Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion"

Transkript

1 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

2 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar har smågrisproduktion och alla tre har haft konventionell produktion innan omläggning. Två av besättningarna är integrerade och en föder enbart upp slaktsvin. Dessa har också erfarenhet av konventionell produktion och på två av gårdarna producerar man konventionella grisar parallellt, vilket är relativt vanligt på ekologiska grisgårdar. Besättningarna har ca ett till sex års erfarenhet av ekologisk inriktning på sin produktion. I studien har Camilla Svensson som jobbar med ekologiska grisprojekt vid länsstyrelsen i Västra Götaland, hjälpt till med framtagning av resultat och fakta samt text, och har även bidragit med underlag från en slaktsvinsstudie som gjorts 2005 över arbetstid och foderförbrukning. Projektledare har varit Maria Alarik, HS Konsult AB, som ansvarat för sammanställningen av text och bild. Foton har tagits av författarna om inget annat anges, och är endast bildexempel från den ekologiska grisproduktionen och har inget samband med de studerade besättningarna. Vi vill särskilt tacka de besättningar som välvilligt ställt upp med sin erfarenhet och sina data så att vi har kunnat få ett bra och översiktligt material som visar ett representativt urval från ekogrisproduktionen med systembeskrivning och resultat samt några ekonomiska nyckeltal. Era resultat kommer att vara till nytta för framtida utveckling av besättningarna i denna produktionsgren inom ekologisk djurhållning. Uppsala 20 december 2005 Maria Alarik HS Konsult AB Fotot på omslaget är taget vid Tjulsta, Veckholm, Anders Karlsson

3 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion En dokumentation av sex ekologiska grisbesättningar 2005 författare: Camilla Svensson Maria Alarik Grafisk form: Ylva Åkerfeldt HS Konsult AB Tryckt vid Kopieringshuset i Uppsala 2005 Skriften är bekostad genom Länsstyrelsen i Västmanland med medel från Miljö- och Landsbygdsprogrammet i Sverige och EU LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län HS Konsult AB Box Uppsala Tel Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Västerås Tel

4 Innehåll Inledning 1 Lägeskontroll för ekologisk grisproduktion 4 Metod 4 Beskrivning av besättningarna 5 Smågrisbesättning 1 5 Smågrisbesättning 2 5 Smågrisbesättning 3 6 Integrerad besättning 1 6 Integrerad besättning 2 6 Slaktsvinsbesättning 1 7 Resultat i smågrisproduktionen 8 Kommentarer till smågrisresultatet 9 Kommentarer till ekonomiska nyckeltal för smågrisproduktionen 9 Resultat i integrerad produktion 11 Kommentarer till slaktsvinsresultatet 12 Kommentarer till ekonomiska nyckeltal för slaktsvinsproduktionen 12 Gemensamma kostnader 13 Sammanfattning 14

5 Inledning Inom ekologisk grisproduktion har volymen legat relativt stabilt de senaste fem åren. Samtidigt som antalet slaktade ekologiska grisar (se tabell 1) ligger relativt konstant så har antalet producenter minskat. Medelgården 2001 har ökat sin produktion från 250 grisar per år till 468 grisar per år Strukturutvecklingen har gått snabbt, mycket på grund av stark ekonomisk påverkan. Dessa grisar går ute året runt i hyddsystem. I KRAV:s statistik för 2004 fanns det 66 svinproducenter, 928 suggor och slaktsvin inrapporterade. Det innebär att både antalet besättningar och antalet suggor har minskat sedan 2002, men antalet slaktsvin ökat något jämfört med Som i all grisproduktion sker en omstrukturering till färre men större enheter och fler producerade grisar per sugga och år. Av de 66 producenterna är det 48 som har suggor, vilket gör 19,3 suggor i medeltal per besättning. Antalet slaktsvin/sugga har ökat och är 20,4 stycken i medeltal. Se tabell 1. Tabell 1. Utveckling av antalet KRAV-anslutna besättningar och KRAV-godkända suggor och slaktsvin enligt KRAV:s uppgifter under åren Källa: KRAV År Antal svinproducenter Antal suggbesättningar Antal slaktsvinsbesättningar Antal suggor Antal slaktsvin Antal suggor/besättning 15,0 17,7 19,3 Antal slaktsvin/sugga 17,8 17,8 20,4 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

6 De system som har ökat är de med stall istället för hyddor. Grisningen sker nästan alltid i vanliga grisningsboxar numera, och man ger ett bättre anpassat foder till olika kategorier av grisar. Utevistelse ordnas på hårdgjorda ytor utanför stallet där varje grupp grisar kan gå ut. Betesdrift under sommaren ordnas antingen i anslutning till byggnaderna om arronderingen är god, eller genom att stallet ställs tomt och grisarna går ute i hyddor i växtföljden. Andelen specialiserade besättningar (smågrisar resp. slaktsvin) har ökat markant, från 0 till 60 % mellan 1998 och Utfodring med blötfoderanläggning har också ökat. Fördelarna med blötfoder är förutom den mer exakta tilldelningen även att man kommer åt fler alternativa fodermedel, samt att man slipper manuell fodertilldelning. Befintliga svinhus har byggts om för lösgående djur i större grupper med tillgång till rastgård. Idag är det också vanligare att man bygger helt nya stall för ekogrisproduktion. Rasthagar i anslutning till stallet. Producenter med små besättningar och därmed höga produktionskostnader och stor arbetsinsats i förhållande till produktionsvolym har i flera fall upphört med sin ekologiska grisproduktion. Flera av de producenter som slutat med sin ekologiska grisproduktion har också gjort det av arbetsmiljömässiga skäl. Att bedriva en helt hyddbaserad större ekologisk grisproduktion innebär tungt arbete i både dåligt och bra väder året om. De producenter som finns kvar idag har fortsatt att rationalisera sin produktion och har eller planerar att utöka. Den utvecklingen kan vi även se effekterna av i tabell 2 för måtten på slaktvikt och köttprocent. Tabell 2. Antal KRAV-godkända slaktade grisar med medel slaktvikt och köttprocent under fem år. Källa: Ekokött År Antal Slaktvikt, kg Köttprocent ,0 57, ,6 56, ,8 56, ,4 56, ,4 57,2 2 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

7 Ekologiska grisar lever efter KRAV:s regler vilket innebär en större frihet, att leva i flockar/grupper ute och inne, med foder som producerats på gården och med inhemskt protein, och med längre ditid. Denna produktionsform kostar i produktionsresultat men ger ett tydligt utbyte i form av högre välfärd för grisarna, och ofta en upplevd bättre välfärd även för skötaren. Men om den ska vara möjlig måste produktionen ge tillräckligt bra ekonomiskt utbyte på marknaden. Suggor och smågrisar i ett hav av god mat. Skillnaderna i produktionsresultat kan vara en högre dödlighet bland smågrisar när grisning sker i hyddor och under sämre väderförhållanden. Med digivningstid på minst sju veckor får man en lättare avvänjning för smågrisen, men suggorna föder färre (- 0,2) kullar per år. Den långa ditiden kan också ge problem med fertiliteten på suggorna då brunsten under december till mars kan inträffa redan under digivningen och suggorna kan sluta ge di. De proteinfodermedel som man utfodrar slaktsvinen med kan begränsa grisarnas potential för tillväxt och klassning om blandningarna inte optimerats väl. I tabell 3 presenteras resultat från konventionella grisbesättningar att relatera till de ekologiska besättningarnas resultat. Tabell 3. Resultat från Pig Win Sugg och Slakt hos alla svenska besättningar Källa: LRFkonsult Omlöp 8 % Spill- och galldagar 16 dagar Levande födda/kull 12,1 st Avvanda/kull 10,3 st Dödlighet födsel till avvänjning 14,8 % Dödlighet efter avvänjning 2,5 % Köttprocent 57,7 % Slaktvikt 86,4 kg Tillväxt 873 g/dag Foderförbrukning MJ/kg tillväxt 35 MJ Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

8 Det kan också vara intressant att jämföra med resultatet från en dokumentationsstudie i fyra integrerade ekologiska besättningar som gjordes 1999, tabell 4. Tabell 4. Resultat från dokumentation av 4 integrerade ekogrisbesättningar år 1999 med Pig Win Sugg och Slakt. Alarik & Gustavsson-Fahlbeck Omlöp 5,1 % Spill- och galldagar 54 dagar Levande födda/kull 10,7 st Avvanda/kull 9,2 st Dödlighet födsel till avvänjning 13,3 % Dödlighet efter avvänjning - Köttprocent 56,8 % Slaktvikt 84,3 kg Tillväxt - Foderförbrukning MJ/kg tillväxt - Lägeskontroll för ekologisk grisproduktion 1999 gjordes en dokumentationsstudie i fem ekogrisbesättningar för att studera produktionssystem och resultat. Denna studie genomfördes 2005 och syftar till att göra en uppföljning bland några representativa besättningar för att se hur produktionssystem och resultat ser ut i dagens ekogrisproduktion, samt att kunna göra några jämförelser med situationen för fem år sedan och även med den konventionella produktionen idag. Vi tittar dels på det tekniska resultatet samt även några ekonomiska nyckeltal. Ett viktigt syfte med informationen är att utöka säkerheten i de kalkylunderlag som vi arbetar med inom rådgivningen i ekologisk grisproduktion, samt att ge ett jämförelsematerial för aktiva besättningar och nya besättningar intresserade av omläggning till ekologisk drift. Metod Av hänsyn till de besättningar som lämnat ut sina uppgifter till studien så beskrivs de olika gårdarnas produktionssystem och volym översiktligt och utan koppling till respektive produktionsresultat. Svårigheten med att samla uppgifter om ekologisk grisproduktion är bristen på bra dataunderlag från besättningar som varit med tillräckligt länge för att kunna ha tillförlitliga uppgifter och fullgod uppföljning. De besättningar som har intervjuats har valts utifrån att de har struktur på uppföljningen och visat ett intresse att delta i denna undersökning. Att ta fram uppgifter till en efterkalkyl fungerar oftast bra förutsatt att man i företagen konterar driftsgrenarna separat. I studien ingår tre smågrisproducerande besättningar, två integrerade besättningar och en slaktsvinsbesättning. För produktionsresultat inom slaktsvinsproduktionen refereras även till ett annat projekt där man koncentrerat sig på foder och tillväxt i ekologisk slaktsvinsproduktion. 4 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

9 Beskrivning av besättningarna i studien Smågrisbesättning 1 I denna besättning har man 18 suggor i gruppen med grisning var sjätte vecka och totalt ca 72 suggor. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning och sugga och smågrisar flyttas ut i kalla ströbäddar ca två veckor efter födsel. Suggorna grupperas i två boxar med 9 suggor per box efter smågrisarnas ålder. Efter avvänjning flyttas suggorna till betäckningsavdelningen där de betäcks och semineras. På vintern flyttas suggorna till sinsuggavdelningen med platta. På sommaren hålls digivande suggor med smågrisar och tillväxtgrisar ute i växtföljden i hyddor. Sinsuggorna bor också i hyddor i växtföljden sommartid. Besättningen har torrfoderslingor för fodertilldelning i automater till digivande suggor och tillväxtgrisar medan sinsuggor handutfodras. Sommartid utfodras grisarna i automater som fylls manuellt. Besättningen har produktionsuppföljning i PigWin Sugg. Man lägger även in sina produktionskostnader i uppföljningen. Smågrisbesättning 2 Även i denna besättning har man ett system med 18 suggor som grisar var sjätte vecka och ca 72 suggor totalt i besättningen. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning och flyttas ut med smågrisar ca två veckor efter grisning i en grupp på en isolerad ströbädd med platta för utevistelse på vinterperioden. Vid avvänjning flyttas suggorna till en betäckningsavdelning och semineras och betäcks där. Smågrisarna går kvar i sin avdelning till leverans. Sommartid flyttas suggor med smågrisar ut på bete i växtföljden, där man bygger hydda av storbalar till gruppen. Fyra veckor efter betäckningen flyttas de dräktiga suggorna till sinsuggavdelningen där de släpps samman med den andra suggruppen som går där sedan tidigare. På sommaren har de en gång ut till betet men fodras inne i huset. Suggorna handutfodras i grisningsavdelningen och äter ur automater i ströbädden. Automaterna fylls med en torrfoderslinga medan sinsuggor och betäckningsavdelning handutfodras. Besättningen har produktionsuppföljning genom PigWin Sugg. En av fördelarna med att vara KRAV-sugga. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

10 Smågrisbesättning 3 Besättningen har 48 suggor och åtta suggor grisar var fjärde vecka. Suggorna grisar i lådor ute i ströbädden och smågrisarna hålls kvar i lådan tills kullen är ca tio dagar. När kullarna börjar ta sig ut ur lådan monteras denna ner och suggor och smågrisar går i en gemensam ströbädd. Efter avvänjning flyttas suggorna till betäckningsavdelning och smågrisarna går kvar. Ströbädden i denna besättning är varm och vintertid använder man tillskottsvärme. Sinsuggor flyttas fyra veckor efter seminering till en kall sinsuggavdelning med uteplatta. På sommaren hålls alla djurkategorier i samma avdelningar med bete i anslutning till uteplattan utom sinsuggorna som flyttas ut i växtföljden och bor i hyddor. Sinsuggor och suggor i betäckningsavdelningen handutfodras medan torrfodret till bäddarna vid grisning och under tillväxtperioden fylls med en torrfoderslinga. Besättningen har programmet Gårdsmäster som produktionsuppföljning och man har en god rådgivande dialog med besättningsveterinären. Integrerad besättning 1 Systemet är uppbyggt med åtta grisningar var fjärde vecka och besättningen består av ca 48 suggor totalt. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning och flyttas med smågrisar ut i fält ca två veckor efter födsel. Suggor och smågrisar sätts då på ny mark som inte varit betad av grisar de senaste fyra åren. Vid avvänjning flyttas suggorna hem till betäckningsavdelningen och betäcks och semineras. Efter dräktighetstest flyttas suggorna till sinsuggstallet där de har platta i anslutning till byggnaden. Under betesperioden går alla djurkategorier ute i växtföljden utom under grisning och betäckning. Alla djur utfodras med ett och samma torrfoder i fri mängd. Automater fylls i fält med hjälp av traktor. Produktionen på suggorna uppföljs genom Gårdsmäster och man har idag ingen kontinuerlig rådgivningskontakt, men deltar i ERFA-grupprådgivning. Ett modernt ekologiskt slaktsvinsstall med blötfoder. Integrerad besättning 2 Har totalt 64 suggor indelade i åtta grupper med åtta suggor i var grupp. Man har också en konventionell slaktsvinsproduktion med blötutfodring. Suggrupperna har grisning var tredje vecka ute i hyddor på bete som ingår i växtföljden. Grisarna föds sedan upp till ca 60 kg ute i hyddorna med fållor, och flyttas inför slutgödning till ett stall med rastgård som ligger i anslutning till det konventionella stallet, där man också utfodrar med blötfoder. Suggor betäcks på hemmaplan i en kall lösdrift med rastgård, och hålls där till första dräktighetscanning vid fyra veckor. Därefter släpps suggorna i sinsuggfållan i fält. Produk- 6 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

11 tionen följs upp med hjälp av egentillverkade Excel-beräkningar och man deltar i ERFAgrupprådgivning men har ingen kontinuerlig produktionsrådgivning. Slaktsvinsbesättning 1 Gården har fyra avdelningar med vardera 150 ekogrisplatser. På gården finns också en konventionell besättning med blötfoderanläggning. Grisar sätts in var sjätte vecka i tre av avdelningarna från en smågrisbesättning och i den fjärde avdelningen sätts det in smågrisar var 18:e vecka från en annan smågrisbesättning. Grisarna går i avdelningar med både spalt och ströbädd. Alla bäddar tas ut och strös upp på nytt var fjärde vecka. På vintern har grisarna en uteplatta som skrapas ren från gödsel regelbundet. På sommaren har grisarna tillgång till en stationär rastfålla som bete. Grisarna utfodras med blötfoder i stallet året runt. Gården har hjälp av LRF-konsults grisrådgivning för att beräkna PigWin Slaktrapporter och får rådgivning härigenom. Vilande gyltor. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

12 Resultat i smågrisproduktionen Eftersom man har lite olika beräkningsmodeller i olika produktionsuppföljningsprogram är uppgifterna inte helt jämförbara. Vi har därför valt att renodla uppgifterna så mycket som möjligt och göra de mer jämförbara mellan besättningar. Resultaten är också blandade så att ingen besättning kan identifieras i helhet. Tabell 5. Resultat inom smågrisproduktionen i fem olika besättningar. Spill- och galldagar saknas uppgift om från en besättning. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Omlöp % Spill- och galldagar Levande födda/kull Avvanda / kull Dödlighet till avvänjning Medeltal 9, ,1 9,9 17,6 Spridning 0, ,1-11,3 10,8-9,1 16,5-18,8 Dödlighet mellan avvänjning och leverans är inte jämförbart mellan de smågrisproducerande och de integrerade besättningarna. Dödlighet efter avvänjning framgår av tabell 6. Foderåtgång i smågrisproduktionen har bara kunnat tas fram från de smågrisproducerande besättningarna. Foderåtgång och ålder vid leverans presenteras i tabell 6. Tabell 6. Foder per levererad smågris samt ålder och vikt vid leverans. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Foder per gris, kg Vikt vid leverans, kg Ålder vid leverans, dagar Dödlighet efter avvänjning, % Medeltal ,7 87 4,7 Spridning , ,0-9,5 Ekonomi Produktionskostnader i smågrisproduktionen har man beräknat utifrån verkligt utfall under ett års tid. De produktionskostnader som man har tagit fram är rekryteringskostnad för inköpta gyltor, veterinärkostnad, arbetstid och foderkostnad. Se dessa kostnader i tabell 7. Tabell 7. Kostnader i ekologisk smågrisproduktion per sugga i produktion. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Jämförelsetal från standardkalkyl ekologisk modersugga från Hushållningssällskapens bidragskalkyler Husdjur östra Sverige Foderkostnad, kr Rekrytering, kr Veterinär, vaccin och medicin, kr Arbetstid, timmar Semin och hyrgalt, kr Medeltal Spridning Jämförelsetal Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

13 Kommentar till resultatet i smågrisproduktionen Tabellerna visar resultatet från ett mindre antal besättningar men kan ändå sägas representera dagens ekologiska grisproduktion så gott vi kan mäta den. De slutsatser man kan dra från dessa resultat, är att antal levande födda förbättrats mycket från 1999, från 10,7 till 12,1 grisar per kull, samma resultat som i konventionell produktion (tabell 3 och 4). Dödligheten fram till avvänjning ligger högre nu (17,6%) än för 6 år sedan (13,3%), vilket delvis beror på att kullarna är större från början. I PigWin alla ligger dödligheten på 14,8%. Antal avvanda har förbättrats rejält från 9,2 grisar 1999 till 9,9 grisar per kull 2005 vilket visar att man har en betydligt bättre kontroll på miljön under grisning samt en mer kontrollerad miljö under digivningen i dagens system med ströbäddsboxar i stället för de hyddor som var vanligast PigWin-resultatet för alla ligger på 10,3 grisar per kull, vilket är lite bättre och naturligt med tanke på hur mycket mer kontrollmöjligheter man har på miljö- och hälsosidan. Gall- och spilldagarna är alldeles för höga i den ekologiska smågrisproduktionen och där har vi problemet med säsongsbrunsten under vintern som inträffar för tidigt under digivningen i många besättningar vilket leder till att man får en utdragen betäckningsperiod efter avvänjning. Smågrisbesättning med hyddsystem under betesperioden. Kommentar till ekonomiska nyckeltal för smågrisproduktionen Foderförbrukningen är ganska hög men i förhållande till leveransvikterna som också är mycket höga (34 kg) kanske de inte skiljer sig så mycket från en konventionell produktion. I jämförelsetalen från standardkalkylen ligger leveransvikten på 28 kg och foderkostnaden på kr. Erfarenheten från praktiken är dock att man har ett högre foderspill, särskilt under betesperioden, vilket är ett problem som man måste försöka lösa med bättre utvecklade foderautomater framöver. Att arbetsinsatsen är högre i ekologisk produktion är en självklarhet i det ekologiska systemet med betesgång och stor rörelsefrihet och större vistelseytor för djuren. Det finns dock stora besättningsskillnader, och man kan komma långt i rationalisering genom att ha välanpassade byggnader och smarta betessystem. Jämförelsetalen visar också på en tendens till att verkligheten innebär fler riskmoment som man inte beaktar fullt ut i kalkylerna. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

14 Det bör också påpekas att en ökad arbetsinsats kan ge en bättre produktion med fler sålda grisar. Om man utgår från 175 kr i timmen i arbetskostnad kan en smågris bekosta ca fyra timmars extra arbetstid per sugga. Skillnaden mellan bästa och sämsta besättning är tre grisar per årssugga. Det betyder att man kan arbeta 12 timmar mer per sugga utan att försämra det ekonomiska nettot. Gör man rätt saker behövs förmodligen inte 12 timmar mer per sugga eller 800 timmar i en 70 suggors besättning, det kanske räcker med halva arbetstidsökningen och då är resten marginalintäkt på ökat resultat i suggproduktionen. Sammanfattningsvis är foderkostnaden och arbetstiden de poster som väger tyngst i kalkylen, och som kan reduceras både genom sänkt foderspill, lägre foderpris samt rationellare skötsel i bra stallar och bättre lösningar i fält. Ett lika bra sätt är att jobba hårt för fler grisar per sugga och år. En produktiv sugga i svensk ekologisk besättning. 10 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

15 Resultat i integrerad produktion Resultaten inom suggdelen i de integrerade besättningarna redovisas under rubriken: Resultat i suggproduktionen ovan. Eftersom man saknar kontinuerlig uppföljning på foderåtgång och tillväxt inom den integrerade produktionen har vi utgått från handräknade beräkningar. Utifrån de olika gruppernas samlade slakttillfällen i relation till födelsevecka kan man uppskatta en medelslaktålder i dagar. Utifrån en födelsevikt på 1,5 kg per gris kan man beräkna en medeltillväxt från födsel till slakt på de integrerade grisarna. För den specialiserade besättningen känner vi till åldern på smågrisarna vid leverans och kan därmed räkna om deras grisar till ett integrerat system med hjälp av uppgifter från Pig Win slakt. Tabell 8. Produktionsresultat slaktade grisar. Medeltal i fetstil, därunder spridningen. Köttprocent, % Slaktvikt, kg Ålder vid slakt, dagar Tillväxt födelse slakt, gram/dag Medeltal 57,3 86, Spridning 57,2-57,4 84,7-88, För foderåtgång inom den integrerade ekologiska grisproduktionen har vi fortfarande för lite kunskaper. I den specialiserade slaktgrisproduktionen har vi en bättre foderuppföljning genom blötutfodringssystemet. Den specialiserade besättningen i denna undersökning har en foderförbrukning på 36 MJ per kg tillväxt. I en studie av Arbetstid och foderförbrukning 2005 med flera andra besättningar, har man visat resultat på mellan 34 till 40 MJ per kg tillväxt. I samma studie varierar tillväxt mellan 710 till 890 gram per dag. Konventionellt slaktsvinsstall anpassat till ekogrisar. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

16 En av de integrerade besättningarna har redovisat foderförbrukning under ett år. För hela besättningen åtgår ca kg per integrerad sugga och år. Av detta foder är ca kg slaktsvinsfoder, kg tillväxtfoder och kg suggfoder. Som jämförelse kan man titta på standardkalkylen från Hushållningssällskapens bidragskalkyler Husdjur östra Sverige 2005, där den samlade foderåtgången beräknats till kg för en ekologisk integrerad sugga. Kommentarer till slaktsvinsresultatet Slutsatserna från slaktsvinsstudien visar att dessa resultat är jämförbara med konventionell produktion både vad gäller tillväxt och foderförbrukning. Slaktvikten ligger idag lika hos ekologiska och konventionella grisar, 86,4 kg och den har ökat sedan Köttprocenten var 1999 ett problem inom ekologisk produktion med köttprocent ca 1 % lägre än konventionell produktion. Idag ligger den något under, 57,3% i denna undersökning jämfört med 57,7 i PigWin. Det är i stor utsträckning bättre foder som gör att vi idag har bra köttprocent bland KRAV-grisarna. Kommentar till ekonomiska nyckeltal för slaktsvinsproduktionen Foderkostnaden är den absolut tyngsta posten i slaktsvinskalkylen, och variationen i förbrukning mellan MJ/kg tillväxt bland några ekologiska slaktsvinsbesättningar tyder på att det är fullt möjligt med dagens foder att uppnå en hög fodereffektivitet men att variationen är stor. Med de höga foderpriser vi har på ekofoder är det nödvändigt att sänka foderförbrukningen i många besättningar för att få ekonomi. Om vi räknar med en foderkostnad för slaktsvinsfoder på 1,90 kr/kg, och 12,2 MJ / kg, blir foderkostnaden 0,16 kr/mj. För besättningen med 40 MJ foderförbrukning blir foderkostnaden för ett slaktsvin 550 kr ( kg = 86 kg tillväxt). För besättningen med 34 MJ/kg tillväxt blir foderkostnaden 468 kr/gris. Det finns alltså 82 kr att tjäna per gris på en bättre foderkontroll i detta fall. Slaktsvin, torrutfodring i fält. 12 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

17 Gemensamma kostnader I ekologisk grisproduktion finns en del extraordinära kostnader som man inte har i konventionell grisproduktion. Om man har grisarna i hyddsystem måste man ha en fyrhjuling och den slits så mycket i det dagliga arbetet att den måste bytas vartannat år. I andra system används traktor med lastare eller lastmaskin i direkta grisjobb mellan 150 till 600 timmar i de olika grisbesättningarna. Dessa maskintimmar ersätter dock en hel del manuellt arbete som man i en konventionell grisbesättning kanske lägger på boxrengöring istället. Byggnadskostnaderna är högre på grund av större ytor per gris för ekologisk produktion, ofta har man dock använt äldre stallar som anpassats för ekologisk produktion. I nybyggnadsfallet blir kostnaden per grisplats jämförbar med konventionella byggnader eller högre beroende på de stora ytorna per gris ute och inne. Till detta kommer stängsel och hyddor samt utfodrings- och vattningsutrustning i fält. Blötutfodring i fält. Foto: Peder Schiöler Halmanvändningen är hög i ströbäddssystem. En av smågrisproducenterna med stationärt system (ej hyddor) har en halmförbrukning på ca kg per sugga. När man jämför detta med de uppgifter på halmförbrukning i västgötasystem som finns i studien som gjorts tidigare av Slakteriförbundets FoUgrupp Svin ligger denna i underkant. Besättningen har mycket god hygien i bäddarna och med en rastgård att gå ut på går det inte åt lika mycket halm som i konventionella hus. Markanvändningen för bete i ekologisk grisproduktion ger visserligen arealstöd men inte så mycket foderproduktion att räkna med. Den har ett bra förfruktsvärde och en viss ogräsdämpande effekt vilket gör att man räkna den som en gröngödslingsvall till spannmålen. I standardkalkylen lägger man in en för området normal arrendekostnad för betesarealen. Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

18 Sammanfattning När man ser utvecklingen inom ekologisk grisproduktion över en längre period är det stora förändringar som skett. Att skötselförändringarna medfört förbättringar kan vi avläsa i det bättre produktionsresultatet som uppnåtts. Grupphållningen har blivit mer strikt och man uppnår därmed en bättre sektioneringsgrad mellan åldersgrupper vilket är positivt för hälsan. Det finns dock trots allt en hel del kvar att göra för att utveckla produktionen positivt. Ett av problemen har med säsongsbrunst och ditid att göra som vi talat om tidigare under smågrisresultat. Med spridda brunster och omlöp får man en spridd grisning på köpet. Spridd grisning är en av orsakerna till nästa problem. Smågrisar dör i alldeles för stor omfattning. Säsongsmässig vinterbrunst under digivningen har haft en tendens att öka efter omläggningen till ekologiskt. Skillnaderna jämfört med konventionellt är framför allt den längre ditiden, men även utevistelsen, grovfodret och tidigt utsläpp i gruppboxen kan kanske ha betydelse. Problemet har blivit tydligare i de nya systemen än då hyddorna användes och man även hade skilda fållor under digivningen. En gruppstorlek på 6-8 suggor rekommenderas av experterna. Till följd av de spridda grisningarna blir rekryteringsbehovet större och man måste reparera skadan i gruppstorlekarna genom inköp av dräktiga suggor med rätt grisningsdatum. För närvarande finns ingen ekologisk gyltbesättning och man är hänvisad till de vanliga gyltförmedlingarna. Regelverket (EU och KRAV) sätter dock en gräns vid 20% för nyinköp av konventionell rekrytering vilket gör att många tar fram sina egna gyltor genom återkorsning. Det finns en nackdel med att föda upp vita tvåraskorsningar tillsammans med trerasgrisar eftersom trerasgrisar tar kommandot och gärna trycker ner gyltämnena och deras syskon så att de blir eftersatta. Rekrytering är en aktuell fråga just nu att lösa inom ekologisk grishållning. Sammanfattningsvis är de viktigaste områdena att arbeta med framöver en förbättrad grupphållning vilket ska ge Nu går vi vidare. bättre hälsa i smågrisbesättningen, mindre rekryteringsbehov och jämnare grupper som går in i slaktsvinsperioden. Där måste man förbättra foderblandningarna till en större behovsanpassning och striktare fodertilldelning vilket ska ge mindre näringsförluster och bättre foderutnyttjande och en mer ekonomisk ekogris. För att klara allt detta behövs också mer kontinuitet i rådgivningen och mer tillfällen att lära av varandra i ERFA-grupper och andra utbildningsdagar. Mer produktionsuppföljning behövs också som underlag för att kunna fokusera på och förbättra de svaga punkterna. Detta ger i sin tur en nöjdare ekogrisproducent och sådana vill vi ha fler av i framtiden! 14 Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005

19

20 HS Konsult AB Box Uppsala Tel

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Kravgrisproduktionen på 90-talet 100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad 1. BAKGRUND Götesjö Djur & Jord bedriver idag ekologisk (KRAV) mjölkproduktion med ca 30 kor och rekrytering på Ulfsgården, Gillstad. Ett nytt stall med plats för

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Instruktion för suggringsnav

Instruktion för suggringsnav Instruktion för suggringsnav Innehåll 1. Registrering av vilka suggor som skall sändas till en viss satellit 2. Skapa en lista på suggorna att sända med till satelliten 3. Skapa suggkort att sända med

Läs mer

ENHETSKOSTNADER FÖR BYGGINVESTERINGAR BILAGA 1

ENHETSKOSTNADER FÖR BYGGINVESTERINGAR BILAGA 1 2098 Nr 658 ENHETSKOSTNADER FÖR BYGGINVESTERINGAR BILAGA 1 1.1. BERÄKNINGSGRUNDER FÖR UTRYMMEN Funktion Beräkningsgrund Preciseringar Beräkningsgrunderna är maximala stödberättigande ytor STALL FÖR MJÖLKBOSKAP,

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna 1(14) 2011-02-23 Verksledningen Harald Svensson De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna för grisar Sammanfattning Under det senaste året har merkostnaderna för det svenska jordbruket

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Jordbruksinformation Starta eko. gris Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

FODER- och VETERINÄRINFORMATION Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 432/2011 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av salmonellasmitta hos nötkreatur och svin Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

25 år inom husdjursorganisationen

25 år inom husdjursorganisationen 25 år inom husdjursorganisationen Då detta är sista numret av Husdjur där Freja Husdjur framträder som en egen husdjursförening är det då naturligt att man ser bakåt i tiden. Jag har haft förmånen att

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Bossgården, Stenstorp ELBP 2011-10-10 Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet /

Bossgården, Stenstorp ELBP 2011-10-10 Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet / Brandsektionering mot äldre byggnad Breda gångar för att strö liggbås Extra breda och höga portar för att göra det möjligt att köra in och hämta djur med traktor. Drivgång längs med långsida david.harsmar@radgivarna.nu

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer