DEN NATIONELLA DJURHÄLSOV I FINLAND. Pirjo Kortesniemi / Olli Ruoho ETT rf ETU- samordnare

Transkript

1 DEN NATIONELLA DJURHÄLSOV LSOVÅRDEN I FINLAND Pirjo Kortesniemi / Olli Ruoho ETT rf ETU- samordnare

2 DEN NATIONELLA DJURHÄLSOV LSOVÅRDEN I FINLAND Fastställd utifrån n nationella utgångspunkter som ett samarbete mellan livsmedelsindustrin, producenterna och myndigheten Vision: Djurhälsov lsovård som genomförts genom nationellt samarbete ökar livsmedelssäkerheten och livsmedelsekonomins lönsamhet. l Friska och välmv lmående djur är r en internationell konkurrensfördel rdel för r Finlands livsmedelshushållning llning.

3 Hälsovårdens målsättning är att bevara och gynna boskapens hälsa och välmående i syfte att förbättra det ekonomiska resultatet.

4 Djurhälsovårdens verksamhetsnivåer INDIVID BOSKAP SAMFUND -Mejeri, slakteri, län, kommun etc. FINLAND Lagstadgad nivå Nationell nivå EU 4

5 Med gemensamma krafter -ETT -MTK, SLC Evira -JSM - EELA EVIRA Undervisning, forskning, rådgivning -SEL,HU -ProAgria -SiLi osv

6 ETU- SAMORDNING ETU- STYRGRUPPEN (MTK, SLC, SELL, HU, JSMVLA, Evira, ETT, ProAgria) mejerier slakterier äggpackerier H. Nauholz Naseva P. Halkosaari L. Ehlers Sakkunniggrupper (svin, nötkött, mjölkboskap, ägg, köttfjäderfä) P. Kortesniemi O. Ruoho Sikava M. Kananen, T. Hagner också Pro Agria, SiLi medverkar Evira V. Rainio

7 Arbetsgruppernas verksamhet Uppföljning av de nationella målen m per produktionssektor: Föreslå åtgärder som kan minska behovet att använda nda läkemedell Plan för f r centraliserad användning ndning av uppgifterna från n HV-arbetet; delta i utvecklandet av systemen för f r uppföljning av hälsovh lsovården Strategier för f r sjukdomsbekämpning mpning enligt produktionssektor Planering av innehållet i producenternas och veterinärernas rernas HV- utbildning Målen för f r välbefinnande v enligt produktionssektor Bistå JSM:s och andra arbetsgrupper som sakkunniga (Åtg( tgärden för r djurens välbefinnande, v överlåtelse av läkemedel l etc.)

8 Hälsovården som ett led i kvalitetsstrategin Sikava / Naseva Specialnivå Samfundets eller Gårdens särskilda krav Avel Foder Ingen medicinering Förhållanden Välbefinnande etc. Nationell nivå HV-avtal ELL:s besök Inledande kartläggning Produktionskontroll Hälsovårdsplan Sjukdomsfrihet ETT:s anvisningart Lagstadgad nivå Endast myndighetstillsyn Djurskyddslagen Lagen om djursjukdomar Biproduktförordningen Lag om användning av läkemed

9 Gemensam kontaktyta till myndighetsåtgärderna Följer med läget på gårdsnivå: sjukdomar, medicinering, djurskydd, hygien Svarar mot EU:s nya utmaningar: kedjeinfo, stöd för djurens välbefinnande Säkrar / främjar att den lagstadgade nivån uppfylls Hjälper att styra resurserna i samband med övervakningen Genomför den nationella kvalitetsstrategin Gynnar: JSMVLA, länsveterinärerna, kommunalveterinärerna, besiktningsveterinärerna, Livsmedelssäkerhetsverket

10 Hög Konsumenternas krav -kvalitet -säkerhet -spårbarhet EUlagstiftning Låg Förändringar i husdjursproducentens roll inom livsmedelsproduktionen Källa: Thomas Blaha 1999 Akut individvård Extensiv produktion specialisering Flera olika djurslag Herd health -saneringar Ett led i produktionskedjan Ny teknologi, Effektivare produktion Dokumenterad, systematisk hälsovård kvalitetsarbete, säkerhet

11 Samarbetet mellan producenten och veterinären ren lägger grunden för f r en fungerande hälsovh lsovård -dessutom behövs en kanalisering av de olika områdena/ rådgivningen så att gårdens produktivitet ökar; utfodring, förhållanden, byggnadsplanering etc. -> samarbete mellan rådgivningen

12 Nationell hälsovård Frivilligt för f r gården g och veterinären ren att delta Med utgångspunkt i gårdeng Hälsovårdsavtal: - Gården ansluter sig till Sikava eller Naseva - antalet HV-bes besök k av veterinären ren - svingårdar 4 x år - nötgårdar 1 x år - rätt att använda nda gårdsspecifika g uppgifter

13 Produktionsmålen utgår r från n gårdeng + daglig tillväxt, medelavkastning, kalvnings- /grisningsgång, ng, utmönstringar, fruktbarhet, dödlighet dlighet osv. Verksamhetsmål också nationellt + säkersts kerställande av lagstadgad nivå + sjukdomsskydd och hygienfrågor gor + dokumentation av lägetl Bättre resultat, mera pengar

14 Genomförandet i praktiken Inledande kartläggning: HV-bes besök Noggrann utredning av gårdens g arbeten och djurens hälsotillsth lsotillstånd samt överenskommelse om åtgärderna HV-plan I fortsättningen ttningen En granskning av läget l efter behov På nötgårdar HV-bes besök k och uppdatering av planen minst 1 x år. På svingårdar HV-bes besök k 4 x år, uppdatering av planen 1 x år.

15 Hälsovårdens betydelse? Förbättrar produktionens lönsamhetl Förebygger sjukdomar, följer f med hälsotillsth lsotillståndet, hanterar avvikande situationer Uppföljning av läkemedelsanvl kemedelsanvändningen/behärskad användning ndning av läkemedell Dokumentation/Insamling /utnyttjande av information Kvalitet och konsumentsäkerhet kerhet Medverkar till att lagstiftningen uppfylls De nationella målen m med avseende påp gården/industrin säkerställs, förebyggsf

16 HV-avtal HV-bes besök: när n r och vad? åtgärder i anslutning till medicinering uppfyllande av djurskydds- m.fl. lagstadgade krav djurens välbefinnandev hantering av sjukdomsrisker gårdens hälsostatush hygien HV-plan: =utvecklingsåtg tgärder (produktions- och/eller verksamhetsåtg tgärder) Information via HV

17 insamling och utnyttjande av HV-info på gårdsnivå, också hälsostatus!! Hälsoklassificeringsregister för svingårdar 2004 Naseva; Systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård On-line; Webbaserade databaser

18 Hälsovården på svingårdar År r över 95% av gårdarna g i registret: HV-avtal - över 90 % påp nationell nivå : 3-6 hälsovårdsbesök/ k/år= ca 1000/ mån. m n. ca besök/ k/år besöksdokument över vart och ett - i villkoren påp nationell nivå ingår r en HV-plan som uppdateras årligen - kan uppdateras i samband med HV-bes besöken - en separat skriftlig plan vid problemsituationer

19 Förutsättningar på nationell nivå Gård med smågrisproduktion 1. Hälsovårdsavtal 2. Hälsovårdsplan 3. Regelbundna besök av veterinär 4. Produktionsuppföljning 5. Myndighetsanvisningar 6. Djurskyddslagen 7. ETT:s anvisningar 8. Fri från smittsamma sjukdomar 9. Prov av råmjölk med avseende på grishosta 10. Träckprov med avseende på salmonella 11. Vaccinationer mot svinros 12. Medicinering mot endoparasiter 13. Hälsoklassificerade grisar Slaksvingård

20 Hälsovården på nötgårdar Gårdar ansluter sig hela tiden till systemet för f uppföljning av nötboskapens n hälsovh lsovård Naseva: - I Naseva deltog : mjölkproduktionsg lkproduktionsgårdarrdar diko-köttn ttnötgårdar - I villkoren påp nationell nivå ingår r en hälsovårdsplan som uppdateras årligen - Vid behov uppgörs en separat plan över de centrala problemområdena (juverhälsa etc.)

21 Nationell nivå på nötgården 1. Gården har ett ETU-hälsov lsovårdsavtal med en veterinär och gården g är r införd i Naseva 2. Veterinären ren utför r minst ett ETU-hälsov lsovårdsbesök på gården årligen. 3. Gården G har en skriftlig ETU-hälsov lsovårdskartläggning och -plan som har utarbetats av en veterinär r påp basis av ett hälsovh lsovårdsbesök k och som uppdateras varje år. 4. PåP gården bedrivs systematisk produktions- och hälsouppföljning ljning samt uppföljning av mjölkens kvalitet

22 Nationell nivå på nötgården II 5. PåP gården följs f lagstadgade krav påp medicinering och vård av djur. Efter att karenstiden efter antibiotikabehandling har löpt l ut testas mjölken med ett av Evira godkänt test sås att den inte innehåller några n resthalter och resultatet skrivs upp. Veterinären ren dokumenterar situationen vid hälsovh lsovårdsbesöket samt går r igenom andra rutiner i anslutning till medicineringar. 6. PåP gården iakttas djurskyddsbestämmelserna. Veterinären ren dokumenterar situationen vid hälsovårdsbesöket och ger vid behov råd r d om djurens välbefinnande. 7. Gården G följer f ETT rf:s anvisningar när n r det gäller g sjukdomsskydd påp gårdsnivå,, import av djur, sperma och embryon samt köp k p av foder.

23 Djurhälsov lsovårdens nationella nivå på nötgården III 8. Gården har inga djur som utsöndrar BVD-virus virus. 9. Gården G låter l undersöka de avelsdjur den köper k med avseende påp salmonella enligt ETT:s anvisningar. Inga salmonellasmittor har konstaterats påp gården. En kalvuppfödningsanl dningsanläggning ggning som säljer s sina inköpta kalvar för f r fortsatt uppfödning tar årligen salmonellaprover av besättningen enligt ETT:s anvisningar och skickar analysresultatet till Naseva 10. Ringorm kan inte konstateras påp en gård g som säljer s ekodjur. 11. Genom att ordna med utfodrings- och foderhygien, strö och gödselhantering samt de utrymmen där d r djuren vistas förhindrar f man fekala sjukdomsalstrares spridning bland boskapen och håller h djuren sås rena som möjligt. m Veterinären ren dokumenterar situationen vid hälsovh lsovårdsbesöket.

24 Gården Bättre riskhantering Hjälp när n r produktionen planeras Dokumenterade verksamhetssätt tt och regelbunden uppföljning Djurhandel mellan gårdarnag Försäkringar etc. Uppfyllande av de nationella målen Gårdens mål: m (verksamhets-,, produktions-)

25 Veterinärens rens roll Central aktör r när n r det gäller g att konkret fåf HV-arbetet att avancera påp gårdsnivå Konsulterar och utvärderar sina klientgårdar: uppföljning och utveckling Aktiv roll när n r det gäller g att producera och skriva HV-dokument (alla grupper har nytta av uppgifterna) HV-arbetet förutsf rutsätter tter engagemang, regelbunden uppföljning, påbyggnadsutbildning

26 Ur slakteriernas synvinkel Enhetlig hälsoklassificering h inom svinsektorn: verksamheten blivit effektivare Slippa sjukdomar som orsakar kostnader för f r alla Inte sås många avvikande situationer Aktuell och kostnadseffektiv uppföljning Förbättrad dokumentation över råvaranr Nya hjälpmedel som underlättar byråkratin för f r hela kedjan (rätt med en gång) g Bättre kvalitet påp köttet och verksamheten Inom svinsektorn uppföljning via Sikava,, inom nötsektorn via Naseva

27 Ur mejeriets synvinkel Uppföljning av kvalitetsavtalsgårdarna Sjukdomsläget och frågor kring hantering av resthalter styrning av resurserna Spårbarhet, genomskådlighet Dokumentation På hur många m gårdar g är r allt i skick Uppföljning via Naseva

28 Good News or Bad News ETU innebär fördelar för alla- också för köttbesiktningen Naseva: Sikava: