EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 30 april 2001 PE /8-38 ÄNDRINGSFÖRSLAG 8-38 FÖRSLAG TILL YTTRANDE av Robert William Sturdy (PE ) FASTSTÄLLANDE AV LÄGSTA DJURSKYDDSKRAV VID INHÅLLNING Förslag till direktiv KOM(2001) 20 C5-0039/ /0021(CNS) Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 8 från Rosemarie Müller SKÄL 5A (nytt) (5a) Kommissionen kompletterar och ändrar bilagorna till direktiv 91/630/EEG, så att - svanskupering förbjuds, - klippning och nedslipning av tänder förbjuds, - kastrering av smågrisar alltid utförs av en veterinär och under bedövning. Svanskupering och tandklippning är plågsamt för djuren och måste därför avskaffas. Genom artanpassade förhållanden i djurhållningen skulle dessa rutinmässiga stympningar kunna undvikas. Den kastrering, utan bedövning, av smågrisar som är yngre än fyra veckor som för närvarande tillämpas är plågsam och måste förbjudas i framtiden. Or. de AM\ doc PE /8-38

2 Ändringsförslag 9 från Chris Davies ARTIKEL 1, LED -1 (nytt) Artikel 3, punkt 1 (direktiv 91/630/EEG) Artikel 3.1 skall ersättas med följande: Medlemsstaterna skall säkerställa följande: "1. Från och med den 1 januari 2002 gäller att alla anläggningar som uppförs, byggs om, byggs till och/eller används för första gången efter det datumet skall uppfylla minst följande krav: Det fria liggutrymme som är tillgängligt för varje avvand gris eller avels- eller slaktsvin som föds upp i lösdrift måste, utöver gödselgången, vara minst - 0,22 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på högst 10 kg, - 0,35 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 10 kg och 20 kg, - 0,46 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 20 kg och 30 kg, - 0,56 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 30 kg och 50 kg, - 0,81 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 50 kg och 85 kg, - 0,96 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 85 kg och 110 kg, - 1,5 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mer än 110 kg. - Från och med den 1 januari 2006 skall de minimikrav som fastställs ovan tillämpas på alla anläggningar." Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén har i en rapport av den 30 september 1997 tydligt visat att svins välbefinnande är hotat vid alltför begränsade utrymmen. Dessutom föreslår kommittén i rapporten en metod som skulle möjliggöra beräkning av hur mycket utrymme svin behöver för att alla samtidigt skall kunna ligga ner på sidan. De minimiutrymmen som föreslås i detta ändringsförslag baserar sig på metoden i kommitténs rapport. PE /8-38 2/20 AM\ doc

3 Ändringsförslag 10 från Patricia McKenna ARTIKEL 1, LED -1 (nytt) Artikel 3, punkt 1 (direktiv 91/630/EEG) Artikel 3.1 i direktiv 91/630/EEG skall ersättas med följande: "1. Från och med den 1 juli 2003 gäller att alla anläggningar som uppförs, byggs om, byggs till eller används för första gången efter det datumet skall uppfylla minst följande krav: Det fria liggutrymme som är tillgängligt för varje avvand gris eller avels- eller slaktsvin som föds upp i lösdrift måste vara minst - 0,22 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på högst 10 kg, - 0,3 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 10 kg och 20 kg, - 0,4 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 20 kg och 30 kg, - 0,6 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 30 kg och 50 kg, - 0,8 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 50 kg och 85 kg, - 1,0 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 85 kg och 110 kg, - 1,3 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mer än 110 kg. - Från och med den 1 juli 2006 skall de minimikrav som fastställs ovan tillämpas på alla anläggningar." Kommissionen har inte föreslagit någon ökning av utrymmet för slaktsvin, men 1997 rekommenderade Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén att man skulle öka utrymmet med omkring 50 %. Detta ändringsförslag, baserat på nederländsk lagstiftning, är en förbättring av direktivet från 1991, men går inte lika långt som kommitténs förslag. AM\ doc 3/20 PE /8-38

4 Ändringsförslag 11 från John Bowis ARTIKEL 1, LED -1 (nytt) Artikel 3, punkt 1 (direktiv 91/630/EEG) Artikel 3.1 skall ersättas med följande: Medlemsstaterna skall säkerställa följande: "1. Från och med den 1 januari 2002 gäller att alla anläggningar som uppförs, byggs om, byggs till och/eller används för första gången efter det datumet skall uppfylla minst följande krav: Det fria liggutrymme som är tillgängligt för varje avvand gris eller avels- eller slaktsvin som föds upp i lösdrift måste, utöver gödselgången, vara minst - 0,22 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på högst 10 kg, - 0,35 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 10 kg och 20 kg, - 0,46 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 20 kg och 30 kg, - 0,56 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 30 kg och 50 kg, - 0,81 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 50 kg och 85 kg, - 0,96 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 85 kg och 110 kg, - 1,5 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mer än 110 kg. - Från och med januari 2006 skall de minimikrav som fastställs ovan tillämpas på alla anläggningar." Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén har i en rapport av den 30 september 1997 tydligt visat att svins välbefinnande är hotat vid alltför begränsade utrymmen. Dessutom föreslår kommittén i rapporten en metod som skulle möjliggöra beräkning av hur mycket utrymme svin behöver för att alla samtidigt skall kunna ligga ner på sidan. De minimiutrymmen som föreslås i detta ändringsförslag baserar sig på metoden i kommitténs PE /8-38 4/20 AM\ doc

5 rapport. Ändringsförslag 12 från Marit Paulsen och Karl Erik Olsson ARTIKEL 1, LED -1 (nytt) Artikel 3, punkt 1 (direktiv 91/630/EEG) Artikel 3.1 skall ersättas med följande: Medlemsstaterna skall säkerställa följande: "1. Från och med den 1 januari 2002 gäller att alla anläggningar som uppförs, byggs om, byggs till eller används för första gången efter det datumet skall uppfylla minst följande krav: Det fria liggutrymme som är tillgängligt för varje avvand gris eller avels- eller slaktsvin som föds upp i lösdrift måste, utöver gödselgången, vara minst - 0,15 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på högst 10 kg, - 0,20 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 10 kg och 20 kg, - 0,30 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 20 kg och 30 kg, - 0,40 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 30 kg och 50 kg, - 0,55 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 50 kg och 85 kg, - 0,65 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 85 kg och 110 kg, - 1,00 m 2 för ett svin med en genomsnittlig vikt på mer än 110 kg. - Från och med den 1 januari 2006 skall de krav som fastställs ovan tillämpas på alla anläggningar." Den Vetenskapliga Styrkommittén har i en rapport av den 30 september 1997 tydligt visat att svins välbefinnande är hotat vid alltför begränsade utrymmen. De minimiutrymmen som svinen hålls i bör därför ökas. AM\ doc 5/20 PE /8-38

6 Or. sv Ändringsförslag 13 från Marit Paulsen och Karl Erik Olsson Artikel 3, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) "2. Golven skall uppfylla följande krav: "2. Golven skall uppfylla följande krav: För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 11 mm. - 1,3 m 2 per sinsugga - 1,3 m 2 per sinsugga - 0,95 m 2 per gylta. - 0,95 m 2 per gylta. vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst vara minst 80 mm och spaltbredden högst 18 mm. Vetenskapliga rön har visat att smågrisar kan fara illa om spaltbredden överstiger 11 millimeter. På motsvarande sätt löper sinsuggor och gyltor risk att skadas om spaltbredden överstiger 18 millimeter. Or. sv Ändringsförslag 14 från Emilia Franziska Müller Artikel 3, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) "2. Golven skall uppfylla följande krav: "2. Golven skall uppfylla följande krav: För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en PE /8-38 6/20 AM\ doc

7 sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst - 1,3 m 2 per sinsugga - 1,3 m 2 per sinsugga - 0,95 m 2 per gylta. - 0,95 m 2 per gylta. vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. sammanhängande fast golvyta av vilken den perforerade andelen utgör högst 20 %. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken minst 40 % får användas till perforeringar eller spalt i golv måste vara minst vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. Erfarenheter med slutna golvytor med golvvärme visar att en andel på maximalt 20 procent är tillräcklig för växande djur (smågrisar, avelssvin och slaktsvin). Beträffande golvelement i form av plastgaller, som framför allt används när det gäller smågrisar, är en perforeringsandel på tio procent otillräcklig. För att garantera att avföringen kan falla ned bör andelen i stället uppgå till minst 40 procent. Man bör i det sammanhanget se till att förhållandet mellan perforeringens andel och djurens storlek är större när det gäller små djur för att garantera att avföringen kan falla ned. Or. de Ändringsförslag 15 från John Bowis Artikel 3, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) "2. Golven skall uppfylla följande krav: "2. Golven skall uppfylla följande krav: För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken AM\ doc 7/20 PE /8-38

8 högst 10% får användas till dränering måste vara minst - 1,3 m 2 per sinsugga - 2,0 m 2 per sinsugga - 0,95 m 2 per gylta. - 1,5 m 2 per gylta. vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. högst 10% får användas till dränering måste vara minst vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. Utrymmet för sinsuggor och gyltor är inte tillräckligt för att göra det möjligt för större suggor och gyltor att alla samtidigt ligga ner på sidan vilket rekommenderas i rapporten från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén. Ändringsförslag 16 från Phillip Whitehead Artikel 3, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) "2. Golven skall uppfylla följande krav: "2. Golven skall uppfylla följande krav: För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst - 1,3 m 2 per sinsugga - 2,0 m 2 per sinsugga - 0,95 m 2 per gylta. - 1,5 m 2 per gylta. vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 11 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst vara minst 80 mm och spaltbredden högst 18 mm. PE /8-38 8/20 AM\ doc

9 Bestämmelserna angående spaltgolv är olämpliga. I de fall där maximibredden mellan spalterna är tillräckligt stor för att svinens klövar skall kunna fastna, blir följden av detta att klöven skadas och att svinet lider. Forskning har visat att avvanda smågrisar som placeras i boxar inför slakten skulle drabbas av klövskador om spaltbredden var större än 11 mm. Utrymmet för sinsuggor och gyltor är inte tillräckligt stort för att göra det möjligt för större suggor och gyltor att alla samtidigt ligga ner på sidan vilket rekommenderas i rapporten från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén. I sista stycket hänvisas till spaltbredden för spaltgolv för sinsuggor och gyltor. Ett gap på 30 mm gör att en del små suggors och många gyltors klövar skulle skadas. Spaltbredden måste därför minskas till 18 mm. Ändringsförslag 17 från Chris Davies Artikel 3, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) "2. Golven skall uppfylla följande krav: "2. Golven skall uppfylla följande krav: För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst - 1,3 m 2 per sinsugga - 2,0 m 2 per sinsugga - 0,95 m 2 per gylta. - 1,5 m 2 per gylta. vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. vara minst 75 mm och spaltbredden högst 11 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst vara minst 80 mm och spaltbredden högst 18 mm. Bestämmelserna angående spaltgolv är olämpliga. I de fall där maximibredden mellan spalterna är tillräckligt stor för att svinens klövar skall kunna fastna, blir följden av detta att AM\ doc 9/20 PE /8-38

10 klöven skadas och att svinet lider. Forskning har visat att avvanda smågrisar som placeras i boxar inför slakten skulle drabbas av klövskador om spaltbredden var större än 11 mm. Utrymmet för sinsuggor och gyltor är inte tillräckligt stort för att göra det möjligt för större suggor och gyltor att alla samtidigt ligga ner på sidan vilket rekommenderas i rapporten från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén. I sista stycket hänvisas till spaltbredden för spaltgolv för sinsuggor och gyltor. Ett gap på 30 mm gör att en del små suggors och många gyltors klövar skulle skadas. Spaltbredden måste därför minskas till 18 mm. Ändringsförslag 18 från Phillip Whitehead Artikel 3, punkt 4 (direktiv 91/630/EEG) 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in i individuella boxar under tiden från och med fyra veckor efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in i individuella boxar under tiden från och med fyra dagar efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. Med system för uppfödning i grupp är det bäst att den tid som suggor eller gyltor tillbringar avskilda från gruppen begränsas till ett minimum. Det finns inget vetenskapligt eller praktiskt skäl för att hålla suggor eller gyltor avskilda från gruppen i mer än fyra dagar. Ändringsförslag 19 från Marit Paulsen och Karl Erik Olsson Artikel 3, punkt 4 (direktiv 91/630/EEG) 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in i individuella boxar under tiden från och med fyra veckor efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in i individuella boxar under tiden från och med fyra dagar efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur PE / /20 AM\ doc

11 som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. Det är viktigt att den tid som suggor och gyltor tillbringar avskilda från gruppen begränsas till ett minimum. Det finns inget vetenskapligt eller praktiskt skäl för att denna avskildhet skall överstiga fyra dagar. Or. sv Ändringsförslag 20 från John Bowis Artikel 3, punkt 4 (direktiv 91/630/EEG) 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in i individuella boxar under tiden från och med fyra veckor efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in i individuella boxar under tiden från och med fyra dagar efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. Med system för uppfödning i grupp är det bäst att den tid som suggor eller gyltor tillbringar avskilda från gruppen begränsas till ett minimum. Det finns inget vetenskapligt eller praktiskt skäl för att hålla suggor eller gyltor avskilda från gruppen i mer än fyra dagar. Ändringsförslag 21 från Emilia Franziska Müller Artikel 3, punkt 4 (direktiv 91/630/EEG) 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in 4. Suggor eller gyltor skall inte få stängas in AM\ doc 11/20 PE /8-38

12 i individuella boxar under tiden från och med fyra veckor efter betäckningen till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. i individuella boxar under tiden från och med fyra veckor efter den betäckning som leder till befruktning till sju dagar före den beräknade tidpunkten för grisningen. I undantagsfall får enskilda djur som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra suggor eller som är sjuka eller skadade, hållas i individuella boxar. För sinsuggor får endast individuella boxar som ger utrymme för sinsuggan att lätt vända sig användas. Under vissa omständigheter kan flera betäckningar krävas. Därför är det bättre att tala om betäckning som leder till befruktning. Or. de Ändringsförslag 22 från Phillip Whitehead Artikel 3, punkt 5, strecksats 1 (direktiv 91/630/EEG) - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 1,3 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,95 m 2 för gyltor). - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 2,0 m 2 fritt golvutrymme per sugga (1,5 m 2 för gyltor). Se motivering till ändringsförslag till ARTIKEL 1, PUNKT 1. Ändringsförslag 23 från Patricia McKenna Artikel 3, punkt 5, strecksats 1 (direktiv 91/630/EEG) - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst PE / /20 AM\ doc

13 1,3 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,95 m 2 för gyltor). 1,75 m 2 fritt golvutrymme per sugga (1,25 m 2 för gyltor). Totalt sett måste suggor ha tillgång till minst 3,0 m 2 fritt golvutrymme per sugga för att kunna vila, röra på sig samt komma åt utfodrings- och gödselplatser. I kommissionens förslag fastställs endast ett utrymme för suggornas behov av att ligga ned och vila, men inte något om det utrymme som behövs för att de skall kunna röra på sig och göra sina behov. Ändringsförslag 24 från Chris Davies Artikel 3, punkt 5, strecksats 1 (direktiv 91/630/EEG) - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 1,3 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,95 m 2 för gyltor). - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 2,0 m 2 fritt golvutrymme per sugga (1,5 m 2 för gyltor). Utrymmet för sinsuggor och gyltor är inte tillräckligt för att göra det möjligt för större suggor och gyltor att alla samtidigt ligga ner på sidan vilket rekommenderas i rapporten från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén. Ändringsförslag 25 från Emilia Franziska Müller Artikel 3, punkt 5, strecksats 1 (direktiv 91/630/EEG) - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 1,3 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,95 m 2 för gyltor). - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 0,6 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,6 m 2 för gyltor). AM\ doc 13/20 PE /8-38

14 För dräktiga avelssuggor och gyltor är det tillräckligt med 0,6 m 2, eftersom det ändå också finns ett separat utrymme för vila. Om öppna boxar kombineras med gemensamma utrymmen för fri rörelse, bör utrymmet för vila i boxar ingå i den sammanlagda ytan. Or. de Ändringsförslag 26 från Patricia McKenna Artikel 3, punkt 5, strecksats 3 (direktiv 91/630/EEG) - Alla suggor måste ha konstant tillgång till jord att böka i eller material att sysselsätta sig med som minst uppfyller de relevanta kraven i bilagan. - Alla suggor måste ha konstant tillgång till jord att böka i eller halm eller något annat lämpligt material att sysselsätta sig med som minst uppfyller de relevanta kraven i bilagan. Denna halm eller annat material skall tillhandahållas i tillräckligt stor mängd för att ge fysiskt välbefinnande och värme och för att göra det möjligt för suggorna att på ett komplett sätt tillfredsställa sina beteendebehov. Bestämmelserna om tillhandahållande av halm och andra lämpliga material är oklara. Ändringsförslag 27 från Emilia Franziska Müller Artikel 3, punkt 5, strecksats 4 (direktiv 91/630/EEG) - Suggor som föds upp i grupp måste utfodras med ett system som garanterar att varje sugga har möjlighet att få tillräckligt med mat utan att attackeras även när suggor som konkurrerar om maten är närvarande. - Suggor som föds upp i grupp måste utfodras med ett system som garanterar att varje sugga har möjlighet att få tillräckligt med mat även när suggor som konkurrerar om maten är närvarande. Precisering av texten. PE / /20 AM\ doc

15 Or. de Ändringsförslag 28 från Emilia Franziska Müller Artikel 3, punkt 5, strecksats 5 (direktiv 91/630/EEG) - Alla suggor måste ges foder med högt fiberinnehåll och foder med högt energiinnehåll för att minska hungern och tillfredsställa behovet att tugga. Foder med högt energi-innehåll får ges en gång per dag i ett enda mål men foder med högt fiberinnehåll måste finnas tillgängligt under längre perioder. - Alla suggor måste ges foder med högt fiberinnehåll och foder med högt energiinnehåll eller separat och för tuggfunktionen lämpligt foder (t.ex. pellets) för att minska hungern och tillfredsställa behovet att tugga. Foder med högt energiinnehåll får ges en gång per dag i ett enda mål men foder med högt fiberinnehåll måste finnas tillgängligt under längre perioder. Grovfoder, till exempel pellets, är lämpligt för att tillfredsställa behovet av att tugga. Kraftfoder (foderblandningar) kan därför undvaras för detta syfte. Or. de Ändringsförslag 29 från Patricia McKenna Artikel 3, punkt 6, stycke 2 (direktiv 91/630/EEG) De fyra första strecksatserna i punkt 5 skall inte tillämpas på anläggningar med färre än 10 sinsuggor." utgår De nya bestämmelserna skall vara till gagn för alla suggor även för dem som finns på små anläggningar. Ändringsförslag 30 från Emilia Franziska Müller Artikel 3, punkt 6 (direktiv 91/630/EEG) 6. Från och med den 1 januari 2002 skall 6. Från och med den 1 januari 2003 skall AM\ doc 15/20 PE /8-38

16 punkterna 2 och 4 tillämpas på alla anläggningar som uppförs, byggs om eller används för första gången efter det datumet. Från och med den 1 januari 2012 skall punkterna 2 och 4 gälla alla anläggningar. De fyra första strecksatserna i punkt 5 skall inte tillämpas på anläggningar med färre än 10 sinsuggor." punkterna 2 och 4 tillämpas på alla anläggningar som uppförs, byggs om eller används för första gången efter det datumet. Från och med den 1 januari 2015 skall punkterna 2 och 4 gälla alla anläggningar. De fyra första strecksatserna i punkt 5 skall inte tillämpas på anläggningar med färre än 40 dräktiga eller totalt 80 suggor." Varje omställning av uppfödningssystemen är förenad med större investeringar. Anläggningarna bör därför ges längre tid för omställningen. I synnerhet för anläggningar som etablerades runt 2000 bör en övergångstid motsvarande hälften av den genomsnittliga avskrivningsperioden (ca 30 år) planeras. Därför bör de nya bestämmelserna för dessa anläggningar gälla från och med För att få till stånd en ändamålsenlig uppfödning i grupp bör anläggningar med färre än sammanlagt 80 suggor undantas från uppfödning i grupp. Med färre än 40 dräktiga suggor är en ändamålsenlig uppfödning i grupp inte möjlig. Under alla omständigheter bör man i samband med fastställandet av det minimiantal från och med vilket uppfödning i grupp skall föreskrivas ta hänsyn till vad som är en optimal gruppstorlek. Or. de Ändringsförslag 31 från Patricia McKenna A (nytt) Följande skall införas som artikel 4a i direktiv 91/630/EEG: "Artikel 4a Från och med den 1 juli 2006 är svanskupering av svin förbjudet, förutom i de fall där en veterinär intygar att svanskupering är det mest effektiva sättet att hantera ett särskilt utbrott av svansbitande och att utbrottet inte kan åtgärdas genom isolering av angriparna. I detta fall får svanskupering utföras, under förutsättning - att kuperingen utförs av en veterinär under bedövning och med förlängd smärtlindring, och PE / /20 AM\ doc

17 - att uppfödaren så snart som möjligt efter kuperingen förbättrar förhållandena och förvaltningen i syfte att förhindra framtida utbrott av svansbitande. De förbättringar av förhållandena och förvaltningen som behövs skall diskuteras och beslutas i samförstånd med den behöriga myndigheten och uppfödarens veterinär." Svanskupering tas endast upp i bilagan till direktiv 91/630/EEG och de föreslagna ändringarna kommer inte att läggas fram för parlamentet. Dessa två frågor bör dock tas med i huvudtexten och förstärkas för att skydda svinen från onödig smärta. Ändringsförslag 32 från Patricia McKenna B (nytt) Följande skall införas som artikel 4b i direktiv 91/630/EEG: "Artikel 4b Från och med den 1 juli 2003 är kastrering av galtar förbjudet, förutom i de fall då en veterinär intygar att svinets hälsa utan kastrering kommer att påverkas negativt. När kastrering till följd av ett sådant intyg utförs, skall den göras av en veterinär under bedövning och med förlängd smärtlindring." Kastrering tas endast upp i bilagan till direktiv 91/630/EEG och de föreslagna ändringarna kommer inte att läggas fram för parlamentet. Dessa två frågor bör dock tas med i huvudtexten och förstärkas för att skydda svinen från onödig smärta. AM\ doc 17/20 PE /8-38

18 Ändringsförslag 33 från Patricia McKenna ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 5a, punkt 1 (direktiv 91/630/EEG) 1. Varje person som sköter djuren skall ha fått råd och anvisningar om bestämmelserna i artiklarna 1 3 i bilagan till detta direktiv och skall vara införstådd med vad bestämmelserna innebär. 1. Varje person som sköter djuren skall under en utbildning som är godkänd av den behöriga myndigheten ha fått råd och anvisningar om bestämmelserna i artiklarna 1 3 och i bilagan till detta direktiv och om hur man på ett korrekt sätt skall handha, och när så är nödvändigt, sköta om svin. Som ett alternativ kan en person i stället för att följa en utbildning, lita till tidigare praktisk erfarenhet, under förutsättning att en fristående bedömare som utsetts av den behöriga myndigheten, före den 1 juli 2003 har bedömt att denna persons kännedom om ovanstående bestämmelser och hans eller hennes kompetens när det gäller att handha och sköta om svin är tillfredsställande. Genom detta ändringsförslag förstärks kommissionens förslag om utbildning. Ändringsförslag 34 från John Bowis ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 5a, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) 2. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga utbildningar finns tillgängliga. Sådana utbildningar måste främst inriktas på välbefinnandeaspekter." 2. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga utbildningar vid behöriga utbildningsorgan finns tillgängliga för djurskötare och veterinärer. Sådana utbildningar måste främst inriktas på välbefinnandeaspekter." För att se till att det råder konsekvens och enhetlighet vid utbildningen av djurskötare och veterinärer bör all utbildning vara formellt godkänd av en behörig nationell myndighet. PE / /20 AM\ doc

19 Ändringsförslag 35 från Emilia Franziska Müller ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 5a, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) 2. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga utbildningar finns tillgängliga. Sådana utbildningar måste främst inriktas på välbefinnandeaspekter." 2. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga utbildningar finns tillgängliga. Sådana utbildningar måste främst inriktas på välbefinnandeaspekter. Den treåriga yrkesutbildningen inom jordbruket motsvarar också utbildningsmålet." När det gäller jordbrukare som redan kan hänvisa till en yrkesutbildning inom jordbruket kan man bortse från separata utbildningar, eftersom frågor som rör djurens välbefinnande vanligtvis utgör en del av yrkesutbildningen inom jordbruket. Or. de Ändringsförslag 36 från Rosemarie Müller ARTIKEL 1, LED 3 Artikel 6, inledningen (direktiv 91/630/EEG) Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen lämna en rapport som grundas på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande till rådet. Senast den 1 januari 2004 skall kommissionen lämna en rapport som grundas på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande till rådet. Det finns inget skäl till att rapporten skall läggas fram så sent. Or. de Ändringsförslag 37 från Chris Davies ARTIKEL 1, LED 3 Artikel 6, inledningen (direktiv 91/630/EEG) Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen lämna en rapport som grundas på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande till rådet. Senast den 1 januari 2004 skall kommissionen lämna en rapport som grundas på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande till rådet. AM\ doc 19/20 PE /8-38

20 Rapporten kommer att innehålla viktig ny information om hur man förbättrar svins välbefinnande och måste utarbetas mycket tidigare än Ändringsförslag 38 från Jean-Louis Bernié ARTIKEL 2 Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv senast den 1 januari De skall genast underrätta kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. Innan medlemsstaterna sätter i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv, skall de snarast göra en exakt bedömning av de finansiella tilläggskostnaderna för uppfödarna och en marknadsundersökning av konsumenternas inställning till höjda priser på fläskkött. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. Som framgår av rapporten från Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande (KOM(2001) 20), "skulle [det] vara mycket svårt att beräkna kostnaderna om de nuvarande uppfödningssystemen för suggor anpassades i enlighet med det aktuella förslaget, eftersom situationen i dagsläget ser så olika ut från medlemsstat till medlemsstat." I avsaknad av tillförlitliga uppgifter om de finansiella tilläggskostnaderna för uppfödarna och om risken för att konsumenterna upphör att köpa fläskkött om de anser att kostnaderna för svinens välbefinnande är för höga så är det nödvändigt att utföra undersökningar. Dessa åtgärder kan i praktiken leda till en nedgång i efterfrågan på fläskkött inom EU, och samtidigt till en ökning av importen från tredje land som inte är underställda samma reglering av svins välbefinnande. Or. fr PE / /20 AM\ doc