SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

Transkript

1 Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta suggor som grisar utomhus i Sverige finns i besättningar som är anslutna till KRAV. I andra europeiska länder är däremot utomhusproduktion ofta inte ekologisk eller extensiv produktion. Av suggor som hålls utomhus i Danmark finns bara 10 % i ekologisk produktion (Hermansen, 2001). I Danmark studerar forskare knutna till Forskningscenter for økologisk jordbrug (FØJO) ekologisk svinproduktion (Hermansen, 2000), men nästan alla andra utländska studier av smågrisproduktion utomhus är gjorda i konventionella besättningar. Följaktligen kommer många av de resultat vi presenterar här från en icke ekologisk miljö. Behövs det ett speciellt avelsprogram för den ekologiska svinproduktionen? De flesta suggor som grisar utomhus är rekryterade enligt samma urvalskriterier som i den konventionella produktionen. Är dessa suggor och galtar lämpade för att bli föräldrar i en ekologisk produktion? Finns det samspel mellan genotyp och miljö (konventionell respektive ekologisk) som motiverar ett särskilt avelsprogram för den ekologiska produktionen? Några internationella avelsfirmor saluför speciella ute-moderdjur och enligt van der Steen (1994) är det stor skillnad på moderlinjer som avlats för smågrisproduktion inomhus och moderlinjer som passar utomhus. Några genetiska samspelsstudier av suggors reproduktion inne och ute finns dock inte redovisade i den vetenskapliga litteraturen. Appleyard (2001) såg inga samspel mellan suggans ras och boxmiljö (strö eller inte i grisningsboxen) för suggans modersegenskaper i en liten intensivstudie. Man fann inte heller några samspel mellan ras och typ av grisningshydda för smågrisöverlevnad i en amerikansk studie (McGlone & Hicks, 2000). Att reproduktionsegenskaper delvis styrs av olika gener i miljöer med olika smittryck har emellertid visats i en ny holländsk undersökning. Den genetiska korrelationen för smågrisöverlevnad i vanliga besättningar och i SPF-besättningar (specific pathogen free) var 0,6. Andel dödfödda tycks dock styras av samma gener oavsett hälsoläge, denna genetiska korrelation skattades till 1. För grisningsintervallets längd var motsvarande korrelation 0,8. (Bergsma m. fl., 2001) Starka ben Oavsett om det finns viktiga samspel mellan genotyp och miljö eller inte, så kan olika egenskaper ha olika ekonomisk vikt i ekologisk produktion, jämfört med konventionell produktion. Det kan innebära att man bör lägga större vikt vid djurens avelsvärde för t.ex. konstitution och modersegenskaper och mindre vikt vid avelsvärdet för tillväxt när man rekryterar djur till ekologisk produktion. Vilka egenskaper kännetecknar bra suggor i ekologisk produktion? Suggor som grisar utomhus 287

2 måste ha bra modersegenskaper, gott lynne, hög mjölkproduktion och starka ben och fötter (Edwards, 1995). Närmare specificering av vilka egenskaper som kännetecknar bra suggor i ekologisk produktion saknas i den vetenskapliga litteraturen, men benproblem var den vanligaste orsaken till avlivning av suggor i fem danska gårdar med utomhusproduktion (Larsen & Kongsted, 2001). I upprepade undersökningar i fyra ekologiska besättningar var hälta och sårskador de vanligaste anmärkningarna på suggors hälsa (Feenstra, 2001). Under somrarna 1999 och 2000 studerade vi sammanlagt 40 unga suggor med smågrisar på Lövsta (Rydhmer m. fl., 2000). Gyltorna, som rekryterades ur Lövstabesättningen, föddes upp inomhus och grisade utomhus i grisningshyddor. Smågrisarna avvandes vid nio veckors ålder. Suggornas ben och rörelser bedömdes fem och nio veckor efter grisning, enligt det schema som används i svinstamkontrollen. Vid fem veckor hade elva suggor minst en tydlig avvikelse från en normal benställning, vid nio veckor hade antalet stigit till 16 suggor (Leufvén och Rydhmer, opublicerat). Vid nio veckor avvek rörelserna (sättet suggan går på) tydligt från det normala för tio av 16 yorkshire-lantras-suggor och två av 24 yorkshire-duroc-suggor. Få dödfödda, men fler smågrisar som dör I den nationella franska svindatabasen finns uppgifter från kullar i utomhusproduktion och kullar i inomhusproduktion. Antal avvanda smågrisar per sugga och år ligger på 22,6 ute, jämfört med 25,3 inne (ITP, 2001). I Storbritannien grisar 25 % av suggorna utomhus och deras resultat ligger nära medeltalet för smågrisproduktionen inomhus (MLC, 2000). Inte heller i Danmark skiljer sig den totala dödligheten mellan inne och ute (Thodberg & Kongsted, 2001). De vanligaste dödsorsakerna för smågrisar skiljer sig dock, andelen dödfödda är högre inomhus (ITP, 2001; Edwards, 2001; Thodberg & Kongsted, 2001) medan fler grisar kläms ihjäl av suggan utomhus (Edwards, 2001). Tyvärr finns det inga uppgifter om svenska suggors reproduktion utomhus. Kanske är skillnaden mellan inne och ute mindre för suggor i Sverige än i många andra länder, eftersom även våra inne-suggor går lösa under dräktigheten och vid grisningen. Säsongsvariationen i smågrisdödlighet är större utomhus än inomhus. I Storbritannien är dödligheten lägst i maj-juni och högst i december (Easicare, 1995). I en dansk gårdsstudie var dödligheten högst under första kvartalet i tre av fyra besättningar (Kongsted m. fl., 2000). Även på Lövsta var smågrisdödligheten högre i en vinteromgång, jämfört med två sommaromgångar (Engblom, 1999). Men säsongens inflytande på suggor och smågrisar skiljer sig antagligen mellan olika delar av Sverige. Ett gott alternativ till grisningar utomhus året runt kan vara den sogylteproduktion som har prövats på Lövsta (Rydhmer m. fl., 2000). Där föds grisarna på våren och de unga suggorna som fött upp en kull utomhus på sommaren slaktas efter avvänjning. Det ger stora styckningsdetaljer med bra köttkvalitet för produktion av ekologiska 288 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

3 charkprodukter (Rydhmer m. fl., 2000). Fördelen med sogylteproduktion är att man bara behöver hålla rekryteringsdjur över vintern. Smågrisar födda ute växer snabbt Både Engbloms studie (1999) och fältdata från Storbritannien (Easicare, 1995) visar på en bättre smågristillväxt ute än inne. På Lövsta följde vi 40 kullar, födda av gyltor utomhus, fram till avvänjning vid nio veckor. Medelvikten vid avvänjning var hög, 22 kg, trots att smågrisarna bara fick tillgång till suggfoder (Rydhmer m.fl., 2000). I fyra ekologiska besättningar i Danmark som Lauritsen (2000) studerade från , vägde grisarna i snitt 15,5 kg vid avvänjning (7 veckor). Den goda tillväxten ute beror antagligen till stor del på ett lägre smittryck. I en klinisk studie av smågrisar från fyra ekologiska besättningar var coli-infektioner sällsynta (Feenstra, 2001). Likaså var det ovanligt att smågrisarna dog på grund av någon infektion. Av 418 levande födda smågrisar i Lövstastudien behandlades sammanlagt elva djur, varav nio för skador eller sår (Leufvén & Rydhmer, opublicerat). Endast ett fall av infektion noterades, det var en smågris som behandlades för ledinflammation. Goda modersegenskaper Den goda smågristillväxten utomhus kan, förutom ett lågt smittotryck, bero på att mödrarna beter sig annorlunda utomhus än inomhus. Thodberg (2001) har visat att grisningsmiljön spelar stor roll för suggans beteende. Hon jämförde fixerade suggor med lösa suggor i boxar där suggan har möjlighet att lämna kullen ( get-away-pen ) och fann skillnader i modersbeteende. Fixerade suggor tillbringade mer tid liggande på mage, så att smågrisarna inte kom åt spenarna, under första dygnet efter grisning. Fixerade suggor reagerade inte heller lika starkt på ljudet av en skrikande klämd smågris (Thodberg m. fl., 2001). Även om miljön har stor betydelse för moderns beteende så finns det skillnader mellan individer, t.ex. i hur suggan reagerar när en klämd spädgris skriker (Grandinson m. fl., 2001). I en studie av suggor i utomhusproduktion var gyltor som undvek kontakt med en okänd människa när de testades under dräktigheten mer lättstörda när de gav di (Herskin m. fl., 1998). Thodberg (2001) har visat att suggor som redan som gyltor håller sig lugna i okända och till synes stressande situationer bygger bo på ett mer målinriktat sätt före grisning. De är också lugnare under grisningen och första dygnet därefter, vilket medför att risken minskar för smågrisarna att bli klämda eller ihjältrampade. Suggmjölken, det ekologiska smågrisfodret Det är lättare att göra ekologiskt suggfoder än ekologiskt smågrisfoder och smågrisar i ekologisk produktion får inte avvänjas före sju veckors ålder. Därför är suggans mjölkproduktion och juverhälsa mycket viktig. Kronisk juverinflammation är en relativt vanlig sjukdom i konventionella besättningar, men variationen mellan gårdar är hög (Hultén m. fl., 2000). Antagligen skiljer sig smittspridningsmönstret mellan suggor i ekologisk produktion och i konventionell produktion, men 289

4 här saknas kunskap. Av de 40 gyltor som grisade i Lövstastudien visade sex suggor tecken på inflammation i juvret (rodnad, svullnad, ömhet) vid fem veckor och sju suggor vid nio veckor efter grisning (Leufvén & Rydhmer, opublicerat). Antal suggor med skadade spenar (småsår, bitskador etc) ändrade sig inte från fem till nio veckor. Vid fem veckor hade 27 suggor spenskador, med i snitt 3,6 skadade spenar per sugga. Motsvarande siffror vid nio veckor var 27 suggor med 3,4 skadade spenar per sugga. Nästa brunst Enligt den franska fältdatabasen är intervallet från avvänjning till nästa dräktighetsgivande betäckning längre för suggor i utomhusproduktion, jämfört med suggor inomhus (ITP, 2001). Utebliven brunst och ej dräktig är de vanligaste utslagsorsakerna för danska suggor i utomhusproduktion (Larsen & Kongsted, 2001). Lauritsen (2000) jämförde fyra ekologiska besättningar med de 25 % bästa konventionella besättningarna i Danmark. I de konventionella besättningarna producerade suggorna 2,3 kullar per år, jämfört med 2,0 kullar i de ekologiska besättningarna. Denna skillnad förklaras naturligtvis till stor del av en högre avvänjningsålder, men antalet dagar suggan gick tom var också högre i de ekologiska besättningarna, 22 resp. 13 dagar per kull. I ekologisk produktion går suggor och smågrisar ofta i grupp i hagar. När suggorna konkurrerar om fodret får vissa suggor för lite och tappar mycket vikt under laktationen (Brouns och Edwards, 1994). Ju större viktsförlust under digivningen desto sämre förmåga att visa brunst efter avvänjning (Sterning m. fl., 1990). Därför är det viktigt att studera intervallet avvänjning-brunst hos suggor i ekologisk produktion, och sätta det i samband med suggans hull och kullens vikt vid avvänjningen. Av 40 unga suggor på Lövsta med en nio veckor lång digivningsperiod var fem djur magra (<12 mm sidspäck) vid avvänjningen, men i snitt ökade suggorna 5,8 kg under digivningsperiodens sista fyra veckor (Leufvén & Rydhmer, opublicerat). Kanske beror ett längre grisningsintervall utomhus inte så mycket på suggornas förmåga att visa brunst som på svårigheten att genomföra en noggrann brunstkontroll i denna miljö? Fortsatt forskning för bra grisar i ekologisk produktion För att kunna utveckla den ekologiska svinproduktionen i Sverige behövs en kartläggning av reproduktionsresultaten i ekologiska besättningar och en beskrivning av säsongsvariationen. Dessutom behövs fördjupade kunskaper i modersbeteende, mjölkproduktion och förmågan att visa brunst efter avvänjning. I oktober 2001 sökte 28 forskare från SLU tillsammans pengar från Formas för Ekogris - ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom ekologisk svinproduktion. Får vi möjlighet att genomföra de planerade studierna så kommer vi om några år att veta mycket mer om suggor och smågrisar i ekologisk produktion i Sverige. Och den kunskapen behövs om den ekologiska svinproduktionen ska kunna utvecklas och växa. 290 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

5 Referenser Appleyard, SJ Doctoral thesis. Scottish Agricultural College, Edinburgh. Bergsma, R, Knol, EF, Merks, JWM, van Groenland, GJ ASAS, Indianapolis, USA. Brouns, F, Edwards, SA Appl Anim Behav Sci 39, Edwards, SA Outdoor Pig Systems. Symposium on pig reproduction and artificial insemination. Madrid. Edwards, SA nd EAAP, Budapest, Hungary. Engblom, L Examensarbete 198. Inst för husdjursgenetik, SLU. Fenstraa, A Intern Rapport nr Danmarks JordbrugsForskning. Hermansen, JE nd EAAP, Budapest, Hungary. Herskin, MS, Jensen, KH, Studnitz, M Acta Agric Scand Sect A Anim Sci 48, Hultén, F, Persson, A, Ehlorsson, C-J, Heldmér, E, Eliasson-Selling, L, Kugelberg, C, Lindberg, M, Sjögren, U, Bonnet, B IPVS, Melbourne, Australia. ITP, ITP-GTTT. France. Kongsted, AG, Larsen, VA, Kristensen, IS DJF rapport nr 15, Husdyrbrug. Larsen, VA, Kongsted, AG DJF rapport nr 30, Husdyrbrug. Lauritsen, FÖJO-rapport nr. 8. McGlone. JJ, Hicks, TA J Anim Sci 78, MLC Pig Yearbook. Milton Keynes. Persson, A J Vet Med A 44, Easicare Easicare pig management yearbook, 7th edition. Easicare computers Ltd, Driffield. Rydhmer, L, Stern, S, Leufvén, S, Lundström, K, Heyer, A, Hansson, I, Neil, M, Algers, B Ekologisk konferens, SLU november Sterning, M, Rydhmer, L, Eliasson, L, Einarsson, S, Andersson, K Acta vet scand 31, Thodberg, K PhD thesis. Dept Animal Science and Animal Health, The Royal Veterinary and Agricultural University. Thodberg, K, Kongsted, AG, Intern Rapport nr Danmarks JordbrugsForskning. Thodberg, K, Jensen, KH, Herskin, MS Nursing behaviour, postpartum activity and reactivity in sows: Effect of farrowing environment, previous experience and temperament. Submitted. 291