SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS"

Transkript

1 Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta suggor som grisar utomhus i Sverige finns i besättningar som är anslutna till KRAV. I andra europeiska länder är däremot utomhusproduktion ofta inte ekologisk eller extensiv produktion. Av suggor som hålls utomhus i Danmark finns bara 10 % i ekologisk produktion (Hermansen, 2001). I Danmark studerar forskare knutna till Forskningscenter for økologisk jordbrug (FØJO) ekologisk svinproduktion (Hermansen, 2000), men nästan alla andra utländska studier av smågrisproduktion utomhus är gjorda i konventionella besättningar. Följaktligen kommer många av de resultat vi presenterar här från en icke ekologisk miljö. Behövs det ett speciellt avelsprogram för den ekologiska svinproduktionen? De flesta suggor som grisar utomhus är rekryterade enligt samma urvalskriterier som i den konventionella produktionen. Är dessa suggor och galtar lämpade för att bli föräldrar i en ekologisk produktion? Finns det samspel mellan genotyp och miljö (konventionell respektive ekologisk) som motiverar ett särskilt avelsprogram för den ekologiska produktionen? Några internationella avelsfirmor saluför speciella ute-moderdjur och enligt van der Steen (1994) är det stor skillnad på moderlinjer som avlats för smågrisproduktion inomhus och moderlinjer som passar utomhus. Några genetiska samspelsstudier av suggors reproduktion inne och ute finns dock inte redovisade i den vetenskapliga litteraturen. Appleyard (2001) såg inga samspel mellan suggans ras och boxmiljö (strö eller inte i grisningsboxen) för suggans modersegenskaper i en liten intensivstudie. Man fann inte heller några samspel mellan ras och typ av grisningshydda för smågrisöverlevnad i en amerikansk studie (McGlone & Hicks, 2000). Att reproduktionsegenskaper delvis styrs av olika gener i miljöer med olika smittryck har emellertid visats i en ny holländsk undersökning. Den genetiska korrelationen för smågrisöverlevnad i vanliga besättningar och i SPF-besättningar (specific pathogen free) var 0,6. Andel dödfödda tycks dock styras av samma gener oavsett hälsoläge, denna genetiska korrelation skattades till 1. För grisningsintervallets längd var motsvarande korrelation 0,8. (Bergsma m. fl., 2001) Starka ben Oavsett om det finns viktiga samspel mellan genotyp och miljö eller inte, så kan olika egenskaper ha olika ekonomisk vikt i ekologisk produktion, jämfört med konventionell produktion. Det kan innebära att man bör lägga större vikt vid djurens avelsvärde för t.ex. konstitution och modersegenskaper och mindre vikt vid avelsvärdet för tillväxt när man rekryterar djur till ekologisk produktion. Vilka egenskaper kännetecknar bra suggor i ekologisk produktion? Suggor som grisar utomhus 287

2 måste ha bra modersegenskaper, gott lynne, hög mjölkproduktion och starka ben och fötter (Edwards, 1995). Närmare specificering av vilka egenskaper som kännetecknar bra suggor i ekologisk produktion saknas i den vetenskapliga litteraturen, men benproblem var den vanligaste orsaken till avlivning av suggor i fem danska gårdar med utomhusproduktion (Larsen & Kongsted, 2001). I upprepade undersökningar i fyra ekologiska besättningar var hälta och sårskador de vanligaste anmärkningarna på suggors hälsa (Feenstra, 2001). Under somrarna 1999 och 2000 studerade vi sammanlagt 40 unga suggor med smågrisar på Lövsta (Rydhmer m. fl., 2000). Gyltorna, som rekryterades ur Lövstabesättningen, föddes upp inomhus och grisade utomhus i grisningshyddor. Smågrisarna avvandes vid nio veckors ålder. Suggornas ben och rörelser bedömdes fem och nio veckor efter grisning, enligt det schema som används i svinstamkontrollen. Vid fem veckor hade elva suggor minst en tydlig avvikelse från en normal benställning, vid nio veckor hade antalet stigit till 16 suggor (Leufvén och Rydhmer, opublicerat). Vid nio veckor avvek rörelserna (sättet suggan går på) tydligt från det normala för tio av 16 yorkshire-lantras-suggor och två av 24 yorkshire-duroc-suggor. Få dödfödda, men fler smågrisar som dör I den nationella franska svindatabasen finns uppgifter från kullar i utomhusproduktion och kullar i inomhusproduktion. Antal avvanda smågrisar per sugga och år ligger på 22,6 ute, jämfört med 25,3 inne (ITP, 2001). I Storbritannien grisar 25 % av suggorna utomhus och deras resultat ligger nära medeltalet för smågrisproduktionen inomhus (MLC, 2000). Inte heller i Danmark skiljer sig den totala dödligheten mellan inne och ute (Thodberg & Kongsted, 2001). De vanligaste dödsorsakerna för smågrisar skiljer sig dock, andelen dödfödda är högre inomhus (ITP, 2001; Edwards, 2001; Thodberg & Kongsted, 2001) medan fler grisar kläms ihjäl av suggan utomhus (Edwards, 2001). Tyvärr finns det inga uppgifter om svenska suggors reproduktion utomhus. Kanske är skillnaden mellan inne och ute mindre för suggor i Sverige än i många andra länder, eftersom även våra inne-suggor går lösa under dräktigheten och vid grisningen. Säsongsvariationen i smågrisdödlighet är större utomhus än inomhus. I Storbritannien är dödligheten lägst i maj-juni och högst i december (Easicare, 1995). I en dansk gårdsstudie var dödligheten högst under första kvartalet i tre av fyra besättningar (Kongsted m. fl., 2000). Även på Lövsta var smågrisdödligheten högre i en vinteromgång, jämfört med två sommaromgångar (Engblom, 1999). Men säsongens inflytande på suggor och smågrisar skiljer sig antagligen mellan olika delar av Sverige. Ett gott alternativ till grisningar utomhus året runt kan vara den sogylteproduktion som har prövats på Lövsta (Rydhmer m. fl., 2000). Där föds grisarna på våren och de unga suggorna som fött upp en kull utomhus på sommaren slaktas efter avvänjning. Det ger stora styckningsdetaljer med bra köttkvalitet för produktion av ekologiska 288 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

3 charkprodukter (Rydhmer m. fl., 2000). Fördelen med sogylteproduktion är att man bara behöver hålla rekryteringsdjur över vintern. Smågrisar födda ute växer snabbt Både Engbloms studie (1999) och fältdata från Storbritannien (Easicare, 1995) visar på en bättre smågristillväxt ute än inne. På Lövsta följde vi 40 kullar, födda av gyltor utomhus, fram till avvänjning vid nio veckor. Medelvikten vid avvänjning var hög, 22 kg, trots att smågrisarna bara fick tillgång till suggfoder (Rydhmer m.fl., 2000). I fyra ekologiska besättningar i Danmark som Lauritsen (2000) studerade från , vägde grisarna i snitt 15,5 kg vid avvänjning (7 veckor). Den goda tillväxten ute beror antagligen till stor del på ett lägre smittryck. I en klinisk studie av smågrisar från fyra ekologiska besättningar var coli-infektioner sällsynta (Feenstra, 2001). Likaså var det ovanligt att smågrisarna dog på grund av någon infektion. Av 418 levande födda smågrisar i Lövstastudien behandlades sammanlagt elva djur, varav nio för skador eller sår (Leufvén & Rydhmer, opublicerat). Endast ett fall av infektion noterades, det var en smågris som behandlades för ledinflammation. Goda modersegenskaper Den goda smågristillväxten utomhus kan, förutom ett lågt smittotryck, bero på att mödrarna beter sig annorlunda utomhus än inomhus. Thodberg (2001) har visat att grisningsmiljön spelar stor roll för suggans beteende. Hon jämförde fixerade suggor med lösa suggor i boxar där suggan har möjlighet att lämna kullen ( get-away-pen ) och fann skillnader i modersbeteende. Fixerade suggor tillbringade mer tid liggande på mage, så att smågrisarna inte kom åt spenarna, under första dygnet efter grisning. Fixerade suggor reagerade inte heller lika starkt på ljudet av en skrikande klämd smågris (Thodberg m. fl., 2001). Även om miljön har stor betydelse för moderns beteende så finns det skillnader mellan individer, t.ex. i hur suggan reagerar när en klämd spädgris skriker (Grandinson m. fl., 2001). I en studie av suggor i utomhusproduktion var gyltor som undvek kontakt med en okänd människa när de testades under dräktigheten mer lättstörda när de gav di (Herskin m. fl., 1998). Thodberg (2001) har visat att suggor som redan som gyltor håller sig lugna i okända och till synes stressande situationer bygger bo på ett mer målinriktat sätt före grisning. De är också lugnare under grisningen och första dygnet därefter, vilket medför att risken minskar för smågrisarna att bli klämda eller ihjältrampade. Suggmjölken, det ekologiska smågrisfodret Det är lättare att göra ekologiskt suggfoder än ekologiskt smågrisfoder och smågrisar i ekologisk produktion får inte avvänjas före sju veckors ålder. Därför är suggans mjölkproduktion och juverhälsa mycket viktig. Kronisk juverinflammation är en relativt vanlig sjukdom i konventionella besättningar, men variationen mellan gårdar är hög (Hultén m. fl., 2000). Antagligen skiljer sig smittspridningsmönstret mellan suggor i ekologisk produktion och i konventionell produktion, men 289

4 här saknas kunskap. Av de 40 gyltor som grisade i Lövstastudien visade sex suggor tecken på inflammation i juvret (rodnad, svullnad, ömhet) vid fem veckor och sju suggor vid nio veckor efter grisning (Leufvén & Rydhmer, opublicerat). Antal suggor med skadade spenar (småsår, bitskador etc) ändrade sig inte från fem till nio veckor. Vid fem veckor hade 27 suggor spenskador, med i snitt 3,6 skadade spenar per sugga. Motsvarande siffror vid nio veckor var 27 suggor med 3,4 skadade spenar per sugga. Nästa brunst Enligt den franska fältdatabasen är intervallet från avvänjning till nästa dräktighetsgivande betäckning längre för suggor i utomhusproduktion, jämfört med suggor inomhus (ITP, 2001). Utebliven brunst och ej dräktig är de vanligaste utslagsorsakerna för danska suggor i utomhusproduktion (Larsen & Kongsted, 2001). Lauritsen (2000) jämförde fyra ekologiska besättningar med de 25 % bästa konventionella besättningarna i Danmark. I de konventionella besättningarna producerade suggorna 2,3 kullar per år, jämfört med 2,0 kullar i de ekologiska besättningarna. Denna skillnad förklaras naturligtvis till stor del av en högre avvänjningsålder, men antalet dagar suggan gick tom var också högre i de ekologiska besättningarna, 22 resp. 13 dagar per kull. I ekologisk produktion går suggor och smågrisar ofta i grupp i hagar. När suggorna konkurrerar om fodret får vissa suggor för lite och tappar mycket vikt under laktationen (Brouns och Edwards, 1994). Ju större viktsförlust under digivningen desto sämre förmåga att visa brunst efter avvänjning (Sterning m. fl., 1990). Därför är det viktigt att studera intervallet avvänjning-brunst hos suggor i ekologisk produktion, och sätta det i samband med suggans hull och kullens vikt vid avvänjningen. Av 40 unga suggor på Lövsta med en nio veckor lång digivningsperiod var fem djur magra (<12 mm sidspäck) vid avvänjningen, men i snitt ökade suggorna 5,8 kg under digivningsperiodens sista fyra veckor (Leufvén & Rydhmer, opublicerat). Kanske beror ett längre grisningsintervall utomhus inte så mycket på suggornas förmåga att visa brunst som på svårigheten att genomföra en noggrann brunstkontroll i denna miljö? Fortsatt forskning för bra grisar i ekologisk produktion För att kunna utveckla den ekologiska svinproduktionen i Sverige behövs en kartläggning av reproduktionsresultaten i ekologiska besättningar och en beskrivning av säsongsvariationen. Dessutom behövs fördjupade kunskaper i modersbeteende, mjölkproduktion och förmågan att visa brunst efter avvänjning. I oktober 2001 sökte 28 forskare från SLU tillsammans pengar från Formas för Ekogris - ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom ekologisk svinproduktion. Får vi möjlighet att genomföra de planerade studierna så kommer vi om några år att veta mycket mer om suggor och smågrisar i ekologisk produktion i Sverige. Och den kunskapen behövs om den ekologiska svinproduktionen ska kunna utvecklas och växa. 290 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

5 Referenser Appleyard, SJ Doctoral thesis. Scottish Agricultural College, Edinburgh. Bergsma, R, Knol, EF, Merks, JWM, van Groenland, GJ ASAS, Indianapolis, USA. Brouns, F, Edwards, SA Appl Anim Behav Sci 39, Edwards, SA Outdoor Pig Systems. Symposium on pig reproduction and artificial insemination. Madrid. Edwards, SA nd EAAP, Budapest, Hungary. Engblom, L Examensarbete 198. Inst för husdjursgenetik, SLU. Fenstraa, A Intern Rapport nr Danmarks JordbrugsForskning. Hermansen, JE nd EAAP, Budapest, Hungary. Herskin, MS, Jensen, KH, Studnitz, M Acta Agric Scand Sect A Anim Sci 48, Hultén, F, Persson, A, Ehlorsson, C-J, Heldmér, E, Eliasson-Selling, L, Kugelberg, C, Lindberg, M, Sjögren, U, Bonnet, B IPVS, Melbourne, Australia. ITP, ITP-GTTT. France. Kongsted, AG, Larsen, VA, Kristensen, IS DJF rapport nr 15, Husdyrbrug. Larsen, VA, Kongsted, AG DJF rapport nr 30, Husdyrbrug. Lauritsen, FÖJO-rapport nr. 8. McGlone. JJ, Hicks, TA J Anim Sci 78, MLC Pig Yearbook. Milton Keynes. Persson, A J Vet Med A 44, Easicare Easicare pig management yearbook, 7th edition. Easicare computers Ltd, Driffield. Rydhmer, L, Stern, S, Leufvén, S, Lundström, K, Heyer, A, Hansson, I, Neil, M, Algers, B Ekologisk konferens, SLU november Sterning, M, Rydhmer, L, Eliasson, L, Einarsson, S, Andersson, K Acta vet scand 31, Thodberg, K PhD thesis. Dept Animal Science and Animal Health, The Royal Veterinary and Agricultural University. Thodberg, K, Kongsted, AG, Intern Rapport nr Danmarks JordbrugsForskning. Thodberg, K, Jensen, KH, Herskin, MS Nursing behaviour, postpartum activity and reactivity in sows: Effect of farrowing environment, previous experience and temperament. Submitted. 291

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt?

Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt? Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt? Linda Spjuth Handledare Lotta Rydhmer Inst. f. husdjursgenetik Biträdande handledare Bo Algers Inst. f. husdjurens miljö & hälsa Margareta

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Inverkan av grisningsboxar, arbetsrutiner och utfodring på resultat i smågrisproduktionen

Inverkan av grisningsboxar, arbetsrutiner och utfodring på resultat i smågrisproduktionen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Inverkan av grisningsboxar,

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet 1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin,

Läs mer

Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system?

Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan.

En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. 1 En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. Benedicta Molander, Leg veterinär 1 Nils Lundeheim, Agr dr, docent 2 Sammanfattning:

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara

Läs mer

Tidig vaccination mot galtlukt

Tidig vaccination mot galtlukt Populärvetenskaplig sammanfattning av Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2011:84 Tidig vaccination mot galtlukt Effekter på galtlukt, produktion och beteende Testiklar Galtlukt Problembeteende Ekonomi

Läs mer

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris

Läs mer

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN 2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten

Läs mer

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

När och varför dör smågrisarna under diperioden?

När och varför dör smågrisarna under diperioden? Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik När och varför dör smågrisarna under diperioden? Ellen Wik Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik,

Läs mer

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig

Läs mer

Utfodring av smågrisar runt avvänjningen

Utfodring av smågrisar runt avvänjningen Utfodring av smågrisar runt avvänjningen Maria Neil a, Ann Högberg b & Jan Erik Lindberg b Inst för husdjurens utfodring och vård, SLU a Funbo-Lövsta, 755 97 Uppsala, tel 018-67 45 38, e-post Maria.Neil@huv.slu.se

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Nr 30. Februari 2004 Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Emma Sonesson*, examensarbete inom Agronomprogrammet 2003, Institutionen för husdjurens utfodring

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Försök med amsuggor i svenska besättningar

Försök med amsuggor i svenska besättningar Försök med amsuggor i svenska besättningar Ett mindre fältförsök Study of nursing sows A smaller field study Anna Nilsson Lina Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Internationella rapporten 2016

Internationella rapporten 2016 Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Høøk Presto M., Andersson

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?

Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:

Läs mer

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander Lamm på bete en gårdsstudie Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde 20-21 september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander Projektet har finansierats med projektstöd från Jordbruksverket

Läs mer

Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur?

Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Caroline Johansson

Läs mer

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet!

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Pigrapport nr 58 December 2014 Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Rebecka Westin, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU och Svenska Djurhälsovården, rebecka.westin@slu.se

Läs mer

Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet Frida Henriksson Examensarbete för

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Slutrapport. Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson & Dan Rantzer, JBT/SLU, Alnarp

Slutrapport. Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson & Dan Rantzer, JBT/SLU, Alnarp Slutrapport Informationsskrift till lantbrukare och rådgivare om skötselåtgärder för minskning av sjuklighet och dödlighet i smågrisproduktionen (projnr 31/05/004) Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson

Läs mer

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon 010108 111 Sugga Värksvaghet Hipracin/ Partoxin 010108 112 Sugga Grisningsfeber I Hipracin/ Partoxin 010108 113 Sugga Grisningsfeber II 010108 114 Sugga Grisningsfeber III 010108 115 Sugga Grisningsfeber

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer