SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL"

Transkript

1 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

2 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013

3 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring av avelsdjur Uppfödning av gyltor till hållbara suggor...5 Högklassig sperma av avelsgalten...6 Utfodring av suggor Utfodring under dräktigheten...9 En vecka före grisningen...10 Utfodring under digivningen...13 Utfodring efter avvänjningen...14 Utfodringsprogram för suggor...17 Utfodring av smågrisar En god start för smågrisen...19 Tillräckligt med mjölk första veckorna...20 Tillskottsnäring förbättrar smågristillväxten...23 Den utmanande konsumtionsstarten...24 Utfodringsprogram för smågrisar...27 Utfodring av slaktsvin Slaktsvinens tillväxt...28 Konsumtionsförmågan avgör utfodringen...31 Kortare uppfödning med energiutfodring...32 Rätt slags proteinutfodring garanterar bästa tillväxten...35 Foderutnyttjandegraden beskriver effektiviteten...36 Utfodring av slaktsvin...39 Könsåtskild uppfödning...40 Allmänt Ett välmående djur producerar bäst...43 Svinet behöver rent vatten...44 Utfodringen påverkar utsläppen i miljön...47 Det blir allt viktigare med planerad produktion på svingårdarna. De internationella prisstegringarna på råvaror påverkar den finländska grisköttsproduktionen. Fodren är en stor utgiftspost, och därför lönar det sig att välja kvalitet och ett utfodringsprogram som passar för gården. Vi har uppdaterat handboken Utfodring av svin. I handboken hittar du mycket fakta och tips till hjälp för utfodringsplaneringen. Rätt utfodring och god skötsel är viktiga faktorer för en effektiv produktion i uppfödningen av suggor, smågrisar och slaktsvin. Den inhemska matkedjan har stor betydelse. Kunderna och Raisioagro kommer att lyckas genom samarbete och vi på Raisioagro vill ta hand om våra kompanjoner. Som vår kund har du alltid tillgång till den färskaste kunskapen, högklassiga foder och andra insatsvaror och förnödenheter. Dessutom får du professionella råd för foderplanering och analyser av den egna spannmålen. Du har väl redan besökt Raisioagros nätbutik? Där kan du snabbt och smidigt beställa bl.a. foder, utsäde, växtskyddsmedel och handelsgödsel. Be din personliga kundansvariga sända dig en användarkod och logga in på adressen shop.raisioagro.com. Låt det bli en vana att besöka nätbutiken där du får varor till ett förmånligare pris. Du kan vända dig till dina kundansvariga i allt som gäller din gård. Vi står till din tjänst! Tilläggsinformation: Päivi Volanto utvecklingschef för svinfoder tfn paivi.volanto@raisio.com Paavo Viitanen produktionsrådgivare tfn paavo.viitanen@raisio.com Utfodring av svin

4 MÅTTLIG TILLVÄXT FÖRBÄTTRAR DJURETS HÅLLBARHET 4 Utfodring av svin 2013

5 AVELSDJUR UPPFÖDNING AV GYLTOR TILL HÅLLBARA SUGGOR Uppfödningen av gyltor ska inriktas på att ge suggor med starka ben och många kullar. Gyltan ger avkastning först efter den tredje kullen, då antalet spädgrisar börjar växa. Om procenten utslagna suggor efter en eller två grisningar är hög, växter behovet av nyrekryteringar. Stora mängder förstagrisare försämrar gårdens produktionsresultat beträffande kultingar, eftersom gyltor har mindre kullar och färre avvanda smågrisar än gamla suggor. Tillväxthastigheten påverkar hållbarheten Benen är ofta suggans svaga punkt och den vanligaste orsaken till utslagning. Om gyltan växer upp för snabbt leder det ofta till svaga ben i ett senare skede, vilket Raisioagros och MTT:s samforskning också visar. När gyltor föddes upp i en långsammare takt, blev antalet kullar högre. Under de fyra första levnadsmånaderna utvecklas könsorganen och livmodern. Därför är det skäl att börja begränsa tillväxten först då levande vikten är kg. För att dämpa tillväxten begränsar man fodergivan och den får innehålla högst 2,8 fe/dag. En låg lysinhalt i fodret främjar tillväxten av späck. Fodret måste vara mättande för att gyltorna ska hålla sig lugna och inte utveckla svansbitningsbeteende. En måttlig dagstillväxt för en finländsk gylta är omkring g, då hon väger kg. Inseminering vid lämplig storlek Begränsad utfodring kräver flushing, för att gyltan ska ha lika många ägg vid ägglossningen som gyltor som fått mycket foder. Flushingen inleds dagar före andra brunsten med ett särskilt flushing- eller smågrisfoder. Gyltan insemineras då hon är dagar gammal och väger kg. Då är gyltan omkring ett år vid sin första grisning. Om gyltan insemineras vid den andra eller tredje brunsten, blir hon hållbarare och första kullen större. I praktiken borde ryggspäcket vara omkring mm vid grisningen. Gyltans mjölkproduktion är nästan lika stor som hos äldre individer, men konsumtionsförmågan är sämre. Gyltan tappar lätt sin vikt och får därför vara lite rundare vid grisningen än suggor som grisat flera gånger. Men gyltan får inte vara för fet, eftersom konsumtionen då minskar under digivningen och gyltan förlorar sitt hull. En lämplig hullklass vid grisningen är 4. Via temporär förflyttning till galten I gyltornas uppfödningsavdelning får det inte finns galtar, för att brunsten tydligt ska kunna märkas vid önskad tidpunkt. Under slutuppfödningen borde flyttningar av djuren undvikas, för att gyltorna inte ska bli brunstiga, innan de flyttas till insemineringsavdelningen. Gyltorna borde vara åtminstone 7,5 månader, innan de kommer i närheten av galten. Det lönar sig att flytta gyltorna till insemineringsavdelningen via en s.k. temporär förflyttning alltid då detta är möjligt. Omkring 4 veckor före önskad inseminering måste djuren flyttas till en annan avdelning, och därifrån flyttas gyltorna vidare till insemineringsavdelningen efter ungefär tre veckor. Galten visas upp för gyltorna först i insemineringsavdelningen. Ett annat sätt är att anteckna tiden för brunsterna i de temporära boxarna och flytta djuret till insemineringsavdelningen omkring 2 veckor efter brunsten. Utfodring av svin

6 AVELSDJUR HÖGKLASSIG SPERMA AV AVELSGALTEN Galtens spermakvalitet är en mycket viktig ekonomisk faktor för smågrisproduktionen. De främsta orsakerna till utmönstring beror på dålig spermakvalitet och på galtens ålder, hälsa och libido. Spermakvaliteten påverkas av betäckningsfrekvens, värmestress och utfodring. Under uppfödningen lönar det sig att utfodra galten på samma sätt som gyltan. Målet är en galt med starkt skelett och som har lätt att röra sig. Om galten fått växa upp för snabbt ökar risken för problem med rörligheten. En galt som är lättare än 50 kg kan utfodras med startuppfödningsfoder för slaktsvin. Ända till testningen kan man ge foder avsett särskilt för avelssvin. Galtarna testas vid ca 100 kilos vikt och de som har benfel utmönstras. Efter detta får galten dräktighetsfoder tillsammans med mineralfoder. Då levande vikten nått 150 kg får galten vid sidan av dräktighetsfodret samma flushingfoder som ges till suggorna. Detta förbättrar spermiernas kvalitet och antal. Lämplig hullklass Målet med utfodringen av en fullvuxen galt är att hålla djuret vid lämpligt hull som motsvarar hullklass 3. Lämplig mängd foder är 3,0 3,3 kg/dag beroende på galtens vikt och energin i fodret. En fet galt blir lat och benfel börjar uppträda. Å andra sidan sjunker spermieproduktionen hos en mager galt. Det är viktigt med fri tillgång till vatten, eftersom en galts vattenbehov är 6 8 liter om dagen. Galtar behöver också röra på sig för att hålla sig i skick. Därför måste boxen vara tillräckligt stor, omkring 8 m 2. Ett bra sätt att få galten att röra på sig är att placera vattenposten och mattråget på motsatta väggar. Könsmognad vid 6 8 månaders ålder Stora fodergivor leder till tidig könsmognad och små fodergivor har motsatt verkan. Spermiebildningen startar redan då galten är fyra månader gammal, men spermiekvaliteten är svag i början. Då galten nått månaders ålder är sädesvätskemängden och spermiernas antal på sin högsta nivå. Unga galtar ska ha färre betäckningar än gamla. Antalet betäckningar per vecka ökas efterhand. Om temperaturen i omgivningen stiger mycket, t.ex. på sommaren, försvagas spermiekvaliteten. Man ser inte verkan av värmestress direkt utan först efter 6 7 veckor. Sommarljuset påverkar galtens testosteronmängd, men testosteronet ökar igen med minskat dagsljus. Värmestress och låg testosteronmängd kan förklara den lägre mängden och sämre kvaliteten på sädesvätska under sommarmånaderna. UTFODRING AV GALTAR ÖVER 150 KG Vikt, kg Ålder, Måltillväxt, Raisioagros Raisioagros månader g/dag dräktighetsfoder, flushingfoder, kg/dag kg/dag ,2 0, ,3 0, ,4 0, ,4 0, ,5 0, ,6 0,5 Utfodringen av avelsgalten siktar på semin av god kvalitet och i stora mängder. SPERMAKVALITETEN FÖRSVAGAS, OM GALTEN ALLTFÖR OFTA TAPPAS PÅ SÄDESVÄTSKA Tappning av sädesvätska Mängden sädesvätska, ml Sädesvätskans halt, Totala antalet spermier/galt/vecka, Antalet spermier som per vecka spermier x 10 6 /ml spermier x 10 9 rör sig utmärkt, % , , , ,17 Källa: R. Frangez m.fl., Utfodring av svin 2013

7 EN GALT MED HÅLLBART SKELETT OCH SOM RÖR SIG LEDIGT SOM MÅL Utfodring av svin

8 EN HÅLLBAR SUGGA OCH STORA, LIVSKRAFTIGA KULLAR SOM MÅL 8 Utfodring av svin 2013

9 SUGGOR: DRÄKTIGHET UTFODRING UNDER DRÄKTIGHETEN Det är nödvändigt att fästa allt mera uppmärksamhet vid utfodringen av moderna suggor under hela produktionscykeln. Suggorna har förändrats mycket under de tio senaste åren. Största förändringen har skett inom reproduktionen: det föds mera smågrisar, kullarna väger mer och suggorna producerar mera mjölk än förut. Suggorna har blivit mera storvuxna och förhållandet mellan muskel- och fettvävnad har förändrats. Ge suggan lämpligt hull under dräktigheten Suggan är dräktig dagar. Under den tiden måste suggan komma i lämpligt hull inför följande digivning. Suggan måste få tillräckligt med foder för att kunna gå upp i vikt och för att fostren och mjölkkörtlarna ska utvecklas utan att konsumtionen försämras under digivningen. Men fodermängden under dräktigheten måste vara restriktiv för att suggan inte ska bli alltför fet. Målet med utfodringen under dräktigheten är att säkerställa att det föds tillräckligt med levande spädgrisar och att dessa har tillräcklig födelsevikt och livskraft. Dessutom skapar man förutsättningar för en lyckad digivning under dräktigheten. Digivningen främjas av att suggan har ökat sin vikt och har tillräckligt tjockt späck. Större vikt i början Efter semineringen är det skäl att ge suggorna ordentligt med foder, för att en negativ energibalans snabbt ska bli positiv. Målet är att snabbt öka suggans vikt, för att embryonas utveckling ska vara tryggad. Men forskningen visar att alltför riklig utfodring av gyltor har en negativ effekt på embryonas överlevnad och på följande kullstorlek. De första 3 5 dagarna är de mest kritiska. Då lönar det sig att hålla en måttlig fodergiva. Den första månaden efter semineringen borde suggan komma i rätt hull. I det här skedet lyckas man bäst med hullutvecklingen, eftersom suggorna kan utfodras individuellt genom gruppering enligt hullklass, så att t.ex. magra suggor får äta vid samma ventil och får foder enligt sin hullklass. Lämpligt hull vid grisningen är 3,5. Suggor och gyltor som grisar i lösdrift eller gruppbox får vara i hullklassen 4. Håll lämpligt hull När dräktigheten är halvvägs kräver fosterutvecklingen inte längre mycket energi, utan största delen av denna går åt till underhållet av suggan. Behovet av underhållsenergi ökar med högre vikt hos gamla suggor, av att djuren motionerar i lösdrift eller i boxen och eventuellt av stress. Om suggan inte har återfått sitt hull i tillräcklig grad under första dräktighetsmånaden, måste hon fortsättningsvis få ökad fodergiva. Men alltför gott hull måste undvikas, eftersom feta suggor äter mindre under digivningen än suggor med lämpligt hull. Fetma gör också grisningen svår och får den att dra ut på tiden, den försvagar utvecklingen av mjölkkörtlarna och minskar mjölkavsöndringen. Större fodergiva under slutdräktigheten Under dräktighetens sista tredjedel utvecklas fostren och mjölkörtlarna snabbt. Om suggan inte får tillräckligt med foder, tar den näring ur de egna vävnaderna och magrar, eftersom suggan i första hand tryggar tillväxten hos fostren. Vanligen höjs fodergivan under de sista veckorna av dräktigheten, men också i det här skedet är det suggans hull som avgör givan. En alltför stor fodermängd under slutskedet av dräktigheten ökar risken för MMA. Utfodring av svin

10 SUGGAN: GRISNINGEN EN VECKA FÖRE GRISNINGEN Suggfodret byts till energihaltigt digivningsfoder 5 7 dagar före grisningen, för att suggan ska hinna vänja sig vid den nya smaken. En plötslig foderändring samtidigt med grisningen kan leda till dålig aptit just i det skede då fodergivan borde börja öka. Suggan inhyses i ett tvättat och desinficerat grisningsutrymme i god tid före grisningen, för att hon ska vänja sig vid den nya platsen. I många länder tvättas suggorna innan de flyttas för hygienens skull. Mindre foder, mera vatten För att underlätta grisningen är det bra att minska fodermängden till 2,0 2,5 kilo under några dagar före grisningen. En knappare fodermängd förebygger också mjölkfeber och juverödem. Men fodergivan får inte minskas alltför mycket, eftersom en onödigt knapp giva leder till förstoppning. Om dräktighets- och digivningsfodren innehåller samma råvaror blir risken för förstoppning mindre. Det är en god vana att ge suggan extra vatten ett par gången om dagen under 2 3 dagar före grisningen och efteråt. Tillskottsvattnet gör avföringen lösare och främjar mjölkavsöndringen. Hormonella förändringar, fostrens ökande tyngd, foderbyten och bristen på motion är faktorer som kan komma till uttryck som långsam matsmältning och förstoppning. Avföringen kan göras lösare med fiberhaltiga specialfoder eller grovfoder. Dessutom påskyndar fibrerna matsmältningen och ökar avföringsmängden. Halm tillfredsställer suggans bobyggarinstinkt. Snabb grisning är bäst Då grisningen närmar sig blir suggan rastlös, hennes vulva sväller och juvren börjar läcka mjölk. Allt som allt tar grisningen 2 5 timmar. Man måste följa med grisningen hela tiden, för att kunna gripa in om det blir problem. Om suggan föder i rask takt, blir antalet dödfödda lågt. Smågrisarna är då också företagsamma och diar råmjölk på ett tryggt sätt. Efter grisningen borde suggan ta sig upp snabbt och dricka vatten. Samtidigt kan man mäta suggans temperatur med digital febermätare för att vara säker på att suggan inte har feber. % RÅMJÖLKEN BLIR MJÖLK h 3 h 6 h 9 h 12 h 24 h 2 d 3 d 7 d 14 d 21 d 28 d Protein-% Fett-% Laktos-% 10 Utfodring av svin 2013

11 EN SNABB GR ISNING TRYGGAR KULL ENS LIVSKRAFT Utfodring av svin

12 ENERGIHALTIGT DIGIVNINGSFODER FÖRBÄTTRAR SMÅGRISARNAS TILLVÄXT 12 Utfodring av svin 2013

13 SUGGOR: DIGIVNING UTFODRING UNDER DIGIVNINGEN Mjölkbildningen kräver energi, och därför måste suggans fodergiva ökas snabbt efter grisningen. Mjölkavsöndringen påverkas dessutom av vattentillgången, grisningsgången, kullstorleken, smågrisarnas livskraft och difrekvensen. Den mängd mjölk suggan producerar är omkring 3 4 liter om dagen genast efter grisningen. Produktionen stiger till sin högsta volym, över 10 liter om dagen, inom två veckor. Fodergivan ökas vanligtvis omkring 0,5 kg om dagen enligt suggans aptit. Gyltans fodergiva ökas en aning långsammare, eftersom hennes konsumtionsförmåga är ungefär % sämre än äldre suggors. Tråget ska vara tomt, innan nytt foder delas ut. En vecka efter grisningen borde suggan konsumera 5 6 kg foder om dagen. Om suggan får äta fritt går det åt 7 9 kg foder om dagen, då mjölkproduktionen är som högst. Energihaltigt digivningsfoder förbättrar smågrisarnas tillväxt En digivande suggas energitillgång kan ökas genom att fodrets energihalt ökas. Skalad havre, korn med hög hektolitervikt, vete och fett är goda energikällor i digivningsfodret. Ett energihaltigt digivningsfoder förbättrar också smågrisarnas tillväxt. Ett tillskott av fett i digivningsfodret höjer mjölkens fetthalt, och då får smågrisarna mera energi till sin tillväxt och har högre avvänjningsvikt. Ett energihaltigt foder är särskilt viktigt, om digivningen blir lång. Hög energihalt är att föredra också under värmeböljor, eftersom konsumtionen sjunker då. Energihaltigt foder under ditiden ökar mjölkproduktionen, minskar viktförlusten hos suggan, sänker smågrisdödligheten och förbättrar resultatet för följande produktionsperiod. Avmagring borde undvikas Om suggan har god matlust, är hennes mjölkproduktion god utan att hon tappar alltför mycket i vikt. Det är svårt att få suggor och i synnerhet gyltor att äta så mycket att energiunderskott inte skulle uppstå. Suggan tar den energi som fattas av egna vävnader, vilket leder till hullförlust. Tidsintervallet mellan avvänjningen och följande brunst förlängs, antalet embryon som lossnar minskar och fruktsamheten försvagas, om suggan magrar mycket. Dessutom ökar antalet embryon som dör i ett tidigt skede och följande kull har färre individer. Under digivningen borde inte suggan tappa i hull mer än en klass. Mätning av ryggspäcket är säkraste sättet att följa med suggans hullklass. Ökat proteinbehov under digivningen Tillsammans med mjölken försvinner stora mängder protein ur suggans kropp. Aminosyror behövs för mjölkbildningen och dessutom för vävnadernas tillväxt och underhåll. Ända upp till 70 % av fodrets aminosyror går åt till att bilda mjölkprotein. Lysinet är den aminosyra som först begränsar mjölkproduktionen. Behovet av aminosyran stiger därför med ökad mjölkavsöndring. Forskning visar att suggans mjölkproduktion stigit avsevärt, då fodrets lysinhalt ökats liksom energihalten. En giva prestarter till smågrisarna skonar suggan från att tappa alltför mycket i hull. Om förstafodret dessutom är gott, växer smågrisarna bättre och är bättre rustade inför avvänjningen. Ju större kullen är, desto större nytta har både sugga och smågrisar av tillskottsfoder. Utfodring av svin

14 SUGGOR: AVVÄNJNING UTFODRING EFTER AVVÄNJNINGEN Målet är att snabbt få suggorna i kraftig brunst, eftersom följande kullstorlek då ökar och viktspridningen mellan kullens individer blir mindre. Flushing är en väsentlig del av suggans utfodring efter avvänjningen. Smågrisar brukar avvänjas vid 4 veckors ålder. Då har deras matsmältning utvecklats tillräckligt för att också kunna utnyttja foder och inte enbart mjölk. Suggans följande kull blir liten, om smågrisarna avvänjs före tre veckors ålder. Om smågrisarna däremot avvänjs mycket sent, tappar suggan och i synnerhet gyltan ohälsosamt mycket i hull. Återställ hullet snabbt Vid avvänjningen är i synnerhet förstagrisarna ofta magra, och därför är det viktigt att suggorna snabbt återfår sitt hull. För detta syfte kan man använda dräktighetsfoder, som ges fritt. Dessutom behövs ett speciellt flushingfoder, som stärker brunsterna och förbättrar grisningsprocenten. Ge suggorna smågrisfoder och flushingfoder individuellt vid sidan av dräktighetsfodret, om det inte är möjligt att utfodra fritt. Flushingutfodringen får fortsätta ända till semineringen. Dräktighetsfodret bromsar suggans mjölkproduktion bättre än digivningsfodret. Mjölk som stannar i juvret leder till tryck i mjölkkörtlarna, vilket får mjölkproduktionen att snabbt avta. En vecka efter avvänjningen har juvret återgått helt och hållet till vila. Rätt utfodring efter avvänjningen: ökar insulinutsöndringen påskyndar brunsterna ger kraftigare brunster ökar antalet äggceller som lossnar förbättrar fruktsamheten minskar viktspridningen hos de nyfödda smågrisarna. Suggan kommer vanligen i brunst om 3 7 dagar efter avvänjningen. Ståbrunsttiden blir längre hos suggor, som snabbt blir brunstiga efter avvänjningen. Om suggan inte blir brunstig, kan orsaken vara att brunsten inträffat redan under digivningen, det kan vara fråga om en tyst brunst eller att suggan tappat alltför mycket hull under digivningen. Om brunsten inte kommer inom en vecka efter avvänjning, ska man gå över till det foder och den fodermängd som gäller för sintiden. En lyckad seminering Vid semineringen måste vikt läggas vid hygienen före åtgärden. Seminen som används ska vara färsk. Semineringskatetern tas bort först då ståreflexen är över och katetern lossnat. Omseminering görs för säkerhets skull, om det finns minsta antydan om att det är nödvändigt. Som semineringsmärkningar kan man använda s.k. veckomärkning: 1. v. = blå, 2. v. = röd, 3. v. = grön, 1. v. = blå osv. Dessutom kan man skriva veckodagen på svinets rygg: må = 1, ti = 2 osv. Färgen visar vilken vecka omlöpningskontrollen måste göras. Numret å sin sida visar veckodagen, då föregående seminering gjordes. 14 Utfodring av svin 2013

15 FLUSHING ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV UTFODRINGEN EFTER AVVÄNJNINGEN Utfodring av svin

16 VÄLJ FODER SOM PASSAR BÄST PÅ DIN GÅRD! 16 Utfodring av svin 2013

17 SUGGOR: UTFODRINGSPROGRAM UTFODRINGSPROGRAM FÖR SUGGOR Olika gårdar har olika mål med och krav på utfodringen. Raisioagros utfodringsprogram för suggor, Potra och Rento, beaktar gårdarnas varierande behov. Potra har ställt siktet högt Potra-utfodringsprogrammet för suggor passar på gårdar, som siktar på maximal mängd smågrisar per sugga och år. Utfodringsprogrammets högklassiga foder säkerställer konsumtionen och en riklig mjölkproduktion hos den digivande suggan och lös avföring under grisningen. Efter avvänjningen får suggan en kraftig brunst, och den dräktiga suggan återhämtar sig snabbt och mår bra med en liten fodermängd. MÅLET FÖR SUGGANS POTRA-UTFODRINGPROGRAM ÄR: fodrens aminosyra-, mineral- och vitamininnehåll riklig råmjölks- och mjölkproduktion avföringens konsistens snabb återhämtning välmående sugga tidig och kraftig brunst avelsdjuret blir en hållbar sugga smågrisarna blir livskraftiga och växer snabbt förstoppning undviks storleken på följande kull mättnadskänsla under dräktigheten med små mängder foder grisningsprocenten stiger Rento matar bekymmersfritt Rento-utfodringsprogrammet är avsett för gårdar, vars suggor producerar en måttlig mängd smågrisar varje år och som vill utfodra med högklassiga digivnings- och dräktighetsfoder. Näringsinnehållet i fodren räcker för att trygga ett gott hull hos suggan, eftersom kullstorleken är måttlig. Övergången från dräktighetsfoder till digivningsfoder går smidigt, eftersom fodren har tillverkats för att användas efter varandra. MÅLET FÖR SUGGANS RENTO-UTFODRINGPROGRAM ÄR: likartade digivnings- och dräktighetsfoder hög konsumtion god mjölkproduktion fodrens näringsinnehåll fodrens sammansättning övergången från ett foder till ett annat går smidigt suggan tappar inte alltför mycket i hull under digivningen smågrisarna får en hög avvänjningsvikt tillräckligt för en måttlig smågrisproduktion lägre kilopris på fodren Utfodring av svin

18 RÅMJÖLKEN GER ENERGI OCH MOTSTÅNDSKRAFT 18 Utfodring av svin 2013

19 SMÅGRISAR: RÅMJÖLK EN GOD START FÖR SMÅGRISEN De första timmarna efter grisningen är kritiska med tanke på smågrisens överlevnad. I fortsättningen är suggans mjölkproduktion en begränsande faktor för smågrisens tillväxt. Tillväxten förbättras, om smågrisarna får förstklassiga foder redan under digivningen. Det livsviktiga första dygnet Syrebrist under förlossningen, nedkylning och knapp råmjölkstillgång får smågrisens livskraft att sina. Smågrisens energireserv töms snabbt, om smågrisen blir nerkyld efter födelsen. Råmjölken ger smågrisen energi, som den kan omvandla till värme. En tillräckligt hög temperatur på grisningsavdelningen, grishyddor, värmelampor, golvvärme och snabb upptorkning minskar värmeförlusten hos spädgrisen och ger den dessutom ökad livskraft. Uppdelad digivning tryggar tillgången till råmjölk för alla spädgrisar. Flyttning av spädgrisarna borde undvikas första dygnet. Suggan producerar i medeltal 3,3 3,7 kg råmjölk under det första dygnet med ett variationsintervall på 1,5 5,5 kg. Kullstorleken eller kullens vikt påverkar inte mängden råmjölk; ju fler smågrisar som föds, desto mindre råmjölk finns det för varje enskild individ. En livskraftig spädgris får mera råmjölk än en svag. Råmjölken är naturens eget vaccin Varje smågris måste få råmjölk av sin egen mor under de första 24 levnadstimmarna. Spädgrisarna har endast % egen energi av dygnets behov. För att spädgrisens energibalans inte ska bli negativ, måste den få gram råmjölk per kilo födelsevikt. En nyfödd spädgris har ingen motståndskraft mot sjukdomsalstrande bakterier. Av råmjölken får spädgrisen livsviktiga antikroppar, immunoglobuliner, som når sin högsta mängd genast efter förlossningen. Antikropparna upptas bäst under första dygnet. Smågrisens matsmältningskanal utvecklas snabbt under de första två veckorna efter födelsen. Utvecklingen är mycket snabb under det första levnadsdygnet. De tillväxtfaktorer och hormoner som finns i råmjölken stimulerar matsmältningskanalens utveckling och mognad. Utfodring av svin

20 SMÅGRISAR: DITIDEN TILLRÄCKLIGT MED MJÖLK FÖRSTA VECKORNA Mjölk är smågrisens främsta näringskälla under diperioden. Både suggan och kullen drar nytta av ett energihaltigt suggfoder: smågrisen växer bättre och suggan tappar mindre hull. Spädgrisen får energi av fettet och mjölksockret i råmjölken och mjölken. Mjölkens fetthalt kan höjas med foder som har ett tillskott av fett. Av mjölken får spädgrisarna också nödvändiga mineraler och vitaminer. Suggmjölken innehåller inte tillräckligt med järn, och därför måste spädgrisarna få järn i anemiförebyggande syfte. Täta besök till juvret Suggan kan kontrollera mjölkavsöndringen mycket väl. Mjölk avsöndras under sekunder åt gången, och spädgrisarna får di i medeltal en gång i timmen. Normalt diar spädgrisarna 24 gånger om dygnet. Difrekvensen minskar med tiden. Hur mycket mjölk en smågris får beror på suggans produktion och dessutom på vilken spene smågrisen använder. De främsta och mittersta spenarna avsöndrar mera mjölk än de som sitter längst bak. Suggan når sin högsta produktion om ca 2 3 veckor efter grisningen, och efter det hålls produktionen ganska jämn. Suggan kan som mest mjölka t.o.m. 14 kilo om dagen och totala produktionen under diperioden kan nå 350 kilo. Behovet av tillskottsnäring ökar under diperioden Mjölkproduktionen ökar med ökat antal grisningar, men också antalet grisar i kullen blir större, och då minskar den mjölkmängd den enskilda grisen får. Mjölkproduktionen påverkas också av suggans vatten- och foderkonsumtion och av hur ofta smågrisarna diar och hur livskraftiga de är. I takt med att diperioden framskrider blir mjölkmängden en faktor som begränsar tillväxten, och smågrisen kan inte utnyttja sin tillväxtpotential maximalt. Om en sugga har 10 smågrisar som är tre veckor gamla, borde hon mjölka 18 kg om dagen, för att tillfredsställa smågrisarnas behov av energi. % KULLSTORLEKENS INVERKAN PÅ MJÖLKPRODUKTIONEN Smågrisens tillväxt under digivningen Mjölkproduktion/smågris Kullstorlek Suggans mjölkproduktion/dag Då antalet individer i kullen växer, minskar mjölkmängden per individ. Källa: Huhn & Leiding, g/dag 20 Utfodring av svin 2013

21 SUGGANS MJÖLK- MÄNGD RÄCKER INTE FÖR ATT TILLFREDSSTÄLLA SMÅGRISARNAS TILL- VÄXTPOTENTIAL Utfodring av svin

22 PRESTARTERN VÄNJER SMÅGRISARNA VID FODER- KONSUMTION 22 Utfodring av svin 2013

23 SMÅGRISAR: PRESTARTER TILLSKOTTSNÄRING FÖRBÄTTRAR SMÅGRISTILLVÄXTEN Prestartern kan ges till smågrisarna då de är en vecka, om suggan producerar normala mängder mjölk. Om mjölkproduktionen är knapp, är det bra att ge spädgrisarna mjölkersättning till en början och prestartern först senare efter ett särskilt övergångsfoder. Till en början ges endast en nypa prestarter, eftersom smågrisarna först bekantar sig med fodret genom att nyfiket smaka på det. I takt med tillväxten ökar också matlusten, och man kan se en tydlig ökning i konsumtionen tre veckor efter födelsen. Om smågrisarna avvänjs vid fyra veckors ålder, konsumerar de % av prestartermängden under den sista veckan före avvänjningen. Det är skäl att tänka på att den fodermängd smågrisarna äter varierar mycket både mellan kullarna och inom kullen. Ett lättsmält, smakligt förstafoder I diande smågrisarnas foder måste det finnas mycket energi och protein, vars aminosyrasammansättning är optimal för smågrisens utveckling. Till fodren väljs lättsmälta råvaror som smågrisen kan utnyttja. Lättsmälta foder ökar tillgången på näringsämnen och smakliga foder ökar konsumtionen. Smågrisar som fått foder redan under diperioden växer bättre efter avvänjningen än de som inte fått foder. Bästa nyttan av tillskottsfodret har kullens minsta individer, som har fått i sig små mängder mjölk. Fördelarna med prestartern Prestartern väcker smågrisens produktion av enzymer som spjälker växtbaserade råvaror. Den ökar näringstillgången för de individer som får minsta mängden mjölk och förbättrar grisens tillväxt och avvänjningsvikt. Dessutom underlättar prestartern smågrisens liv efter avvänjningen, eftersom den vänjer grisarna vid annan mat än mjölk. Önskad förbrukning av förstafodret under digivningen är ca g foder per smågris. För att prestartern ska hålla god kvalitet, delas den ut flera gånger om dagen. Blötutfodring ökar konsumtionen, men den kräver noggrann hygien. SMÅGRISARNAS KONSUMTION ÖKAR BETYDLIGT TRE VECKOR EFTER FÖDELSEN Konsumtion av totala förbrukningen, % Smågrisens ålder, dagar Källa: Kavanagh m.fl., Utfodring av svin

24 SMÅGRISAR: AVVÄNJNING DEN UTMANANDE KONSUMTIONSSTARTEN Avvänjningen är en svår upplevelse för smågrisen och tillväxten stannar av tillfälligt. Det är en stor utmaning att få en nyavvand smågris att äta ens den mängd energi den behöver för underhållet. Orsakerna till backningen i tillväxten är separationen från modern, mötet med nya artfränder, fysisk stress som beror på ny omgivning, förändringar i tarmkanalen och maten som ändras från att ha varit mjölk till att vara växtbaserat foder. Foderkonsumtion utvecklar tarmen Matsmältningsapparaten börjar ändras redan om ett par timmar efter avvänjningen. Akutskedet räcker ungefär 5 7 dagar. Ofta börjar små grisar äta snabbare än stora. De stora individerna har fått fylla sin mage med mjölk under suggan och har inte vant sig vid att äta foder. För dessa grisar kan det ta tiotals timmar, innan de blir intresserade av fodret. Om grisen inte äter eller äter alltför litet, försämras tarmluddet och tarmen skadas. Toxiner och bakterier tar sig då lätt genom tarmväggen ut i blodomloppet och förorsakar sjukdomar. Det går att påverka tarmluddet gynnsamt genom att främja foderkonsumtionen. Om grisen äter ordentligt, hålls tarmluddet i bättre skick, och foderspjälkningen och näringsupptaget förbättras. Om smågrisen kan utnyttja fodret i hög utsträckning, lämnar inte osmält näring som grogrund för skadliga bakterier, t.ex. E. coli, och förorsakar sjukdomar. Mycket energi, lämpligt med protein Eftersom smågrisarna konsumerar knappa mängder strax efter avvänjningen, måste fodret vara energirikt. Råvarorna i fodret måste vara lättsmälta, eftersom avvänjningen försämrar smågrisens förmåga att utnyttja fodret. Fodrets protein- och aminosyrahalt dimensioneras enligt smågrisens ålder, och därför är det bra att beakta avvänjningsåldern, då man väljer foder. Ge smågrisarna samma foder som de fått under suggan några dagar efter avvänjningen. Om mellanuppfödningen har torrutfodring, lönar det sig att också ge smågrisarna blötfoder de första dagarna. Utfodringsnoggrannheten förbättras om smågrisar i blötutfodring får manuellt tillredd gröt under 3 4 dagar efter avvänjningen. Konsumtionsutvecklingen främjas av att alla smågrisar ryms samtidigt vid tråget, dvs. av att fodret är lätt tillgängligt. Följ med hur konsumtionen utvecklas Under de första dagarna måste man noggrant följa med hur smågrisarna mår. En insjunken mage visar att individen inte ätit. Smågrisar som äter dåligt kan gärna placeras i en box för sig, där de får prestarter längre än de andra. Också sjuka smågrisar kan samlas till en egen box, där de får sin medicin. Om ljuset är tänt hela dygnet under någon tid efter avvänjningen, äter smågrisarna bättre. Det är också viktigt att vattenposten är lätt tillgänglig i synnerhet i torrutfodring. Om smågrisen får för litet vatten, rubbas den homeostatiska balansen, konsumtionen minskar och foderutnyttjandet försämras. Följden blir ett försvagat tillstånd. En knapp tillgång till vatten leder snabbt till uttorkning om smågrisen har diarré. Om de avvanda smågrisarna blötutfodras, måste torrsubstanshalten höjas så högt det är möjligt. Dessutom måste fodret badda tills vattnet sugits upp helt och hållet i fodret. 24 Utfodring av svin 2013

25 RÄTT MILJÖ FRÄMJAR UTVECKLINGEN AV KONSUMTIONEN Utfodring av svin

26 VÄLJ UTFODRINGS- PROGRAM ENLIGT GÅRDENS MÅL! 26 Utfodring av svin 2013

27 SMÅGRISAR: UTFODRINGSPROGRAM UTFODRINGSPROGRAM FÖR SMÅGRISAR Raisioagro har tre olika smågrisutfodringsprogram för gårdarnas särbehov: Potra, Terve och Rento. Gemensamt för alla program är att de ger smågrisarna god konsumtionsförmåga i synnerhet efter avvänjningen. Gårdarna har olika behov. En gård siktar på god tillväxt med en utmärkt foderutnyttjandegrad, en annan vill stödja en sund utveckling och en tredje vill komplettera den egna spannmålen med lämpligt koncentrat. Potra påskyndar tillväxten Potra-utfodringsprogrammet siktar på hög foderkonsumtion och tillväxt både under suggan och efteråt. Programmet beaktar också kullens minsta, vars förmedlingsvikt man vill höja till samma nivå som de övrigas. Snabb tillväxt fås med de energi- och proteinhaltiga fodren i utfodringsprogrammet, som innehåller alla de näringsämnen som smågrisen behöver. När fodren optimeras används lättsmälta och smakliga råvaror. Terve håller smågrisarna friska Terve-utfodringsprogrammet är planerat för gårdar med ett hälsoläge som behöver stöd för att smågrisarna ska utvecklas sunt också med hjälp av fodret och i synnerhet efter avvänjningen. Fodren i utfodringsprogrammet innehåller lättsmälta råvaror och tillsatsämnen, som förbättrar utnyttjandet av fodret. När fodren utnyttjas bättre, finns det mindre osmält fodermassa i tarmen, där skadliga bakterier kan frodas, och därför minskar diarrérisken. Rento är enkel utfodring Rento-utfodringsprogrammet har sammanställts för gårdar som vill komplettera den egna spannmålen med högklassiga halvkoncentrat. De tillför foderblandningen viktiga beståndsdelar som förbättrar smågrisens foderutnyttjande. Utfodringsprogrammets halvkoncentrat är mycket energihaltiga. Därför får foderblandningen rikligt med energi som smågrisen behöver. Eftersom det är få foder som är i bruk, är utfodringsprogrammet lättare att tillämpa. VÄLJ UTFODRINGSPROGRAM FÖR SMÅGRISAR ENLIGT MÅLEN! Mål Potra Terve Rento Tillväxt, g/dag FCR, fe/kg tillväxt Hälsa Smidig utfodring Utfodring av svin

28 SLAKTSVIN: TILLVÄXT KROPPENS FETTVÄVNAD ÖKAR MED ÖKANDE ÅLDER Protein 10 % Fett 2 % Aska 3 % SMÅGRIS, 1,5 KG SLAKTSVINENS TILLVÄXT Vatten 85 % Avelsarbetet har med åren märkbart förbättrat svinets tillväxt, foderutnyttjandegraden och kroppens kvalitet. Också ett förbättrat företagande, förbättrad miljö och foderkvalitet har haft en positiv verkan. Fett 18 % Aska 3 % SVIN, 54 KG Djurens tillväxt mäts som ökande levande vikt under vissa tidsperioder. Svinkroppen består av muskler, fett, ben och bindvävnad och kroppens sammansättning ändras med ökande levande vikt. Vid födelsen är smågrisens fettreserv knapp, mindre än 2 % av kroppsvikten, men tack vare modersmjölken är fettvävnaden 15 % då smågrisen är 3 4 veckor gammal. I början verkar tillväxten av fettvävnaden vara viktigare än muskeltillväxten. Protein 17 % Vatten 62 % Fettvävnadens andel växer med tiden Vid förmedlingsåldern koncentreras tillväxten till stor del till muskelvävnaden. Då svinet blir äldre ökar fettandelen av vävnadstillväxten. Ett gammalt svin bildar mera fett och mindre muskelvävnad per energienhet än unga individer. Eftersom bildningen av fettvävnad kräver mycket mera energi än tillväxten av muskelvävnad, är foderutnyttjandegraden alltid sämre i slutuppfödningen än i startuppfödningen. Oberoende av kön eller ålder leder en stor fodergiva alltid till större fettandel hos kroppen än en knapp giva. Kastrat bildar mera fettvävnad än suggor och galtar. Detta beror inte enbart på kastratens förmåga att konsumera mycket foder, för man kan se samma fenomen med begränsad utfodring. Eftersom behållningen av protein är lägst hos kastraten och konsumtionsförmågan högst, förbättrar begränsad utfodring bäst kastratens kroppskvalitet. Fett 40 % Protein 14 % Aska 2 % SVIN, 127 KG Vatten 44 % Källa: R.G. Shields m.fl., Utfodring av svin 2013

29 FODER- UTNYTTJANDEGRADEN ÄR BÄST I BÖRJAN AV UPPFÖDNINGEN Utfodring av svin

30 MÅNGA FAKTORER PÅVERKAR DEN FODERMÄNGD SVINET ÄTER 30 Utfodring av svin 2013

31 SLAKTSVIN: KONSUMTIONSFÖRMÅGA KONSUMTIONSFÖRMÅGAN AVGÖR UTFODRINGEN Det är viktigt att känna till svinets konsumtionsförmåga. Med hjälp av den optimerar man rätt fodersammansättning och väljer man lämpligaste utfodringsstrategin för varje tillväxtskede. En noggrann utfodringskurva avslöjar avvikelser i konsumtionsbeteendet och då kan man snabbt reagera på dem. Om magsäcken och tarmkanalen töms påverkas svinets konsumtionsförmåga. Hur snabbt magen töms påverkas å sin sida av svinets storlek, den tid som förflutit efter konsumtionen, mängden, magsäckens flexibilitet, dagsrytmen och fodrets sammansättning. Fodrets mättande effekt har betydelse för tarmens volym; ett fiberhaltigt foder ökar volymen. Dessutom påverkas konsumtionen av hur snabbt tarminnehållet går framåt i kanalen, vilket också har samband med fodrets smältbarhet. Magsäcken och tarmen växer med åldern Magsäckens volym begränsar konsumtionen hos ett svin som är lättare än 50 kg och utfodras fritt. Svinet förmår inte öka sitt energiintag genom att äta mera foder. När magsäckens volym ökar med åldern, går det att öka energitillgången genom en större fodergiva. Men då är den snabbaste och förmånligaste tillväxttiden redan förbi. Ett svin som äter litet får litet energi och dess tillväxt försämras. Av ett energihaltigt allfoder får svinet mera energi än av motsvarande mängd spannmål-koncentrat. Det utrymme som ett kilo allfoder kräver är 1,5 liter. Ett kilo spannmål-koncentrat kräver närapå 2 liter utrymme. Fodrets mättande verkan är ett problem i synnerhet under början av uppfödningen. Ålder, kön och ras påverkar konsumtionen Kastrat äter oftare och snabbare än suggor. Svin av lantras äter mera sällan och långsammare men större givor än svin av yorkshireras. Duroc-svin i fri utfodring kan äta mera av samma sorts foder än många andra raser. Konsumtionsskillnaderna mellan svinen är visserligen ofta större inom rasen än mellan raserna. Svin som har god förmåga att producera rött kött äter mindre än de fläskigare raserna. Konsumtionen påverkas också mycket av andra faktorer som omgivningens temperatur, djurtätheten i boxen, individernas hälsa, tillgången på vatten, utfodringsanordningen och antalet utfodringsgånger. FAKTORER SOM PÅVERKAR SVINETS DAGLIGA KONSUMTION HÄLSA akuta sjukdomar kroniska sjukdomar UTFODRINGSSYTEM fri/begränsad blötfoder/torrfoder antalet svin per utfodringsplats fodrets tillgänglighet MANAGEMENT svinens ålder och vikt flyttningar/blandningar antalet svin i boxen och rummet FODER smältbarhet energihalt proteinet och aminosyrabalansen partikelstorlek, pellet/mjöl tillsatser KONSUMTION ARV OCH KÖN VATTEN vattennippel/-kopp vattnets tillströmningshastighet vattnets tillgänglighet vattnets kvalitet PRODUKTIONSSYSTEM alla in/alla ut kontinuerlig påfyllning kommer smågrisarna från ett eller flera stall MILJÖ temperaturen i boxen variationer i temperaturen Utfodring av svin

32 SLAKTSVIN: ENERGIUTFODRING KORTARE UPPFÖDNING MED ENERGIUTFODRING Svinet behöver energi för underhåll och tillväxt. Energibehovet beror på individen och miljön: ålder, vikt, kön och arv liksom temperaturen i stallet eller djurtätheten i boxen är exempel på faktorer som dikterar energibehovet. Fodrets energi finns i kolhydraterna, fettet och proteinerna. Fettet innehåller dubbelt mera energi än kolhydraterna. Då tillgången på energi ökar växer behållningen av proteinet lineärt, tills maximal behållning av proteinerna har nåtts. Om energitillgången ökas ytterligare, används överskottet till bildning av fettvävnad och följden blir en sänkning av kroppens köttprocent. Avelsarbete har lett till att maximala proteinbehållningsförmågan hos svin har ökat, och foderkonsumtionskapaciteten kan bli en begränsande faktor för maximal bildning av rött kött. tade uppfödningstiden och förbättrade utnyttjandet av fodret. För att bilda ett kilo tilläggsvikt gick det åt 15,7 % mera mättande foder än energihaltigt foder. Då man utfodrade med energihaltigt foder sändes svinen till slakteriet 3,8 dagar tidigare än då svinen fick mättande foder. SVINEN NÅR SLAKTVIKT SNABBARE MED ENERGIHALTIG UTFODRING OCH FODERFÖRBRUKNINGEN MINSKAR Utnyttjandet av tillväxtpotentialen kräver tillräckligt med energi Om svinet får energihaltigt foder, blir energitillgången inte ett hinder för att utnyttja tillväxtpotentialen fullt ut. Ett ungt svins energibehov per kilo levande vikt är stort, och därför innehåller startfodren rikligt med energi. Foderanvändningen i Raisioagros Rypsiporsas -utfodringskoncept visar, att en tillräcklig energitillgång också i slutfasen av uppfödningen förbättrar tillväxten och foderutnyttjandegraden. Dessutom hölls köttprocenten lika stor eller t.o.m. större. Ett försök på MTT visade att ett energihaltigt foder minskade foderförbrukningen, ökade tillväxten, förkor- Kg 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Foder, kg ts/dag Tillväxt, g/dag Mättande utfodring Energirik utfodring Källa: Maataloustieteen Päivät Utfodring av svin 2013

33 ETT ENERGIRIKT FODER FÖRKORTAR UPPFÖDNINGSTIDEN Utfodring av svin

34 PROTEINET ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR ÄMNESOMSÄTTNINGEN OCH TILLVÄXTEN 34 Utfodring av svin 2013

35 SLAKTSVIN: PROTEINUTFODRING RÄTT SLAGS PROTEINUTFODRING GARANTERAR BÄSTA TILLVÄXTEN Svinet behöver protein för ämnesomsättning och tillväxt. Behovet av aminosyror beror på svinets ålder och vikt, kön, hälsa och muskelvävnadens arvsbestämda tillväxthastighet. Utnyttjandegraden av foderproteinet beror i hög grad på proteinets smältbarhet och aminosyrasammansättning. Proteinet spjälks i svinets matsmältningskanal till peptider och aminosyror, som organismen använder för att bilda muskelvävnad och förnya redan befintlig vävnad. En del av de aminosyror som svinet behöver är essentiella. Svinet kan inte tillverka dem själv, utan de måste fås från fodret. Om svinet inte får tillräckigt med essentiella aminosyror i förhållande till energin, försämras tillväxten av muskelvävnad och överloppsenergin blir späck. Då behållningen av proteinet är som bäst med en viss proteinnivå i fodret, ökar en extra proteingiva inte längre bildningen av muskelvävnad. Överloppsprotein är till skada för svinet, som måste avlägsna det ur kroppen. Förhållandet mellan protein och energi avgör I Finland anger vi behovet av smältbara aminosyror i fodret som gram per energienhet. Om energin i fodret ökar, måste man tillsätta motsvarande mängd aminosyror, för att förhållandet mellan dem ska hållas intakt. Behovet av protein per foderenhet är störst bland unga djur. I startuppfödningen är behovet av smältbara aminosyror ca 36 % större än under slutuppfödningen. När svinet blir äldre sjunker behovet av protein och aminosyror i förhållande till energin. Fastän svinet växer ordentligt är bildningen av muskelvävnad i förhållande till djurets vikt knappare än då djuret var ungt, och en allt större andel av tillväxten utgörs av fett. Idealisk lysinnivå som mål Om man utfodrar med enbart spannmål, är lysinet den första aminosyran som begränsar tillväxten, efter den kommer treonin och metionin. Endast ett grams avvikelse från idealiska innehållet försvagar dagstillväxten med g. I idealproteinsammansättningen ställs essentiella aminosyror i förhållande till lysinmängden så att slutresultatet blir bästa möjliga tillväxt. Lysinhalten antecknas som 100 % och de övriga aminosyrorna ställs i ett visst förhållande till lysinet. Ett ungt svin använder lysinet i högre grad för tillväxt än för underhåll. Då svinet blir äldre ändras sammansättningen hos idealproteinet, eftersom aminosyror behövs i allt högre grad för underhållet. Då blir metionin, cystein och treonin förhållandevis viktigare än lysin. EN TILLRÄCKLIG LYSINTILLGÅNG FRÄMJAR TILLVÄXTEN AV RÖTT KÖTT Vikt, kg 46,4 47,8 69,0 69,7 97,5 97,4 126,6 129, g/dag Medelstor Hög Medelstor Hög Medelstor Hög Medelstor Hög Lysintillgång dagligen Proteintillväxt Fettillväxt Källa: J. Ringel, Utfodring av svin

36 SLAKTSVIN: FODERUTNYTTJANDEGRAD FODERUTNYTTJANDEGRADEN BESKRIVER EFFEKTIVITETEN Foderutnyttjandegraden visar, hur många kilo foder eller foderenheter som behövs för att ge ett kilo tillväxt. Förutom av fodret påverkas tillväxten av produktionsskedet, slaktvikten, foderspillet, djurtätheten, hälsan och miljön. Lämpligt foder väljs enligt produktionsskedet. Svinet växer upp snabbt med en liten fodermängd, om fodrets sammansättning är optimal beträffande energi, protein och andra näringsämnen. Ett ungt svin använder färre foderenheter för ett kilo tillväxt än ett gammalt svin. Då slaktvikten ökar blir foderutnyttjandegraden sämre, eftersom en allt större andel foder går åt till underhållet. Rätta förhållanden Då kullstorleken ökar föds det fler spädgrisar under ett kilo än förut. En spädgris som är liten vid födelsen växer sämre under hela sin livstid än spädgrisar som föds med bra vikt. Om det finns alltför många spädgrisar under suggan kommer inte alla individer åt att äta samtidigt. De svagaste individerna får inte tillräckligt med foder och tillväxten försämras. Följden blir försämrad foderutnyttjandegrad. Dessutom kan hunger leda till svansbitning, vilket höjer utgifterna för medicinering. En frisk gris äter mycket och växer också bra. Om den insjuknar, bromsas tillväxten och foderutnyttjandegraden försämras. Ofta har en hög dödlighet samband med en dålig foderutnyttjandegrad. Tvätt och desinficering av svinstallet ger friskare djur. Svinstallet måste ha lämplig temperatur, eftersom svinet förbrukar fodret för värmeproduktion i kall miljö och inte till tillväxt. Å andra sidan sjunker konsumtionen i en alltför varm miljö och grisen växer inte. Fodrets kvalitet och mängd Minskad malningsgrovlek främjar foderutnyttjandegraden, eftersom fodrets smältbarhet förbättras. Värmebehandling och pelletering förbättrar foderutnyttjandegraden ytterligare. Dessutom förbättras fodrets smaklighet, hygien och hanterbarhet och det blir lättare att hantera i automater. Till foderutnyttjandegraden räknas också spillsäden. Det lönar sig att följa med foderförbrukningen dagligen, så att svinen inte får för mycket foder. Med torrutfodring går foder till spillo, om automaten matar fram fodret alltför snabbt och svinen kommer åt att böka ut det på golvet. Med blötutfodring förfars överskottsfoder snabbt och lämnar oätet. Foderutnyttjandegraden, foder-kg/kg tillväxt 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Lätt Födelsevikt Normal Snabb tillväxt Tung Långsam tillväxt Källa: CL Collins m.fl., EFFEKTEN AV FODRETS MALNINGSGROVLEK OCH KONSISTENS PÅ FODERUTNYTTJANDEGRADEN I VIKTINTERVALLET 41,5 105 KG Malningsgrovlek fin fin grov grov Konsistens mjöl pellet mjöl pellet Tillväxt, g/dag Foderförbrukning, g/dag Total foderförbrukning, kg FCR, foder-kg/kg tillväxt 2,66 2,50 2,72 2,60 Källa: E. Magowan, Utfodring av svin 2013

37 FODER- UTNYTTJANDEGRADEN ÄR EN VIKTIG EFFEKTIVITETS- MÄTARE Utfodring av svin

38 TILLVÄXTEN ÄR ANNORLUNDA I START- RESPEKTIVE SLUTUPPFÖDNINGEN ENERGIREKOMMENDATIONER FÖR SLAKTSVIN, RIKLIG/KNAPP Lantras, yorkshire och korsningar mellan dessa (MY) Suggor Kastrat + blandad uppfödning DMY- och HMY-korsningar Suggor Vecka Fe/dag Levande vikt, Fe/dag Levande vikt, Fe/dag Levande Fe/dag kg kg vikt, kg Kastrat + blandad uppfödning Levande vikt, kg 1 1,30 25,0 1,40 25,0 1,40 25,0 1,40 25,0 2 1,40 30,0 1,50 30,0 1,60 30,5 1,60 30,5 3 1,60 36,0 1,70 36,0 1,80 37,0 1,80 37,0 4 1,80 42,0 1,95 42,5 2,00 43,5 2,05 43,5 5 2,00 48,5 2,20 49,5 2,20 50,0 2,30 50,5 6 2,20 55,0 2,45 56,5 2,40 57,0 2,55 58,0 7 2,40 62,0 2,65 63,5 2,60 64,0 2,80 65,5 8 2,60 69,0 2,80 70,5 2,80 71,0 2,95 73,0 9 2,80 76,0 2,90 77,5 2,95 77,5 3,00 80,0 10 2,95 82,5 3,00 84,0 3,00 84,0 3,00 86,5 11 3,00 89,0 3,05 91,0 3,00 90,5 3,00 93,0 12 3,00 95,5 3,10 97,5 3,00 97,0 3,00 99,5 13 3,00 102,0 3,10 104,0 3,00 103,0 3,00 106,0 14 3,00 108,0 3,10 110,5 3,00 109,0 3,00 112,0 15 3,00 114,0 3,10 117,0 3,00 115,0 3,00 118,0 Källa: Fodertabeller Utfodring av svin 2013

39 SLAKTSVIN: UTFODRING UTFODRING AV SLAKTSVIN Målet med utfodringen är att svinet snabbt ska växa upp till slaktvikt med en liten fodermängd. Ett annat mål är en god köttprocent. Utfodringen av slaktsvin delas grovt upp i två faser: startoch slutuppfödning. Svinets behov av näring varierar i olika livsskeden. Med blötutfodring är det lättare att öka antalet utfodringsfaser än med torrutfodring, om blötfodermaskinen hinner tillverka tillräckliga mängder av de olika blandningarna. Vanligtvis höjer ett ökat antal utfodringsfaser avkastningen per slaktsvinsplats. Startuppfödningen är en tid för intensiv tillväxt I startuppfödningen kan svinet effektivare använda den energi som finns i fodret för tillväxt. Ett svin som väger kg måste få foder enligt aptiten, eftersom tillväxten i förhållande till levande vikten är mycket snabb och mycket näringsämnen går åt. Det lönar sig att använda ett kraftigt foder i startuppfödningen, eftersom energitillgången bestämmer tillväxten i detta skede. Bildningen av muskel- och benvävnad är omfattande och det finns ingen fara för fettansättning. Om energitillgången begränsas i startuppfödningen, minskas dagstillväxten betydligt utan att foderutnyttjandegraden i nämnvärd grad förbättras. Med allfoderutfodring får unga svin tillräckligt med energi, men i spannmål-koncentratutfodring måste man fästa särskild uppmärksamhet vid spannmålens kvalitet. Energitillgången blir knapp i synnerhet om spannmålen som används är lätt eller om blandningen innehåller mycket havre. Med ett energihaltigt koncentrat kan man höja foderblandningens energihalt. Lätt spannmål eller havre innehåller rikligt med fibrer, som ökar mättnadskänslan. Ett ungt svin kan inte äta så mycket av ett mättande foder att det skulle få sitt behov av energi fyllt. Det lönar sig att analysera spannmålens fuktighet, protein och hektolitervikt varje år, om gården använder egen spannmål. Ju bättre man känner till innehållet i de komponenter man använder, desto exaktare utfodring får man. Slutuppfödningen tar energi I slutuppfödningen går det åt 70 % av all den energi slaktsvinet använder under sitt liv. Svinet kan reglera sin energitillgång med att äta, eftersom utrymmet i matsmältningskanalen inte är en begränsande faktor. Att begränsa energitillgången är ett sätt att bromsa bildningen av späck. Slaktsvinets tillväxtpotential kan bäst utnyttjas, om balansen mellan aminosyrorna och dessas förhållande till energin är korrekt. Dagens svin tål en kraftig energiutfodring i slutuppfödningen utan att köttprocenten sjunker. Detta har konstaterats på praktiserande gårdar, som använt Raisioagros Rypsiporsas -foder. Dessutom påverkar slaktvikten fettansättningen: om vikten ökar, ökar också fettansättningen. Fe/kilo ökad tillväxt 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, kg kg För underhåll För viktökning Det lönar sig att satsa på startuppfödningen, eftersom det går åt mindre foder i början per tillväxtkilo. Källa: Fodertabeller MÅLET MED UTFODRINGEN AV SLAKTSVIN ÄR: god tillväxt hög köttprocent låg foderutnyttjandegrad sänkning av utfodringskostnaderna mindre miljöutsläpp fodret innehåller tillräckligt med energi aminosyrorna är optimerade i förhållande till varandra och till energin hög utnyttjandegrad av fodrets råvaror fasutfodring sänkning av fodrets fosforhalt med hjälp av fytas Utfodring av svin

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN 2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR SUGGOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR GYLTOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Leif Göransson

Leif Göransson Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL

NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL NY UPPDATERAD ERSÄTTARE TILL EFFYDRAL VÄLSMAKANDE SNABBVERKANDE ENKEL ATT ANVÄNDA ELEKTROLYTER I BRUSTABLETT FÖR SNABB STABILISERING AV VÄTSKE- OCH SALTBALANSEN VID DIARRÉ HOS KALV OCH SMÅGRIS En av de

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem Stark från start! Gård & Djurhälsan Gård & Djurhälsan Sverige AB är ett rådgivningsföretag som arbetar för ett bibehållet högt hälsoläge i en effektiv och lönsam gris-, får- och nötköttsproduktion. Vår

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

Hullbedömning av får

Hullbedömning av får Hullbedömning av får Att regelbundet hullbedöma sina tackor och baggar för att kunna reglera hullet vid behov är ett viktigt redskap för att skapa grunden för en god hälsa och bra produktionsresultat i

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Utfodring för växtodlare Grisfoder Utfodring för växtodlare Grisfoder Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad Grisproduktion i Sverige Suggor 205 000 st 22 smågrisar/sugga & år Avel Smågrisar 4 000 000 st Slaktgrisar 3

Läs mer

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 - FODERKURVOR... 2 Verksamhetsområde.... 2 Öppna översikt foderkurva.... 3 Öppna Foderkurva.... 4 Öppna grafisk foderkurva.... 4 Öppna använd Foderplan... 5 Upprätta foderkurva.... 6 Definiera ny Foderkurva....

Läs mer

Nytt på Fodermix Gris Produkter

Nytt på Fodermix Gris Produkter Nytt på Fodermix Gris Produkter Beställ dina grisprodukter när du beställer foder och få dem levererade direkt hem till stalldörren med foderbilen tillsammans med din foderleverans Fodersikt Bygholm 2

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Introduktion Vad ska hunden äta? Detta är ett omdiskuterat ämne och marknaden erbjuder oss ett stort antal olika foder. Vilket är det

Läs mer

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt

Läs mer

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se,

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n 2 0 1 7-0 5-0 1 Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

www.vomoghundemat.se

www.vomoghundemat.se www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur MÅL BETÄCKNING

Läs mer

100% ekologiskt foder från 2012

100% ekologiskt foder från 2012 Aminosyraförsörjning vid 1% ekologiskt foder till gris försök Lövsta Seminarium i Uppsala 211 11 9 Maria Neil och Kristina Andersson Inst. HUV, SLU 1% ekologiskt foder från 212 Utmaning att få till aminosyraprofilen

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

Expertgrupp fertilitet

Expertgrupp fertilitet Expertgrupp fertilitet 1 Expertgrupp fertilitet Flemming Thorup Chefsforskare, SEGES Danmark Johanna Fjelkner Grishälsoveterinär, Gård&Djurhälsan Lotta Henrysson tidigare Produktionsrådgivare, Gård&Djurhälsan

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Användning av cups till smågrisar

Användning av cups till smågrisar Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

förstå din katts viktkontroll

förstå din katts viktkontroll förstå din katts viktkontroll Du kanske blev förvånad när din veterinär berättade att din katt är överviktig när hon enligt dig fortfarande är i god form. Det är viktigt att lyssna på din veterinärs åsikt

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

ExpertgruppTillväxtgrisar

ExpertgruppTillväxtgrisar ExpertgruppTillväxtgrisar Vilka är vi som arbetar i gruppen? Simon Åkerblom, grisveterinär LVK. Camilla Hallgren, produktionsrådgivare gris G&D. Katarina Karlsson Frisch, grisveterinär G&D. Hur tänkte

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Sammanfattning Smågrisar i besättning A som var uppvuxna i grisningsboxar med dränerade golv var tyngre vid avvänjning

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Allt för. start! alven. Fakta och råd om kalvuppfödning

Allt för. start! alven. Fakta och råd om kalvuppfödning bra Allt för alven start! K En Fakta och råd om kalvuppfödning Planera för hög lönsamhet! Under mjölkperioden har kalven en stor tillväxtpotential som det gäller att utnyttja. Redan när kalven föds bör

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur Sinkor, dräktiga kvigor I huvudsak grovfoder, mineraler och spårämnen. Mättande grovfoder (D630) av god kvalitet som skördats i ett senare

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg

Vasselpulver Fettrikt vasselpulver Dextros Monohydrat. Magnesium 0,2 % Salt 1,5 % Natrium 0,46 % Vitamin A IE/kg Equilac - Mjölkersättning till föl Mjölkersättning till moderslösa föl eller som komplement, om stoet inte producerar tillräckligt med mjölk. Equilac innehåller ett lättsmält och högkvalitativt torkat

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar Nr 45. November 2009 Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar Lina Hidås, Svenska Pig, Box 178, 245 22 Staffanstorp Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 86, Skara Nils Lundeheim, Institutionen

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer