Handbok för AtriaSvin -produktion

Transkript

1 Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans

2 AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4 Hybrider avsedda för försäljning...4 Slaktsvinstall...4 SUGGOR...5 Produktionsförhållandena...5 Allmänt...5 Betäcknings-/semineringsavdelningen...5 Avdelningen för dräktiga suggor...5 Grisningsavdelningen...5 rekryteringsavdelningen...5 Utlastningsrum och karantän...5 Suggskötsel...6 Vatten och utfodring...6 GALTAR...6 Produktionsförhållanden...6 Galtskötsel...6 Utfodring...6 SMÅGRISAR...7 Uppfödningsförhållanden...7 Smågrisskötsel...7 Utfodring...7 Förmedlingsgrisar...7 SLAKTSVIN...7 Uppfödningsförhållanden...7 Allmänt...7 Indelning i avdelningar...7 Boxstorlek och utfodringstråg...8 Byggnad och utrustning...8 Tvätt och desinficering...8 lastningsförhållanden...8 Slaktsvinsskötsel...8 vatten och utfodring...8 tatuering av slaktsvin...8 FODER...9 Planering av utfodringen...9 Lagring- och hantering av foder...9 HÄLSOVÅRD...10 Allmänt...10 Uppföljning och dokumentering av hälsovården...10 Huvudpunkter...10 Medicinering av endoparasiter...11 AVLIVNING OCH KADAVERHANTERING...11 MILJÖVÅRD PÅ LANTGÅRDAR...12 UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...12 Allmänt...12 Uppfödningsförhållanden...12 Utfodring och foder...12 Hälsovård...12 Gårdsmiljön...12

3 Atria - köttkvalitet Den finländska konsumenten värdesätter inhemska livsmedel. Vid sidan av det inhemska ursprunget värdesätter man också en etisk produktion och livsmedelstrygghet då det gäller köttproduktion. Med etisk produktion avses att djurens välfärd beaktas och att produktionens miljökonsekvenser är under kontroll. Trygga livsmedel produceras av friska djur, som inte sprider sjukdomar till människor och vars kött är fritt från skadliga rester. Vårt svar på dessa krav från konsumenternas sida är det starka Atriavarumärket. Atriaköttets läckra smak uppstår där Atria har sina rötter, på husdjursgårdar där man slår vakt om sina traditioner med seklers samlade erfarenhet i Finlands rena och vackra natur. AtriaSvin -produktionen omfattar hela produktionskedjan för svinkött, från smågrisproduktion till uppfödning av slaktsvin. AtriaSvin -produktionen kompletteras av Atrias långsiktiga kvalitetsarbete. De bästa bevisen på detta kvalitetsarbete är ISO 9001 kvalitetscertifikatet och ISO miljöcertifikatet som Atria beviljats. AtriaSvin produktion kräver att man tillägnar sig kvalitetsfaktorerna och arbetar för Atriakött av hög kvalitet. Man får vara riktigt stolt över sin AtriaSvin produktion. Som AtriaSvin producent är du den första och viktigaste länken i kvalitetskedjan. Kvaliteten i AtriaSvin -produktionen Denna handbok innehåller kvalitetsanvisningar för AtriaSvin -produktionen. I samband med hälsovårdsbesök, gårdsbesök eller en eventuell miljökartläggning kontrolleras att anvisningarna efterlevs. Krav som gäller foder följs upp genom stickprov. Själva svinstallet ska uppfylla de krav som ställs i lagen. Svinstallet ska vara ändamålsenligt med tanke på produktionsmiljön, skötseln och tillsynen av djuren. En god produktionsmiljö medför friskare djur, mindre läkemedel och en effektivare produktion. På samma sätt ger en bättre miljö också en tryggare och trivsammare arbetsmiljö för producenterna själva och också en bättre arbetsmotivation. Svinstallet ska ge ett välskött allmänintryck och hålla en hög hygienisk standard. Svinstallet ska inte användas som förråd för föremål som inte hör hemma där. Konstruktionerna och inredningen ska vara sådana att svinen inte kan skada sig på dem. Svinstallet ska ha ett fast uppvärmningssystem. Djurens välfärd och hälsotillstånd, vattentillförseln, ventilationen och utfodringsanordningarna kontrolleras dagligen. Strömedel måste alltid finnas som sysselsättning åt djuren. Svinens dricksvatten ska uppfylla myndigheternas krav på dricksvatten för människor. Dessutom ska vattenflödet kontrolleras, och eventuella fel åtgärdas omedelbart. 3

4 AtriaSvin Handbok Djurmaterialet Smågrisgårdarna I hela sin AtriaSvin -produktion använder producenterna sig av det djurmaterial som Finnpig erbjuder. Svingårdar med smågrisproduktion och integrerad produktion ska vara kunder på Finnpigs galtstation. Suggorna ska vara korsningssuggor. Om gården rekryterar själv ska minst 80% av suggorna vara hybrider. Gården kan rekrytera endast med hjälp av seminering och köper seminen endast från Finnpigs galtstation. Fram till år 2011 ska gårdens suggmaterial till 100% bestå av djurmaterial som producerats av Finnpig. Om gården använder sig av återkorsning för rekrytering, förbinder sig gården att årligen köpa 10% av suggmaterialet från renrasig produktion av hög kvalitet eller första generationens korsningsgyltor. Återkorsning får fortsätta på sin höjd till tredje generationen. Suggans föräldrars ras ska tydligt framgå av produktionsuppföljningsprogrammet. Galtarna Stamsugga Norsk lantras x Galt Svensk yorkshire Fadern till förmedlingsgrisar eller smågrisar som går till egen produktion ska vara en Hampshire-galt eller en korsning av en sådan eller en annan gemensamt överenskommen trerasgalt. Produktionsuppföljningen Hybridsugga Korsning mellan norsk lantras och svensk yorkshire x Galt Hampshire- eller hampshire - svensk yorkshire korsningsgalt Gården använder sig av ett produktionsuppföljningsprogram. Hybrider avsedda för försäljning Hybrider som är avsedda för försäljning ska vara godkända i exteriörbedömningen och gården ska uppfylla kraven i Specialstatusen för djurhälsovården. AtriaSvin -servicens förmedling för rekryteringsdjur förmedlar galtar, renrasiga gyltor av norsk lantras, hybrider som är tre och sju månader gamla samt dräktiga hybrider. Slakt svin treraskorsning Slaktsvinstall I AtriaSvin -slaktsvinstall föder man upp endast smågrisar som uppfyller kraven för AtriaSvin -produktion. 4

5 Suggor Produktionsförhållanden Allmänt Det är bra att indela suggstall i sektioner för att förhindra att eventuella sjukdomar sprids. Med tanke på svinens naturliga dygnsrytm ska stallet ha ett tillräckligt antal fönster för naturligt ljus. Seminerings-/betäckningsavdelning Då man planerar ett suggstall ska man beakta att semineringar/betäckningar och brunstkontroller ska kunna utföras och se till att det är möjligt att utföra individuell brunstkontroll och säkerställa dräktigheten med hjälp av galt. Om seminering utförs i häck, ska längden på häcken vara minst 2,3 meter och bredden 0,65 meter, om fodertråget finns innanför häcken. Om fodertråget finns utanför häcken, ska längden på häcken vara minst 2,1 meter. Avdelningen för dräktiga suggor Dräktiga suggor hålls fria i gruppboxar, i lösdriftsstall med liggbås eller i lösdrift med utfodringsstation. I gruppboxar ska utrymmet vara minst 2,25 m 2 för suggor och minst 1,64 m 2 för gyltor. Grisningsavdelningen Det underlättar arbetet vid gruppgrisningar och det är lättare att tvätta boxarna, om grisningsboxarna är indelade i avdelningar. Storleken på grisningsboxarna ska vara minst 4,5 m 2. I grisningsboxarna eller häckarna ska det finnas tillräckligt med utrymme för grisning och digivning. Vi rekommenderar strö i boxarna och dessa ska tvättas mellan varje grisning. Smågrisarna ska ha möjlighet att söka skydd undan suggan. De ska ha en fast och ströad liggyta, där alla smågrisar ryms att ligga ner samtidigt. Vid smågrisarnas liggyta ska det finnas en värmelampa eller golvvärme, eftersom det alltid är nödvändigt med tilläggsvärme för smågrisar. Vi rekommenderar grishydda i boxarna. Rekryteringsavdelningen Rekryteringsdjur ska födas upp i gruppboxar. Boxens yta ska vara minst 1,3 m 2 /gris. Boxar med växande rekryteringsdjur får inte finnas alltför nära galtboxen. Utlastningsrum och karantän Ett utlastningsrum skyddar gårdens djur mot smitta utifrån och underlättar lastningsarbetet. Om det inte finns något utlastningsrum i svinstallet, byggs ett sådant i samband med en grundrenovering eller ett nybygge. Vi rekommenderar att det finns karantän för isolering av inköpta djur, eftersom detta kan förhindra att eventuell smitta från de nya djuren överförs på gårdens egna djur. Utrymmet ska vara väl isolerat från den övriga svingården och ska inte ha intern kontakt med denna. Det är bra att hålla ett inköpt djur i karantän ca 30 dagar och ha ett djur från den egna gården som sällskap åt nykomlingen. 5

6 AtriaSvin Handbok Suggskötsel Grisande suggor flyttas till grisningsboxen en vecka före grisningen. Grisningen ska övervakas och hjälp ges vid behov. God hygien är en nödvändighet, då man ger grisningshjälp. Genom att jämna ut kullarna får man mera jämnstora kullar inför avvänjningen. Vi rekommenderar gruppgrisning, eftersom det då är lättare att jämna ut kullar och planera arbetet i svinstallet. Vatten och utfodring Suggorna ska ha fri tillgång till vatten. Det är särskilt viktigt att en digivande sugga har oavbruten vattentillgång, eftersom mjölkproduktionen kräver mycket vatten. Suggan utfodras enligt produktionsskede och hull. Med utfodring enligt produktionsskede säkerställer man att suggan får tillräckligt med näringsämnen i rätta proportioner i varje produktionsskede. 1. mager < 14 mm gott hull mm 5. mycket gott hull mm 6. fet 22 mm > Hullklass- och viktmål: 1. Suggans vikt ska vara 140 kg vid befruktning (minimivikt 125 kg) och späcktjockleken mm. 2. Gyltans vikt vid grisningen ska vara ca 210 kg och späckets tjocklek minst 18 mm. 3. Inför grisningen ska suggans ryggspäck vara ca mm. Avmagringen för en sugga mellan grisning och avvänjning är 2 mm (18 > 16 mm). 4. Suggorna behåller sin hullklass i olika skeden i produktionen. I utfodringen av en digivande sugga är det viktigt att säkerställa en tillräcklig energitillgång. Detta betonas i synnerhet hos gyltor som fortfarande växer och som har ett sämre foderintag på grund av sin mindre storlek. Dräktiga suggor ska utfodras så att de får mättnadskänsla och ges därför fiberrikt foder med låg energihalt eller halm. Utfodringen av suggor i grupp ordnas så att alla individer får tillräckligt med foder. Om suggorna och i synnerhet gyltorna behåller sitt hull under digivningen, vet man att utfodringen varit lyckad. Galtar Produktionsförhållanden Ytan i galtboxen ska vara minst 6 m 2 och på sin höjd en tredjedel av ytan får vara spaltgolv. En box som används för betäckning ska vara minst 10 m 2 stor. Betäckningsboxen ska ha fast golv och vara ströad. Golvet i boxen får inte vara halt. Växande rekryteringsdjur får inte placeras alltför nära galtboxen. Galtskötsel gången. Den första betäckningen görs med en gylta eller med en liten sugga, som är ordentligt brunstig. Galten är ett flockdjur som inte får isoleras från de andra svinen. Utfodring Galten utfodras enligt hullklass. Fodergivan till galten och dess proteinhalt beror på galtens användning. En grovfodertillsats ger galten mättnadskänsla. Det måste finnas vatten fritt tillgängligt. Galten måste få tillräckligt med tid (1-2 veckor) för att anpassa sig i sin nya miljö, innan man betäcker med den första 6

7 Smågrisar Uppfödningsförhållanden På avvänjningsavdelningen ska smågrisarna ha god miljö, för att man ska kunna undvika eventuella problem som hör ihop med avvänjningen. Utrymmet ska vara 0,4 m 2 per smågris. Spalten får uppta högst hälften av boxens yta. Vi rekommenderar box med två miljöer och golvvärme i avvänjningsavdelningen. Uppfödningsförhållanden Allmänt Smågrisskötsel Smågrisarnas tänder ska inte avkortas rutinmässigt. I första hand ska man kontrollera om suggan har tillräckligt med mjölk, jämna ut kullarna och granska miljön i grisningsavdelningen. Om smågrisarnas tänder förorsakar problem, kan man försiktigt slipa ned tänderna med slip- Slaktsvinstallet eller en sektion i stallet ska ha engångsuppfödning. Ett slaktsvinstall med kontinuerlig drift kan godkännas, om smågrisarna alltid kommer från samma enheter för smågrisproduktion. Slaktsvinsavdelningen i kombinerad produktion ska fyllas med smågrisar i samma ålder så långt det är möjligt. Indelning i sektioner Vi rekommenderar indelning i sektioner. Idealet är att slaktsvin som föds upp maskin innan första levnadsveckan löpt ut. Galtgrisar kastreras under första levnadsveckan. Järntillskott ges före femte levnadsdagen och fortsättningsjärn vid behov. Det är förbjudet att klippa smågrisars tänder och att kupera svansen. Utfodring Smågrisarna får smågrisfoder från ungefär en veckas ålder. Till en början ges foder småningom och senare fritt. Foder ges endast enligt åtgången och foder som blivit över avlägsnas dagligen. Om foder ges i ett tillräckligt tidigt skede och man håller en god utfodringshygien kan man förebygga avvänjningsdiarré. Vid fri utfodring har man två foderplatser per 10 smågrisar. Om man har doserad utfodring ska utrymmet vid tråget Slaktsvin vara minst 18 cm/smågris. Det ska finnas en dricksplats per 10 smågrisar, men dock så att det i varje box finns minst två dricksplatser. Förmedlingsgrisar Smågrisar som säljs till förmedling ska tatueras i vänster öra. Smågrisar som säljs ska vara friska och får inte heller ha symptom som indikerar skada eller sjukdom. Smågrisarna ska vara rena och normalt utvecklade för sin ålder. Smågrisarna uppnår vanligen förmedlingsvikt vid 8-12 veckors ålder. Skillnaden mellan lättaste och tyngsta smågrisen i ett parti som går till försäljning får inte vara mer än tio kilo. En särskild mera detaljerad anvisning för förmedlingsgrisar finns på adressen 7

8 AtriaSvin Handbok i samma sektion är så jämngamla som möjligt. En lämplig storlek på en sektion i ett slaktsvinstall är slaktsvinsplatser. Indelning av slaktsvinstallet i sektioner kan göras i samband med renovering eller ombyggnad. Svinstallet ska ha en särskild sjukbox per 200 slaktsvin för isolering av sjuka individer. Sjukboxen ska stå tom, då man fyllt stallet med nya djur. Vid behov ska det gå att placera ut mellanväggar i sjukboxen. Boxstorlek och utfodringstråg Den yta som står till slaktsvinets förfogande ska vara minst 0,8 m 2. Slaktsvinet skall ha tillräckligt stor yta att röra sig på och för vila, så att andra individer inte stör det. Alla svin ska rymmas att ligga ner samtidigt på liggytan. Vid begränsad utfodring ska det finnas så mycket utrymme vid tråget att alla individer kan äta samtidigt. Det ska finnas ett utrymme på minst 32 cm/svin vid tråget. Vid fri utfodring ska det finnas minst 2 utfodringsplatser per 10 slaktvin. TABELL 2. Slaktsvinstallet och dess inredning Foderråvaror, vars användning i utfodringen av slaktsvin ska begränsas Råvara Max. % av blandningens fe Huvudsaklig orsak Gula ärter 12 Uppkomst av skatol Gröna ärter 0 Uppkomst av skatol Inhemskt rybs- och rapskross 12 Mjukt späck Utländskt rybs- och rapskross 10 Mjukt späck Rybs- och rapspress 10 Mjukt späck Havre 0 Mjukt späck Majsgluten 15 Mjukt späck Animaliskt fett, talg 12 Mjukt späck Vassle 0 vattnigt späck Jäst, jästproteiner *) Uppkomst av skatol *) en trygg användningsmängd ska utredas från fall till fall Det största tillåtna spaltmellanrummet i ett betongspaltgolv är 18 mm och balkens bredd ska vara minst 80 mm. (I byggnader uppförda eller grundrenoverade före år 2003 träder ovanstående krav i kraft i början av år 2013.) Golvet i boxen får inte vara sönderfrätt så att det blir svårt att rengöra det eller så att det kan skada slaktsvinens klövar. Vi rekommenderar att en grisdusch monteras in i slaktsvinstallet, eftersom en sådan håller gödselgången fuktig och effektivt kyler ned luften i stallet under värmeböljor. Dessutom minskar duschen mängden damm i slaktsvinstallets luft. Tvätt och desinficering Boxarna ska rengöras dagligen. Ett slaktsvinstall med engångsuppfödning eller sektioner tvättas och desinficeras efter varje parti. Efter tvätten får stallet torka ordentligt innan nya smågrisar tas emot. Slaktsvinsavdelningen i svinstall med integrerad produktion och slaktsvinstall med kontinuerlig drift tvättas och desinficeras minst en gång om året. TABELL 1. Foderråvaror som är förbjudna i utfodringen av slaktsvin Råvara Huvudsaklig orsak Fisk och fiskprodukter, färsk eller torkad Smakfel Frön av oljeväxter Mjukt späck Vegetabiliska oljor Mjukt späck Grönmjöl Mjukt späck Köks- och restaurangavfall Förbjudet enligt lag Utlastningsförhållanden Goda utlastningsförhållanden gör det möjligt att få in grisarna i slaktbilen bekymmersfritt. I svinstall med integrerad produktion är utlastningsrummet eller utlastningsvagnen mycket viktiga då det gäller att bekämpa smittsamma sjukdomar. I samband med nybyggen eller grundrenoveringar ska det byggas ett utlastningsrum i svinstall med integrerad produktion. Utlastning och lossning av djur i svinstall med integrerad produktion eller smågrisproduktion går till så att chauffören inte kommer in i byggnaden. Hos producenter av rekryteringsdjur (förädlare, hybridproducenter samt enheter för betäckning/seminering) är utlastningsrummet obligatoriskt. Slaktsvinsskötsel Djuren och inredningens funktion kontrolleras dagligen. Sjuka djur isoleras i sjukbox. Om det förekommer svansbitning, isoleras problemindividerna, också bitaren, från de andra djuren. Vatten och utfodring Slaktsvin ska ha fri tillgång till vatten. Det ska finnas minst en nippel eller vattenkopp per tio slaktsvin. Dricksanordningen ska fästas ovanför gödselgången. Ställ upp en god dagstillväxt och god kvalitet på kroppen och köttet som mål i utfodringsplanen. Det är viktigt att beakta svinets ålder och tillväxtskede då utfodringen planeras. Foderråvaror som leder till kvalitetsfel på köttet, är antingen helt förbjudna (tabell 1) eller belagda med begränsningar i utfodringen (tabell 2). Om man i foderblandningen använder flera råvaror, som har en försämrande inverkan på köttkvaliteten, ska råvarornas samverkan beaktas då man gör foderblandningen. Den sammanlagda mängden vegetabiliska oljor får inte överstiga 4% av torrsubstansen i foderblandningar. Tatuering av slaktsvin Alla slaktsvin på avdelningen tatueras samtidigt och senast en dag innan de första djuren avhämtas. Om slaktsvinstallet har många avdelningar, ska djuren tatueras med en tvåradig tatueringshammare som är avdelningsspecifik. På det sättet går det behändigt att sammanställa dagstillväxtrapporten för varje avdelning utgående från de tatuerade svinen. 8

9 Foder Planering av utfodringen AtriaSvin -produktionen förutsätter utfodring i enlighet med produktionsskedet, vilket innebär bl.a. analys av egen spannmål och att en utfodringsplan sammanställs på basen av resultaten från analysen. Djuren utfodras enligt utfodringsnormerna. Vid behov kan AtriaSvin ändra gårdens utfodring. En producent som hör till AtriaSvin -kedjan förbinder sig att använda endast foder och foderblandningar som är godkända av AtriaSvin -servicen. Foderråvarorna och fodren ska uppfylla FBD rf:s anvisningar och krav i fråga om hygien. Om man använder egen eller inhandlad spannmål ska den analyseras innan den tas i bruk eller minst en gång per halvår. Om man använder importerat foder ska man kontrollera att dessa importerats enligt FBD:s regler. Kommunalt slam, vars sammansättning inte analyserats får inte spridas på åkrar som används för produktion av svinfoder. Vid spridningen ska myndigheternas föreskrifter iakttas och slammet får inte spridas på samma växtskiften två år i rad. Lagring och hantering av foder Utrymmen för lagring och hantering av foder ska hållas rena. Fodersilor, utfodrings- och dricksanordningarna ska rengöras grundligt minst en gång om året utöver den dagliga tillsynen och rengöringen. Blötfodercisternerna tvättas före varje ny påfyllning. Spannmål och annat foder förvaras så att skadedjur inte kommer åt fodret och så att mögel och andra kvalitetsfel inte kan uppstå. 9

10 AtriaSvin Handbok Hälsovård 10 Allmänt Den goda sjukdomssituationen och den förstklassiga välfärden då det gäller Finlands produktionsdjur är ett av våra viktigaste trumfkort. Friska och välmående djur utgör grunden för en effektiv, ekonomisk och trygg inhemsk livsmedelsproduktion. En internationell jämförelse visar att vi använder mycket litet medicin och i synnerhet litet antibiotika i vårt land, och det är sällan som man kan hitta rester av mediciner i kött. Att man använder litet antibiotika innebär också att antibiotikaresistenta bakterier minskar i förekomst. Djuren välfärd och hälsa är en självklar del i AtriaSvin -produktionen. Djurhälsovårdsarbetet är ett schemalagt, regelbundet förebyggande arbete för att främja djurhälsotillståndet. Bland de viktigaste faktorerna för att förebygga hälsoproblem kan nämnas styrning av produktionsmiljön, utfodring som är riktig för produktionsskedet, rätt gruppindelning av djuren och sjukdomsbekämpning samt vaccineringar och parasitbekämpning. En systematisk och saklig vård av sjuka djur är en väsentlig del av AtriaSvin -produktionen. AtriaSvin -gårdarna hör till Finlands nationella djurhälsovård som administreras av SIKAVA. Om man hör till AtriaSvin -produktion har man möjlighet att höra till Andelslaget Österbottens Kötts gruppförsäkring för svinsjukdomar. Om de försäkringspremier och andra åtgärder som försäkringen kräver anvisas särskilt på sidan AtriaSvin -producenten rapporterar om svinens hälsotillstånd, behandlingar och medicineringar på det sätt som lagstiftningen om kedjeinformationen förutsätter. Noggrannare anvisningar ges på adressen Dessutom ska gården ha en aktuell egen övervakningsplan. Uppföljning och dokumentering av hälsovården SIKAVA övervakar och ger hälsovårdsanvisningar om svinens hälsovård på nationell nivå. Hälsovårdsdokument sänds direkt till SIKAVA. Huvudpunkter Ingen smitta av grishosta, skabb, salmonella, nyssjuka eller dysenteri. Vårdande veterinär, regelbundna hälsovårdsbesök av veterinär och en hälsovårdsplan som baserar sig på dessa. Sjuka djur isoleras om det är nödvändigt och vårdas noggrant enligt veterinärens anvisningar. Sjukdomar, symptom och medicineringar bokförs Regelbundna vaccineringar och avmaskningar.

11 VACCINERINGSPROGRAM FÖR GYLTOR, SUGGOR OCH GALTAR Smittsam embryodöd, rödsjuka Coli-diarré (endast gyltor parvo och suggor) Grundimmunisering Ca 6 månaders ålder Ca 6 månaders ålder 6 veckor före grisning 1. vaccineringen grundimmunisering 2. vaccineringen 3-4 veckor efter 3-4 veckor efter första 3 veckor före grisning första vaccineringen vaccineringen Underhållsvaccinering Ca 2 veckor före betäckningen Med ett halvt års 3 veckor före grisning (=1 vecka före avvänjningen) intervall - Mot klostridios vaccineras vid behov enligt vaccineringsprogrammet för coli-diarré. - Småhybrider som säljs vid tre månaders ålder ska vaccineras en gång mot rödsjuka ca 2-3 veckor före försäljning. - Rekryteringsgyltor: rödsjuka + smittsam embryodöd en gång före försäljningen vid 6 månaders ålder. Om försäljningen sker först vid 7 månaders ålder, ska en underhållsvaccinering ges före försäljningen och 3-4 veckor efter första vaccineringen. - Rekryteringsgyltor ska dessutom ha en kur E-vitamin + selen ca 5 dagar före leverans. Ovanstående vaccineringsanvisningar följer SIKAVAS vaccineringsrekommendationer. AtriaSvin -producenter har anmälningsskyldighet för betydande sjukdomar. Anmälningarna ska göras till AtriaSvin -producentservicen eller till svinhälsovården. Hälsovårdsavtalet förutsätter att information överförs mellan producent, AtriaSvin -servicen, vårdande veterinär, SIKAVA och myndigheter. Alla producenter i AtriaSvin -kedjan förutsätts effektivt bekämpa och förebygga smittsamma djursjukdomar enligt FBD rf:s och den vårdande veterinärens anvisningar och principer. FBD har gett anvisningar för bl.a. handel med levande djur, foder, gårdsbesök, producenternas utlandsresor, kadaverdestruktion och skadedjursbekämpning. AtriaSvin -servicens djurhälsovård kan ge anvisningar som avviker från Atria- Svins kvalitetsanvisningar för en viss gård eller ett visst område beroende på smittotrycket i området eller på gårdens produktionssätt. Då måste man följa dessa särskilt givna anvisningar. Medicinering av endoparasiter Om gården har spolmaskproblem, kan man desinficera med ett medel som dödar spolmaskägg i samband med rengöringen av svinhuset. Suggor: Avmaska suggorna alltid 1-2 veckor före placering i grisningsbox. Galtar: Avmaska med 2-3 månaders intervaller. Avelssvin: Avmaska en vecka före gårdstestet och i fortsättningen som hos suggor. Smågrisar: Avmaska vid ca 7 veckors ålder. Slaktsvin: Vid behov ska man ge gårdsspecifika anvisningar för bekämpning av parasiter. Avlivning och kadaverhantering Onödig smärta och onödigt lidande för djur ska undvikas på AtriaSvin -gårdar. Obotligt sjuka och allvarligt skadade svin ska avlivas direkt. På gården ska det finnas en bultpistol eller ett motsvarande redskap för avlivning av djur. Kadaver ska hanteras på det sätt som MMM och FBD föreskriver. Kadavren ska föras till regionens kadaveruppsamling. 11

12 AtriaSvin Handbok Allmänt Miljövård på lantgårdar AtriaSvin -gårdar ska efterleva villkoren för miljöstödet. Gården ska förbinda sig att följa miljövårdsprogrammet. Gården ska ge ett städat och välskött allmänintryck och det får inte finnas förfulande objekt på den. Uppföljning och övervakning av AtriaSvin -produktionen Syftet med uppföljning och övervakning är att säkerställa att köttproduktionen följer AtriaSvin -kraven och att öka trovärdigheten och öppenheten i Atria- Svin -kedjan. AtriaSvin -servicens kvalitetsansvariga följer kontinuerligt med hur systemet fungerar. Om man upptäcker brister i produktionen på någon gård, avtalar producentens kontaktperson med producenten om hur bristerna ska avhjälpas. Om bristerna inte avhjälps enligt överenskommelse, förlorar gården sitt Atriakvalitetstillägg. I samband med gårdsbesöket kontrollerar man om djurmaterialet i smågrisproduktion och integrerad produktion uppfyller AtriaSvin kraven. 12 Uppfödningsförhållanden På AtriaSvin -gårdar görs en kartläggning över förhållandena om: veterinären upptäcker allvarliga brister i förhållandena i samband med sitt hälsovårdsbesök det är problem med kvaliteten på förmedlingsgrisarna dagstillväxten är svag och/eller det förekommer mycket kasseringar. Kartläggningen kan också göras i samband med gårdsbesöket eller på begäran av producenten. En uppföljning av uppfödningsförhållandena görs i samband med gårdsbesök och hälsovårdsbesök. Utfodring och foder AtriaSvin servicen har rätt att övervaka de foder och foderblandningar som används. Foderanalyser ska göras i oberoende, finländska laboratorier vid behov. I samband med köttbesiktningen övervakar man förekomsten av fett från fisk, antibiotika, tungmetaller och hormoner med stickprov. Om det förekommer avvikelser meddelas producenten omedelbart detta. Avvikelserna ger rätt att säga upp AtriaSvin -kvalitetsavtalet. Inköp och användning av foder och råvaror ska dokumenteras i gårdens plan för egenövervakning. Dessutom ska gården spara utfodringsplaner som tillämpats i ett år. Hälsovård Hälsovårdsanvisningar och övervakning av hälsovården på nationell nivå och för AtriaSvin produktionen görs av SIKAVA. Dokument från hälsovården sänds direkt till SIKAVA, där den kvalitetsansvariga får aktuella uppgifter om gårdarnas hälsovård på basen av dokumenten. Gårdsmiljön Gårdmiljön ska uppfylla villkoren i Atria- Svin -kvalitetsavtalet. I villkoren ingår bl.a. en välskött gård samt saklig lagring och hantering av gödsel. REKOMMENDATIONER FÖR FÖRHÅLLAN SEMINERING OCH BETÄCKNING DRÄKTIGA SUGGOR Temperatur, o C beroende på strö Belysning, lux Relativt fuktighet, % Luftströmnings- mindre än 0,2 mindre än 0, hastighet, m/s Ventilation, m 3 /h/svin Skadliga gaser, max. ppm +ammoniak svavelväte 0,30 0,30 +koldioxid Vattenströmnings hastighet, l/min Buller, db under 65 under 65

13 DENA I SVINSTALLET GRISNING REKRYTERING SMÅGRISAR GALTAR SLAKTSVIN OBS standard temperatur liggytan På grisningsavdelningen smågrisar yngre än till en början 22 sänks temperaturen 4 dagar med 1-2 o C i veckan Jämn belysning på hela avdelningen, belysning minst 8 h/dag Konstruktionerna måste vara torra. 2 under 0,2, under 0,2 under 0,2 under 0,2 under 0,2 Strömningshastigheter hos små grisar 0,1 på djurens liggyta. 250 (sugga och grisar) För avkylning maximiventilation djupströbädd + 30 % ,30 0,30 0,30 0,30 0, sugga , ,5-2,0 Störningar i vattenströmningen smågrisar max. 0,5 ska åtgärdas genast. under 65 under 65 under 65 undet 65 under 65 Föremål som för ett kontinuerligt, kraftigt och störande ljud får inte finnas i svinstallet, det skall gå att samtala på normalt sätt. 13

14 Andelslaget Österbottens Kött PB VASA Växel (06) e-post: 14