Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) PIG, Skara Ingår i... Jordbrukskonferensen 2004 Huvudspråk Målgrupp Svenska Rådgivare Nummer (ISBN, ISSN) ISSN

2 Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion Barbro Mattsson(a), Zeljko Susic(b), Nils Lundeheim(c) & Eva Persson(d) (a)praktiskt inriktade grisförsök (Pig), Skara, tel , e-post (b)svenska Lantmännen, Eskilstuna, tel , e-post (c)inst för husdjursgenetik, SLU, Box 7023, Uppsala, tel , e-post (d)inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Box 234, Skara, tel , e-post Inledning I en dansk studie (Udesen & Rasmussen, 2001) konstaterades att Sverige hade en hög produktionsnivå men att produktionskostnaderna per kg slaktkropp, trots en hög produktivitet, var högst jämfört med övriga länder som ingick i studien. De kostnader som är påtagligt höga i Sverige är kostnaderna för arbetstid och för byggnader. I Danmark åtgår enligt rapporten 13 timmar/årssugga och 12 minuter/slaktgris. Motsvarande tidsåtgång i Sverige anges vara 17 timmar/årssugga och 18 minuter/slaktgris. Vid planering av nya stallar är det av stor ekonomisk betydelse att den systemlösning som väljs minimerar tidsåtgången för rutinåtgärder och istället ger mer tid till tillsyn och skötsel av grisarna. Vanligast är systemlösningar med grisningsavdelning, flyttning av smågrisarna vid avvänjning till en tillväxtavdelning och därefter flyttning till en slaktgrisavdelning (GTS). Under 90-talet har ca 60 stallar byggts där grisarna går kvar i samma box från födelse till slakt (FTS). Hur stor är tidsåtgången för olika arbetsmoment i olika stallsystem? Är tidsåtgången för tvättning och flyttning som förväntat lägre i FTS-stallar? Kan det innebära merarbete för daglig renhållning av FTS-boxar i och med att dessa vid vissa tidpunkter i grisens liv inte är den mest optimala boxen? Liknande obesvarade frågor ställs ständigt av lantbrukare och rådgivare vid diskussioner beträffande utveckling och val av systemlösningar. I och med att arbetstidsåtgången i svensk grisproduktion är dåligt dokumenterad, fanns det inte några säkra uppgifter för lantbrukare som står inför investeringar eller som vill trimma sina rutiner för att bli mer effektiva. Målsättning Syftet med denna studie var att ta reda på hur stor tidsåtgången är i svensk grisproduktion och hur stora variationerna kan vara mellan besättningar. Hur fördelas tiden på olika arbetsmoment och finns det skillnader mellan systemlösningar? Målsättningen var också att öka vetskapen om vart tiden tar vägen och göra det möjligt för producenter att effektivisera produktionen beträffande arbetsrutiner och tekniska lösningar. Genomförande I studien deltog 39 besättningar varav 25 besättningar hade integrerad produktion, 10 smågrisproduktion och fyra slaktgrisproduktion. Studien pågick under hösten 2002 och våren Av de integrerade besättningarna var fem satellitbesättningar till suggringar och av smågrisproducenterna var två satellitbesättningar. Sex av besättningarna hade enhetsboxsystem där grisarna vistas i samma box från födelse till leverans vid ca 12 veckors ålder. I 21 besättningar fanns tillväxtboxsystem där smågrisarna flyttas från grisningsboxar till tillväxtboxar vid avvänjning Ett registreringsformulär gjordes över samtliga i grisstallar förekommande arbetsmoment. Dagligen noterade samtliga personer som arbetade i respektive besättning, vilka arbetsmoment de utförde och tidsåtgången för arbetet i minuter. Det blev alltså ett formulär per person och dag. Arbetsmomenten delades under studien in i dagliga arbetsmoment, periodiskt förekommande arbetsmoment, underhåll och reparationer samt i övrigt förekommande arbeten (tabell 1). För att alla arbetsmoment skulle ingå i studien, pågick tidsregistreringen under minst en grisningsomgång respektive en slaktgrisomgång. Besättningar med två- eller treveckorsrutiner deltog emellertid i studien fyra respektive sex veckor. Tidsåtgången under registreringsperioden räknades om till att gälla per besättning och år samt relaterades till den årliga produktionen av smågrisar och slaktgrisar samt till antal suggor i produktion. Resultat Smågrisproduktion I smågrisproducerande besättningar med egna suggor var arbetstidsåtgången i genomsnitt 15 (8-28) timmar/årssugga eller 41,1 (21,2-74,4) minuter/producerad smågris. Satellitbesättningar använde i genomsnitt 33,8 (27,4-48,0) minuter/producerad gris. Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan den totala arbetstidsåtgången och antal producerade smågrisar/årssugga men i alla besättningar som producerade 23,5 eller fler smågrisar/årssugga, åtgick mer än 15 timmar/årssugga. 127

3 Tabell 1. Förteckning över bokförda arbetsuppgifter Arbetsmoment Ingående arbetsuppgifter Dagliga arbetsuppgifter: Utfodring Foderberedning, utfodring, kontroll av foderanläggning, kontroll av vattenförsörjning Utgödsling med tillsyn Daglig utgödsling med tillsyn av grisarna, hantering av pumpbrunn Halm Halmberedning, ströning Tillsyn Behandlingar Behandlingsrunda, vaccinationer Periodiska arbetsuppgifter: Brunst Brunstkontroll, seminering/betäckning, dräktighetsundersökning, hämtning av sperma Grisning Övervakning vid grisning, kullutjämning, tandslipning, kastrering, järnbehandling, knäskydd, navelbehandling Vägning, leverans Sortering Flyttning, sortering, insättning Tvätt Rengöring, sopning, tvättning, desinficering Utgödsling av ströbädd Karantän Reparation, underhåll: Övrigt: Planering, journalföring, produktionsuppföljning, arbetsplatsmöten, besök, utbildning, leta grisar och verktyg mm Tabell 2. Fördelning av total arbetad tid per arbetsmoment i smågrisproduktionen, % Tid fördelat på arbetsmoment Andel av den totala tidsåtgången, % Utfodring 13 Utgödsling inkl. tillsyn 24 Halmtilldelning10 Grisning 10 Brunstkontroll, betäckning och seminering 7 Tillsyn och behandling 8 Sortering, flyttning och leverans 4 Tvätt och desinficering 8 Reparation och underhåll 3 Övrigt 13 De mest tidskrävande arbetsmomenten i smågrisproduktionen var tidsåtgång för utgödsling, halmning, utfodring, arbete i samband med grisning samt övrig tid (tabell 2). Satellitbesättningarna lade ner mer tid i samband med grisning än besättningar med egna suggor och redovisade dessutom något mindre tid för reparation och underhåll. Den totala arbetstiden i smågrisproduktionen kan delas upp i intervallen: grisning till avvänjning, från avvänjning till leverans av smågrisar (tillväxtperioden), tid i betäcknings- och sinsuggavdelning, tid för rekryteringsdjuren samt gemensam tid. Mest tid ägnades år suggorna när de befann sig i grisningsavdelningen, medan rekryteringsdjuren ägnades minst tid (tabell 3). Tabell 3. Fördelning av tidsåtgången per djurkategori i smågrisproduktionen, % Tid fördelad på djurkategori Andel av den totala tidsåtgången, % Grisningar 41 Betäckning och sinsuggor 20 Tillväxtgrisar 19 Rekryteringsdjuren 5 Gemensam tid 15 Det fanns ett positivt samband mellan tid vid grisning och antal producerade smågrisar per årssugga. (p<0,03). Av de 28 besättningarna som hade egna suggor använde den fjärdedelen med lägst tidsåtgång mellan grisning och avvänj- 128

4 ning 10 minuter/producerad gris och producerade i genomsnitt 22,2 smågrisar/årssugga medan den fjärdedelen av besättningarna med högst tidsåtgång använde 23,3 minuter/producerad smågris och producerade i genomsnitt 22,9 smågrisar/årssugga. Skillnaden i tidsåtgång är 13,3 minuter/smågris vilket med timkostnaden 160 kr ger en merkostnad motsvarande ca 35 kr/smågris och med produktionen 22,9 smågrisar per årssugga blir kostnaden för mertiden ca 810 kr/årssugga. Med en ökad produktion motsvarande 0,7 smågrisar/årssugga blir merintäkten ca 175 kr/ årssugga om marginalgrisen är värd 250 kr. I betäcknings- och sinsuggavdelningarna hade antal suggor/grupp ingen betydelse för tidsåtgången. Det fanns emellertid ett svagt positivt samband mellan tidsåtgången och antal producerade smågrisar/årssugga (p<0,07). Tidsåtgången för att sköta rekryteringsdjuren var i genomsnitt 2 minuter/producerad smågris med variationen från 0,3 till 7,2 minuter. Skillnaden berodde i huvudsak på den typ av rekryteringsmodell som tillämpades. Vid inköp av dräktiga gyltor var tidsåtgången 0,3 till 1,2 minuter/producerad gris, medan vid alternerande återkorsning var tidsåtgången 3,2 till 7,2 minuter/producerad smågris. Slaktgrisproduktion Arbetstidsgången i slaktgrisproduktionen framgår av tabell 3. De fyra specialiserade slaktgrisuppfödarna använde i medeltal 9,9 (8,8-12,4) minuter/producerad slaktgris, medan de integrerade producenterna använde i medeltal 14,4 (7,9-34,6) minuter/producerad slaktgris. Det fanns en tydlig trend mot att arbetstidsåtgången/producerad slaktgris minskade med totalt antal producerade grisar i besättningarna (Mattsson m.fl., 2004). Inom slaktgrisproduktionen svarade tvättning mellan omgångar, halmhantering, daglig utgödsling samt vägning för den största tidsåtgången (tabell 4). Tvättiden av FTS-stallarna var längre på grund av att grisar vistas längre tid i dessa boxar jämfört med i andra stallsystem. Den totala tvättiden, från grisning till leverans av slaktgrisarna, var emellertid densamma i samtliga integrerade besättningar oberoende av produktionssystem. Tidsåtgången för halmning var samma medan de större och specialiserade besättningarna lade ner betydligt mindre tid på daglig utgödsling. Vägning och leverans tog också mindre tid i de specialiserade besättningarna. Tabell 4. Fördelning av total tidsåtgång per arbetsmoment i slaktgrisproduktionen, % Tid fördelat på arbetsmoment Andel av den totala tidsåtgången, % Utfodring 4 Utgödsling inkl. tillsyn 21 Halmtilldelning 16 Tillsyn och behandling 7 Sortering, flyttning och leverans 24 Tvätt och desinficering 20 Reparation och underhåll 5 Övrigt 3 Total tidsåtgång Variationen i total tidsåtgång, som omfattar både smågris- och slaktgrisproduktion, för besättningar med integrerad produktion framgår av figur 1. Medeltal för integrerad produktion med egna suggor var 53,7 (30,7-109,0) minuter/ producerad slaktgris. Medeltalet för integrerade satellitbesättningar var 53,1 (43,6-72,3) minuter/producerad slaktgris. Arbetstidsåtgången i de fyra besättningarna med egna suggor och FTS-stallar var i medeltal 53,7 (40,7-74,8) minuter/producerad slaktgris. Figur 1. Total arbetstidsåtgång, minuter/producerad slaktgris, i integrerade satellitbesättningar samt i integrerade besättningar med egna suggor. 129

5 Slutsatser Tidsåtgången i studiens smågrisproducerande besättningar var två timmar högre per årssugga jämfört med dansk smågrisproduktion (Udesen & Rasmussen, 2001). För slaktgrisproduktionen var tidsåtgången i nivå med den danska trots stora arbetsposter för daglig gödselskrapning och halmning, arbetsmoment som förmodligen är betydligt mindre tidskrävande i dansk grisproduktion. Variationen mellan studiens besättningar var stor, vilket berodde på att enstaka besättningar avvek kraftigt från den genomsnittliga arbetstidsåtgången, beroende på att någon del av planering/stallösning var tidskrävande. I något exempel fanns halmförrådet ocentralt i byggnaderna, vissa djurkategorier utfodrades manuellt och någon avdelning saknade gödseldränerande golv. Det fanns inga skillnader mellan tidsåtgång för olika systemlösningar. Tiden som åtgick för att tvätta ett FTS-stall motsvarade den tid det tog att tvätta stallar med grisnings-/tillväxt-/slaktgrisboxsystem. Tidsåtgång för flyttning av grisar var förhållandevis liten och motiven att investera i FTS-stallar blir andra än att minska tid för tvättning och flyttning av grisar. Planeringen inom de olika stallsystemen var viktigare än valet av stallsystem. Det fanns ett samband mellan tidsåtgång vid grisning och antal producerade smågrisar per årssugga, även om inte kostnaderna för den nedlagda tiden stod i proportion till de ökade intäkten från antal försålda smågrisar. På grund av besättningsskillnader kan naturligtvis nedlagd tid inom besättning ge en större merintäkt. Det är därför positivt om rutinarbeten som t.ex. gödselskrapning kan minskas och tiden istället kan ägnas åt övervakning av grisningar och av nyfödda grisar för att därigenom öka antalet överlevande grisar i besättningen. I slaktgrisproduktionen var spridningen i tidsåtgång per producerad slaktgris större bland de mindre besättningarna och obetydlig bland de största besättningarna. Det beror sannolikt på att rutinerna är bättre trimmade i stora besättningar och att få personer ändå är involverade. I studiens smågrisproducerande besättningar med 300 suggor eller fler, var tidsåtgången högre än i de mindre besättningarna. Förklaringen är troligen att det blir flera anställda som ska arbetsledas i större smågrisbesättningar. Med fler anställda fodras alltid större krav på arbetsrutiner och ansvarsfördelning. Denna studie ger belägg för att uttrycket att gå och göra rent hos grisarna fortfarande gäller. Utgödsling och halmning svarade för den största tidsåtgången i både smågris- och slaktgrisproduktionen. Därför var det minst arbetstid i stallar där grisarna kunde sköta boxhygienen själva. Att skrapa gödsel är tungt och många duktiga grisskötare tvingas att sluta i förtid på grund av förslitningsskador i axlar, armbågar och handleder. Utvecklingen bör därför inriktas på att konstruera stallar som minskar tunga dagliga rutinarbeten såsom gödselhantering, vilket skulle gynna hälsan och välfärden för både grisarna och människorna i produktionen. Referenser Mattsson, B., Susic, Z., Lundeheim, N. & Persson, E Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion. Pig-rapport nr 31. Praktiskt inriktade grisförsök, Skara. Udesen, F.K. & Rasmussen, J Omkostnader ved svineproduktion i udvalgte lande. Rapport nr 19. Danske Slagterier. Landsudvalget for Svin, Köpenhamn. 130

Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion

Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion Nr 31. Juni 2004 Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök, 532 89 Skara Zeljko Susic, Svenska Lantmännen, 630 80 Eskilstuna Nils Lundeheim, Institutionen

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 94/131)

Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 94/131) Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 9/) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp Jos Botermans, JBT/SLU, Alnarp Bakgrund I ett flertal studier (Jonasson & Andersson, 99; Udesen & Rasmussen,

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Avvänjning vid fyra veckors ålder Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Nr 30. Februari 2004 Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Emma Sonesson*, examensarbete inom Agronomprogrammet 2003, Institutionen för husdjurens utfodring

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Nr 47. Maj 2010 Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Annika Bergman, Agromind AB, Askhult 322, 311 93 Långås Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05 Datum Dnr 2.11.2005 2147/01/2005 Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare Upphäver Bilaga 4 till JSM:s förordning 100/01, JSM-BBA C1.2.3,

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande

Läs mer

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Rapport 2001:13 2001.06.13/BA Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Läs mer

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion Jordbruksinformation 2-2013 Vägen till ekologisk grisproduktion Text: Camilla Svensson Länsstyrelsen Västra Götalands län, Stina Stabo HS konsult, Ingela Löfquist HS Kristianstad, i samarbete med Niels

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera

Läs mer

Internationella rapporten 2016

Internationella rapporten 2016 Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

ALNARPS GRISDAG 2011

ALNARPS GRISDAG 2011 1 26 ALNARPS GRISDAG 2011 Framtida utveckling inom svensk grisproduktion - var finns möjligheterna? 18 oktober 2011, Alnarp LBT/SLU, Alnarp Partnerskap Alnarp Skåne- Blekinges Grisproducenter 2 3 Alnarps

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Redovisning av projekt

Redovisning av projekt Redovisning av projekt Arbetsplanering i nötköttsföretaget utprovning av ett mätverktyg Journalnummer: 2011-1431 Stödmottagare: Kundnummer: Taurus Köttrådgivning AB, C/O LRF Sydost, Box 974 391 29 Kalmar

Läs mer

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Utveckla framtidens smartaste stallbyggnad. Uppdragsspecifikation för konceptutveckling

Utveckla framtidens smartaste stallbyggnad. Uppdragsspecifikation för konceptutveckling Utveckla framtidens smartaste stallbyggnad Uppdragsspecifikation för konceptutveckling Innehållsförteckning 1 Uppdraget... 2 1.1 Uppdraget i sammandrag... 3 1.2 Allmänna krav... 3 1.3 Ekonomiska krav...

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Maskinsamverkan - en fallstudie i Uppsala Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 24 Nr/avsnitt 68 Författare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning;

Läs mer

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara

Läs mer

Systemlösningar för rekryteringsdjur

Systemlösningar för rekryteringsdjur Systemlösningar för rekryteringsdjur Exempel för mjölkbesättningar med 150 kor Sammanställd av Svensk Mjölk, SLU och JTI Förord Denna skrift innehåller kompletta ritningar för nio olika inhysningslösningar

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ Sammantsällning av miljöpåverkan för produktion av ett kg kycklingkött Totalt / kyckling Totalt / kg kyckling N-läckage, kg 0,007 0,006 Gödselgiva, kg N 0,05 0,04 Arealbehov,

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer