FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING"

Transkript

1 FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu bättre djuromsorg för grisar med fokus på smågrisarnas överlevnad, suggans hållbarhet och en fortsatt låg användning av antibiotika. Utöver en noggrann kontroll av djurskyddslagstiftningen öppnar programmet för en individuell anpassning på den enskilda gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg och för att uppnå en ökad djurvälfärd. Programmet har utvecklats av Svenska Pig och Sveriges Grisföretagare samt veterinärer på Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsovård. Arbetet har skett i samråd med Jordbruksverket och LRF. Initiativtagare och huvudman för djuromsorgsprogrammet är Sveriges Grisföretagare. Bakgrund Sverige har en av världens hårdaste djurskyddslagstiftningar och många duktiga djuruppfödare. Det har bäddat för en djuromsorg som det finns anledning att vara mycket stolt över. Grundläggande i den svenska lagstiftningen är att grisarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden som bobyggnad och att ha strö att böka i. Svenska grisar har mer plats att röra sig på än grisarna i övriga EU. Ett uttryck för att svenska grisar mår bra är att de har knorren kvar, en högre tillväxt per dag och bättre foderutnyttjade jämfört med grisar i många andra länder. Användningen av antibiotika är också mycket liten; Sverige har den lägsta användningen i EU. I andra EU-länder används mellan 3-15 gånger mer antibiotika räknat per kilo levande vikt. Sverige har också, till följd av den låga antibiotikaanvändningen, en mycket låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier. Ett bra avelsarbete har också gjort att dagens grisar växer betydligt snabbare och suggorna föder fler smågrisar än för 25 år sedan då djurskyddslagen kom till. Svensk grisuppfödning är dock inte världsbäst på alla områden. Antalet överlevande smågrisar per sugga är exempelvis lägre än i flera andra länder och påfrestningen på suggorna höga. Djuromsorgsprogrammet har utvecklats för att förbättra välfärden och samtidigt säkra en i övrigt god djuromsorg för svenska grisar. Programmet innebär en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen i svensk grisuppfödning med särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och en fortsatt låg användning av antibiotika.

2 Programmet Arbetet med att utveckla kontrollprogrammet startade i september 2011 och har letts av personer med mångårig erfarenhet från grisuppfödning. I gruppen har representanter från Sveriges Grisföretagare och Svenska Pig ingått samt veterinärer på Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsovård. Arbetet har genomförts i samråd med Jordbruksverket och LRF. Programmet är nu klart att testas under praktiska förhållanden. En pilotstudie kommer att genomföras i 12 besättningar under ett år med start hösten Under testperioden kommer djurvälfärd och djurhälsa att löpande kontrolleras och dokumenteras i varje besättning av behörig djurhälsoveterinär. Kontrollerna görs var femte vecka. Särskilda checklistor har utarbetats för att säkra kvaliteten på insamlade data. Studien följs kontinuerligt av Jordbruksverket och resultaten kommer, när studien avslutats, att utvärderas av veterinärer från näringen och en expertgrupp utsedd av Jordbruksverket. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas suggornas, och smågrisarnas välbefinnande. Suggornas hull, antal levande födda och avvanda smågrisar samt tillväxt och läkemedelsanvändning är exempel på sådant som noga kommer att dokumenteras i studien. Pilotstudien kommer att redovisas under hösten Identifierade svagheter i dagens system och föreslagna åtgärder inom djuromsorgsprogrammet 1. Suggorna är hårt ansträngda efter avslutad digivning. Dagens suggor ger mer mjölk och smågrisarna växer snabbare än tidigare. Redan vid 4 veckors ålder väger de lika mycket som en 5 veckors gris vägde för år sedan då nuvarande föreskrifter ändrades. Den sammanlagda vikten av smågrisarna i kullen kan till och med överstiga suggans vikt när avvänjningen sker. För den digivande suggan innebär detta en hård belastning med negativ hullutveckling och försämrad juverhälsa som följd. Samtidigt är det viktigt att de digivande smågrisarna uppnår tillräcklig vikt och mognad för att väl kunna klara av den omställning som avvänjningen innebär. Öppna för en sänkt avvänjningsålder. Därmed skapas möjligheter till anpassning av digivningsperioden för att kunna stärka suggans hållbarhet. Parallellt genomförs åtgärder för att öka smågrisens välbefinnande och för att stärka motståndskraften mot infektionssjukdomar: Grisarna flyttas till specialiserade utrymmen som är avskilda från de utrymmen där suggor hålls, i syfte att minimera överföring av sjukdomar till smågrisarna.

3 Nyss avvanda smågrisar ska utfodras med ett foder anpassat för avvänjningsgrisar och med tillgång till någon typ av mjölkprodukt. Grisarna ska utfodras minst tre gånger per dag. Stallavdelningen för nyligen avvanda smågrisar ska vara tvättad, desinficerad och upptorkad, hålla en rumstemperatur på minst +24 C samt ha en torr och dragfri yta för grisarna att ligga på. Grisar som ännu inte är mogna att avvänjas, ska kunna samlas i en egen grupp efter avvänjning så att de kan ges mjölkersättning eller möjlighet att få di av en amsugga. Under digivningsperiodens första vecka är det ett krav att smågrishörnan ska ha en temperatur på minst +30 C så att smågrisarna ges en bra start i livet. Vid utvärdering av programmet ska följande punkter särskilt kontrolleras: Grisarna ska äta smågrisfoder innan avvänjning. Avvänjningsgrisarna ska visa ett normalt liggbeteende och ligga sida vid sida på liggytan. Beteendeförändringar som buk- och flanksugning och överdrivet drickande ska inte förekomma. Strömedel ska finnas för grisarnas sysselsättning. Grisar vars hälsa och välbefinnande kan påverkas negativt vid avvänjningen tas om hand enligt besättningens åtgärdsprogram. Antibiotikaförbrukningen ska fortsatt vara på en låg nivå. 2. Antalet spädgrisar som överlever i svenska besättningar är lägre än i flera andra länder. Antalet överlevande spädgrisar är lägre i Sverige än i flera andra länder. Genom förbättrad avel ökar antalet levande födda grisar per kull. Med större kullar ökar risken för att suggan ligger ihjäl egna spädgrisar. Majoriteten av grisarna dör i samband med grisningen och under den första levnadsveckan. Det ökande problemet har också identifierats som ett prioriterat område i statens utredning om en ny djurskyddslag som avslutades För att skydda nyfödda grisar kan skyddsgrindar användas under en kortare period från påbörjad grisning fram till dess att spenordningen har upprättats mellan de diande grisarna. Det är viktigt att suggan får möjlighet att utöva sitt behov av bobyggnad innan grisning. Därför får skyddsgrinden användas först efter påbörjad grisning. Genom att tillåta användning av skyddsgrind under de första dygnen efter grisning skapas också möjligheten att montera en värmekälla bakom suggan så att avkylning av den nyfödda grisen förhindras varvid grisens chanser att överleva ökar. Nyttan av skyddsgrindar kommer närmare att studeras i pilotstudien. Parallellt införs följande krav för suggans och smågrisarnas välbefinnande: Strö för suggans sysselsättning två gånger per dag. Suggan tilldelas erforderlig mängd strö innan grisning för att utföra sitt naturliga bobyggnadsbeteende.

4 Vattennippeln i boxens fodertråg ska ge minst 3 liter per minut. Åtgärdsprogram ska finnas för att förhindra nedkylning av de nyfödda grisarna som till exempel värmelampa, bemanning och tillgång på strö bakom suggan. Skyddsgrindar får användas efter påbörjad grisning och under de närmaste dygnen. Strö ska finnas för suggans sysselsättning och välbefinnande. Förekomst av grisningsfeber dokumenteras. Åtgärdsprogrammet mot nedkylning av nyfödda grisar ska följas. 3. Många suggor belastas hårt av att vistas i grupp under brunst- och betäckningsperiod. Stress efter ägglossning kan leda till tidig fosterdöd. Många suggor är mycket aktiva under brunstperioden och hoppar på lägre rankade suggor som ofta är både mindre och ömtåligare. Dessa lågrankade och mindre suggor belastas ofta hårt i lösgående system med frakturer och höftledsluxationer som följd. Andelen suggor som till följd av detta slås ut är inte obetydlig. I EU direktivet tas hänsyn till att många suggor inte är lämpade att gå i grupp under betäckningsperioden. Forskning visar också att lugn och ro efter avslutad seminering är positivt för att en lyckad befruktning ska kunna ske. Stress efter ägglossning leder till en fördröjning av den tidiga embryonalutvecklingen vilket kan leda till tidig fosterdöd med omlöp som följd. I pilotstudien kommer system med foderliggbås som finns i ett fåtal besättningar i Sverige att studeras. Hypotesen är att om dominanta suggor en kortare tid mellan brunst och betäckning hålls i foderliggbås, kan de hindras från att skada lägre rankade suggor eller alternativt kan lägre rankade suggor skyddas genom att hållas i foderliggbåsen. Under hur lång tidsperiod detta kan ske ska närmare studeras i pilotprojektet. Åtgärden får inte leda till exempelvis en situation som påverkar djurens förmåga och förutsättningar att visa brunst. Genom att kunna hålla suggorna i semineringsbås kan djuromsorgen säkras genom att dominanta suggor förhindras att vålla frakturer och andra skador på lägre rankade brunstiga suggor. Genom åtgärden kan den ofrivilliga utslagningen av suggor efter avvänjning minskas, vilket är ett prioriterat mål. Möjlighet att individstyra fodertilldelningen och på så sätt säkra en god återhämtning hos suggorna ökar också. Samtidigt genomförs följande åtgärder för att säkerställa suggans välfärd: Suggan ska tilldelas strö minst två gånger per dag. Stallet ska vara värmeisolerat med möjlighet till tillskottsvärme för att säkerställa djurens termiska komfort och förhindra kondensproblem. Utrymmet för suggan ska vara rent, varmt och torrt. Suggor tilldelas ett speciellt digivningsfoder i grisningsavdelningen. Att suggorna har tillgång till strö.

5 Att semineringsbåsen har måtten 0,70 m bredd och 2,0 m längd. Att liggplatsen är torr och ren. Att indikationer på beteendeförändringar som rörtuggning inte förekommer. Fruktsamhetsmått som grisningsprocent och dagar mellan avvänjning och betäckning följs upp. Även antal levande födda grisar dokumenteras och följs. Uppstår störningar som kan härledas till systemet i form av exempelvis svaga eller uteblivna brunster eller påverkad hälsa, utformas en åtgärdsplan i samråd med veterinär. 4. Fortsatt möjlighet att hålla ihop grupper av jämngamla grisar måste säkras för att minska stress och infektionstryck och för att kunna behålla en låg användning av antibiotika. Att antalet födda och överlevande smågrisar ökar aktualiserar frågan om hur vi ska kunna upprätthålla en låg stressnivå och ett lågt infektionstryck i befintliga tillväxtoch slaktgrisstallar. Att kunna hålla ihop grupper med jämngamla grisar genom hela uppfödningen och att så långt möjligt begränsa att olika grupper blandas är en önskvärd åtgärd som, när kullarna blir större och antalet överlevande spädgrisar blir fler, kan kollidera med de svenska föreskrifternas krav på utrymme. Dagens svenska ytkrav per gris är generösa vid en jämförelse med EUs direktiv. En gris har i Sverige närmare 30 procent större boxyta till sitt förfogande i genomsnitt. Det borde alltså gå att förena kravet på att hålla ihop grupper med jämngamla grisar och att samtidigt upprätthålla väl tilltagna golvytor i svenska tillväxt- och slaktgrisstallar. Öppna för en anpassad beläggning i befintliga boxar jämfört med dagens nivå i syfte att kunna hålla ihop syskongrupper och grisar som tidigare gått tillsammans. Maximal ökning av beläggningen får vara 10 procent. En viktig förutsättning är att alla grisar ska kunna äta och ligga på liggytan samtidigt. I stallar med tillväxtgrisar säkras samtidigt: Att ventilationskapaciteten uppfylls enligt Svensk Standard med stalluften högst +4 C över utomhustemperaturen vid +21 C eller varmare (SS utgåva 2). Att ventilationen med eller utan dimningsanläggning ger fullgod kyleffekt sommartid. Att vattennipplar ger minst 1,5 liter per minut. Att grisarna bibehåller tillväxthastighet och foderomvandlingsförmåga. Att antibiotikaförbrukningen behålls på en låg nivå. Alla grisar i boxen ska kunna äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Grisarna ska visa ett normalt liggbeteende och kunna ligga sida vid sida på liggytan. Boxens totalyta och liggyta mäts. Vattennipplarna ska ge minst 1,5 liter per minut.

6 Att ventilation är monterad enligt angivelse på förprövningen. Ventilationens funktion i min- och maxläge ska kontrolleras. Att strikt omgångsproduktion bedrivs så att inte äldre grisar blandas med yngre. Beteendestörningar kontrolleras och att ingen ökad förekomst av svansbitningar förekommer. I stallar med slaktgrisar säkras samtidigt att: Alla grisar i boxen kan äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Ventilationskapaciteten uppfyller Svensk Standard med stalluften högst +4 C över utomhustemperaturen vid +21 C eller varmare (SS utgåva 2). Ventilationen med eller utan dimningsanläggning ger fullgod kyleffekt sommartid. Vattennipplar ger minst 1,5 liter per minut. Att grisarna bibehåller tillväxthastighet och foderomvandlingsförmåga. Att antibiotikaförbrukningen behålls på en låg nivå. Grisarna ska visa ett normalt liggbeteende och kunna ligga sida vid sida på liggytan. Alla grisar i boxen ska kunna äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Boxens totalyta och liggyta mäts. Vattennipplarna ska ge minst 1,5 liter per minut. Ventilationens funktion kontrolleras i max- och minläge. Att strö finns i boxen. Att strikt omgångsproduktion bedrivs så att inte äldre grisar blandas med yngre. Beteendestörningar kontrolleras och att ingen ökad förekomst av svansbitningar förekommer 5. Storleksrationaliseringen och förbättrat djurhälsoarbete har gjort begränsningen till 400 grisar per avdelning i slaktgrisstallar otidsenlig. Antalet smågrisproducerande besättningar har blivit färre samtidigt som varje besättning idag består av fler suggor. Samtidigt har alltfler smågris- och slaktgrisuppfödare kontrakterad uppfödning med mellangårdsavtal. Det har resultatet i att varje smågrisleverans till slaktgrisavdelningar blivit betydligt större än tidigare och att antalet inblandade gårdar minskat kraftigt. Därmed har också smittrisken, grunden för att begränsa avdelningsstorleken, minskat betydligt. Utöver detta har strikta vaccinationsprogram och bättre stallmiljöer förbättrat djurhälsan. Förekomsten av lunginflammation typ SEP har exempelvis minskat från ca 8,5 procent år 1997 till ca 3,3 procent år På grund av de nya produktionsförutsättningarna bör möjligheter ges att hålla fler än 400 grisar per avdelning.

7 Ett grundläggande villkor är då att en veterinär först gått igenom och dokumenterat den aktuella besättningens status avseende luftvägsproblem. Detta görs kliniskt och baserat på besättningens statistik över sjukdomsregistreringar vid slakt före insättning av varje ny kombination av besättningar. Vid förhöjd förekomst av lunginflammation eller lungsäcksinflammation upprättas en åtgärdsplan som kan omfatta miljöåtgärder samt eventuella profylaxåtgärder som till exempel vaccination mot mycoplasma. Samtidigt genomförs följande åtgärd för att bidra till grisarnas välfärd: Grisarna tilldelas foder minst tre gånger per dag. Stallet ska vara tomt och tvättat innan insättning av nya grisar sker. Att grisarna bibehåller tillväxthastighet och foderomvandlingsförmåga. Utfodringsrutinerna ska gås igenom. Statistik över sjukdomsregistreringar vid slakt ska följas upp liksom behov av medicinsk behandling i besättningen.

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05 Datum Dnr 2.11.2005 2147/01/2005 Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare Upphäver Bilaga 4 till JSM:s förordning 100/01, JSM-BBA C1.2.3,

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Leif Denneberg inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS

Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS Syftet med detta dokument är att ge revisionsanvisningar angående huvudlinjerna vid revisionen. Det finns fortfarande oklarheter som vi väntar på svar om, exempelvis

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött 1 Institutionen för biosystem och teknologi Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött En intervju av kommuner samt litteraturstudie i ämnet Författare: Josefin Thuresson

Läs mer

Dagens program. Certifiering, vad innebär detta? Ordlista. Andra Kvalitetssystem. Grundcertifiering Gris

Dagens program. Certifiering, vad innebär detta? Ordlista. Andra Kvalitetssystem. Grundcertifiering Gris Grundcertifiering Gris Dagens program 09.00 Samling, Registrering och Kaffe 09.30 Certifiering vad innebär detta? 10.00 Djurens omsorg 11.30 Journalföring och Dokumentation 12.00 Lunch 12.45 Forts. Journalföring

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans Nytt&Nyttigt Grisproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder AB Om Gris Helheten Vägen till lönsam grisproduktion AMINOBalans FÖR EN EFFEKTIVARE GRISPRODUKTION Amino Balans För en effektivare

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Nr 27. Oktober 2001 Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Oscar Nilsson, Maxima, Skara Sammanfattning Speciellt höga krav på

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans NYTT&NYTTIGT Grisproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder AB Om Gris Foder förframtiden Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård AMINOBalans FÖR EN EFFEKTIVARE GRISPRODUKTION

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Ekologisk Grisproduktion i Europa

Ekologisk Grisproduktion i Europa GUIDE Ekologisk Grisproduktion i Europa Guide för förbättrad djurhälsa i ekologisk grisproduktion 2011 Svensk upplaga TEKNISK Ekologiska lantbrukare i Europa har utvecklat olika inhysningssystem för grisar

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera

Läs mer

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Nr 47. Maj 2010 Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Annika Bergman, Agromind AB, Askhult 322, 311 93 Långås Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532

Läs mer

SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt

SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN Djurhälsonytt Tidningen för dig som är medlem i Svenska Djurhälsovården. NO 3/2013 Stora leverflundran på frammarsch Kostnadsfria kurser i lokalbedövning vid kastration Undvik tillväxtsvacka

Läs mer

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth

Satsa på kalven. - den är framtiden. Publ. nr 2006:6. Foto: Maria Lindsäth Satsa på kalven - den är framtiden Foto: Maria Lindsäth 1 Publ. nr 2006:6 Innehåll Nötkreaturens naturliga kalvningsbeteende...3 Förberedelser för kalvning...4 Ensambox... 4 Gruppbox... 5 Kalvens utfodring...6

Läs mer

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller

Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Djurhälsopersonalens anmälningsplikt enligt djurskyddslagen --- Olika parters olika roller Kurser i djurskyddsbedömning våren 2010 samt januari 2011 Björn Dahlén Djurskyddschef 1 Den svenska modellen Samtal,

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Hälsa och tillväxt för högpresterare Hälsa och tillväxt för högpresterare Foder och tillskott till grisar För överlevare på en tuff marknad Ingen känner din verksamhet och dina mål lika bra som du, och vi vill bidra till att du får ut bästa

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Jordbruksverket Diarienummer: 5.2.16-893/14 Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. Enligt

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

GRUNDCERTIFIERING GRIS

GRUNDCERTIFIERING GRIS IP Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 GRUNDCERTIFIERING GRIS Grafisk form och produktion Sigill Kvalitetssystem AB 2012 Tryck LRF Media/Elanders AB Falköping Papper Maxioffset, 120 g KONTAKT

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens betydelse för producenten 3 Djurskyddstillsynen 3 Övergångstider 4 Förvaringsutrymme för svin 5 Allmänna krav 5 Förhållandena i förvaringsutrymmet

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Rapport 2001:13 2001.06.13/BA Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Nytt & Nyttigt om Gris

Nytt & Nyttigt om Gris Nytt & Nyttigt om Gris Innehåll En bra affärspartner för alla 3 Framtidens grisproduktion 4 På väg mot 30 smågrisar per sugga och år! 5 Bra hjälpmedel på vägen mot 30 6-7 Våra foder till suggor 8-9 Våra

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för System för välfärd och miljö Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Olsson A.C., Wachenfelt H. von, Jeppsson K.H., Andersson

Läs mer

Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson

Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson 81 Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson Torvströ i smågrisproduktionen Intresset för torv som strö i grisnings- och tillväxtboxar har ökat. Dels för att en speciell

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

Hundar. Rättigheter och ansvar. Information 2009. Miljö & Teknik. Svenska kennelklubben 08-795 30 00 info@.skkse www.skk.se

Hundar. Rättigheter och ansvar. Information 2009. Miljö & Teknik. Svenska kennelklubben 08-795 30 00 info@.skkse www.skk.se Hundar Svenska kennelklubben 08-795 30 00 info@.skkse www.skk.se Rättigheter och ansvar Länsstyrelsen i Skåne län 040/044 25 20 00 lansstyrelsen@m.lst.se www.lansstyrelsen.se/skane Jordbruksverket 036-15

Läs mer

Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör

Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör Learn-dagen i tidningen Fjäderfä, se påföljande sidor. /Sven Secher redkaktör Fjäderfä 10-2011 49 Kraftsamling på nya Lövsta vid första LEARN-dagen Nu ska forskning och näring jobba tillsammans SLU:s nya

Läs mer

och stöd och avgifter Villkor Mat på lika villkor Nederländerna Frankrike Danmark Tyskland Finland Irland Sverige Polen

och stöd och avgifter Villkor Mat på lika villkor Nederländerna Frankrike Danmark Tyskland Finland Irland Sverige Polen Smittskydd Ersättningar och stöd Djurskydd Sverige Danmark Tyskland Finland Irland Nederländerna Polen Frankrike Villkor Skatter och avgifter Mat på lika villkor Konkurrenskraft och politiska villkor för

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion

Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion IP SIGILL Standard Utgåva 2009:1 Giltig från 2009-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg Grafisk form och produktion

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 18.12.2009 2009/2202(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs

Läs mer

CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534)

CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) 1 (26) CIRKUS Kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534) Datum Diarienummer Cirkusens namn Plats för kontroll Cirkusens adress i hemlandet Cirkusens adress under föreställningssäsong i Sverige Kontaktperson

Läs mer

Grisarnas liv och död. En rapport om hur grisar behandlas i Sverige

Grisarnas liv och död. En rapport om hur grisar behandlas i Sverige Grisarnas liv och död En rapport om hur grisar behandlas i Sverige Grisarnas liv och död En rapport om hur grisar behandlas i Sverige av Linda Björklund, Roger Pettersson, Siw Ågren och Staffan Persson

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH

Läs mer

behöver inte antibiotika

behöver inte antibiotika tidningen för dig som är medlem i svenska djurhälsovården NR 4/2013 Sverige bäst i EU Friska djur behöver inte antibiotika Klipp fåren utan köldstress Pandemisk influensa påvisad hos svenska grisar Kalvhälsotrender

Läs mer

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 grundcertifiering Gris Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2012 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

ISSN 1102-8025 JO14:5

ISSN 1102-8025 JO14:5 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 0771-223 223 (kundtjänst), 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-8025 JO14:5 Djurskyddsbestämmelser Nötkreatur

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc

Mjölkpolitik i tuffa tider. Foto: Jan Peterssonc Mjölkpolitik i tuffa tider Foto: Jan Peterssonc Mjölkkris Politisk inverkan Ryssland har stoppat all import från EU som svar på omfattande sanktioner. Svenska mjölkbönder mer utsatta på grund av fördyrande

Läs mer

En 30-minuters resa från Bryssel (via Stockholm) till Jan Petersons gårdsplan

En 30-minuters resa från Bryssel (via Stockholm) till Jan Petersons gårdsplan ontrollsystemet: regelverket, riskbaserade kontroller, handläggning, bondens rättigheter och skyldigheter Regelverket ontrollsystemet ontroll, handläggn ing Hemma hos bonden Efter kontrollen En 30-minuters

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer