SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLAKTGRIS produktion och lönsamhet"

Transkript

1 SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte bara ökad produktion. En åtgärd för att öka produktionsresultaten kan i slutändan kosta mer än vad det drar in. Därför är det viktigt att även se över kostnaderna i produktionen för att öka marginalerna. Nedan finns lite exempel på poster som är påverkbara. Kom ihåg att valen sker utifrån varje företags förutsättningar. Figur 1. Exempel på kostnader i slaktgrisproduktionen vid olika tidpunkter Foder För det första är det en god idé att se över foderutnyttjandet. Finns det spill någonstans och går det att åtgärda? Ett egenproducerat foder är i de flesta fall billigare än ett inköpt färdigfoder. Det kan löna sig att investera i en kvarn och silos för att sänka foderkostnaderna. En kvarn är många gånger inte så stor investering för att mala egen eller inköpt spannmål. Ett alternativ är att se över växtföljden på gården och odla egen spannmål till grisarna. Om areal inte finns, se över närliggande gårdar som kan sälja sin spannmål. Mellangårdsavtal kan vara lönsamma för alla parter. Dessutom finns det kanske alternativa fodermedel i din närhet som går att utnyttja. Exempel är vassle, drank, bröd, glass med mera. Här är det viktigt att ta hänsyn till de variationer i näringsinnehåll som det kan innebära med alternativa fodermedel. Till

2 exempel för den som tar emot brödrester kan den ena leveransen innehålla mycket wienerbröd, medan nästa kanske består av merparten grovt bröd. Därför kräver användning av alternativa fodermedlen ibland större noggrannhet och kunskaper om näringsinnehåll. Här är det också viktigt att tänka på att grisen har ett väl utvecklat smaksinne och kan vara känsliga för stora förändringar. Byggnader Många företagare har gamla stallar som fortfarande är funktionella. Problemet med dessa är att ventilationen inte hänger med, eller att de är tidskrävande. En bra ventilation är viktigt för produktionen och är förhållandevis en låg investering som kan leda till ökad produktion. I vissa fall är det även möjligt att investera bort något i stallet som gör att stallet blir mindre tidskrävande. Även om stallet är relativt nytt är det viktigt att inte glömma det löpande underhållet. Ett väl underhållet stall slipper ofta panikreparationer som i många fall blir kostsamma. Arbete Timkostanden för arbete är dyr i Sverige. Därför är det bra att se över de rutiner som finns i stallet för att se om det går att göra något moment mer effektivt. Om det är fler än en person som arbetar i stallet är det ofta en fördel om alla har sina ansvarsområden och uppgifter. På så sätt undviks dubbelarbete. Det kan vara en god idé att sätta sig alla tillsammans och skriva ner arbetsbeskrivningar för var och en. Detta underlättar även om någon skulle sluta och nyanställning krävs. Övrigt Friska grisar är en förutsättning för bra lönsamhet. En investering i ett hälsoprogram och god uppföljning kan förbättra och hålla hälsoläget på hög nivå, kontakta din djurhälsoveterinär. Energiförbrukning är också en stor kostnad. Idag finns många alternativ för att både sänka förbrukningen, men också hitta alternativ för el- eller oljeuppvärmning av stallarna. Se över resurserna på gården, till exempel om det finns mycket halm kan halmpanna vara ett bra alternativ.

3 UTSLAKTNINGSSTRATEGIER OCH EKONOMI Insättningsvikten, genetiska och hälsomässiga variationer samt ätbeteende och foderkonkurrens leder till variation i tillväxt och vikt mellan grisar inom omgångar. Grisarna blir slaktfärdiga vid olika tidpunkter. Varje företags förutsättningar avgör hur många gånger det skickas slaktgrisar från varje omgång i ett stall. Vanligen utgör det första skicket cirka 10 % av hela omgången slaktade grisar. Redan vid insättningen går det att beräkna hur lång tid det är till första skicket av grisar. Antal dagar till första skick = (Beräknad slaktvikt x 1,34) (insättningsvikten + 6 kg) Daglig tillväxthastighet (g) +100 Om målet är 84 kg i medelslaktvikt och smågrisen väger 32 kg vid insättning och har en daglig tillväxthastighet på 900 g: (84 x 1,34) (32 +6) = 71 dagar efter insättningen, eller 10,1 veckor efter insättning levereras de första grisarna till slakt. Efter första skick ges de grisar som inte haft lika hög tillväxthastighet bättre förutsättningar att växa genom en minskad foderkonkurrens och lägre beläggningsgrad inom box.

4 Hjälpmedel vid utslaktning Instrument Fördelar Nackdelar Våg Lätt att styra Arbete Optimera vikterna Säkert sätt Scanner/ Enkelt Svårt att ställa om vid viktjusteringar värdemätare Öga Enkelt för de som kan Djuröga krävs Svårt att ställa om vid viktjusteringar Kräver kontinuerliga leveranser för att ögat ska hållas inställt Schema Enkelt Variationer i insättningsvikten gör att det är svårt med stående schema. Svårt att följa med vid viktjusteringar. Viktspridningen i gruppen svår att ta hänsyn till. Andel över- och underviktiga ökar. Mer information om val av utslaktningsstrategi och metod för att bedöma slaktfärdiga grisar se Pig Rapport nr 34.

5 Marginalvärde 1 kg kött. Marginalvärdet beräknas genom: Pris per kg kött (inklusive avdrag och tillägg) marginalfoderförbrukningen. Varje företags olika förutsättningar ska beaktas vid beräkningar. Olika slakterier har olika betalningssystem och olika stora avdrag för under- och överviktiga grisar. Exemplen nedan är beräknade på Skövdes prissättning för kg kött och avdrag vecka 42 år Tabell 1. Exempel på beräkning av marginalvärde för 1 kg kött. Exempel på Marginalvärde 1 kg kött kr/kg Grundnotering 14,5 Tillägg 0,28 Avdrag Branschgemensamma 0,1 Medelklassning 0,15 Under & Övervikt 0,2 Besiktningsfynd 0,05 Prisutfall 14,28 Marginalfoderförbrukning MJ/kg tillväxt 38 MJ/kg kött 50,9 Foderkostnad öre/mj 13 kr/kg kött 6,62 Marginalvärde 1 kg kött 7,66 Vid marknadsförändringar eller om företaget vill öka sin lönsamhet genom att öka/minska sin omgångstid i stallen, beräknas hur många kg kött som går förlorade eller ökas genom att grisarna får en kortare eller längre tid för tillväxt.

6 Minskad omgångstid, exempel: Besättningen vill minska sin omgångstid med en vecka. Vid en minskning av omgångstiden med en vecka förlorar företaget i genomsnitt 5 kg kött per gris på de grisar som skickas till slakt vid sista leverans, det vill säga när stallet måste tömmas. 50 % av grisarna är kvar vid sista leverans, de underviktiga grisarna utgör 5% och väger i genomsnitt 70 kg. Tabell 2. Exempel på beräkning av minskad omgångstid och förväntad vinst Exempel på förlust per år vid minskad omgångstid Marginalvärde 1 kg kött Förlust kg kött vid kortare omgång 7,66 kr/kg 5 kg/gris Antal grisar per omgång 400 st Andel grisar i sista skicket 50% Antal grisar i sista skicket per omgång 200 st Minskad köttintäkt per omgång 7663 kr/omg. Andel underviktiga grisar 5% Nedre gräns Bäst betalt intervall 75 kg Avdrag för underviktiga grisar 0,15 kr/kg undervikt Medelvikt underviktiga grisar 70 kg Avdrag för undervikta grisar i omgången Förlust totalt per år 1050 kr/omg kr/år Exempel på vinst per år vid minskad omgångstid Omgångstid 16 veckor 3,25 omg./år Slaktgrisar per år 1300 st 15 veckor 3,47 omg./år Slaktgrisar per år 1387 st Skillnad antal grisar per år Marginalvärde slaktgris Vinst per år 87 st 246 kr/gris kr/år

7 Värdering av en minskad omgångstid Förlust per år Vinst per år Resultat per år kr/år kr/år kr/år TB1 kan bli bättre eller sämre mellan omgångar och därför bör beräkningarna omvärderas utifrån de förutsättningar som råder från omgång till omgång. Ökad omgångstid: Besättningen vill öka sin omgångstid med en vecka. Vid ökande av omgångstiden med en vecka, vinner företaget i genomsnitt 5 kg kött per gris på de grisar som skickas till slakt vid sista leverans, det vill säga när stallet måste tömmas. 60 % av grisarna är kvar vid sista leverans, de underviktiga grisarna väger i genomsnitt 65 kg. Tabell 3. Beräkning av en ökad omgångtid och förväntad intäkt beroende på betalning Exempel på vinst per år vid ökad omgångstid Antal grisar i omgången Antal godkända slaktade 400 st 377 st Andel grisar i sista skick 60% Antal grisar i sista skick 226 st Vinst kg kött vid ökad omgångstid Marginalvärde 1 kg kött Ökad intäkt Vinst vid ökad omgångstid 5 kg/gris 7,66 kr/kg 38,3 kr/gris 8667 kr/omg. Minskade avdrag för undervikt Betalningssystem 1 Avdrag per kg 0,75 kr/kg Vikt på underviktig gris 65 kg Andel underviktiga grisar 10% Minskat avdrag för undervikt 1838 kr Betalningssytem 2 Avdrag per kg 2 kr/kg Vikt på underviktig gris 65 kg Andel underviktiga grisar 10% Minskat avdrag för undervikt 4901 kr

8 Vinst betalningssystem 1 Vinst betalningssystem kr/år kr/år Exempel på förlust per år vid ökad omgångstid Omgångstid 16 veckor 3,25 omg./år Slaktgrisar per år 1225 st 17 veckor 3,06 omg./år Slaktgrisar per år 1153 st Skillnad antal grisar per år Marginalvärde slaktgris Förlust per år 72 st 246 kr/gris 17730,088 kr/år Värdering av en ökad omgångstid Vinst per år bet.syst. 1 Vinst per år bet.syst. 2 Förlust per år Resultat per år bet.syst. 1 Resultat per år bet.syst kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Ökas omgångstiden kan färre grisar födas upp per år. Hänsyn måste tas till att förlorad intäkt för dessa grisar. Hur många färre grisarna blir beräknas genom antal plaster gånger skillnaden i omgångstid. Exempel: 400 plaster med 3,46 eller 3,25 omgångar per år. 400 x 3,25 = x 3,46 = Skillnaden blir 84 grisar per år eller (84/3,25) 25 grisar per omgång.

9 Betalningssystem Grisföretagare förhandlar själva om priset för slaktgrisen. Betalningen grundar sig på en grundnotering för slaktad vikt med ett bäst betalt viktintervall. Beroende om grisarna väger mer eller mindre har slakterierna olika skalor för avdrag. Figur 2. Exempel på grundnotering från olika slakterier och förändring över tid. Tillägg och avdrag görs även utifrån klassningen på slaktkroppen. En hög klassning är en slaktkropp med en hög köttprocent, kg. Avdrag görs även för sjuklighet. Vid besiktningen av slaktkroppen görs avdrag per fynd. Vissa anmärkningar kräver även att en viss mängd kilo kött kasseras. Det fasta avdraget är en branschgemensam överenskommelse medan avdrag för kilo kött varierar mellan slakterier. Optimering I samarbete med Agronomics erbjuder Svenska Pig ett verktyg för optimering av slaktvikter beroende på notering. Klicka här och välj kalkyler. Använd nyckeltal från den egna produktionsuppföljningen och se hur olika slakteriers betalningssystem fungerar för din produktion. Medeltal för köttklassning baserad på data från samtliga slakterier finns på Jordbruksverkets hemsida, Handel, Livsmedel, Köttklassning, Statistik. Beroende på val av utslaktningsstrategi kan olika betalningssystem lämpa sig olika bra för olika företag. Det är upp till varje enskild företagare att förhandla om pris och förutsättningar med slakteriet.

10 Figur 3. Exempel på tillägg och avdrag beroende på klassningen. Exemplet grundar sig på prissättningen under vecka 49 år Källa: Maria Kihlstedt. Figur 4. Exempel på skillnad i noteringen mellan Scan och övriga slakterier beroende på klassningen. Exemplet grundar sig på prissättning vecka 48 år Källa: Maria Kihlstedt.

11 Produktionsuppföljning Produktionsuppföljningen är till för att kunna utvärdera uppfödnings- och utslaktningsstrategier samt planera för framtida omgångar. Verktyg för uppföljning är preliminär slaktdata från slakteriet och PigWin Slakt. I PigWin Slakt erhålls information om medeltal för hela omgången (produktionsrapport 1), figur 5. I produktionsrapport 2 finns information om vikt- och klassningsfördelningen för hela omgången och per leveransvecka, se figur 6a, 6b och 6c. Figur 5. Exempel på produktionsrapport 1 från PigWin Slakt. Medeltal över produktionen i en omgång.

12 Figur 6a. Exempel på produktionsrapport 2. Viktfördelning och köttprocent. Figur 6b. Produktionsrapport2. Viktfödelning och klassning fördelat på olika skick. Figur 6c. Produktionsrapport 2. Besiktningsfynd och totalt avdrag samt avdrag per gris.

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Kom igång med WinPig Slakt

Kom igång med WinPig Slakt Kom igång med WinPig Slakt Generella funktioner 1 Filter (sökfunktion) 1 Olika typer av filter 1 Genvägsikoner 2 Allmänt att tänka på 3 Förutsättningar 3 Snabbkommandon och funktioner 3 Sök-ikonen 3 Ta

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur?

Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? De producenter som inte förhandlar med slakterierna får ofta sämre betalt för sina djur. Bättre prisinformation skulle underlätta för producenterna, men

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

BRA NSCHENS STÖRSTA OBEROENDE TIDNING Ö KAR I G EN! TS-UPPLAGA 16 700. Grilltrender ULRIK LINDELÖV GRILLAR I SMOKER

BRA NSCHENS STÖRSTA OBEROENDE TIDNING Ö KAR I G EN! TS-UPPLAGA 16 700. Grilltrender ULRIK LINDELÖV GRILLAR I SMOKER BRA NSCHENS STÖRSTA OBEROENDE TIDNING Ö KAR I G EN! TS-UPPLAGA 16 700 NR 4 JUNI 2011 ÅRGÅNG 6 &restaurang Drinkar Inspireras av trendiga Tikidrinkar ROTISSERIET ett väldoftande kök Kockarna om sina FAVORITKNIVAR

Läs mer

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan.

Godisförsäljning. 1. a) Vad blir den totala kostnaden om klassen köper in 10 kg godis? Gör beräkningen i rutan nedan. Godisförsäljning För att samla in pengar till en klassresa har Klass 9b på Gotteskolan bestämt sig för att hyra ett bord och sälja godis på Torsbymarten. Det kostar 100 kr att hyra ett bord. De köper in

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion

Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Rapport 149 Report Alnarp 2007 Ekologisk slaktgrisproduktion. Del 4 Ekonomisk jämförelse av olika system för ekologisk smågris- och slaktgrisproduktion Organic growing-finishing pig production Part 4.

Läs mer

...kom till Möjligheternas Marknad

...kom till Möjligheternas Marknad ...kom till Möjligheternas Marknad Program Möjligheternas Marknad 22 november 2007 09.30 Registrering med kaffe och smörgås 10.00 Konferensen öppnar Moderator Arje Eisenberg Inledning Lars-Göran Pettersson,

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Välkommen till Agria Djurförsäkring

Välkommen till Agria Djurförsäkring Agrias försäkringsvillkor Ung och värphöns från 1 januari 2006 Välkommen till Agria Djurförsäkring Tillsammans med ditt försäkringsbrev är detta häfte ditt försäkringsvillkor. Försäkringsvillkoret består

Läs mer

GRIS - DAGEN 2013 FÖRETAGAR - ELMIA. 20 november

GRIS - DAGEN 2013 FÖRETAGAR - ELMIA. 20 november GRIS - FÖRETAGAR - DAGEN 2013 20 november ELMIA Innehållsförteckning Program 3 sidnr. Utställare / Karta över området 4 Dagens meny 6 Inspiration 7 Mikael Genberg och Sofia Rasmussen 7 Per Nilsson och

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Manual för journalföring enligt Jordbruksverkets

Manual för journalföring enligt Jordbruksverkets Manual för journalföring enligt Jordbruksverkets regler I. Instruktion 2007-10-23 Innehåll Introduktion till journalföring i PigWin...3 Jordbruksverkets krav...3 Djurens identitet...3 Hur kommer man igång

Läs mer

ANVÄNDARHANDBOK SKIOLD GÖR HELA SKILLNADEN! DM6000

ANVÄNDARHANDBOK SKIOLD GÖR HELA SKILLNADEN! DM6000 ANVÄNDARHANDBOK SKIOLD GÖR HELA SKILLNADEN! DM6000 981 029 065 Ver. 2.48 Sv Rev.1 30-04-2014 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 2. Behörighet och modifiering av användare koder... 5 3. Foder...

Läs mer

Starta programmet genom att klicka på knappen "Start the program"

Starta programmet genom att klicka på knappen Start the program Bruksanvisning För den otålige: Starta programmet genom att klicka på knappen "Start the program" (om knappen inte är synlig måste du, ladda ner java 1.4, se nedan!). Välj fjäderfäkategori (t.ex. Broiler

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:30) om avgifter för veterinära besiktningar och kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

Årsstämma Sveriges Grisföretagare

Årsstämma Sveriges Grisföretagare Årsstämma Sveriges Grisföretagare Karlstad 16-17 juni 2009 Arrangör: Värmlands Grisföretagare Program, anmälan etc i denna pdf samt i Stämmotidningen (bilaga till Svensk Gris med knorr nr 5-2009) 9 Välkommen!

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Försäkringar för nötkreatur

Försäkringar för nötkreatur Försäkringar för nötkreatur Försäkring och riskbedömning Att ha djur innebär också att ta risken att de skadar sig, dör eller blir sjuka. Nötkreatur är inget undantag. I lönsamhetsberäkningar inkluderas

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Nr 27. Oktober 2001 Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Oscar Nilsson, Maxima, Skara Sammanfattning Speciellt höga krav på

Läs mer

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött

Läs mer

Mina bästa skatteråd, Båstad, juni 2015

Mina bästa skatteråd, Båstad, juni 2015 Mina bästa skatteråd, Båstad, juni 2015 1.Startfas. Intäkter, inte avdrag 2.Driftsfas. Investera eller ta ut privat 3.Slutfas. Förbereda pension/försäljning www.driva-eget.se Anpassa dig till dagens situation

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Precis som vid förra Mjölkekonomirapporten i september, så befinner sig mjölkmarknaden i obalans. Mjölkföretagens ekonomi blir allt mer ansträngd.

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Blötfoder som möjlig orsak till sjukdom och reproduktionsproblem

Blötfoder som möjlig orsak till sjukdom och reproduktionsproblem Blötfoder som möjlig orsak till sjukdom och reproduktionsproblem A. Allmänt om blötfoder, definitioner Begreppet blötfoder innefattar i princip tre olika grupper: 1. Icke fermenterat foder Är i princip

Läs mer

Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget

Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget Hanke: Kotimaisten kalkkunantuottajien kilpailukyvyn parantaminen Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid

Läs mer

Har vi optimal plockteknik?

Har vi optimal plockteknik? Har vi optimal plockteknik? En lagerresa från starten 2005 Stayhard startades 2005 av två unga entreprenörer, Daniel Möller och Joakim Naumburg, i ett källarförråd på 15 kvadratmeter idén kom under en

Läs mer

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform!

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Har du drömt om att vara din egen men inte vågat ta steget? Som franchisetagare av en Coop Konsum- eller Coop Nära-butik får du det fulla ansvaret

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Välkommen till Billingehus den 17-18 juni 2008! Sveriges Grisproducenters årsstämma.

Välkommen till Billingehus den 17-18 juni 2008! Sveriges Grisproducenters årsstämma. Välkommen till Billingehus den 17-18 juni 2008! Sveriges Grisproducenters årsstämma. På följande sidor finns information om stämman gällande: Program Anmälan Logi Betalning Utställare/sponsorer 9 Välkommen!

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Ändringsanmälan. Anvisning för e-tjänsten Skolmjölk. Välj termin. Välj skola/förskola. Ändra en uppgift. Skapa ny skola/förskola

Ändringsanmälan. Anvisning för e-tjänsten Skolmjölk. Välj termin. Välj skola/förskola. Ändra en uppgift. Skapa ny skola/förskola Ändringsanmälan Välj termin Välj termin som ändringsanmälan ska gälla för genom att klicka på pilen i dropdownlistan* och sedan klicka på aktuell termin i listan. Nuvarande termin är förvalt. Observera

Läs mer

Investeringssparkonto (ISK)

Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto hos Strukturinvest Fondkommission Samla ditt sparande i strukturerade placeringar och fonder. Med ett investeringssparkonto (ISK) kan du enkelt omplacera

Läs mer

www.ljungby.se Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen TEKNISKA KONTORET

www.ljungby.se Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen TEKNISKA KONTORET Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen Energiprojekt med statligt stöd på 30 procent genomförda under perioden 1maj 2005 till 31 december 2008 Olika typer

Läs mer