SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLAKTGRIS produktion och lönsamhet"

Transkript

1 SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte bara ökad produktion. En åtgärd för att öka produktionsresultaten kan i slutändan kosta mer än vad det drar in. Därför är det viktigt att även se över kostnaderna i produktionen för att öka marginalerna. Nedan finns lite exempel på poster som är påverkbara. Kom ihåg att valen sker utifrån varje företags förutsättningar. Figur 1. Exempel på kostnader i slaktgrisproduktionen vid olika tidpunkter Foder För det första är det en god idé att se över foderutnyttjandet. Finns det spill någonstans och går det att åtgärda? Ett egenproducerat foder är i de flesta fall billigare än ett inköpt färdigfoder. Det kan löna sig att investera i en kvarn och silos för att sänka foderkostnaderna. En kvarn är många gånger inte så stor investering för att mala egen eller inköpt spannmål. Ett alternativ är att se över växtföljden på gården och odla egen spannmål till grisarna. Om areal inte finns, se över närliggande gårdar som kan sälja sin spannmål. Mellangårdsavtal kan vara lönsamma för alla parter. Dessutom finns det kanske alternativa fodermedel i din närhet som går att utnyttja. Exempel är vassle, drank, bröd, glass med mera. Här är det viktigt att ta hänsyn till de variationer i näringsinnehåll som det kan innebära med alternativa fodermedel. Till

2 exempel för den som tar emot brödrester kan den ena leveransen innehålla mycket wienerbröd, medan nästa kanske består av merparten grovt bröd. Därför kräver användning av alternativa fodermedlen ibland större noggrannhet och kunskaper om näringsinnehåll. Här är det också viktigt att tänka på att grisen har ett väl utvecklat smaksinne och kan vara känsliga för stora förändringar. Byggnader Många företagare har gamla stallar som fortfarande är funktionella. Problemet med dessa är att ventilationen inte hänger med, eller att de är tidskrävande. En bra ventilation är viktigt för produktionen och är förhållandevis en låg investering som kan leda till ökad produktion. I vissa fall är det även möjligt att investera bort något i stallet som gör att stallet blir mindre tidskrävande. Även om stallet är relativt nytt är det viktigt att inte glömma det löpande underhållet. Ett väl underhållet stall slipper ofta panikreparationer som i många fall blir kostsamma. Arbete Timkostanden för arbete är dyr i Sverige. Därför är det bra att se över de rutiner som finns i stallet för att se om det går att göra något moment mer effektivt. Om det är fler än en person som arbetar i stallet är det ofta en fördel om alla har sina ansvarsområden och uppgifter. På så sätt undviks dubbelarbete. Det kan vara en god idé att sätta sig alla tillsammans och skriva ner arbetsbeskrivningar för var och en. Detta underlättar även om någon skulle sluta och nyanställning krävs. Övrigt Friska grisar är en förutsättning för bra lönsamhet. En investering i ett hälsoprogram och god uppföljning kan förbättra och hålla hälsoläget på hög nivå, kontakta din djurhälsoveterinär. Energiförbrukning är också en stor kostnad. Idag finns många alternativ för att både sänka förbrukningen, men också hitta alternativ för el- eller oljeuppvärmning av stallarna. Se över resurserna på gården, till exempel om det finns mycket halm kan halmpanna vara ett bra alternativ.

3 UTSLAKTNINGSSTRATEGIER OCH EKONOMI Insättningsvikten, genetiska och hälsomässiga variationer samt ätbeteende och foderkonkurrens leder till variation i tillväxt och vikt mellan grisar inom omgångar. Grisarna blir slaktfärdiga vid olika tidpunkter. Varje företags förutsättningar avgör hur många gånger det skickas slaktgrisar från varje omgång i ett stall. Vanligen utgör det första skicket cirka 10 % av hela omgången slaktade grisar. Redan vid insättningen går det att beräkna hur lång tid det är till första skicket av grisar. Antal dagar till första skick = (Beräknad slaktvikt x 1,34) (insättningsvikten + 6 kg) Daglig tillväxthastighet (g) +100 Om målet är 84 kg i medelslaktvikt och smågrisen väger 32 kg vid insättning och har en daglig tillväxthastighet på 900 g: (84 x 1,34) (32 +6) = 71 dagar efter insättningen, eller 10,1 veckor efter insättning levereras de första grisarna till slakt. Efter första skick ges de grisar som inte haft lika hög tillväxthastighet bättre förutsättningar att växa genom en minskad foderkonkurrens och lägre beläggningsgrad inom box.

4 Hjälpmedel vid utslaktning Instrument Fördelar Nackdelar Våg Lätt att styra Arbete Optimera vikterna Säkert sätt Scanner/ Enkelt Svårt att ställa om vid viktjusteringar värdemätare Öga Enkelt för de som kan Djuröga krävs Svårt att ställa om vid viktjusteringar Kräver kontinuerliga leveranser för att ögat ska hållas inställt Schema Enkelt Variationer i insättningsvikten gör att det är svårt med stående schema. Svårt att följa med vid viktjusteringar. Viktspridningen i gruppen svår att ta hänsyn till. Andel över- och underviktiga ökar. Mer information om val av utslaktningsstrategi och metod för att bedöma slaktfärdiga grisar se Pig Rapport nr 34.

5 Marginalvärde 1 kg kött. Marginalvärdet beräknas genom: Pris per kg kött (inklusive avdrag och tillägg) marginalfoderförbrukningen. Varje företags olika förutsättningar ska beaktas vid beräkningar. Olika slakterier har olika betalningssystem och olika stora avdrag för under- och överviktiga grisar. Exemplen nedan är beräknade på Skövdes prissättning för kg kött och avdrag vecka 42 år Tabell 1. Exempel på beräkning av marginalvärde för 1 kg kött. Exempel på Marginalvärde 1 kg kött kr/kg Grundnotering 14,5 Tillägg 0,28 Avdrag Branschgemensamma 0,1 Medelklassning 0,15 Under & Övervikt 0,2 Besiktningsfynd 0,05 Prisutfall 14,28 Marginalfoderförbrukning MJ/kg tillväxt 38 MJ/kg kött 50,9 Foderkostnad öre/mj 13 kr/kg kött 6,62 Marginalvärde 1 kg kött 7,66 Vid marknadsförändringar eller om företaget vill öka sin lönsamhet genom att öka/minska sin omgångstid i stallen, beräknas hur många kg kött som går förlorade eller ökas genom att grisarna får en kortare eller längre tid för tillväxt.

6 Minskad omgångstid, exempel: Besättningen vill minska sin omgångstid med en vecka. Vid en minskning av omgångstiden med en vecka förlorar företaget i genomsnitt 5 kg kött per gris på de grisar som skickas till slakt vid sista leverans, det vill säga när stallet måste tömmas. 50 % av grisarna är kvar vid sista leverans, de underviktiga grisarna utgör 5% och väger i genomsnitt 70 kg. Tabell 2. Exempel på beräkning av minskad omgångstid och förväntad vinst Exempel på förlust per år vid minskad omgångstid Marginalvärde 1 kg kött Förlust kg kött vid kortare omgång 7,66 kr/kg 5 kg/gris Antal grisar per omgång 400 st Andel grisar i sista skicket 50% Antal grisar i sista skicket per omgång 200 st Minskad köttintäkt per omgång 7663 kr/omg. Andel underviktiga grisar 5% Nedre gräns Bäst betalt intervall 75 kg Avdrag för underviktiga grisar 0,15 kr/kg undervikt Medelvikt underviktiga grisar 70 kg Avdrag för undervikta grisar i omgången Förlust totalt per år 1050 kr/omg kr/år Exempel på vinst per år vid minskad omgångstid Omgångstid 16 veckor 3,25 omg./år Slaktgrisar per år 1300 st 15 veckor 3,47 omg./år Slaktgrisar per år 1387 st Skillnad antal grisar per år Marginalvärde slaktgris Vinst per år 87 st 246 kr/gris kr/år

7 Värdering av en minskad omgångstid Förlust per år Vinst per år Resultat per år kr/år kr/år kr/år TB1 kan bli bättre eller sämre mellan omgångar och därför bör beräkningarna omvärderas utifrån de förutsättningar som råder från omgång till omgång. Ökad omgångstid: Besättningen vill öka sin omgångstid med en vecka. Vid ökande av omgångstiden med en vecka, vinner företaget i genomsnitt 5 kg kött per gris på de grisar som skickas till slakt vid sista leverans, det vill säga när stallet måste tömmas. 60 % av grisarna är kvar vid sista leverans, de underviktiga grisarna väger i genomsnitt 65 kg. Tabell 3. Beräkning av en ökad omgångtid och förväntad intäkt beroende på betalning Exempel på vinst per år vid ökad omgångstid Antal grisar i omgången Antal godkända slaktade 400 st 377 st Andel grisar i sista skick 60% Antal grisar i sista skick 226 st Vinst kg kött vid ökad omgångstid Marginalvärde 1 kg kött Ökad intäkt Vinst vid ökad omgångstid 5 kg/gris 7,66 kr/kg 38,3 kr/gris 8667 kr/omg. Minskade avdrag för undervikt Betalningssystem 1 Avdrag per kg 0,75 kr/kg Vikt på underviktig gris 65 kg Andel underviktiga grisar 10% Minskat avdrag för undervikt 1838 kr Betalningssytem 2 Avdrag per kg 2 kr/kg Vikt på underviktig gris 65 kg Andel underviktiga grisar 10% Minskat avdrag för undervikt 4901 kr

8 Vinst betalningssystem 1 Vinst betalningssystem kr/år kr/år Exempel på förlust per år vid ökad omgångstid Omgångstid 16 veckor 3,25 omg./år Slaktgrisar per år 1225 st 17 veckor 3,06 omg./år Slaktgrisar per år 1153 st Skillnad antal grisar per år Marginalvärde slaktgris Förlust per år 72 st 246 kr/gris 17730,088 kr/år Värdering av en ökad omgångstid Vinst per år bet.syst. 1 Vinst per år bet.syst. 2 Förlust per år Resultat per år bet.syst. 1 Resultat per år bet.syst kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Ökas omgångstiden kan färre grisar födas upp per år. Hänsyn måste tas till att förlorad intäkt för dessa grisar. Hur många färre grisarna blir beräknas genom antal plaster gånger skillnaden i omgångstid. Exempel: 400 plaster med 3,46 eller 3,25 omgångar per år. 400 x 3,25 = x 3,46 = Skillnaden blir 84 grisar per år eller (84/3,25) 25 grisar per omgång.

9 Betalningssystem Grisföretagare förhandlar själva om priset för slaktgrisen. Betalningen grundar sig på en grundnotering för slaktad vikt med ett bäst betalt viktintervall. Beroende om grisarna väger mer eller mindre har slakterierna olika skalor för avdrag. Figur 2. Exempel på grundnotering från olika slakterier och förändring över tid. Tillägg och avdrag görs även utifrån klassningen på slaktkroppen. En hög klassning är en slaktkropp med en hög köttprocent, kg. Avdrag görs även för sjuklighet. Vid besiktningen av slaktkroppen görs avdrag per fynd. Vissa anmärkningar kräver även att en viss mängd kilo kött kasseras. Det fasta avdraget är en branschgemensam överenskommelse medan avdrag för kilo kött varierar mellan slakterier. Optimering I samarbete med Agronomics erbjuder Svenska Pig ett verktyg för optimering av slaktvikter beroende på notering. Klicka här och välj kalkyler. Använd nyckeltal från den egna produktionsuppföljningen och se hur olika slakteriers betalningssystem fungerar för din produktion. Medeltal för köttklassning baserad på data från samtliga slakterier finns på Jordbruksverkets hemsida, Handel, Livsmedel, Köttklassning, Statistik. Beroende på val av utslaktningsstrategi kan olika betalningssystem lämpa sig olika bra för olika företag. Det är upp till varje enskild företagare att förhandla om pris och förutsättningar med slakteriet.

10 Figur 3. Exempel på tillägg och avdrag beroende på klassningen. Exemplet grundar sig på prissättningen under vecka 49 år Källa: Maria Kihlstedt. Figur 4. Exempel på skillnad i noteringen mellan Scan och övriga slakterier beroende på klassningen. Exemplet grundar sig på prissättning vecka 48 år Källa: Maria Kihlstedt.

11 Produktionsuppföljning Produktionsuppföljningen är till för att kunna utvärdera uppfödnings- och utslaktningsstrategier samt planera för framtida omgångar. Verktyg för uppföljning är preliminär slaktdata från slakteriet och PigWin Slakt. I PigWin Slakt erhålls information om medeltal för hela omgången (produktionsrapport 1), figur 5. I produktionsrapport 2 finns information om vikt- och klassningsfördelningen för hela omgången och per leveransvecka, se figur 6a, 6b och 6c. Figur 5. Exempel på produktionsrapport 1 från PigWin Slakt. Medeltal över produktionen i en omgång.

12 Figur 6a. Exempel på produktionsrapport 2. Viktfördelning och köttprocent. Figur 6b. Produktionsrapport2. Viktfödelning och klassning fördelat på olika skick. Figur 6c. Produktionsrapport 2. Besiktningsfynd och totalt avdrag samt avdrag per gris.

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Ekonomirapporten i WinPig Slakt Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Kom igång med WinPig Slakt

Kom igång med WinPig Slakt Kom igång med WinPig Slakt Generella funktioner 1 Filter (sökfunktion) 1 Olika typer av filter 1 Genvägsikoner 2 Allmänt att tänka på 3 Förutsättningar 3 Snabbkommandon och funktioner 3 Sök-ikonen 3 Ta

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem Anna Rydberg, JTI Institutet för Jordbruks- och miljöteknik Kjell Andersson, SLU, Institutionen för husdjursgenetik Bakgrund Faktorer

Läs mer

Friska grisar ger välmående gårdar

Friska grisar ger välmående gårdar Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Kravgrisproduktionen på 90-talet 100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,

Läs mer

Nyckeltal i lönsam grisproduktion

Nyckeltal i lönsam grisproduktion Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Nyckeltal i lönsam grisproduktion Vilka produktionsnyckeltal har störst relevans för en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Leif Göransson

Leif Göransson Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av variation i slaktvikt hos slaktgrisar

Ekonomiska konsekvenser av variation i slaktvikt hos slaktgrisar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Ekonomiska konsekvenser av variation i slaktvikt hos slaktgrisar Economic impact of variation

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Målbilder (om 10 år) hos Halländska grisföretagare Generationsskifte eller försäljning. Självförsörjande på el (sol eller vind) Producera lönsamma

Läs mer

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009 Statistik från sametinget januari 2010 Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009 Layout: Norrfolket i Kiruna AB 12.2009 Statistik över renslakt för höstperioderna från 2005 till 2009

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Underlag som använts är årsredovisningar för åren 2003 till 2013 för att få fram nyckeltal för verksamheten.

Underlag som använts är årsredovisningar för åren 2003 till 2013 för att få fram nyckeltal för verksamheten. Ransbergs Herrgård Inledning Ivero Business Development har haft uppdraget från Nykterhetsrörelens Scoutförbund att göra en genomlysning av Ransbergs Herrgård, som drivs i form av en stiftelse. Underlag

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad augusti 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad ges ut av LRF Kött för att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund av de

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur?

Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur? De producenter som inte förhandlar med slakterierna får ofta sämre betalt för sina djur. Bättre prisinformation skulle underlätta för producenterna, men

Läs mer

Piggfor

Piggfor www.kalmarlantman.se Piggfor Piggfor Innehåll 4 Nytt energivärderingsystem för gris 6 Med Lysinkompassen blir det lätt att välja rätt 8 Vårt sortiment Nytt energivärderingssystem för gris Den svenska foderbranschen

Läs mer

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm LRFs Statistikplattform Nöt, gris och lamm SVENSK MARKNADSBALANS NÖTKÖTT, 1 TON SLAKTKROPPSEKVIVALENTER Senast uppdaterad 216-11-3 År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv

Läs mer

Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård

Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård 2015-11-19 1 Hidinge Gård växtodling: spannmål, oljelin ärter, potatis (7ha) totalt 180 ha mulljord potatis skog Förklaring Invallat

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris

Läs mer

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion Ekotankesmedjan 1.4.2016 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Resultat- planering HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor i byggnadssamanhang kan vara olika produkter som hus eller delar av hus

Läs mer

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson Lägesrapport för svensk grisproduktion Extrem råvarusituation!! Turbulens i hela världen Duktiga

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-05-23

Marknadsråd ägg 2012-05-23 Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer