Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna"

Transkript

1 Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Inledning En framgångsrik smågrisproduktion är beroende av ett stort antal producerade friska grisar med hög tillväxt per sugga och år. Ju större kullstorlek och ju mindre smågrisdödlighet, desto bättre produktion. Kullstorlek och smågrisdödlighet påverkas av en rad olika faktorer, och bland dessa är inhysning, vård och skötsel mycket viktiga. Åtgärder för att minska smågrisförlusterna diskuteras i det följande. Grisningstid Grisningstiden bör vara kort; förlängd grisning ökar risken för att grisarna dör under grisningen eller föds svaga och med olika födselskador. I medeltal föds grisarna med ca minuters mellanrum. Födelsetiden för en gris som dör under grisningen är däremot ca 3 ggr så lång. Allmänt gäller att den totala grisningstiden inte bör överstiga 3,-4 timmar. Ofta går grisningen lite långsammare i början, innan den kommit igång ordentligt. Suggans välfärd och rörelseförmåga under dräktigheten är viktig för en kort grisningstid. Vid förlängda grisningstider måste någon typ av åtgärd vidtas. I en enkät-undersökning bland framgångsrika smågrisproducenter tillämpade flertalet följande tre olika metoder för att få igång grisningen om denna avstannat; motion av suggan, behandling med värkdrivande medicin alternativt att gå in och känna i suggan för att försöka dra ut grisar. Suggans kondition och modersegenskaper Suggornas hull och kondition i samband med grisningen påverkas av inhysning och skötsel under sinperioden. Dräktiga suggor skall inhysas i stabila grupper och i system så att aggressioner och konkurrens vid utfodringen undviks. Mjölkproduktion och modersegenskaper är viktiga egenskaper att ta hänsyn till vid beslut om utgallring alternativt rekrytering. För att den nygrisade suggan ska kunna mjölka bra är det också viktigt att se till att hon får i sig tillräckligt med vatten. Detta kan tillgodoses genom att suggorna ges extra vatten (ca - l per utfodring) i samband med utfodringen. Suggans modersegenska-per påverkas i viss mån av hennes ålder. I en sammanställning av produktions-data från ca kullar producerade i JBT s försöksbesättning framgår att andelen grisar som dör p g a trampning ökar med suggornas ålder (figur 1). Till viss del beror detta på att dödligheten p g a trampning är större i större kullar (äldre suggor har större kullar) (figur 2), men också på att äldre suggor blir tyngre och klumpigare och t ex har fler klövskador och benproblem >6 Kullnummer < >14 Antal 'at risk' Figur 1. Smågrisdödlighet och kullnummer, Figur 2. Smågrisdödlighet och antal grisar at kullar, JBT s försöksbesättning. risk, kullar, JBT s försöksbesättning. 123

2 Det är också viktigt att se till att suggorna håller sig friska i samband med grisningen. I JBT s försöksbesättning var dödligheten i kullar vars moder behandlades för grisningsfeber (MMA) mer än dubbelt så hög, som i kullar utan denna sjukdomsanmärkning, trots att kullstorleken var ungefär densamma i båda sugg-grupperna. Grisar hos suggor med grisningsfeber svälter, grisarna stannar kvar vid suggans juver och är mer aktiva, vilket ökar risken för trampningar. Detta bekräftades av dödlig-hetsstatistiken, som visade på betydligt större dödlighet framförallt p g a svält och trampning (figur 3). 1 ingen MMA MMA Figur 3. Smågrisdödlighet och sjuklighet vid grisning, kullar, JBT s försöksbesättning. Det kan vara svårt att på ett tidigt stadium se om en sugga är sjuk. Aptitlöshet eller onormalt beteende som att suggan ligger för mycket, verkar slö eller är klumpig och instabil på benen kan vara tecken som bör uppmärksammas. Bäst för att tidigt upptäcka problem med grisningsfeber är dock att kontrollera suggans temperatur rutinmässigt vid de två första utfodringarna efter grisningen. Grisarnas vitalitet och kondition Grisarnas vitalitet vid födelsen har stor betydelse för deras överlevnad. Om suggan utsätts för aggressionsproblem, mycket konkurrens vid utfodringen och frekvent omgruppering under dräktigheten minskar avkommans vitalitet och födelsevikt. Livskraftiga grisar börjar söka efter juvret i stort sett omedelbart efter födelsen. Grisar, som når juvret inom minuter, har högst medelvikt och lägst dödlighet. Förutom vikten påverkas vitaliteten av grisarnas kroppstemperatur. Är det blött hos suggan då hon grisar eller kallt i stallet kan smågrisarna lätt bli nedkylda. Nedkylda grisar har svårt att kontrollera sina rörelser och klarar inte att dia eller förflytta sig. Underviktiga grisar är särskilt utsatta eftersom deras kroppsyta relativt är större, deras kroppstemperatur sjunker snabbare, deras förmåga att mobilisera energireserverna (glykogen) i muskel och lever är nedsatt och deras fysiska styrka, då det gäller att konkurrera vid juvret, är betydligt sämre än vad som gäller för normalstora grisar. Från praktiken nämns olika tillvägagångssätt för att värma upp grisar. T ex kan grisar placeras under värmelampa i isolerade lådor (frigolit), som eventuellt också bäddats med ull. Uppvärmning m h a flytväst och vattenbad, som ofta rekommenderas i reklamen, upplevs däremot som omständigt och arbetsintensivt. Genom att ofta kontrollera grisarna kan man få bra signaler på hur de mår. Regelbundna kontroller av grisarnas beteende och utseende är därför en viktig del av de skötselinsatser som krävs för att uppnå ett bra produktionsresultat. Grisar med låg vitalitet (svagfödda, underviktiga och nedkylda grisar) bör hjälpas så att de får i sig många små mål av råmjölk. För övrigt gäller att skötaren genom lämpliga kullutjämningar (se nedan) kan minska konkurrensen vid juvret för underpriviligierade grisar. Underviktiga grisar (mindre än ca 7 g) och grisar som inte har förmågan att själva söka juverkontakt är det svårt att rädda under praktiska förhållanden. 124

3 Näringsförsörjning Den nyfödda grisen är helt beroende av råmjölk från suggan, primärt som näringskälla men också som skydd mot speciella infektioner. Mjölken är genom dess rikliga innehåll av näringsämnen och växtfaktorer och dess höga innehåll av antikroppar väl anpassad till grisens behov under hela diperioden. Nyfödda grisar som fryser har nedsatt förmåga att dricka tillräckligt med råmjölk, de är i negativ energibalans och är mer mottagliga för infektioner. Skötaren måste kontrollera att samtliga grisar i en nyfödd kull kommer fram till juvret och får i sig råmjölk. Grisar som på något sätt är under-priviligierade (svaga, underviktiga eller fläkta) kan, som tidigare nämnts, behöva hjälp vid juvret i samband med digivning eller måste sondmatas 2-3 gånger inom det första dygnet med doser om ml råmjölk som mjölkats från modern (eller annan sugga som just grisat i besättningen). Om antalet grisar i en kull är större än antalet funktionsdugliga spenar hos suggan, eller om grisarnas storlek och vitalitet är mycket ojämn inom kullen, kommer några grisar per definition att konkurreras ut vid juvret och inte få den näringsförsörjning de behöver för tillväxt och överlevnad. I sådana fall måste överskotts- och utkonkurrerade grisar stödutfodras eller flyttas till andra mindre kullar där konkurrensen vid juvret är mindre. I vissa besättningar används mjölkautomater för stödutfodring. Det har dock visat sig vara svårt att med framgång använda dylika automater till spädgrisar. I flertalet fall är vettigt utförda kullutjämningar ett betydligt bättre alternativ. Närmiljö Nyfödda grisar behöver en varm, ren, dragfri och torr närmiljö. Under själva grisningen är en riklig strötilldelning viktig för att undvika att det blir blött i boxen och att grisarna blir nedkylda. Nyfödda grisar behöver också skydd mot klämningar och trampningar från suggan. Avbärarrör längs grisningsboxens väggar minskar risken för klämningar. I övrigt måste skötselåtgärder vidtas för att hålla smågrisarna borta från suggans omedelbara närhet (= riskzonen ) utom i samband med digivning. Man måste tidigt försöka lära grisarna att uppskatta och hitta till smågrishörnan och värmelampan. I grisningsboxar där grisarna kan stängas inne i smågrishörnan med hjälp av en höj- och sänkbar skiva kan man genom att stänga inne smågrisarna under värmelampan vid de 2-3 första utfodringstillfällena av suggan efter grisningen, lära grisarna var värmelampan finns och samtidigt minska risken för klämningar och trampningar. Många klämningar/trampningar uppträder i samband med att suggan utfodras. För att grisarna ska vara lätta för skötaren att övervaka och kontrollera gäller allmänt att inhysningssystemet måste vara utformat så att det är lätt att komma åt grisarna. Kullutjämning Kullutjämning är en av de viktigaste skötselåtgärderna för att minska smågrisdödligheten. En förutsättning är att man använder någon form av omgångsgrisning så att flera suggor grisar samtidigt. Den vanligaste orsaken till kullutjämning är att övertaliga grisar flyttas till en mindre kull. Flyttningar kan också behöva göras p g a att suggan är sjuk eller inte ger tillräckligt med di. Gyltor kan behöva avlastas även om de har tillräckligt många spenar. Ibland kan även kullutjämning göras så att grisarna inom kullen blir mer jämna. Innan någon gris flyttas måste den ha fått i sig tillräckligt med råmjölk. Detta innebär att flyttning bör ske tidigast 3-6 timmar efter födelsen. Generellt bör de största grisarna flyttas. Samtidigt bör man se till att eventuella underpriviligierade grisar tjänar på åtgärden. Genom att studera grisarna vid en digivning kan man lättare se vilken av de stora grisarna det är lämpligast att flytta. En oanvänd spene sinar inom ca 3 dagar. Överföringen måste därför göras inom denna tidsperiod. Det är också viktigt att mottagarsuggan är lugn och harmonisk och har fina och välplacerade spenar, som hon exponerar väl vid digivning. Gyltor och unga suggor är ofta mer försiktiga, trampar mer sällan och tar bättre hand om sina grisar än äldre suggor (figur 1). Även om omgångsgrisning tillämpas kan det i början av en grisningsomgången vara svårt att hitta 1

4 Dräktighetstid 11, 11 Dräktighetstid 114, 114 < >14 Antal födda Figur 4. Dräktighetstidens längd och kullstorlek, kullar, JBT s försöksbesättning. lämpliga mottagarsuggor till övertaliga grisar, p g a att stora kullar tenderar att födas något tidigare än mindre (figur 4). För att lösa problemet med stora kullar och avsaknad av mottagarsuggor i början av en grisningsomgång har i en pilotstudie testats en metod där grisarna i stora kullar delas in i subgrupper och dessa subgrupper roteras till/från suggan inom kull på lämpligt sätt. Grisar som fått ordentligt med råmjölk klarar att vara borta från suggan 8-16 timmar. Finns det underpriviligierade grisar (svaga, underviktiga eller fläkta ) i kullen bör dessa utgöra en subgrupp, som ständigt får vara kvar hos suggan. I pilotförsöket ingick totalt kullar med 13 levande födda grisar; i av kullarna gjordes inga kullutjämningar (kontroll) medan grisarna i övriga kullar (försök) delades in i 4 subgrupper per kull. Tre av subgrupperna (grupp 1-3) roterades runt hos modern under minst 3 dygn efter grisningen, medan subgrupp 4 hela tiden fanns kvar hos suggan. Efter slutförda rotationer flyttades en av subgrupperna till annan sugga. Resultaten (figur ) visade att det kan vara en framgångsrik åtgärd att i stora kullar bilda subgrupper av vitala grisar som roteras till/från suggan inom kull till dess det finns en lämplig mottagarsugga. Dessa preliminära studier fortsättes med syfte att utveckla enkla tekniker för praktisk hantering av övertaliga grisar. 6 Försök 4 3 Kontroll Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Små - alltid kvar Stora - alltid kvar Små Stora Figur. Pilotförsök med inom kull rotation, smågrisdödlighet i försöks- och kontrollkullar. 126

5 Referenser Ahlmann, K., Svendsen, J. & Bengtsson, A-C Nyfödda grisars rektaltemperatur under olika miljöförhållanden. Sveriges Lantbruksuniversitet. Inst. för lantbrukets byggnadsteknik, Rapport 31. Lund. Beynon, N Ten ways to foster piglets! Pig International, volym 27, nr -3. Mogren, A.. Mjölkautomatens användande i svensk smågrisproduktion. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, Examensarbete 1998/:1. Alnarp. Olsson, A-C. & Svendsen, J Grisningsförlopp och moder-avkomma-samspel i olika inhysningssystem. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för lantbrukets byggnadsteknik, Rapport 6. Lund. Olsson, A-C. & Svendsen, J Den nyfödda grisen; förbättrad smågrisproduktion genom minskade förluster. Del I. Olika orsaker till att spädgrisar dör. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi. Alnarp. Olsson, A-C. & Svendsen, J Den nyfödda grisen; förbättrad smågrisproduktion genom minskade förluster. Del II. Skötselåtgärder och omhändertagande av sugga och smågrisar. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi. Alnarp. Pedersen, L Stress og det sociale miljøs betydning for brunst- og parringsforløb hos svin. Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole, Institut for Husdyrbrug og Husdyrsundhed. Ph. D. afhandling. København. Samuelsson, A.. Praktiska tips för ett stort antal producerade smågrisar per årssugga. Inventering av skötselinsatser för ett stort antal producerade smågrisar per årssugga. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, Examensarbete 1998/:74. Alnarp. Ögge, K.. Insatser för att få ett större antal producerade grisar per sugga. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, Examensarbete 1998/:93. Alnarp. 127

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Studie med amsuggor i svenska besättningar Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Finhackat halmströ i grisningsboxar Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar

Läs mer

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie

Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens

Läs mer

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Nytt på Fodermix Gris Produkter

Nytt på Fodermix Gris Produkter Nytt på Fodermix Gris Produkter Beställ dina grisprodukter när du beställer foder och få dem levererade direkt hem till stalldörren med foderbilen tillsammans med din foderleverans Fodersikt Bygholm 2

Läs mer

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet 1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin,

Läs mer

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet!

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Pigrapport nr 58 December 2014 Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Rebecka Westin, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU och Svenska Djurhälsovården, rebecka.westin@slu.se

Läs mer

En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan.

En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. 1 En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. Benedicta Molander, Leg veterinär 1 Nils Lundeheim, Agr dr, docent 2 Sammanfattning:

Läs mer

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett

Läs mer

Slutrapport. Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson & Dan Rantzer, JBT/SLU, Alnarp

Slutrapport. Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson & Dan Rantzer, JBT/SLU, Alnarp Slutrapport Informationsskrift till lantbrukare och rådgivare om skötselåtgärder för minskning av sjuklighet och dödlighet i smågrisproduktionen (projnr 31/05/004) Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson

Läs mer

Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt?

Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt? Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt? Linda Spjuth Handledare Lotta Rydhmer Inst. f. husdjursgenetik Biträdande handledare Bo Algers Inst. f. husdjurens miljö & hälsa Margareta

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Inverkan av grisningsboxar, arbetsrutiner och utfodring på resultat i smågrisproduktionen

Inverkan av grisningsboxar, arbetsrutiner och utfodring på resultat i smågrisproduktionen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Inverkan av grisningsboxar,

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar

Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200

Läs mer

Produktionsrapport - förklaringar

Produktionsrapport - förklaringar Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Försök med amsuggor i svenska besättningar

Försök med amsuggor i svenska besättningar Försök med amsuggor i svenska besättningar Ett mindre fältförsök Study of nursing sows A smaller field study Anna Nilsson Lina Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram

Läs mer

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar

Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.

Läs mer

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2011 Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat

Läs mer

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin

Läs mer

GRISHÄLSOVÅRD OCH SJUKDOMAR

GRISHÄLSOVÅRD OCH SJUKDOMAR Lantbrukets byggnadsteknik, LBT Department of Rural Buildings GRISHÄLSOVÅRD OCH SJUKDOMAR Detta informationsmaterial har utarbetats vid Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), Sveriges Lantbruksuniversitet.

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?

Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Nr 30. Februari 2004 Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Emma Sonesson*, examensarbete inom Agronomprogrammet 2003, Institutionen för husdjurens utfodring

Läs mer

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Vård och omvårdnad av späda grisar. Bättre produktion genom ökad överlevnad och bättre hälsa hos späda grisar

Vård och omvårdnad av späda grisar. Bättre produktion genom ökad överlevnad och bättre hälsa hos späda grisar Vård och omvårdnad av späda grisar Bättre produktion genom ökad överlevnad och bättre hälsa hos späda grisar 1 Innehåll Inledning...3 Utfodring av suggor... 4 Vaccination... 6 Det normala beteendet runt

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Nu är det lamningstider

Nu är det lamningstider Nu är det lamningstider Lamningen är den mest arbetsintensiva perioden under fåråret och har man dessutom en begränsad erfarenhet av lamning kan perioden vara en riktig utmaning. Det är viktigt att lägga

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

Halmpellets som strömedel

Halmpellets som strömedel Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Födelseordningens påverkan på smågrisens överlevnad och tillväxt fram till avvänjning

Födelseordningens påverkan på smågrisens överlevnad och tillväxt fram till avvänjning Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Födelseordningens påverkan på smågrisens överlevnad och tillväxt fram till avvänjning Amanda Andersson Examensarbete

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig

FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

Ammoniak i djurstallar och gödsellager

Ammoniak i djurstallar och gödsellager Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system?

Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 94/131)

Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 94/131) Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 9/) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp Jos Botermans, JBT/SLU, Alnarp Bakgrund I ett flertal studier (Jonasson & Andersson, 99; Udesen & Rasmussen,

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur?

Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Caroline Johansson

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN 2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten

Läs mer

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,

Läs mer

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet Frida Henriksson Examensarbete för

Läs mer

När och varför dör smågrisarna under diperioden?

När och varför dör smågrisarna under diperioden? Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik När och varför dör smågrisarna under diperioden? Ellen Wik Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik,

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning, juni 2012 Sammanfattning I produktionsförsök med suggor har 10% inblandning av vitblommig åkerböna

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Avvänjning vid fyra veckors ålder

Avvänjning vid fyra veckors ålder Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar

Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad omgångsgrisning är frekvensen ledinflammationer hos diande grisar c:a 10 (5-20)%. De flesta fallen

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie

Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara

Läs mer

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit) Innehåll 1. Att läsa in en säkerhetskopia och att skriva in besättningsinformationen 2. Att registrera data på indatabilderna 3. Suggkortet

Läs mer

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Agria Gris Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare Vågar du lita på turen? Agria Djurförsäkring erbjuder dig ett försäkringsskydd för dina djur om olyckan skulle vara framme. OBS! Om

Läs mer

Foderjäst som profylax mot spädgrisdiarré

Foderjäst som profylax mot spädgrisdiarré Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Foderjäst som profylax mot spädgrisdiarré För minskad antibiotikaanvändning Malin Malmberg Självständigt arbete 10hp Grundnivå,

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin

Böka på betong. Böka på betong om grisarna i köttindustrin. Om grisarna i köttindustrin Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr. Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade

Läs mer

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det? Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon 010108 111 Sugga Värksvaghet Hipracin/ Partoxin 010108 112 Sugga Grisningsfeber I Hipracin/ Partoxin 010108 113 Sugga Grisningsfeber II 010108 114 Sugga Grisningsfeber III 010108 115 Sugga Grisningsfeber

Läs mer

Ekologisk Grisproduktion i Europa

Ekologisk Grisproduktion i Europa GUIDE Ekologisk Grisproduktion i Europa Guide för förbättrad djurhälsa i ekologisk grisproduktion 2011 Svensk upplaga TEKNISK Ekologiska lantbrukare i Europa har utvecklat olika inhysningssystem för grisar

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION 2014 06 08 Maria Alarik, Apemia AB Förslag till regeländringar samt motivering och konsekvenser A. 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Stycke 2: Senast två

Läs mer

Slutrapport: Besättningsstudier i system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor (projnr V ) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU,

Slutrapport: Besättningsstudier i system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor (projnr V ) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Slutrapport: Besättningsstudier i system med elektronisk utfodring (ESF) till dräktiga suggor (projnr V0550038) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp Bakgrund Transponder- eller det s k ESF- (electronic

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:08 HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR Fredrik Kvantenå Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer