Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Transkript

1 Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen

2 En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor för extra djuromsorg har Länsstyrelsen tagit fram detta dokument. Här hittar du information om vad du ska dokumentera och mallar som du kan kopiera. Sparar du de ifyllda mallarna i en pärm, är uppgifterna samlade och lätta att ta fram vid en kontroll. Att du dokumenterar vad som händer i din besättning och vad du gör är viktigt. Vid en kontroll ska du nämligen kunna visa vad du har gjort. Tänk även på att ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta dina suggor och betäckta gyltor enligt ersättningens villkor i 5 år. Det innebär att du måste följa de villkor som gäller oavsett om du söker utbetalning eller inte. Vi hoppas att dessa mallar ska komma till användning men om du har ett annat fungerande system för dokumentation så behöver du inte använda dessa. Länsstyrelsen Skåne, Kontrollenheten Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Layout: Tryckeri: Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen Länsstyrelsen Skåne Kontrollenheten Länsstyrelsen Skåne Kontrollenheten Kristianstad Telefon Länsstyrelsen Skåne Lena Hörberg Ericsson och Helena Pettersson Länsstyrelsen Skåne Tryckår: 2013 Omslagsbild: Länsstyrelsen Skåne

3 Du ska klara villkor inom fyra områden För att uppfylla villkoren nedan är det viktigt att du dokumenterar det du gör. Det ska göras från och med 1 januari 2012 alternativt från det år du gick in åtagandet. Du ska: vara med i det frivilliga salmonellaprogrammet dokumentera hur du skyddar dina grisar mot sjukdomar ha dokumentetion av din foder- och produktionsuppföljning ha en dokumenterad plan för din produktion Du ska ha en plan för din produktion I planen ska du ha med djurflödesschema, stallplan och rutiner för driften. Krav för ersättningen är att du ska anteckna och skriva upp vad som händer med dina djur. Dokumentera varje sugga och gylta för sig. Anledningen till detta är att om du får en kontroll ska du kunna visa vad du har gjort och vad som har hänt i din besättning. Du ska vid kontroll uppvisa en produktionsplan som innehåller, djurflödesschema, stallplan och rutiner för driften. Glöm inte uppdatera din plan vid nya rutiner. (se sista sidan i detta dokument) Djurflödesschema: Det ska innehålla uppgifter om grisningsintervall, antal grupper, stall och hur många suggor som ingår, planerad produktions schema. Stallplan: Alla byggnader och stallavdelningar som används i din produktion ska ingå. Här ska du också kunna visa att stallet har varit tomt i minst fem dagar mellan varje omgång av djur i stallavdelningar för smågrisar eller växande avelsgrisar. Om du har avdelningar med enbart egna rekryteringsdjur gäller inte kravet på att det ska vara tomt i minst fem dagar. Rutiner för driften: Du ska dokumentera dina rutiner. Hur sköter du dina djur? Från insättning av suggor, tilldelning av foder, rengöring, veterinära behandlingar, flytt av tillväxtgrisar mm. Rutiner ska finnas för alla stallar. Du ska analysera foder, vatten och strömaterial Du ska analysera foder, vatten och strömaterial som du använder till dina grisar. Det räcker att du gör tre analyser per år. Du ska kunna visa analysresultaten vid en kontroll. När du analyserar foder, vatten och strömaterial ska du ha med minst en av följande parametrar: foderstruktur råproteinhalt hygienisk kvalitet mögelgifter, så kallade mykotoxiner. Du behöver inte ha med alla parametrar vid varje analystillfälle. Men efter tre prov ska det finnas minst en analys av hygienisk kvalitet eller mögelgifter. Du ska anlita ett ackrediterat laboratorium. OBS! Analyser som foderleverantörer gör vid inköp av foder, gäller inte som analysresultat. Inte heller kommunens vattenanalyser. Dokumentation av analyser (per år) Analys År & datum År & datum År & datum År & datum År & datum Foder Halm Vatten

4 Du ska skydda dina grisar mot sjukdommar och undvika smitta på dina avelsdjur När du tar in djur till din gård eller när du väljer ut avelsdjur från din egen besättning är det viktigt att du undviker att få in olika sjukdomar i din besättning. Du ska planera ditt djurflöde och ha rutiner för hur du flyttar dina djur. Om du köper in eller tar emot avelsdjur När du köper in eller tar emot avelsdjur från andra besättningar ska du ha de djuren isolerade i minst tre veckor. Det innebär att du ska ha de grisar som du köper in eller tar emot i en särskild stallavdelning. Stallavdelningen ska skötas på följande sätt: Avelsdjuren får inte komma i kontakt med gårdens djurbesättning. En ny djurgrupp får sättas in först när stallavdelningen har tömts helt på djur. Gödsel från avdelningen får inte passera genom annan avdelning. Luft från stallavdelningen får inte passera genom annan stallavdelning. Luft från annan stallavdelning får inte heller passera genom stallavdelningen med dina avelsdjur. Avelsgrisarna ska gå att flytta utan att de passerar via annan stallavdelning. Dokumentera! Om du har köpt in eller tagit emot avelsdjur från andra besättningar ska du kunna visa att du har haft dessa djur isolerade. Om du har valt ut avelsdjur från din egen besättning ska du kunna visa att du hållit dem åtskilda från dina andra djur. Du dokumenterar genom att du har en flyttjournal eller liknande, se exeplet på nästa sida. I journalen ska du skriva upp individnummer, datum och plats. Spara gärna följesedlar vid inköp av avelsdjur Följesedeln kan användas som flyttjournal om det tydligt framgår; när djuren kom till besättningen var de gått i karantän hur länge de gått i karantän vart de flyttades efter karantäntiden. Om du väljer avelsdjur från din egen besättning Väljer du ut avelsdjur från din egen besättning ska de hållas skilda från andra grisar i minst tre veckor. Avelsdjuren som du har valt ut får vara tillsammans i en grupp, men de får inte ha direktkontakt med andra djur eller komma i kontakt med gödsel från andra djur. Du kan hålla dem åtskilda genom att gruppen med avelsdjur får ett eget utrymme eller egen box. En ny djurgrupp får sättas in först när utrymmet eller boxen helt har tömts på djur. Du får dock hålla enstaka grisar från gårdens övriga besättning ihop med avelsgrisarna.

5 Exempel på flyttjournal Sugga/gylta Inköp alt. egen rekrytering Avdelning/ karantän/ isolering Flytt till annan avdelning (individnrummer alt. grupp) (datum) (datum)

6 Du ska sköta djuren så att god hygien råder i besättningen Du måste ha rutiner som du kan visa om du får en kontroll. Rutinerna ska finnas med i planen för din produktion. Rutinerna ska beskriva hur du arbetar för att hålla god hygien med låg risk för smittspridning bland djuren. Skriv ner dagliga rutiner i varje stallavdelning vid betäckning, avvänjning, grisning mm. Hur gör du i tillväxtavdelningen? Hur flyttas djuren? När får de foder? När strör du och med vad? Hur utförs den dagliga rengöringen i avdelningen? När tvättas avdelningen? Hur upptäcks sjukdomar? Om du har en satellitbesättning Om du ingår i en suggring och har en så kallad satellitbesättning får du ta emot grisar från din suggring utan att sätta dina grisar i karantän. Det räknas som om det är grisar från samma besättning. Du ska göra uppföljningar av din produktion Du ska minst fyra gånger under en tolvmånadersperiod göra en uppföljning av din produktion. Du ska dokumentera resultaten från uppföljningarna. Vid en kontroll ska du också kunna berätta om hur du har gjort uppföljningen och hur du har fått fram resultaten. Minst fyra av följande uppgifter ska ingå: Antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga och omgång. Hur stor andel av suggorna som har grisat. Hur stor andel av kullarna som föddes av gyltor. Antal avvanda grisar per kull. Andel omlöp. Utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor. Hur mycket foder får varje djur? Du ska varje dag följa upp utfodringen av djuren. Har de har ätit upp eller inte? Om du behöver justera fodergivan ska detta dokumenteras. Ändrar du fodergiva per sugga eller per grupp dokumentera och signera förändringen (+ eller eller mängd). Vid en kontroll ska du kunna visa ett protokoll eller liknande på att rutinen följs. I protokollet ska det framgå datum och vem som har skött rutinen respektive dag. Hur är hullet på dina djur? Du ska bedöma hullet på dina suggor och betäckta gyltor fyra gånger varje grisningscykel. Det ska du göra på individnivå enligt en fyrgradig skala enligt nedan. Skala för hullbedömning Klass Hull 1 För mager. Ska undvikas. Späckmått under 10 mm. Höft- och ryggben syns tydligt eller kan lätt kännas om man trycker med handflatan. Ryggraden syns tydligt. 2 Acceptabelt hull vid avvänjning. Späckmått ca 14 mm. Höft- och ryggben kan kännas om man trycker till med handflatan. Man kan bara ana ryggraden. 3 Bra hull. Önskvärt i alla perioder. Späckmått ca 17 mm. Höft- och ryggben kan knappt kännas. Ryggen är svagt rundad. 4 För fet. Bör undvikas. Späckmått över 20 mm. Höft- och ryggben täckta av fettlager. Se tillhörande bildexempel på nästa sida.

7 Hullbedömning Se detaljerad beskrivning av bedömningsskala på föregående sida Bedömning framtagen av SLU och branschorganisationer

8 Mall för brunst och seminering/betäckning - kopiera gärna mallen! Mallen gäller på individnivå och hela omgången/gruppen suggor. Notera gärna hullbedämningen i samma mall. Det gör det lättare för dig att följa upp djurens hull vid avvänjning, dräktighetsundersökning, 60 dagars dräktighet och när du flyttar dem till BB-avdelningen. Du kan även skriva hur du ändrat fodergivan per sugga eller per grupp (+ eller, eller mängd foder). Glöm inte att signera förändringen. Sparar du den ifyllda mallen i en pärm, är uppgifterna samlade och lätta att ta fram vid en kontroll. Datum Grupp Avvänjning Dräktighetskontroll 60 dagar dräktighet Insättning i BB Sugg-id Brunstkoll/semin Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva

9 Mall för brunst och seminering/betäckning - kopiera gärna mallen! Datum Grupp Avvänjning Dräktighetskontroll 60 dagar dräktighet Insättning i BB Sugg-id Brunstkoll/semin Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva Hull Fodergiva

10 Plan för djurflöde och rutiner övergripande Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän veckors system Grisningsintervall:Antal suggor per grupp Hur flyttas djuren/avd Var flyttas djuren Avvänjningsålder Totalt antal suggor: Rutiner kring boxhygien Daglig rengöring, hur Strömedel När och hur ofta strös det Årlig rengöring, när, hur Tom tid/ avd Rutiner om boxhygienen är dålig Rutiner kring galtbox

11 Plan för djurflöde och rutiner foder Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän Utfodringsrutiner När sker utfodring Hur ofta Vilket foder får djuren När ändras fodermängd Rutiner kring foderhygien i krubbor/hoar Rutiner i foderkök Hygienrutiner i foderkök Foderrecept Vattenflöde Vattenhygien i krubbor Vattentillgång Se hullbedömning

12 Plan för djurflöde och rutiner veterinärbehandlningar Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän Veterinärbehandlingar Vaccineringar Kastrering Järn Sjukboxar När och hur utnyttjas sjukboxar

13 Plan för djurflöde och rutiner avelsplanering Dokumentera kring detta: BBavdelning Betäckningsavdelning Sinavdelning Tillväxtavdelning Karantän Avel - Inköp av gyltor Avel - Egenrekrytering av gyltor Galt

14

15

16