Planera för egen rekrytering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planera för egen rekrytering"

Transkript

1 Planera för egen rekrytering

2 Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion (sid 6-7) Planritningar (sid 8-9) Råd och anvisningar för egen rekrytering med alternerande återkorsning (sid 10) Urval av gyltmödrar Andel gyltkullar som ska grisa in Inmärkning Fodertilldelning Första sortering Andra sortering den viktigaste Slutsortering Danska rekommendationer Internt och externt smittskydd (sid 11-14) Internt smittskydd Externt smittskydd Karantän Utlastning av djur Körvägar till och från samt inom gården Personal och besökare Karenstid Hantering av gyltor för hög livstidsproduktion (sid 15-18) Arbetsinstruktion Hur uppnås ett gott resultat Gyltornas brunst Brunstkontrollen Seminationstidpunkt Tips och råd Sammanfattning (sid 19) Vi som utarbetat denna broschyr är Conny Nyhlin, LRF Konsult Maria Kihlstedt, Konsult Grisproduktion Carl-Johan Ehlorsson, Svenska Djurhälsovården Lena Eliasson Selling, Svenska Djurhälsovården Annika Engquist, Svenska Pig Malin Nordin, Svenska Pig Lotta Pettersson, Svenska Pig Barbro Mattsson, Svenska Pig 2

3 I nledning Rekryteringsdjuren är besättningens framtid och fodrar speciell uppmärksamhet. Antalet besättningar med alternerande återkorsning som enda rekryteringsmetod ökar. Motiven till egen rekrytering varierar men den främsta orsaken är önskan att sluta besättningen för att minimera risken att få in smittor i besättningen. Inköp av djur är den största riskfaktorn för smittspridning till en besättning. I broschyren har fokus lagts på ett antal frågeställningar gällande egen rekrytering som brukar förekomma i samband med ny eller ombyggnationer. Avsnitten är fristående där platsbehov, logistik, smittskydd och reproduktion behandlas. Målsättningen är en minskad utslagning av suggor i förtid och därmed en ökad livstidsproduktion. Avsikten med denna skrift är att underlätta att planera för egen rekrytering. Här har valts att arbeta med två modellgårdar, en med integrerad produktion och en med smågrisproduktion. Antalet gyltmödrar och inmärkta gyltämnen är valda med viss marginal för att inte riskera tomma suggplatser. 3

4 Integrerad produktion, flödesschema 2 1 Växande gyltor 3a 3b 3c Obetäckta/ betäckningsfärdiga gyltor 4a 4b 4c 4d 5a 5b 6a 6e 6b 6f 6c 6g 6d 6h Avdelningsbeskrivning 1 Betäckningsavdelning med 5 åldersgrupper obetäckta gyltor 2 Dräktighetsavdelning 3a-c Grisningsavdelning (3 st) 4a-d Tillväxtavdelning (4 st) 5a-b Resursavdelning för underviktiga smågrisar (2 st) 6a-h Slaktgrisavdelning (8 st) 4

5 Integrerad produktion, beräkning av platsbehov vid egen rekrytering med 462 suggor i produktion Förutsättningar: 11 grupper 5 veckors digivning 42 suggor per grupp 6-7 suggor per grupp väljs ut som moderdjur till den egna rekryteringen. 20 utvalda gyltämnen märks upp per grupp. Dessa fördelas på två boxar och får följas åt genom tillväxt- och slaktgrisleden. När gyltorna är veckor gamla görs ytterligare ett urval och 12 av de 20 gyltorna fortsätter som rekryteringsdjur. De flyttas från slaktgrisavdelningen till besättningens betäckningsavdelning. Beroende på den integrerade besättningens smittryck i slaktgrisstallarna, kan det finnas skäl att isolera och slussa in gyltorna från slaktgrisavdelningarna till betäckningsavdelningen. Inslussningen skall ske i en från suggstallet skild karantän. I karantänen ska tillämpas allt in/allt ut. Det kan därför vara lämpligt att flytta in gyltor från flera ålderskategorier vid ett och samma tillfälle. Gyltorna skall isoleras från andra växande grisar och på så sätt ska infektioner som de bär på hinna läka ut. Dessutom undviker gyltorna också att bli nysmittade med olika infektionsämnen. Under perioden fram till betäckning vid veckors ålder finns möjlighet för ytterligare urval. Målsättningen är att 9-10 gyltor blir konstaterat dräktiga. Jämfört med en integrerad besättning med inköpta obetäckta gyltor, krävs inga ytterligare boxutrymmen vid egen rekrytering. Skillnaden utgörs av de 20 boxplatserna i respektive slaktgrisavdelning som utnyttjas för den egna rekryteringen i stället för till slaktgrisar. Att utfodra gyltor med slaktgrisfoder efter kg levande vikt är olämpligt. Växande gyltor ska utfodras med suggfoder. Det kan eventuellt lösas med dubbla foderslingor i slaktgrisavdelningarna till gyltboxarna. 5

6 Smågrisproduktion, flödesschema 2 6a 6b 1 Växande gyltor Obetäckta/ betäckningsfärdiga gyltor 3a 3b 3c 4a 4b 4c 4d 5a 5b Avdelningsbeskrivning 1 Betäckningsavdelning med 3 åldersgrupper obetäckta gyltor 2 Dräktighetsavdelning 3a-c Grisningsavdelning (3 st) 4a-d Tillväxtavdelning (4 st) 5a-b Resursavdelning för underviktiga smågrisar (2 st) 6a-b Avdelning för växande gyltor (2 st) 6

7 Smågrisproduktion, beräkning av platsbehov vid egen rekrytering med 462 suggor i produktion Förutsättningar: 11 grupper 5 veckors digivning 42 suggor per grupp 6-7 suggor per grupp väljs ut som moderdjur till den egna rekryteringen. 20 utvalda gyltämnen märks upp per grupp. Dessa fördelas på två boxar och får följas åt genom tillväxtledet. Efter tillväxtstadiet vid ca 12 veckors ålder, flyttas gyltorna till någon av de två speciella avdelningarna för växande rekryteringsdjur. Dessa rymmer tillsammans åldersgrupper. Varje åldersgrupp inhyses i vardera två boxar. De 12 gyltorna flyttas till besättningens betäckningsavdelning vid veckors ålder. Därefter finns ytterligare möjlighet för urval. Målsättningen är att 9-10 gyltor blir konstaterat dräktiga. Till skillnad från en helintegrerad besättning krävs för smågrisbesättningen två rekryteringsavdelningar för uppfödning av gyltor. Varje avdelning hyser 5-6 åldersgruppen med 2 boxar per åldersgrupp. När gyltorna är veckors gamla görs ett ytterligare urval och 12 av de 20 gyltorna fortsätter som rekryteringsdjur. 7

8 Integrerad produktion 5a 5b 4a 0 107,20 m 3a 4b 3b 4c 0 Personal och serviceutrymmen 01 Betäckningsavdelning med djupströbädd 3c 4d 2 Dräktighetsavdelning 3 Grisningsavdelning 0 04 Tillväxtavdelning Resursavdelning Upplägget är baserat på 8 st slaktgrisavdelningar där gyltor hämtats ut vid veckors ålder. 44,6 meter 8

9 Smågris produktion 44,60 meter 5a 0 0 5b 4a Personal och serviceutrymmen 01 3a 4b Betäckningsavdelning med djupströbädd 2 Dräktighetsavdelning 3 59,25 meter 3b 4c Grisningsavdelning 04 Tillväxtavdelning 3c 4d 5 Resursavdelning 12 meter 0 6 Avdelning för växande suggor a 6b 33,80 meter 9 66,05 meter

10 Råd och anvisningar för egen rekrytering med alternerande återkorsning Urvalsprinciper av moderdjur finns beskrivna i Handbok rekryteringsdjur Gris av Maria Malmström, LRF Konsult Urval av gyltmödrar Gyltmödrar semineras med Lantras eller Yorkshire beroende på faderras (alternerande återkorsning). I modellbesättningarna väljs 15 % av suggruppen till gyltmödrar vilket betyder det 6-7 suggor per grupp. Andel gyltor som ska grisa Antalet gyltor som behöver grisa in beräknas vara minst 22 % av antalet suggor i gruppen. I modellbesättningarna blir det 9-10 gyltor som ska grisa in per suggrupp. Inmärkning Vid inmärkning ska gyltorna ha godkänt antal spenar samt vara av normal storlek. Urval och märkning sker normalt före avvänjning, vid ca 4 veckors ålder. Märk in dubbelt så många gyltor som ska grisa in. Om antalet gyltor kan utjämnas mellan grupperna, beror på intervallet mellan grisningar. I modellbesättningarna blir det ca 20 gyltämnen per grupp. 10 Fodertilldelning Lantmännen rekommenderar fri utfodring av gyltorna fram till ca 40 kg levande vikt. Upp till kg går gyltorna tillsammans med övriga smågrisar och får smågrisfoder fram till flyttning. Från 40 kg till betäckning vid kg levande vikt utfodras 2-2,5 kg suggfoder (25-32 Mj/dag). Gyltorna ska inte växa för fort, utan vara dagar vid betäckning. För att ge gyltor de förutsättningar som behövs för hög livstidproduktion, är det olämpligt att utfodra med slaktsvinsfoder från kg kroppsvikt. Var observant på att gyltorna ska vara i bra hull under hela uppfödningstiden. Första sortering När gyltorna lämnar tillväxtstallet sker den första sorteringen. Normalt sorteras % bort på grund av någon exteriör avvikelse. Det finns oftast inte något behov av ytterligare sortering i detta skede. Andra sortering den viktigaste Den andra sorteringen sker vid normal slaktvikt eller före tömning av slaktgrisavdelningen. Kontrollera gyltornas utveckling, exteriör och gör en extra kontroll av spenar. I normalfallet behövs en reserv av gyltor, för att få full beläggning i besättningen. Vi rekommenderar att välja 25 % extra gyltor jämfört med behovet. I modellbesättningarna blir det 12 gyltor per grupp. Slutsortering Gyltor som inte visar brunst i tid trots brunstkontroll och stimulering skall slaktas ut. Gyltor som löper om mer än en gång skall också slaktas. Det är viktigt att kunna göra detta då man annars avlar på djur med sämre egenskaper. Danska rekommendationer Generellt i Danmark är den rekommenderade andelen gyltmödrar lägre än den här angivna. I praktiken innebär det att mellan 5-10 % av suggorna i varje grupp utses till gyltmödrar. Behovet av ingrisade gyltor beräknas vara lika stort som de här rekommenderade, dvs gyltor per suggrupp. Andelar som normalt sorteras bort: 30 % sorteras bort mellan 12 och 22 veckors ålder. 10 % sorteras bort mellan 22 veckors ålder och första betäckning. Detta skulle i modellbesättningarna motsvara ett behov av 16 gyltor vid 12 veckors ålder. Danska rekommendationer enligt föredrag av Michael Holm, Dansk Griseproduktion och Bo Vamdal, 3C Agro (2007).

11 Internt och externt smittskydd Hälsoläget inom svensk grisuppfödning är jämförelsevis gott. Uppfödningen är fri från flera allvarliga virussjukdomar som PRRS (Porcine reproductive and respiratoric disease), AD (Aujeskis disease) och TGE (transmissible gastroenterit). Olika smittämnen ställer olika krav på smittskydd. Typ av smittämne, hur smittsamt det är, hur smittöverföring sker samt smittämnets överlevnad i miljön är faktorer som måste beaktas vid etablering av ett effektivt och bra smittskydd. Konsekvenserna av en smitta blir ofta allvarliga, vanligen i form av produktionsstörningar. Stamping out kan bli aktuellt om det är en för landet ny smittsam sjukdom (t.ex. PRRS) och innebär att gårdens alla smittade och misstänkt smittade djur måste avlivas. Ytterligare och mer detaljerad information finns i broschyren Smittskydd på gårdsnivå, Grisgårdens smittskydd, Svenska Djurhälsovården. Internt smittskydd Grundregeln för en sektionerad grisuppfödning är att alla grisar ska födas upp enligt principen allt in/allt ut. Verkligheten stämmer inte alltid med teorin. Grisar som föds sent i gruppen, grisar som får dåligt med di eller drabbas av sjukdom blir eftersatta och gruppen kan bli ojämn. Erfarenhetsmässigt utgör dessa grisar minst 10 % av gruppen vid avvänjningen. För att hantera detta med bibehållet smittskydd krävs en eller flera restavdelningar. För att effektivt bryta smittvägar och sänka smittrycket i miljön måste en sektionerad omgångsuppfödning kompletteras med tvätt av stallavdelningar mellan varje omgång. Ur en hygienisk synvinkel är det viktigt att stallet är utformat så att skrymslen och vrår undviks. Byggnader, stall och inredningsmaterial skall vara lätta att tvätta och hålla rena. Efter tvätt och desinfektion är det viktigt med upptorkningen. I planering av djurflöde ska en tomtid på 7 dagar eftersträvas. Vid en snabb och effektiv upptorkning kan tomtiden med hänsyn till colibakteriers överlevnad i miljön kortas något. Ett gott smittskydd inom besättningen innebär att djurförflyttningar görs korrekt. Det betyder att djur inte ska drivas genom avdelningar med djur tillhörande en annan omgång eller grupp. Djurflödet ska ske i en riktning, från yngre till äldre. 11

12 TIPS Bygg restavdelning. Tvätt, desinfektion och upptorkning av stallavdelningar mellan omgångar. Allt in/allt ut ska tillämpas. Placera stallavdelningarna smittskyddsmässigt korrekt. Sköt om de yngsta grisarna först och arbeta uppåt i åldrarna. Ha separata redskap och skor i de olika avdelningarna. Stöveltvätt ska finnas tillgänglig på strategiska platser. Klädbyte och handtvätt ska göras mellan de olika kategorierna grisar. Det ska finnas möjligheter till handtvätt i anslutning till varje avdelning. Externt smittskydd Smitta kan komma in i besättningen på olika sätt som via inköp av grisar, via sperma, transportbilar, personal, besökare, andra djur eller med foder, strömedel och vatten. Vissa smittämnen kan också spridas med vinden t ex virus och mycoplasma. Det är mycket viktigt att smittskyddsbarriärer tillämpas på gårdsnivå. Karantän Syftet med en karantän är att upptäcka eventuell sjukdom hos inköpta djur, avslöja smittbärare och stoppa smittspridning till den egna besättningen. Den tillåter också att inköpta djuren i lugn och ro få ta igen sig efter flyttstressen utan att samtidigt behöva utsättas för ny smitta. Vid egen rekrytering gäller detta för galtar. Karantänen ska vara helt avskild från den övriga besättningen. Den ska ha separat ventilations- och gödselhantering. Ingen direktpassage (t.ex. dörr) får finnas mellan karantänen och den egna besättningen. Vid nybyggnation rekommenderas ett avstånd på minst 100 meter mellan karantän och den övriga besättningen. Djuren i karantänen ska skötas separat vilket innebär separata redskap och att kläd- och skobyte ska ske i anslutning till karantänen. TIPS Bygg karantänen minst 100 m från besättningen I karantänen ska principen allt in/ allt ut tillämpas. Karantänen ska lätt kunna tvättas och desinficeras mellan omgångarna. Vistelsetiden i karantänen ska vara minst tre veckor. Det ska finnas tvättmöjligheter med handdesinfektion i karantänen. 12

13 Utlastning av djur Syftet är att förhindra smittöverföring från grisar, gödsel och luft i transportbilar till den egna besättningen. För ett optimalt skydd krävs både utlastningssluss och utlastningsrum. För att göra leveransen skonsam för grisarna, rationell för leverantören och transportören samt säker ur smittspridningssynpunkt krävs avskilda eller avskiljbara utlastningsutrymmen som är lätta att rengöra samt att transportören inte får gå in i stallet. Utlastning av djur ska gå till så att ingen direkt eller indirekt kontakt mellan transportbil och besättning sker. Inget luftflöde från bilen in i stallet får ske. Om utlastningen ska ske i omgångar måste det finnas en rimlig möjlighet till luftsluss mellan bil och besättning. En tydlig gräns mellan arbetsytor för transportör respektive gårdens personal måste finnas. Utlastningsutrymmen som varit i kontakt med transportbil ska tvättas och desinficeras omedelbart efter utförd utlastning. En utlastningsvagn kan vara ett bra alternativ. Ur smittskyddssynpunkt är detta mycket fördelaktigt då lastning på bilen kan göras väl avskilt från besättningen. Utlastningsvagnen ska tvättas och desinficeras efter varje utförd lastning. TIPS Ingen kontakt mellan bil och besättning får förekomma. Undvik luftflöde från bil till besättning. Tvätta och desinficera utlastning efter avslutad utlastning. Använd utlastningsvagn. Vägar för transportbilar bör inte korsa besättningens interna vägnät. Kadaver läggs i en tunna som kan tillhandahållas av transportföretaget. Döda smågrisar kan förvaras i frysbox. Körvägar till och från samt inom gården En grundregel är att vägar för gårdens fordon och vägar för utifrån kommande fordon inte ska korsa varandra. Detta för att undvika smittspridning via däck och hjulhus från andra gårdar in i besättningen. De vanligast förekommande transporterna till och från gården är foderleveranser och hämtning av djur. Tillfartsvägarna för dessa leveranser bör alltså placeras i besättningens periferi. Vägarna ska vara lätt framkomliga. Bilarna ska inte behöva köra över eller genom ett gödselbemängt område för att nå utlastningsutrymmet. TIPS Rita ut en situationsplan för att överskådligt se vägarna 13

14 Personal och besökare För att personal, veterinärer, rådgivare, hantverkare och andra besökare inte ska dra in smitta i besättningen är det viktigt att de kan byta kläder och skor samt tvätta händerna innan de kommer in i besättningen. För att detta ska ske på ett smittskyddsmässigt korrekt sätt ska det finnas en personsluss mellan yttervärld och besättning. STALLET TIPS Stoppskyltar ska finnas på ytterdörrar. På denna ska det finnas telefonnummer till djurägaren eller djurskötaren. Tydlig gräns mellan ren och oren zon. Besättningen ska vid externa besök tillhandahålla rena skyddskläder och skor eller stövlar. DUSCH DUSCH WC WC ENTRÈ Karenstid Med karenstid i detta fall menas den tid som måste förflyta efter kontakt med utländska djur eller djurbesättningar innan kontakt med svenska besättningar får ske. Efter utlandsvistelse gäller en karenstid på 48 timmar. Vid besök i områden med muloch klövsjuka är motsvarande tid fem dygn. För utländska besökare krävs samma karenstider. Vid utländska besök ska besökaren fylla i ett Visitor`s certificate* där de intygar att ingen kontakt med grisar har förekommit inom stipulerad tid. *Finns på:www.svdhv.org 14

15 Gyltans första år Födelse Avvänjning Flytt till slaktstall alt gyltstall Flytt och galtkontroll 1:a brunst 2:a brunst Dräktighetskoll Dräktighetskoll Ingrisning 12 mån ] ] ] Semin 1 mån Hantering av gyltor för hög livstidsproduktion Arbetsinstruktion: Vid flyttning av gyltämnen till slaktgrissavdelning placeras de tillsammans i separata boxar i respektive avdelning. Strikt omgångsuppfödning gäller. Vid ca 5 månaders ålder flyttas gyltorna till betäckningsavdelningen. Här startar brunstkontrollen med galt för att få en tidig könsmognad. Vid en levande vikt på minst 130 till 140 kg och minst en dokumenterad brunst är gyltorna betäckningsklara. För att synkronisera brunsterna kan gyltorna omgrupperas. Det ska det ha gått minst 12 dagar sedan gyltan senast visade brunst. Gyltan utfordras enligt modell fri utfordring (flushing) från och med dag 12 fram till seminering. Noggrann brunstkontroll med galt två gånger dagligen. Några dagar före förväntad tredje brunst flyttas gyltorna in i själva semineringsboxen med brunstbelysning (minst 200 lux). Noggrann brunstkontroll med galt två gånger dagligen. Galten tas fram i galtboxen vid brunstkontroll och seminering. När gruppen är färdigseminerad flyttas den in i en av dräktighetsboxarna. Brunstkontroller utförs efter 3 veckor med galt för att kontrollera eventuella omlöp. Gyltor som löper om flyttas inte, utan semineras i sin grupp. Seminera även dessa med galtkontakt. Dräktighetskontrollera 4 veckor efter seminering. Om det finns plats flyttas tomma gyltor samman med nästa grupp som ska semineras för att få maximal brunststimulering. Högdräktiga gyltor flyttas var annan vecka till grisningsavdelning. 15

16 Hur uppnås ett gott resultat? För att få ett bra resultat måste kunskaper om brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning och djurens sexuella beteende i praktisk grisskötsel kunna utnyttjas! Arbetsrutiner måste planeras på rätt sätt och det finns flera olika bra praktiska lösningar på betäckningsavdelningar. Nedan tas de viktigaste upp gällande brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning och djurens sexuella beteende. TÄNK PÅ ATT Suggornas livstidsproduktion påverkas av ingrisningsålder. Omfattande franska studier visar att ingrisning vid cirka 12 månaders ålder ger den bästa livstidsproduktionen. De gyltor som var yngre och äldre vid ingrisning hade ett sämre livstidsresultat mätt som antal producerade smågrisar per suggliv. Gällande riktlinjer är att gyltor vid betäckning ska vara 7 till 8 månader gammal, väga cirka 130 kg och vara yppiga. (18 till 20 mm sidspäck vid ekolodning). undvika framtida problem med sena brunster efter avvänjningen. Tidigt könsmogna gyltor får bra könsfunktion även som suggor. Gyltornas brunst Gyltan måste passera ett antal tröskelvärden för ålder, vikt och mängd kroppsfett innan könsmognaden kan inträffa. Därefter är gyltan känslig för yttre stimuli såsom galtkontakt, säsong och miljöombyte som påverkar tidpunkten för första brunsten. Av dessa är galtkontakten det starkaste stimuli, gyltor som föds upp utan galtkontakt är cirka 30 dagar senare könsmogna än gyltor som föds upp i närvaro av galt. Galten ska flyttas in till gyltorna vid cirka 5 månaders ålder. Det finns studier som visar att en tidigare galtkontakt kan vara negativ och t.o.m. förskjuta könsmognaden. Det finns samband mellan en tidig könsmognad och förmåga att visa brunst efter första avvänjning. Man vet från svenska studier att tidigt könsmogna gyltor har ett kortare intervall mellan avvänjning och brunst som förstagrisare, oavsett vilket brunstnummer som väljs för första betäckning. Det finns även samband för brunstsymtomen. Gyltor med en lång och intensiv förbrunst vid sin första brunst hade en lång och intensiv förbrunst vid brunsten efter första avvänjningen. Slutsatsen är att inte använda gyltor som kommer i brunst sent (sen könsmognad) till avel för att En gylta är könsmogen när den visar sin första brunst och har ägglossning. Normalt omfattar brunstcykeln 21 dagar (18 24). Förbrunstens längd varierar men är i medeltal två till tre dagar och ståbrunstens längd är vanligen två dagar. Förbrunstens längd påverkas av olika faktorer, däremot är ståbrunstens längd mer stabil. Gyltor har längre förbrunst än suggor. Förbrunstens längd påverkas också av brunstnumret, här finns även en skillnad mellan renrasiga gyltor och hybridgyltor. Renrasiga Yorkshire gyltor har en kortare förbrunst från och med andra brunst, hybridgyltor 16

17 har en kortare förbrunst från och med tredje brunst. Den vanligaste orsaken till bristande brunst hos gyltor är försenad könsmognad. Därför är det viktigt att känna till vad som påverkar könsmognadens inträde hos gyltor. När gyltor släpps ihop i grupper uppstår aggressioner och rangordningslagsmål. Beroende på hur och när grupperingen utförs, inhysningsmiljö, boxstorlek samt gruppens storlek och sammansättning kan grupperingen vara mer eller mindre belastande för djuren. Det är nödvändigt att ta hänsyn till kondition, ålder och vikt när djuren grupperas. Ju mer konkurrenspräglad boxen är, ju viktigare är det att ta hänsyn till detta. Omgruppering kan vara positiv och stimulera brunsten om stressen upplevs som positiv stress. Stressen kan bli negativ om det inte finns flyktvägar i samband med grupperingen. För detta har inhysningssystemet stor betydelse. En box med gemensam utfodring är mer konkurrenspräglad än en box med enskild utfodring. Brunstkontrollen Gyltans brunst syns genom att vulvan blir röd och svullen. Gyltorna blir oftast mer aktiva och rider på varandra men kan även få minskad matlust. Gyltorna kan också precis som suggorna få fladdrande öron och ha typiska brunstmorrningar. Gruppgående gyltor visar oftast mycket tydliga brunstsymtom. Arbetet måste planeras så att de tydliga symtomen avslöjas genom att gyltorna visar ståreflex vid brunstkontroll. Det bästa resultatet fås när varje gylta kan kontrolleras individuellt. Detta kan lösas på olika sätt. Antingen används en speciell semineringsplats med galtkontakt dit gyltorna förs eller så kan galten tas till gyltgruppen i en separat galtbox så att de får trynkontakt. En individuell brunstkontroll är inte alltid praktiskt möjlig i alla system, speciellt när det är stora grupper. Trots detta är det speciellt viktigt att brunstkontrollera lågrankade gyltor individuellt. Ta ut dessa gyltor ur boxen till en speciell semineringsbox. Det är också viktigt att planera galtanvändningen. När gyltorna ska semineras bör galten inte stimulera för många gyltor åt gången. Gyltorna ska semineras medan de har ståreflex. Ståreflexen är en nervös reflex och när den är utlöst tar det en stund innan gyltan kan visa ståreflex igen. Hygienen i samband med seminering är också viktig för ett gott resultat. En förutsättning för omgångsgrisning är att mer eller mindre stora grupper avvänjs samtidigt. Suggorna ska därefter brunstkontrolleras och semineras samtidigt. De djur som är svårast att passa in i grupperna är gyltor och förstagrisare (ungsuggorna). Det är svårt men inte omöjligt att få ett visst antal gyltor att visa brunst samtidigt. Gyltor blir stimulerade att visa brunst av den stress som omgruppering och flyttning innebär. Det starkaste stimuli som utlöser det sexuella beteendet hos djur där handjur lever skilda från hondjuren stora delar av året sker i samband med konfrontationen. Detta utnyttjas i de svenska gruppsystemen för att synkronisera gyltor och suggor. 17

18 Semineringstidpunkt Gyltors ståbrunst varierar i längd, därför är det säkrast att seminera så fort gyltan visar ståbrunst. Därefter skall hon semineras två gånger om dagen, med minst 10 timmar mellan semineringarna och semineras till dess ståbrunsten är över. Ägglossningen sker i slutet av ståbrunsten (när 2/3 av ståbrunsten är över). Spermierna beräknas överleva 20 till 24 timmar i livmodern och de behöver cirka 4 till 5 timmar i livmodern för att bli befruktningsdugliga. Därför bör semineringen ske 0 till 15 timmar före ägglossningen. Galtens närvaro vid semineringen har även betydelse för spermatransporten i livmoder och äggledare och för själva ägglossningen. Som en huvudregel ska brunstkontrollen ske två gånger per dag. Hur ska då rutinerna för kontroll av omlöp och tomma gyltor ske? Det minsta man kan göra är att gå runt med galt i gångarna. Det är det absolut nödvändigt att ha en väl fungerande dräktighetskontroll. TIPS OCH RÅD Föd upp gyltor med galt från ca 5 månaders ålder. Brunstkontrollera!! Gyltor visar brunst med 3 veckors intervall. Betäck tidigast på andra brunst! Ungsuggor ska ha fri utfodring under den första digivningen. Gruppera om möjligt ungsuggor och lågt rankade suggor för sig vid avvänjning. Gör en noggrann individuell brunstkontroll av varje gylta/sugga, använd galten! Gyltor/suggor ska fodras enskilt i ätbås om möjligt. Gyltor/suggor ska helst inhysas lösgående i halmrika system Det ska finnas reservboxar för att inhysa udda och sjuka gyltor/suggor. Hygienen ska vara god! 18

19 ammanfattning Gyltorna är besättningens framtid och därför fodrar både tid och kunskap. Många viktiga faktorer ska samverka för att nå ett lyckat resultat. Här behandlas platsbehov, byggnadslösningar, logistik, smittskydd samt reproduktion med målsättning att nå hög livstidsproduktion för besättningens suggor. Byggnadslösningar för att rymma ovan nämnda djur behövs i en anläggning för integrerad produktion: 1 betäckningsavdelning, 2 dräktigshetsavdelningar, 3 grisningsavdelningar, 4 tillväxtavdelningar, 2 resursavdelningar samt 8 slaktgrisavdelningar. Byggnadslösningarna är endast exempel. Vi rekommenderar i första hand att dräktiga suggor bör inhysas på djupströ. Smittskydd består av internt- och externt smittskydd. Logistik beskriver djurflödet i anläggningar. Behovet av ingrisade gyltor måste beräknas noggrant samt urvalskriterierna inverkar naturligtvis på platsbehovet. Urvalet är viktigt för vilka djur som ska bli gyltmödrar och rekryteringsdjur. Välj 15 % av suggruppen till gyltmödrar. Märk in dubbelt så många gyltor som ska grisa in. Vid första sorteringen efter tillväxtperioden, sorteras normalt mellan % bort. Vid den andra och viktigaste sorteringen rekommenderas att behålla 25 % extra gyltor jämfört med behovet. Platsbehovet i modellbesättningarna är beräknat med 462 SIP (suggor i produktion), 11 grupper, 42 suggor per grupp och 5 veckors digivning. Grisning sker varannan vecka. Det kan finnas behov av en femte tillväxtavdelning istället för två resursavdelningar. 19 För internt smittskydd är grundregeln en sektionerad produktion där alla grisar föds upp enligt principen allt in/allt ut. All gyltuppfödning ska vara sektionerad och bedrivas omgångsvis! Gyltor kan födas upp i slaktgrisstall under förutsättning att strikt sektionering, strikt omgångsproduktion och bra hygienrutiner tillämpas. Externt smittskydd - smitta kan komma in i besättningen via inköp av grisar, med sperma, transportbilar, personal, besökare, andra djur samt via foder, strömedel och vatten. Reproduktion med bra resultat förutsätter tillämpad kunskap om brunstsymtomens längd och styrka, ägglossning samt gyltors brunstbeteende Det är fullt möjligt att synkronisera gyltor i önskade suggrupper. Praktiska lösningar presenteras hur arbetet med gyltorna kan utföras. Med hänsyn tagit till ovan nämnda faktorer finns presenterat layout på hur olika avdelningar kan placeras i en huskropp. Här rekommenderas att personal- och veterinärrum samt service- och restutrymmen ska finnas i mitten av huskroppen.

20 Broschyren är framtagen

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE . Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:37 LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Daniel Muregård Handledare: Universitetsadjunkt Jan Larsson Examinator: Universitetsadjunkt Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gris Besättning Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Dagens program. Certifiering, vad innebär detta? Ordlista. Andra Kvalitetssystem. Grundcertifiering Gris

Dagens program. Certifiering, vad innebär detta? Ordlista. Andra Kvalitetssystem. Grundcertifiering Gris Grundcertifiering Gris Dagens program 09.00 Samling, Registrering och Kaffe 09.30 Certifiering vad innebär detta? 10.00 Djurens omsorg 11.30 Journalföring och Dokumentation 12.00 Lunch 12.45 Forts. Journalföring

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Bilaga 3 1 (10) Dnr 2006-0351 2006-02-20 Gunnar Palmqvist Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare

Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Nr 47. Maj 2010 Byggprocessen - från tanke till färdigt stall, en intervjuundersökning med åtta grisföretagare Annika Bergman, Agromind AB, Askhult 322, 311 93 Långås Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532

Läs mer

GRUNDCERTIFIERING GRIS

GRUNDCERTIFIERING GRIS IP Standard Utgåva 2013:1 Giltig från 2013-01-01 GRUNDCERTIFIERING GRIS Grafisk form och produktion Sigill Kvalitetssystem AB 2012 Tryck LRF Media/Elanders AB Falköping Papper Maxioffset, 120 g KONTAKT

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05 Datum Dnr 2.11.2005 2147/01/2005 Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare Upphäver Bilaga 4 till JSM:s förordning 100/01, JSM-BBA C1.2.3,

Läs mer

behöver inte antibiotika

behöver inte antibiotika tidningen för dig som är medlem i svenska djurhälsovården NR 4/2013 Sverige bäst i EU Friska djur behöver inte antibiotika Klipp fåren utan köldstress Pandemisk influensa påvisad hos svenska grisar Kalvhälsotrender

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom

Läs mer

Hur mycket får PRRS-bekämpning kosta?

Hur mycket får PRRS-bekämpning kosta? Hur mycket får PRRS-bekämpning kosta? en veterinärmedicinsk och samhällsekonomisk analys Grissjukdomen PRRS skulle innebära stora kostnader för lantbruket och förädlingsleden om den skulle sprida sig till

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion

Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion IP SIGILL Standard Utgåva 2009:1 Giltig från 2009-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB IP sigill Gris Standard för kvalitetssäkrad grisproduktion Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg Grafisk form och produktion

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Producentpärm för Grundcertifiering Gris

Producentpärm för Grundcertifiering Gris Grundcertifiering Gris Giltig från 2010-03-01 Producentpärm för Grundcertifiering Gris Hej, I denna pärm finns information och dokumentation som ska hjälpa dig att uppfylla kraven för certifiering inom

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Till dig som äger hobbyfåglar Skydda dina fåglar Att vara ägare av hobbyfåglar är förknippat med mycket nöje, en hel del arbete men naturligtvis också ett ansvar.

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet

Tabell 1. Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 4748 Nr 1053 Bilaga Tabell 1 Isoleringsåtgärder och andra skyddsåtgärder för annan verksamhet 1 Separat laboratorieutrymme ( 1 ) 2 Laboratorium skall kunna tillslutas hermetiskt för att möjliggöra rökbehandling

Läs mer

Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS

Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS Revisionsanvisningar Grundcertifiering GRIS Syftet med detta dokument är att ge revisionsanvisningar angående huvudlinjerna vid revisionen. Det finns fortfarande oklarheter som vi väntar på svar om, exempelvis

Läs mer

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder Rapport 143 Report Alnarp 2006 En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder för grisar A model for economical evaluation of different production systems and animal welfare

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01. grundcertifiering Gris IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-02-01 grundcertifiering Gris Grafisk form och produktion Condesign Infocom AB 2012 Tryck Exaktaprinting Papper Multioffset, 120g KONTAKT Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Yttrande rörande Statens Jordbruksverks nya föreskrifter om seminverksamhet med hästdjur; SJVFS 2012:6 Saknr M4

Yttrande rörande Statens Jordbruksverks nya föreskrifter om seminverksamhet med hästdjur; SJVFS 2012:6 Saknr M4 1 Jordbruksverket Att. David Slottner, Märta North, Bengt Larsson, Ingrid Eilertz och Helena Kättsröm Enheten för häst, fjäderfä och vilt 551 82 JÖNKÖPING Yttrande rörande Statens Jordbruksverks nya föreskrifter

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Import/införsel av får och getter information till djurägare

Import/införsel av får och getter information till djurägare Enheten för idisslare och gris 036-15 50 00 vx Version: 2015-06-25 Import/införsel av får och getter information till djurägare Allmän information Information om införsel av får och get Handel med djur

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Nr 27. Oktober 2001 Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Oscar Nilsson, Maxima, Skara Sammanfattning Speciellt höga krav på

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Mjölk. Gäller från 2013-10-01

Försäkringsvillkor Agria Mjölk. Gäller från 2013-10-01 Försäkringsvillkor Agria Mjölk Gäller från 2013-10-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria Mjölk... 3

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Smittskydd. i små. fjäderfäflockar

Smittskydd. i små. fjäderfäflockar Smittskydd i små fjäderfäflockar Innehåll Inledning 3 Vad är smittskydd? 4 Varför ska jag bry mig? 4 Smittvägar 5 Inköp av höns 5 Om du måste köpa höns tänk då på 6 Import av höns och ägg 7 Håll karantän

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Hälsa och tillväxt för högpresterare Hälsa och tillväxt för högpresterare Foder och tillskott till grisar För överlevare på en tuff marknad Ingen känner din verksamhet och dina mål lika bra som du, och vi vill bidra till att du får ut bästa

Läs mer

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar Rapport 2001:13 2001.06.13/BA Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssystem med grisar

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

PigWin. integrerat med. SKIOLD-Datamix Transponder

PigWin. integrerat med. SKIOLD-Datamix Transponder PigWin integrerat med SKIOLD-Datamix Transponder Innehållsförteckning Installation och inställningar 3 Installation av PigWin 3 Programinställningar 5 Transponder 6 Allmänt om Transponder/PigWin 6 Alarmbild

Läs mer

Plan och riktlinjer för kontrollprogrammet. Smittsäkrad besättning för nötkreatur

Plan och riktlinjer för kontrollprogrammet. Smittsäkrad besättning för nötkreatur 2015-08-20 1 (16) Plan och riktlinjer för kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning för nötkreatur Utformade av Växa Sverige med stöd av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om organiserad

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Information om införsel av nötkreatur till Sverige

Information om införsel av nötkreatur till Sverige 1(11) Version: Enheten för idisslare och gris Mariann Dahlquist Gerd Eklund Information om införsel av nötkreatur till Sverige Jordbruksverket 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Det här är fotröta. Fotröta orsakar smärta som djuret visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta.

Det här är fotröta. Fotröta orsakar smärta som djuret visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta. Fotröta hos får 1 Det här är fotröta Fotröta är en smittsam bakterieinfektion i klövspalt och klövhorn hos får. Fotrötebakterien Dichelobacter nodosus sprids mellan besättningar med infekterade djur. Fotrötebakterien

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet

En enkel instruktion för att komma igång med programmet En enkel instruktion för att komma igång med programmet Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet en snabbinstruktion

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

Hur mycket kostar det? Bestämmelser Miljöförvaltningen Solarium Du som ska starta en solarieverksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium måste göra en anmälan till miljönämnden innan verksamheten startar. En väl inredd lokal, god

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer