FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING"

Transkript

1 FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu bättre djuromsorg för grisar med fokus på smågrisarnas överlevnad, suggans hållbarhet och en fortsatt låg användning av antibiotika. Utöver en noggrann kontroll av djurskyddslagstiftningen öppnar programmet för en individuell anpassning på den enskilda gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg och för att uppnå en ökad djurvälfärd. Programmet har utvecklats av Svenska Pig och Sveriges Grisföretagare samt veterinärer på Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsovård. Arbetet har skett i samråd med Jordbruksverket och LRF. Initiativtagare och huvudman för djuromsorgsprogrammet är Sveriges Grisföretagare. Bakgrund Sverige har en av världens hårdaste djurskyddslagstiftningar och många duktiga djuruppfödare. Det har bäddat för en djuromsorg som det finns anledning att vara mycket stolt över. Grundläggande i den svenska lagstiftningen är att grisarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden som bobyggnad och att ha strö att böka i. Svenska grisar har mer plats att röra sig på än grisarna i övriga EU. Ett uttryck för att svenska grisar mår bra är att de har knorren kvar, en högre tillväxt per dag och bättre foderutnyttjade jämfört med grisar i många andra länder. Användningen av antibiotika är också mycket liten; Sverige har den lägsta användningen i EU. I andra EU-länder används mellan 3-15 gånger mer antibiotika räknat per kilo levande vikt. Sverige har också, till följd av den låga antibiotikaanvändningen, en mycket låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier. Ett bra avelsarbete har också gjort att dagens grisar växer betydligt snabbare och suggorna föder fler smågrisar än för 25 år sedan då djurskyddslagen kom till. Svensk grisuppfödning är dock inte världsbäst på alla områden. Antalet överlevande smågrisar per sugga är exempelvis lägre än i flera andra länder och påfrestningen på suggorna höga. Djuromsorgsprogrammet har utvecklats för att förbättra välfärden och samtidigt säkra en i övrigt god djuromsorg för svenska grisar. Programmet innebär en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen i svensk grisuppfödning med särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och en fortsatt låg användning av antibiotika.

2 Programmet Arbetet med att utveckla kontrollprogrammet startade i september 2011 och har letts av personer med mångårig erfarenhet från grisuppfödning. I gruppen har representanter från Sveriges Grisföretagare och Svenska Pig ingått samt veterinärer på Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsovård. Arbetet har genomförts i samråd med Jordbruksverket och LRF. Programmet är nu klart att testas under praktiska förhållanden. En pilotstudie kommer att genomföras i 12 besättningar under ett år med start hösten Under testperioden kommer djurvälfärd och djurhälsa att löpande kontrolleras och dokumenteras i varje besättning av behörig djurhälsoveterinär. Kontrollerna görs var femte vecka. Särskilda checklistor har utarbetats för att säkra kvaliteten på insamlade data. Studien följs kontinuerligt av Jordbruksverket och resultaten kommer, när studien avslutats, att utvärderas av veterinärer från näringen och en expertgrupp utsedd av Jordbruksverket. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas suggornas, och smågrisarnas välbefinnande. Suggornas hull, antal levande födda och avvanda smågrisar samt tillväxt och läkemedelsanvändning är exempel på sådant som noga kommer att dokumenteras i studien. Pilotstudien kommer att redovisas under hösten Identifierade svagheter i dagens system och föreslagna åtgärder inom djuromsorgsprogrammet 1. Suggorna är hårt ansträngda efter avslutad digivning. Dagens suggor ger mer mjölk och smågrisarna växer snabbare än tidigare. Redan vid 4 veckors ålder väger de lika mycket som en 5 veckors gris vägde för år sedan då nuvarande föreskrifter ändrades. Den sammanlagda vikten av smågrisarna i kullen kan till och med överstiga suggans vikt när avvänjningen sker. För den digivande suggan innebär detta en hård belastning med negativ hullutveckling och försämrad juverhälsa som följd. Samtidigt är det viktigt att de digivande smågrisarna uppnår tillräcklig vikt och mognad för att väl kunna klara av den omställning som avvänjningen innebär. Öppna för en sänkt avvänjningsålder. Därmed skapas möjligheter till anpassning av digivningsperioden för att kunna stärka suggans hållbarhet. Parallellt genomförs åtgärder för att öka smågrisens välbefinnande och för att stärka motståndskraften mot infektionssjukdomar: Grisarna flyttas till specialiserade utrymmen som är avskilda från de utrymmen där suggor hålls, i syfte att minimera överföring av sjukdomar till smågrisarna.

3 Nyss avvanda smågrisar ska utfodras med ett foder anpassat för avvänjningsgrisar och med tillgång till någon typ av mjölkprodukt. Grisarna ska utfodras minst tre gånger per dag. Stallavdelningen för nyligen avvanda smågrisar ska vara tvättad, desinficerad och upptorkad, hålla en rumstemperatur på minst +24 C samt ha en torr och dragfri yta för grisarna att ligga på. Grisar som ännu inte är mogna att avvänjas, ska kunna samlas i en egen grupp efter avvänjning så att de kan ges mjölkersättning eller möjlighet att få di av en amsugga. Under digivningsperiodens första vecka är det ett krav att smågrishörnan ska ha en temperatur på minst +30 C så att smågrisarna ges en bra start i livet. Vid utvärdering av programmet ska följande punkter särskilt kontrolleras: Grisarna ska äta smågrisfoder innan avvänjning. Avvänjningsgrisarna ska visa ett normalt liggbeteende och ligga sida vid sida på liggytan. Beteendeförändringar som buk- och flanksugning och överdrivet drickande ska inte förekomma. Strömedel ska finnas för grisarnas sysselsättning. Grisar vars hälsa och välbefinnande kan påverkas negativt vid avvänjningen tas om hand enligt besättningens åtgärdsprogram. Antibiotikaförbrukningen ska fortsatt vara på en låg nivå. 2. Antalet spädgrisar som överlever i svenska besättningar är lägre än i flera andra länder. Antalet överlevande spädgrisar är lägre i Sverige än i flera andra länder. Genom förbättrad avel ökar antalet levande födda grisar per kull. Med större kullar ökar risken för att suggan ligger ihjäl egna spädgrisar. Majoriteten av grisarna dör i samband med grisningen och under den första levnadsveckan. Det ökande problemet har också identifierats som ett prioriterat område i statens utredning om en ny djurskyddslag som avslutades För att skydda nyfödda grisar kan skyddsgrindar användas under en kortare period från påbörjad grisning fram till dess att spenordningen har upprättats mellan de diande grisarna. Det är viktigt att suggan får möjlighet att utöva sitt behov av bobyggnad innan grisning. Därför får skyddsgrinden användas först efter påbörjad grisning. Genom att tillåta användning av skyddsgrind under de första dygnen efter grisning skapas också möjligheten att montera en värmekälla bakom suggan så att avkylning av den nyfödda grisen förhindras varvid grisens chanser att överleva ökar. Nyttan av skyddsgrindar kommer närmare att studeras i pilotstudien. Parallellt införs följande krav för suggans och smågrisarnas välbefinnande: Strö för suggans sysselsättning två gånger per dag. Suggan tilldelas erforderlig mängd strö innan grisning för att utföra sitt naturliga bobyggnadsbeteende.

4 Vattennippeln i boxens fodertråg ska ge minst 3 liter per minut. Åtgärdsprogram ska finnas för att förhindra nedkylning av de nyfödda grisarna som till exempel värmelampa, bemanning och tillgång på strö bakom suggan. Skyddsgrindar får användas efter påbörjad grisning och under de närmaste dygnen. Strö ska finnas för suggans sysselsättning och välbefinnande. Förekomst av grisningsfeber dokumenteras. Åtgärdsprogrammet mot nedkylning av nyfödda grisar ska följas. 3. Många suggor belastas hårt av att vistas i grupp under brunst- och betäckningsperiod. Stress efter ägglossning kan leda till tidig fosterdöd. Många suggor är mycket aktiva under brunstperioden och hoppar på lägre rankade suggor som ofta är både mindre och ömtåligare. Dessa lågrankade och mindre suggor belastas ofta hårt i lösgående system med frakturer och höftledsluxationer som följd. Andelen suggor som till följd av detta slås ut är inte obetydlig. I EU direktivet tas hänsyn till att många suggor inte är lämpade att gå i grupp under betäckningsperioden. Forskning visar också att lugn och ro efter avslutad seminering är positivt för att en lyckad befruktning ska kunna ske. Stress efter ägglossning leder till en fördröjning av den tidiga embryonalutvecklingen vilket kan leda till tidig fosterdöd med omlöp som följd. I pilotstudien kommer system med foderliggbås som finns i ett fåtal besättningar i Sverige att studeras. Hypotesen är att om dominanta suggor en kortare tid mellan brunst och betäckning hålls i foderliggbås, kan de hindras från att skada lägre rankade suggor eller alternativt kan lägre rankade suggor skyddas genom att hållas i foderliggbåsen. Under hur lång tidsperiod detta kan ske ska närmare studeras i pilotprojektet. Åtgärden får inte leda till exempelvis en situation som påverkar djurens förmåga och förutsättningar att visa brunst. Genom att kunna hålla suggorna i semineringsbås kan djuromsorgen säkras genom att dominanta suggor förhindras att vålla frakturer och andra skador på lägre rankade brunstiga suggor. Genom åtgärden kan den ofrivilliga utslagningen av suggor efter avvänjning minskas, vilket är ett prioriterat mål. Möjlighet att individstyra fodertilldelningen och på så sätt säkra en god återhämtning hos suggorna ökar också. Samtidigt genomförs följande åtgärder för att säkerställa suggans välfärd: Suggan ska tilldelas strö minst två gånger per dag. Stallet ska vara värmeisolerat med möjlighet till tillskottsvärme för att säkerställa djurens termiska komfort och förhindra kondensproblem. Utrymmet för suggan ska vara rent, varmt och torrt. Suggor tilldelas ett speciellt digivningsfoder i grisningsavdelningen. Att suggorna har tillgång till strö.

5 Att semineringsbåsen har måtten 0,70 m bredd och 2,0 m längd. Att liggplatsen är torr och ren. Att indikationer på beteendeförändringar som rörtuggning inte förekommer. Fruktsamhetsmått som grisningsprocent och dagar mellan avvänjning och betäckning följs upp. Även antal levande födda grisar dokumenteras och följs. Uppstår störningar som kan härledas till systemet i form av exempelvis svaga eller uteblivna brunster eller påverkad hälsa, utformas en åtgärdsplan i samråd med veterinär. 4. Fortsatt möjlighet att hålla ihop grupper av jämngamla grisar måste säkras för att minska stress och infektionstryck och för att kunna behålla en låg användning av antibiotika. Att antalet födda och överlevande smågrisar ökar aktualiserar frågan om hur vi ska kunna upprätthålla en låg stressnivå och ett lågt infektionstryck i befintliga tillväxtoch slaktgrisstallar. Att kunna hålla ihop grupper med jämngamla grisar genom hela uppfödningen och att så långt möjligt begränsa att olika grupper blandas är en önskvärd åtgärd som, när kullarna blir större och antalet överlevande spädgrisar blir fler, kan kollidera med de svenska föreskrifternas krav på utrymme. Dagens svenska ytkrav per gris är generösa vid en jämförelse med EUs direktiv. En gris har i Sverige närmare 30 procent större boxyta till sitt förfogande i genomsnitt. Det borde alltså gå att förena kravet på att hålla ihop grupper med jämngamla grisar och att samtidigt upprätthålla väl tilltagna golvytor i svenska tillväxt- och slaktgrisstallar. Öppna för en anpassad beläggning i befintliga boxar jämfört med dagens nivå i syfte att kunna hålla ihop syskongrupper och grisar som tidigare gått tillsammans. Maximal ökning av beläggningen får vara 10 procent. En viktig förutsättning är att alla grisar ska kunna äta och ligga på liggytan samtidigt. I stallar med tillväxtgrisar säkras samtidigt: Att ventilationskapaciteten uppfylls enligt Svensk Standard med stalluften högst +4 C över utomhustemperaturen vid +21 C eller varmare (SS utgåva 2). Att ventilationen med eller utan dimningsanläggning ger fullgod kyleffekt sommartid. Att vattennipplar ger minst 1,5 liter per minut. Att grisarna bibehåller tillväxthastighet och foderomvandlingsförmåga. Att antibiotikaförbrukningen behålls på en låg nivå. Alla grisar i boxen ska kunna äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Grisarna ska visa ett normalt liggbeteende och kunna ligga sida vid sida på liggytan. Boxens totalyta och liggyta mäts. Vattennipplarna ska ge minst 1,5 liter per minut.

6 Att ventilation är monterad enligt angivelse på förprövningen. Ventilationens funktion i min- och maxläge ska kontrolleras. Att strikt omgångsproduktion bedrivs så att inte äldre grisar blandas med yngre. Beteendestörningar kontrolleras och att ingen ökad förekomst av svansbitningar förekommer. I stallar med slaktgrisar säkras samtidigt att: Alla grisar i boxen kan äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Ventilationskapaciteten uppfyller Svensk Standard med stalluften högst +4 C över utomhustemperaturen vid +21 C eller varmare (SS utgåva 2). Ventilationen med eller utan dimningsanläggning ger fullgod kyleffekt sommartid. Vattennipplar ger minst 1,5 liter per minut. Att grisarna bibehåller tillväxthastighet och foderomvandlingsförmåga. Att antibiotikaförbrukningen behålls på en låg nivå. Grisarna ska visa ett normalt liggbeteende och kunna ligga sida vid sida på liggytan. Alla grisar i boxen ska kunna äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Boxens totalyta och liggyta mäts. Vattennipplarna ska ge minst 1,5 liter per minut. Ventilationens funktion kontrolleras i max- och minläge. Att strö finns i boxen. Att strikt omgångsproduktion bedrivs så att inte äldre grisar blandas med yngre. Beteendestörningar kontrolleras och att ingen ökad förekomst av svansbitningar förekommer 5. Storleksrationaliseringen och förbättrat djurhälsoarbete har gjort begränsningen till 400 grisar per avdelning i slaktgrisstallar otidsenlig. Antalet smågrisproducerande besättningar har blivit färre samtidigt som varje besättning idag består av fler suggor. Samtidigt har alltfler smågris- och slaktgrisuppfödare kontrakterad uppfödning med mellangårdsavtal. Det har resultatet i att varje smågrisleverans till slaktgrisavdelningar blivit betydligt större än tidigare och att antalet inblandade gårdar minskat kraftigt. Därmed har också smittrisken, grunden för att begränsa avdelningsstorleken, minskat betydligt. Utöver detta har strikta vaccinationsprogram och bättre stallmiljöer förbättrat djurhälsan. Förekomsten av lunginflammation typ SEP har exempelvis minskat från ca 8,5 procent år 1997 till ca 3,3 procent år På grund av de nya produktionsförutsättningarna bör möjligheter ges att hålla fler än 400 grisar per avdelning.

7 Ett grundläggande villkor är då att en veterinär först gått igenom och dokumenterat den aktuella besättningens status avseende luftvägsproblem. Detta görs kliniskt och baserat på besättningens statistik över sjukdomsregistreringar vid slakt före insättning av varje ny kombination av besättningar. Vid förhöjd förekomst av lunginflammation eller lungsäcksinflammation upprättas en åtgärdsplan som kan omfatta miljöåtgärder samt eventuella profylaxåtgärder som till exempel vaccination mot mycoplasma. Samtidigt genomförs följande åtgärd för att bidra till grisarnas välfärd: Grisarna tilldelas foder minst tre gånger per dag. Stallet ska vara tomt och tvättat innan insättning av nya grisar sker. Att grisarna bibehåller tillväxthastighet och foderomvandlingsförmåga. Utfodringsrutinerna ska gås igenom. Statistik över sjukdomsregistreringar vid slakt ska följas upp liksom behov av medicinsk behandling i besättningen.

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Avvänjning vid fyra veckors ålder Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv 14-02-19 - Sidan 1 av 7 Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv Vad menar vi med begreppet hållbar grisuppfödning? Här har vi samlat information om flera viktiga skillnader mellan svensk och

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 november 2012 629/2012 Statsrådets förordning om skydd av svin Utfärdad i Helsingfors den 15 november 2012 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Friska grisar ger välmående gårdar

Friska grisar ger välmående gårdar Friska grisar ger välmående gårdar Vi kan Gris! Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer specialiserade inom grisproduktion har vi en unik kompetens inom företaget. Vi kan hjälpa dig med allt från

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Reviderat:

Reviderat: Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Nr 30. Februari 2004 Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Emma Sonesson*, examensarbete inom Agronomprogrammet 2003, Institutionen för husdjurens utfodring

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön. Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur

Läs mer

Svar på motion om kött från grisar

Svar på motion om kött från grisar 1 (2) 2014-09-21 DIARIENR: 2014/756 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2014-10- 1 4 Svar på motion om kött från grisar Carola Gunnarsson (C) inkom den 22 maj 2014 med rubricerad

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Vägledning till Djurskyddsdeklaration grisproduktion

Vägledning till Djurskyddsdeklaration grisproduktion 1(31) 2010-05-27 Version 2010-05 Avdelningen för djurskydd och hälsa Alexandre Barchiesi Gunnar Palmquist Vägledning till Djurskyddsdeklaration grisproduktion Enligt 4 kap 6 Statens jordbruksverks föreskrifter

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Frå gor och svår om kåstrering

Frå gor och svår om kåstrering Frå gor och svår om kåstrering Bakgrund Den svenska lantbruksnäringen vill ha en lösning som ger reell välfärdsvinst för grisen och som är praktiskt genomförbar för grisbonden. Målet är att göra kastration

Läs mer

Mervärden i svensk grisproduktion

Mervärden i svensk grisproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk grisproduktion Under 2014 tog branschen tillsammans med myndigheter såsom Jordbruksverket och andra aktörer fram en handlingsplan

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion Jordbruksinformation 2-2013 Vägen till ekologisk grisproduktion Text: Camilla Svensson Länsstyrelsen Västra Götalands län, Stina Stabo HS konsult, Ingela Löfquist HS Kristianstad, i samarbete med Niels

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Jordbruksinformation Starta eko. gris Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna 1(14) 2011-02-23 Verksledningen Harald Svensson De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna för grisar Sammanfattning Under det senaste året har merkostnaderna för det svenska jordbruket

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning. 12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med

Läs mer

En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan.

En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. 1 En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. Benedicta Molander, Leg veterinär 1 Nils Lundeheim, Agr dr, docent 2 Sammanfattning:

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar

Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad omgångsgrisning är frekvensen ledinflammationer hos diande grisar c:a 10 (5-20)%. De flesta fallen

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 30 april 2001 PE 301.067/8-38 ÄNDRINGSFÖRSLAG 8-38 FÖRSLAG TILL YTTRANDE av Robert William Sturdy (PE 301.067) FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Leif Denneberg inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 18 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 18 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:5 råd om

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer