Planera för egen rekrytering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planera för egen rekrytering"

Transkript

1 Planera för egen rekrytering

2 Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion (sid 6-7) Planritningar (sid 8-9) Råd och anvisningar för egen rekrytering med alternerande återkorsning (sid 10) Urval av gyltmödrar Andel gyltkullar som ska grisa in Inmärkning Fodertilldelning Första sortering Andra sortering den viktigaste Slutsortering Danska rekommendationer Internt och externt smittskydd (sid 11-14) Internt smittskydd Externt smittskydd Karantän Utlastning av djur Körvägar till och från samt inom gården Personal och besökare Karenstid Hantering av gyltor för hög livstidsproduktion (sid 15-18) Arbetsinstruktion Hur uppnås ett gott resultat Gyltornas brunst Brunstkontrollen Seminationstidpunkt Tips och råd Sammanfattning (sid 19) Vi som utarbetat denna broschyr är Conny Nyhlin, LRF Konsult Maria Kihlstedt, Konsult Grisproduktion Carl-Johan Ehlorsson, Svenska Djurhälsovården Lena Eliasson Selling, Svenska Djurhälsovården Annika Engquist, Svenska Pig Malin Nordin, Svenska Pig Lotta Pettersson, Svenska Pig Barbro Mattsson, Svenska Pig 2

3 I nledning Rekryteringsdjuren är besättningens framtid och fodrar speciell uppmärksamhet. Antalet besättningar med alternerande återkorsning som enda rekryteringsmetod ökar. Motiven till egen rekrytering varierar men den främsta orsaken är önskan att sluta besättningen för att minimera risken att få in smittor i besättningen. Inköp av djur är den största riskfaktorn för smittspridning till en besättning. I broschyren har fokus lagts på ett antal frågeställningar gällande egen rekrytering som brukar förekomma i samband med ny eller ombyggnationer. Avsnitten är fristående där platsbehov, logistik, smittskydd och reproduktion behandlas. Målsättningen är en minskad utslagning av suggor i förtid och därmed en ökad livstidsproduktion. Avsikten med denna skrift är att underlätta att planera för egen rekrytering. Här har valts att arbeta med två modellgårdar, en med integrerad produktion och en med smågrisproduktion. Antalet gyltmödrar och inmärkta gyltämnen är valda med viss marginal för att inte riskera tomma suggplatser. 3

4 Integrerad produktion, flödesschema 2 1 Växande gyltor 3a 3b 3c Obetäckta/ betäckningsfärdiga gyltor 4a 4b 4c 4d 5a 5b 6a 6e 6b 6f 6c 6g 6d 6h Avdelningsbeskrivning 1 Betäckningsavdelning med 5 åldersgrupper obetäckta gyltor 2 Dräktighetsavdelning 3a-c Grisningsavdelning (3 st) 4a-d Tillväxtavdelning (4 st) 5a-b Resursavdelning för underviktiga smågrisar (2 st) 6a-h Slaktgrisavdelning (8 st) 4

5 Integrerad produktion, beräkning av platsbehov vid egen rekrytering med 462 suggor i produktion Förutsättningar: 11 grupper 5 veckors digivning 42 suggor per grupp 6-7 suggor per grupp väljs ut som moderdjur till den egna rekryteringen. 20 utvalda gyltämnen märks upp per grupp. Dessa fördelas på två boxar och får följas åt genom tillväxt- och slaktgrisleden. När gyltorna är veckor gamla görs ytterligare ett urval och 12 av de 20 gyltorna fortsätter som rekryteringsdjur. De flyttas från slaktgrisavdelningen till besättningens betäckningsavdelning. Beroende på den integrerade besättningens smittryck i slaktgrisstallarna, kan det finnas skäl att isolera och slussa in gyltorna från slaktgrisavdelningarna till betäckningsavdelningen. Inslussningen skall ske i en från suggstallet skild karantän. I karantänen ska tillämpas allt in/allt ut. Det kan därför vara lämpligt att flytta in gyltor från flera ålderskategorier vid ett och samma tillfälle. Gyltorna skall isoleras från andra växande grisar och på så sätt ska infektioner som de bär på hinna läka ut. Dessutom undviker gyltorna också att bli nysmittade med olika infektionsämnen. Under perioden fram till betäckning vid veckors ålder finns möjlighet för ytterligare urval. Målsättningen är att 9-10 gyltor blir konstaterat dräktiga. Jämfört med en integrerad besättning med inköpta obetäckta gyltor, krävs inga ytterligare boxutrymmen vid egen rekrytering. Skillnaden utgörs av de 20 boxplatserna i respektive slaktgrisavdelning som utnyttjas för den egna rekryteringen i stället för till slaktgrisar. Att utfodra gyltor med slaktgrisfoder efter kg levande vikt är olämpligt. Växande gyltor ska utfodras med suggfoder. Det kan eventuellt lösas med dubbla foderslingor i slaktgrisavdelningarna till gyltboxarna. 5

6 Smågrisproduktion, flödesschema 2 6a 6b 1 Växande gyltor Obetäckta/ betäckningsfärdiga gyltor 3a 3b 3c 4a 4b 4c 4d 5a 5b Avdelningsbeskrivning 1 Betäckningsavdelning med 3 åldersgrupper obetäckta gyltor 2 Dräktighetsavdelning 3a-c Grisningsavdelning (3 st) 4a-d Tillväxtavdelning (4 st) 5a-b Resursavdelning för underviktiga smågrisar (2 st) 6a-b Avdelning för växande gyltor (2 st) 6

7 Smågrisproduktion, beräkning av platsbehov vid egen rekrytering med 462 suggor i produktion Förutsättningar: 11 grupper 5 veckors digivning 42 suggor per grupp 6-7 suggor per grupp väljs ut som moderdjur till den egna rekryteringen. 20 utvalda gyltämnen märks upp per grupp. Dessa fördelas på två boxar och får följas åt genom tillväxtledet. Efter tillväxtstadiet vid ca 12 veckors ålder, flyttas gyltorna till någon av de två speciella avdelningarna för växande rekryteringsdjur. Dessa rymmer tillsammans åldersgrupper. Varje åldersgrupp inhyses i vardera två boxar. De 12 gyltorna flyttas till besättningens betäckningsavdelning vid veckors ålder. Därefter finns ytterligare möjlighet för urval. Målsättningen är att 9-10 gyltor blir konstaterat dräktiga. Till skillnad från en helintegrerad besättning krävs för smågrisbesättningen två rekryteringsavdelningar för uppfödning av gyltor. Varje avdelning hyser 5-6 åldersgruppen med 2 boxar per åldersgrupp. När gyltorna är veckors gamla görs ett ytterligare urval och 12 av de 20 gyltorna fortsätter som rekryteringsdjur. 7

8 Integrerad produktion 5a 5b 4a 0 107,20 m 3a 4b 3b 4c 0 Personal och serviceutrymmen 01 Betäckningsavdelning med djupströbädd 3c 4d 2 Dräktighetsavdelning 3 Grisningsavdelning 0 04 Tillväxtavdelning Resursavdelning Upplägget är baserat på 8 st slaktgrisavdelningar där gyltor hämtats ut vid veckors ålder. 44,6 meter 8

9 Smågris produktion 44,60 meter 5a 0 0 5b 4a Personal och serviceutrymmen 01 3a 4b Betäckningsavdelning med djupströbädd 2 Dräktighetsavdelning 3 59,25 meter 3b 4c Grisningsavdelning 04 Tillväxtavdelning 3c 4d 5 Resursavdelning 12 meter 0 6 Avdelning för växande suggor a 6b 33,80 meter 9 66,05 meter

10 Råd och anvisningar för egen rekrytering med alternerande återkorsning Urvalsprinciper av moderdjur finns beskrivna i Handbok rekryteringsdjur Gris av Maria Malmström, LRF Konsult Urval av gyltmödrar Gyltmödrar semineras med Lantras eller Yorkshire beroende på faderras (alternerande återkorsning). I modellbesättningarna väljs 15 % av suggruppen till gyltmödrar vilket betyder det 6-7 suggor per grupp. Andel gyltor som ska grisa Antalet gyltor som behöver grisa in beräknas vara minst 22 % av antalet suggor i gruppen. I modellbesättningarna blir det 9-10 gyltor som ska grisa in per suggrupp. Inmärkning Vid inmärkning ska gyltorna ha godkänt antal spenar samt vara av normal storlek. Urval och märkning sker normalt före avvänjning, vid ca 4 veckors ålder. Märk in dubbelt så många gyltor som ska grisa in. Om antalet gyltor kan utjämnas mellan grupperna, beror på intervallet mellan grisningar. I modellbesättningarna blir det ca 20 gyltämnen per grupp. 10 Fodertilldelning Lantmännen rekommenderar fri utfodring av gyltorna fram till ca 40 kg levande vikt. Upp till kg går gyltorna tillsammans med övriga smågrisar och får smågrisfoder fram till flyttning. Från 40 kg till betäckning vid kg levande vikt utfodras 2-2,5 kg suggfoder (25-32 Mj/dag). Gyltorna ska inte växa för fort, utan vara dagar vid betäckning. För att ge gyltor de förutsättningar som behövs för hög livstidproduktion, är det olämpligt att utfodra med slaktsvinsfoder från kg kroppsvikt. Var observant på att gyltorna ska vara i bra hull under hela uppfödningstiden. Första sortering När gyltorna lämnar tillväxtstallet sker den första sorteringen. Normalt sorteras % bort på grund av någon exteriör avvikelse. Det finns oftast inte något behov av ytterligare sortering i detta skede. Andra sortering den viktigaste Den andra sorteringen sker vid normal slaktvikt eller före tömning av slaktgrisavdelningen. Kontrollera gyltornas utveckling, exteriör och gör en extra kontroll av spenar. I normalfallet behövs en reserv av gyltor, för att få full beläggning i besättningen. Vi rekommenderar att välja 25 % extra gyltor jämfört med behovet. I modellbesättningarna blir det 12 gyltor per grupp. Slutsortering Gyltor som inte visar brunst i tid trots brunstkontroll och stimulering skall slaktas ut. Gyltor som löper om mer än en gång skall också slaktas. Det är viktigt att kunna göra detta då man annars avlar på djur med sämre egenskaper. Danska rekommendationer Generellt i Danmark är den rekommenderade andelen gyltmödrar lägre än den här angivna. I praktiken innebär det att mellan 5-10 % av suggorna i varje grupp utses till gyltmödrar. Behovet av ingrisade gyltor beräknas vara lika stort som de här rekommenderade, dvs gyltor per suggrupp. Andelar som normalt sorteras bort: 30 % sorteras bort mellan 12 och 22 veckors ålder. 10 % sorteras bort mellan 22 veckors ålder och första betäckning. Detta skulle i modellbesättningarna motsvara ett behov av 16 gyltor vid 12 veckors ålder. Danska rekommendationer enligt föredrag av Michael Holm, Dansk Griseproduktion och Bo Vamdal, 3C Agro (2007).

11 Internt och externt smittskydd Hälsoläget inom svensk grisuppfödning är jämförelsevis gott. Uppfödningen är fri från flera allvarliga virussjukdomar som PRRS (Porcine reproductive and respiratoric disease), AD (Aujeskis disease) och TGE (transmissible gastroenterit). Olika smittämnen ställer olika krav på smittskydd. Typ av smittämne, hur smittsamt det är, hur smittöverföring sker samt smittämnets överlevnad i miljön är faktorer som måste beaktas vid etablering av ett effektivt och bra smittskydd. Konsekvenserna av en smitta blir ofta allvarliga, vanligen i form av produktionsstörningar. Stamping out kan bli aktuellt om det är en för landet ny smittsam sjukdom (t.ex. PRRS) och innebär att gårdens alla smittade och misstänkt smittade djur måste avlivas. Ytterligare och mer detaljerad information finns i broschyren Smittskydd på gårdsnivå, Grisgårdens smittskydd, Svenska Djurhälsovården. Internt smittskydd Grundregeln för en sektionerad grisuppfödning är att alla grisar ska födas upp enligt principen allt in/allt ut. Verkligheten stämmer inte alltid med teorin. Grisar som föds sent i gruppen, grisar som får dåligt med di eller drabbas av sjukdom blir eftersatta och gruppen kan bli ojämn. Erfarenhetsmässigt utgör dessa grisar minst 10 % av gruppen vid avvänjningen. För att hantera detta med bibehållet smittskydd krävs en eller flera restavdelningar. För att effektivt bryta smittvägar och sänka smittrycket i miljön måste en sektionerad omgångsuppfödning kompletteras med tvätt av stallavdelningar mellan varje omgång. Ur en hygienisk synvinkel är det viktigt att stallet är utformat så att skrymslen och vrår undviks. Byggnader, stall och inredningsmaterial skall vara lätta att tvätta och hålla rena. Efter tvätt och desinfektion är det viktigt med upptorkningen. I planering av djurflöde ska en tomtid på 7 dagar eftersträvas. Vid en snabb och effektiv upptorkning kan tomtiden med hänsyn till colibakteriers överlevnad i miljön kortas något. Ett gott smittskydd inom besättningen innebär att djurförflyttningar görs korrekt. Det betyder att djur inte ska drivas genom avdelningar med djur tillhörande en annan omgång eller grupp. Djurflödet ska ske i en riktning, från yngre till äldre. 11

12 TIPS Bygg restavdelning. Tvätt, desinfektion och upptorkning av stallavdelningar mellan omgångar. Allt in/allt ut ska tillämpas. Placera stallavdelningarna smittskyddsmässigt korrekt. Sköt om de yngsta grisarna först och arbeta uppåt i åldrarna. Ha separata redskap och skor i de olika avdelningarna. Stöveltvätt ska finnas tillgänglig på strategiska platser. Klädbyte och handtvätt ska göras mellan de olika kategorierna grisar. Det ska finnas möjligheter till handtvätt i anslutning till varje avdelning. Externt smittskydd Smitta kan komma in i besättningen på olika sätt som via inköp av grisar, via sperma, transportbilar, personal, besökare, andra djur eller med foder, strömedel och vatten. Vissa smittämnen kan också spridas med vinden t ex virus och mycoplasma. Det är mycket viktigt att smittskyddsbarriärer tillämpas på gårdsnivå. Karantän Syftet med en karantän är att upptäcka eventuell sjukdom hos inköpta djur, avslöja smittbärare och stoppa smittspridning till den egna besättningen. Den tillåter också att inköpta djuren i lugn och ro få ta igen sig efter flyttstressen utan att samtidigt behöva utsättas för ny smitta. Vid egen rekrytering gäller detta för galtar. Karantänen ska vara helt avskild från den övriga besättningen. Den ska ha separat ventilations- och gödselhantering. Ingen direktpassage (t.ex. dörr) får finnas mellan karantänen och den egna besättningen. Vid nybyggnation rekommenderas ett avstånd på minst 100 meter mellan karantän och den övriga besättningen. Djuren i karantänen ska skötas separat vilket innebär separata redskap och att kläd- och skobyte ska ske i anslutning till karantänen. TIPS Bygg karantänen minst 100 m från besättningen I karantänen ska principen allt in/ allt ut tillämpas. Karantänen ska lätt kunna tvättas och desinficeras mellan omgångarna. Vistelsetiden i karantänen ska vara minst tre veckor. Det ska finnas tvättmöjligheter med handdesinfektion i karantänen. 12

13 Utlastning av djur Syftet är att förhindra smittöverföring från grisar, gödsel och luft i transportbilar till den egna besättningen. För ett optimalt skydd krävs både utlastningssluss och utlastningsrum. För att göra leveransen skonsam för grisarna, rationell för leverantören och transportören samt säker ur smittspridningssynpunkt krävs avskilda eller avskiljbara utlastningsutrymmen som är lätta att rengöra samt att transportören inte får gå in i stallet. Utlastning av djur ska gå till så att ingen direkt eller indirekt kontakt mellan transportbil och besättning sker. Inget luftflöde från bilen in i stallet får ske. Om utlastningen ska ske i omgångar måste det finnas en rimlig möjlighet till luftsluss mellan bil och besättning. En tydlig gräns mellan arbetsytor för transportör respektive gårdens personal måste finnas. Utlastningsutrymmen som varit i kontakt med transportbil ska tvättas och desinficeras omedelbart efter utförd utlastning. En utlastningsvagn kan vara ett bra alternativ. Ur smittskyddssynpunkt är detta mycket fördelaktigt då lastning på bilen kan göras väl avskilt från besättningen. Utlastningsvagnen ska tvättas och desinficeras efter varje utförd lastning. TIPS Ingen kontakt mellan bil och besättning får förekomma. Undvik luftflöde från bil till besättning. Tvätta och desinficera utlastning efter avslutad utlastning. Använd utlastningsvagn. Vägar för transportbilar bör inte korsa besättningens interna vägnät. Kadaver läggs i en tunna som kan tillhandahållas av transportföretaget. Döda smågrisar kan förvaras i frysbox. Körvägar till och från samt inom gården En grundregel är att vägar för gårdens fordon och vägar för utifrån kommande fordon inte ska korsa varandra. Detta för att undvika smittspridning via däck och hjulhus från andra gårdar in i besättningen. De vanligast förekommande transporterna till och från gården är foderleveranser och hämtning av djur. Tillfartsvägarna för dessa leveranser bör alltså placeras i besättningens periferi. Vägarna ska vara lätt framkomliga. Bilarna ska inte behöva köra över eller genom ett gödselbemängt område för att nå utlastningsutrymmet. TIPS Rita ut en situationsplan för att överskådligt se vägarna 13

14 Personal och besökare För att personal, veterinärer, rådgivare, hantverkare och andra besökare inte ska dra in smitta i besättningen är det viktigt att de kan byta kläder och skor samt tvätta händerna innan de kommer in i besättningen. För att detta ska ske på ett smittskyddsmässigt korrekt sätt ska det finnas en personsluss mellan yttervärld och besättning. STALLET TIPS Stoppskyltar ska finnas på ytterdörrar. På denna ska det finnas telefonnummer till djurägaren eller djurskötaren. Tydlig gräns mellan ren och oren zon. Besättningen ska vid externa besök tillhandahålla rena skyddskläder och skor eller stövlar. DUSCH DUSCH WC WC ENTRÈ Karenstid Med karenstid i detta fall menas den tid som måste förflyta efter kontakt med utländska djur eller djurbesättningar innan kontakt med svenska besättningar får ske. Efter utlandsvistelse gäller en karenstid på 48 timmar. Vid besök i områden med muloch klövsjuka är motsvarande tid fem dygn. För utländska besökare krävs samma karenstider. Vid utländska besök ska besökaren fylla i ett Visitor`s certificate* där de intygar att ingen kontakt med grisar har förekommit inom stipulerad tid. *Finns på:www.svdhv.org 14

15 Gyltans första år Födelse Avvänjning Flytt till slaktstall alt gyltstall Flytt och galtkontroll 1:a brunst 2:a brunst Dräktighetskoll Dräktighetskoll Ingrisning 12 mån ] ] ] Semin 1 mån Hantering av gyltor för hög livstidsproduktion Arbetsinstruktion: Vid flyttning av gyltämnen till slaktgrissavdelning placeras de tillsammans i separata boxar i respektive avdelning. Strikt omgångsuppfödning gäller. Vid ca 5 månaders ålder flyttas gyltorna till betäckningsavdelningen. Här startar brunstkontrollen med galt för att få en tidig könsmognad. Vid en levande vikt på minst 130 till 140 kg och minst en dokumenterad brunst är gyltorna betäckningsklara. För att synkronisera brunsterna kan gyltorna omgrupperas. Det ska det ha gått minst 12 dagar sedan gyltan senast visade brunst. Gyltan utfordras enligt modell fri utfordring (flushing) från och med dag 12 fram till seminering. Noggrann brunstkontroll med galt två gånger dagligen. Några dagar före förväntad tredje brunst flyttas gyltorna in i själva semineringsboxen med brunstbelysning (minst 200 lux). Noggrann brunstkontroll med galt två gånger dagligen. Galten tas fram i galtboxen vid brunstkontroll och seminering. När gruppen är färdigseminerad flyttas den in i en av dräktighetsboxarna. Brunstkontroller utförs efter 3 veckor med galt för att kontrollera eventuella omlöp. Gyltor som löper om flyttas inte, utan semineras i sin grupp. Seminera även dessa med galtkontakt. Dräktighetskontrollera 4 veckor efter seminering. Om det finns plats flyttas tomma gyltor samman med nästa grupp som ska semineras för att få maximal brunststimulering. Högdräktiga gyltor flyttas var annan vecka till grisningsavdelning. 15

16 Hur uppnås ett gott resultat? För att få ett bra resultat måste kunskaper om brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning och djurens sexuella beteende i praktisk grisskötsel kunna utnyttjas! Arbetsrutiner måste planeras på rätt sätt och det finns flera olika bra praktiska lösningar på betäckningsavdelningar. Nedan tas de viktigaste upp gällande brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning och djurens sexuella beteende. TÄNK PÅ ATT Suggornas livstidsproduktion påverkas av ingrisningsålder. Omfattande franska studier visar att ingrisning vid cirka 12 månaders ålder ger den bästa livstidsproduktionen. De gyltor som var yngre och äldre vid ingrisning hade ett sämre livstidsresultat mätt som antal producerade smågrisar per suggliv. Gällande riktlinjer är att gyltor vid betäckning ska vara 7 till 8 månader gammal, väga cirka 130 kg och vara yppiga. (18 till 20 mm sidspäck vid ekolodning). undvika framtida problem med sena brunster efter avvänjningen. Tidigt könsmogna gyltor får bra könsfunktion även som suggor. Gyltornas brunst Gyltan måste passera ett antal tröskelvärden för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa. Därefter är gyltan känslig för yttre stimuli såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli, gyltor som föds upp utan galtkontakt är cirka 30 dagar senare könsmogna än gyltor som föds upp i närvaro av galt. Galten ska flyttas in till gyltorna vid cirka 5 månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och t.o.m. förskjuta könsmognaden. Det finns samband mellan en tidig könsmognad och förmåga att visa brunst efter första avvänjning. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjning och brunst som förstagrisare, oavsett vilket brunstnummer som väljs för första betäckning. Det finns även samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst hade en lång och intensiv förbrunst vid brunsten efter första avvänjningen. Slutsatsen är att inte använda gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) till avel för att En gylta är könsmogen när den visar sin första brunst och har ägglossning. Normalt omfattar brunstcykeln 21 dagar (18 24). Förbrunstens längd varierar men är i medeltal två till tre dagar och ståbrunstens längd är vanligen två dagar. Förbrunstens längd påverkas av olika faktorer, däremot är ståbrunstens längd mer stabil. Gyltor har längre förbrunst än suggor. Förbrunstens längd påverkas också av brunstnumret, här finns även en skillnad mellan renrasiga gyltor och hybridgyltor. Renrasiga Yorkshire gyltor har en kortare förbrunst från och med andra brunst, hybridgyltor 16

17 har en kortare förbrunst från och med tredje brunst. Den vanligaste orsaken till bristande brunst hos gyltor är försenad könsmognad. Därför är det viktigt att känna till vad som påverkar könsmognadens inträde hos gyltor. När gyltor släpps ihop i grupper uppstår aggressioner och rangordningslagsmål. Beroende på hur och när grupperingen utförs, inhysningsmiljö, boxstorlek samt gruppens storlek och sammansättning kan grupperingen vara mer eller mindre belastande för djuren. Det är nödvändigt att ta hänsyn till kondition, ålder och vikt när djuren grupperas. Ju mer konkurrenspräglad boxen är, ju viktigare är det att ta hänsyn till detta. Omgruppering kan vara positiv och stimulera brunsten om stressen upplevs som positiv stress. Stressen kan bli negativ om det inte finns flyktvägar i samband med grupperingen. För detta har inhysningssystemet stor betydelse. En box med gemensam utfodring är mer konkurrenspräglad än en box med enskild utfodring. Brunstkontrollen Gyltans brunst syns genom att vulvan blir röd och svullen. Gyltorna blir oftast mer aktiva och rider på varandra men kan även få minskad matlust. Gyltorna kan också precis som suggorna få fladdrande öron och ha typiska brunstmorrningar. Gruppgående gyltor visar oftast mycket tydliga brunstsymtom. Arbetet måste planeras så att de tydliga symtomen avslöjas genom att gyltorna visar ståreflex vid brunstkontroll. Det bästa resultatet fås när varje gylta kan kontrolleras individuellt. Detta kan lösas på olika sätt. Antingen används en speciell semineringsplats med galtkontakt dit gyltorna förs eller så kan galten tas till gyltgruppen i en separat galtbox så att de får trynkontakt. En individuell brunstkontroll är inte alltid praktiskt möjlig i alla system, speciellt när det är stora grupper. Trots detta är det speciellt viktigt att brunstkontrollera lågrankade gyltor individuellt. Ta ut dessa gyltor ur boxen till en speciell semineringsbox. Det är också viktigt att planera galtanvändningen. När gyltorna ska semineras bör galten inte stimulera för många gyltor åt gången. Gyltorna ska semineras medan de har ståreflex. Ståreflexen är en nervös reflex och när den är utlöst tar det en stund innan gyltan kan visa ståreflex igen. Hygienen i samband med seminering är också viktig för ett gott resultat. En förutsättning för omgångsgrisning är att mer eller mindre stora grupper avvänjs samtidigt. Suggorna ska därefter brunstkontrolleras och semineras samtidigt. De djur som är svårast att passa in i grupperna är gyltor och förstagrisare (ungsuggorna). Det är svårt men inte omöjligt att få ett visst antal gyltor att visa brunst samtidigt. Gyltor blir stimulerade att visa brunst av den stress som omgruppering och flyttning innebär. Det starkaste stimuli som utlöser det sexuella beteendet hos djur där handjur lever skilda från hondjuren stora delar av året sker i samband med konfrontationen. Detta utnyttjas i de svenska gruppsystemen för att synkronisera gyltor och suggor. 17

18 Semineringstidpunkt Gyltors ståbrunst varierar i längd, därför är det säkrast att seminera så fort gyltan visar ståbrunst. Därefter skall hon semineras två gånger om dagen, med minst 10 timmar mellan semineringarna och semineras till dess ståbrunsten är över. Ägglossningen sker i slutet av ståbrunsten (när 2/3 av ståbrunsten är över). Spermierna beräknas överleva 20 till 24 timmar i livmodern och de behöver cirka 4 till 5 timmar i livmodern för att bli befruktningsdugliga. Därför bör semineringen ske 0 till 15 timmar före ägglossningen. Galtens närvaro vid semineringen har även betydelse för spermatransporten i livmoder och äggledare och för själva ägglossningen. Som en huvudregel ska brunstkontrollen ske två gånger per dag. Hur ska då rutinerna för kontroll av omlöp och tomma gyltor ske? Det minsta man kan göra är att gå runt med galt i gångarna. Det är det absolut nödvändigt att ha en väl fungerande dräktighetskontroll. TIPS OCH RÅD Föd upp gyltor med galt från ca 5 månaders ålder. Brunstkontrollera!! Gyltor visar brunst med 3 veckors intervall. Betäck tidigast på andra brunst! Ungsuggor ska ha fri utfodring under den första digivningen. Gruppera om möjligt ungsuggor och lågt rankade suggor för sig vid avvänjning. Gör en noggrann individuell brunstkontroll av varje gylta/sugga, använd galten! Gyltor/suggor ska fodras enskilt i ätbås om möjligt. Gyltor/suggor ska helst inhysas lösgående i halmrika system Det ska finnas reservboxar för att inhysa udda och sjuka gyltor/suggor. Hygienen ska vara god! 18

19 ammanfattning Gyltorna är besättningens framtid och därför fodrar både tid och kunskap. Många viktiga faktorer ska samverka för att nå ett lyckat resultat. Här behandlas platsbehov, byggnadslösningar, logistik, smittskydd samt reproduktion med målsättning att nå hög livstidsproduktion för besättningens suggor. Byggnadslösningar för att rymma ovan nämnda djur behövs i en anläggning för integrerad produktion: 1 betäckningsavdelning, 2 dräktigshetsavdelningar, 3 grisningsavdelningar, 4 tillväxtavdelningar, 2 resursavdelningar samt 8 slaktgrisavdelningar. Byggnadslösningarna är endast exempel. Vi rekommenderar i första hand att dräktiga suggor bör inhysas på djupströ. Smittskydd består av internt- och externt smittskydd. Logistik beskriver djurflödet i anläggningar. Behovet av ingrisade gyltor måste beräknas noggrant samt urvalskriterierna inverkar naturligtvis på platsbehovet. Urvalet är viktigt för vilka djur som ska bli gyltmödrar och rekryteringsdjur. Välj 15 % av suggruppen till gyltmödrar. Märk in dubbelt så många gyltor som ska grisa in. Vid första sorteringen efter tillväxtperioden, sorteras normalt mellan % bort. Vid den andra och viktigaste sorteringen rekommenderas att behålla 25 % extra gyltor jämfört med behovet. Platsbehovet i modellbesättningarna är beräknat med 462 SIP (suggor i produktion), 11 grupper, 42 suggor per grupp och 5 veckors digivning. Grisning sker varannan vecka. Det kan finnas behov av en femte tillväxtavdelning istället för två resursavdelningar. 19 För internt smittskydd är grundregeln en sektionerad produktion där alla grisar föds upp enligt principen allt in/allt ut. All gyltuppfödning ska vara sektionerad och bedrivas omgångsvis! Gyltor kan födas upp i slaktgrisstall under förutsättning att strikt sektionering, strikt omgångsproduktion och bra hygienrutiner tillämpas. Externt smittskydd - smitta kan komma in i besättningen via inköp av grisar, med sperma, transportbilar, personal, besökare, andra djur samt via foder, strömedel och vatten. Reproduktion med bra resultat förutsätter tillämpad kunskap om brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning samt gyltors brunstbeteende Det är fullt möjligt att synkronisera gyltor i önskade suggrupper. Praktiska lösningar presenteras hur arbetet med gyltorna kan utföras. Med hänsyn tagit till ovan nämnda faktorer finns presenterat layout på hur olika avdelningar kan placeras i en huskropp. Här rekommenderas att personal- och veterinärrum samt service- och restutrymmen ska finnas i mitten av huskroppen.

20 Broschyren är framtagen

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Smittskydd på gårdsnivå. Grisgårdens smittskydd

Smittskydd på gårdsnivå. Grisgårdens smittskydd Smittskydd på gårdsnivå Grisgårdens smittskydd 1 Innehåll Inledning... 3 Externt smittskydd Lokalisation...5 Karantän...7 Utlastningssystem...9 Personsluss... 13 Andra djur... 16 Foder och vatten...18

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Krav. för frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Observera att för anslutning till SPETS ska även kraven för GRUND vara uppfyllda.

Krav. för frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Observera att för anslutning till SPETS ska även kraven för GRUND vara uppfyllda. Sidan 1 av 7 Krav för frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris Observera att för anslutning till ska även kraven för vara uppfyllda. Omfattning Vid anslutning ska samtliga grisar som av

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken:

Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken: Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken: Hur gammal är du? Ange vilket åldersintervall (siffror i år) du befinner dig

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2.1 Kunnande som visats i yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur 2.2 Examensdelarna består av en obligatorisk

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska kunna

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för slaktgrisproducent som föder upp slaktgrisar i specialiserade eller integrerade besättningar och som

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

Smittsäkrad besättning är igång! Utgångspunkter. Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt

Smittsäkrad besättning är igång! Utgångspunkter. Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt Smittsäkrad besättning är igång! Anita Jonasson Djurslagschef Djurhälsoveterinär nöt ä Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt Utgångspunkter Kunskap och motivation:

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion Jordbruksinformation 2-2013 Vägen till ekologisk grisproduktion Text: Camilla Svensson Länsstyrelsen Västra Götalands län, Stina Stabo HS konsult, Ingela Löfquist HS Kristianstad, i samarbete med Niels

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

VAD HÄNDER MED DITT STO? -PÅ MARKEBÄCKS SEMINSTATION

VAD HÄNDER MED DITT STO? -PÅ MARKEBÄCKS SEMINSTATION Seminsäsongen 2010 VAD HÄNDER MED DITT STO? -PÅ MARKEBÄCKS SEMINSTATION Markebäcks Seminstation Vet. Lotten Bäckgren Vägen från att man bestämmer sig för att betäcka sitt sto till dess man får ett föl

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata.

8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. 8. Suggdata De flesta av de utdatalistor och inmatningslistor som används i det dagliga arbetet finns under menyrubriken Suggdata. När man klickar på Suggdata visas bild 8-1. Bild 8-1. Menypunkter under

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går!

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest

Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest JORD OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 12/16 Datum Dnr 8.9.2016 1078/01.04/2016 Ikraftträdelse och giltighetstid 26.9.2016 tills vidare Ändrar Jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.

Vill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning. 12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska kunna

Läs mer

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr 1-2010. Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion

Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion Nr 31. Juni 2004 Arbetstidsåtgång i svensk grisproduktion Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök, 532 89 Skara Zeljko Susic, Svenska Lantmännen, 630 80 Eskilstuna Nils Lundeheim, Institutionen

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 - FODERKURVOR... 2 Verksamhetsområde.... 2 Öppna översikt foderkurva.... 3 Öppna Foderkurva.... 4 Öppna grafisk foderkurva.... 4 Öppna använd Foderplan... 5 Upprätta foderkurva.... 6 Definiera ny Foderkurva....

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Analys av improduktiva dagar och omlöp

Analys av improduktiva dagar och omlöp Analys av improduktiva dagar och omlöp Innehåll SUGGOR Vilken är omlöpsprocenten under en viss period? 2 Hur är fördelning mellan jämna och ojämna omlöp? 2 När uppstod omlöpen? 3 Vilka suggor betäcktes

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer