunsten. Detta kan leda till en försämrad välfärd för drabbade djur och i värsta fall även leda till en ökad utslagning på grund av skador som uppstår. Vid inledningen av detta försök önskade därför utredarna att förutom att erhålla uppgifter om den totala utslagningen av suggor även erhålla detaljerade uppgifter om utslagningen av suggor från avvänjning till betäckning. Sådana uppgifter stod dock inte att finna i det material som vi fått oss tillhanda, möjligen till viss del beroende på att detta moment av försöket avbröts i förtid och att dessa uppgifter inte stod att finna i den historiska dokumentationen från Förluster på grund av utslagning av suggor mellan avvänjning och betäckning diskuteras som en nackdel med den svenska modellen, men det finns få eller inga redovisade uppgifter om storleken av problemet. Med avsikt att försöka ta del storleken av detta problem erhöll utredarna detaljerade uppgifter från en besättning rörande utslag mellan avvänjning och betäckning. I den besättningen, som inte upplevde sig ha problem med detta, var den icke planerade utslagningen mellan avvänjning och brunst under en treårsperiod 0,7 ± 0,6 % per år, eller 0,3 ± 0,3 % per omgång (Wallgren, personlig kontakt).

54 Frågorna från Jordbruksverket 7 e Faktum kvarstår dock att suggor till en stor del rider på varandra under brunst. Användandet av foderliggbås under brunsten skulle därför kunna vara motiverat även av djurskyddsskäl, förutsatt att hygienen i båsen kan upprätthållas. Utredarna är därför inte negativa till att detta utreds ytterligare under förutsättning att 1) båsen är tillräckligt breda (krav redan i försöket) 2) Bakre delen av båsen görs gödseldränerande 3) Den period som är aktuell bara är under själva brunsten, dvs 3-4 dagar. Detta motiveras med studier som visar att ridningarna börjar då brunsten inträder och slutar då den upphör (Zoric et al., 2013).

55 TACK FÖR OSS!!!

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Internationella rapporten 2016

Internationella rapporten 2016 Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.

Läs mer

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Avvänjning vid fyra veckors ålder Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Svenska djurskyddslagstiftning

Svenska djurskyddslagstiftning Svenska djurskyddsföreskrifter gällande gris i jämförelse med EU:s grisdirektiv Gunnar Palmqvist - DHIG 1 Svenska djurskyddslagstiftning -Djurskyddslagen (1988:534) -Riksdagen -Djurskyddsförordning (1988:539)

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

Friska grisar ger välmående gårdar

Friska grisar ger välmående gårdar Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Nr 30. Februari 2004 Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Emma Sonesson*, examensarbete inom Agronomprogrammet 2003, Institutionen för husdjurens utfodring

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet!

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Pigrapport nr 58 December 2014 Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Rebecka Westin, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU och Svenska Djurhälsovården, rebecka.westin@slu.se

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Bilaga 2. Rapport av resultatet för Användbarhetsutvärderingen av E-handelstjänsten Proceedo

Bilaga 2. Rapport av resultatet för Användbarhetsutvärderingen av E-handelstjänsten Proceedo 1/10 Datum 2017-04-12 ESV Dnr 18-1043/2017 Visma Commerce AB Stefan Norr Stefan.norr@visma.com Bilaga 2 Rapport av resultatet för Användbarhetsutvärderingen av E-handelstjänsten Proceedo Drottninggatan

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

S K I O L D d a t a m i x. S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N!

S K I O L D d a t a m i x. S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N! S K I O L D d a t a m i x allt f ör grisstallet S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N! innehållsforteckning Smågrisstall................................ 3 FRATS och slaktsvin.........................

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 - FODERKURVOR... 2 Verksamhetsområde.... 2 Öppna översikt foderkurva.... 3 Öppna Foderkurva.... 4 Öppna grafisk foderkurva.... 4 Öppna använd Foderplan... 5 Upprätta foderkurva.... 6 Definiera ny Foderkurva....

Läs mer

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning. 12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna 1(14) 2011-02-23 Verksledningen Harald Svensson De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna för grisar Sammanfattning Under det senaste året har merkostnaderna för det svenska jordbruket

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Ekonomirapporten i WinPig Slakt Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 30 april 2001 PE 301.067/8-38 ÄNDRINGSFÖRSLAG 8-38 FÖRSLAG TILL YTTRANDE av Robert William Sturdy (PE 301.067) FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Leif Denneberg inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

ALNARPS GRISDAG 2011

ALNARPS GRISDAG 2011 1 26 ALNARPS GRISDAG 2011 Framtida utveckling inom svensk grisproduktion - var finns möjligheterna? 18 oktober 2011, Alnarp LBT/SLU, Alnarp Partnerskap Alnarp Skåne- Blekinges Grisproducenter 2 3 Alnarps

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer