Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna
|
|
- Ann-Sofie Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skötselåtgärder för att minska smågrisförlusterna Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT), SLU, Box 9, 23 3 Alnarp, tel 4-41 e-post Anne-Charlotte.Olsson@jbt.slu.se, Jorgen.Svendsen@jbt.slu.se Inledning En framgångsrik smågrisproduktion är beroende av ett stort antal producerade friska grisar med hög tillväxt per sugga och år. Ju större kullstorlek och ju mindre smågrisdödlighet, desto bättre produktion. Kullstorlek och smågrisdödlighet påverkas av en rad olika faktorer, och bland dessa är inhysning, vård och skötsel mycket viktiga. Åtgärder för att minska smågrisförlusterna diskuteras i det följande. Grisningstid Grisningstiden bör vara kort; förlängd grisning ökar risken för att grisarna dör under grisningen eller föds svaga och med olika födselskador. I medeltal föds grisarna med ca minuters mellanrum. Födelsetiden för en gris som dör under grisningen är däremot ca 3 ggr så lång. Allmänt gäller att den totala grisningstiden inte bör överstiga 3,-4 timmar. Ofta går grisningen lite långsammare i början, innan den kommit igång ordentligt. Suggans välfärd och rörelseförmåga under dräktigheten är viktig för en kort grisningstid. Vid förlängda grisningstider måste någon typ av åtgärd vidtas. I en enkät-undersökning bland framgångsrika smågrisproducenter tillämpade flertalet följande tre olika metoder för att få igång grisningen om denna avstannat; motion av suggan, behandling med värkdrivande medicin alternativt att gå in och känna i suggan för att försöka dra ut grisar. Suggans kondition och modersegenskaper Suggornas hull och kondition i samband med grisningen påverkas av inhysning och skötsel under sinperioden. Dräktiga suggor skall inhysas i stabila grupper och i system så att aggressioner och konkurrens vid utfodringen undviks. Mjölkproduktion och modersegenskaper är viktiga egenskaper att ta hänsyn till vid beslut om utgallring alternativt rekrytering. För att den nygrisade suggan ska kunna mjölka bra är det också viktigt att se till att hon får i sig tillräckligt med vatten. Detta kan tillgodoses genom att suggorna ges extra vatten (ca - l per utfodring) i samband med utfodringen. Suggans modersegenska-per påverkas i viss mån av hennes ålder. I en sammanställning av produktions-data från ca kullar producerade i JBT s försöksbesättning framgår att andelen grisar som dör p g a trampning ökar med suggornas ålder (figur 1). Till viss del beror detta på att dödligheten p g a trampning är större i större kullar (äldre suggor har större kullar) (figur 2), men också på att äldre suggor blir tyngre och klumpigare och t ex har fler klövskador och benproblem >6 Kullnummer < >14 Antal 'at risk' Figur 1. Smågrisdödlighet och kullnummer, Figur 2. Smågrisdödlighet och antal grisar at kullar, JBT s försöksbesättning. risk, kullar, JBT s försöksbesättning. 123
2 Det är också viktigt att se till att suggorna håller sig friska i samband med grisningen. I JBT s försöksbesättning var dödligheten i kullar vars moder behandlades för grisningsfeber (MMA) mer än dubbelt så hög, som i kullar utan denna sjukdomsanmärkning, trots att kullstorleken var ungefär densamma i båda sugg-grupperna. Grisar hos suggor med grisningsfeber svälter, grisarna stannar kvar vid suggans juver och är mer aktiva, vilket ökar risken för trampningar. Detta bekräftades av dödlig-hetsstatistiken, som visade på betydligt större dödlighet framförallt p g a svält och trampning (figur 3). 1 ingen MMA MMA Figur 3. Smågrisdödlighet och sjuklighet vid grisning, kullar, JBT s försöksbesättning. Det kan vara svårt att på ett tidigt stadium se om en sugga är sjuk. Aptitlöshet eller onormalt beteende som att suggan ligger för mycket, verkar slö eller är klumpig och instabil på benen kan vara tecken som bör uppmärksammas. Bäst för att tidigt upptäcka problem med grisningsfeber är dock att kontrollera suggans temperatur rutinmässigt vid de två första utfodringarna efter grisningen. Grisarnas vitalitet och kondition Grisarnas vitalitet vid födelsen har stor betydelse för deras överlevnad. Om suggan utsätts för aggressionsproblem, mycket konkurrens vid utfodringen och frekvent omgruppering under dräktigheten minskar avkommans vitalitet och födelsevikt. Livskraftiga grisar börjar söka efter juvret i stort sett omedelbart efter födelsen. Grisar, som når juvret inom minuter, har högst medelvikt och lägst dödlighet. Förutom vikten påverkas vitaliteten av grisarnas kroppstemperatur. Är det blött hos suggan då hon grisar eller kallt i stallet kan smågrisarna lätt bli nedkylda. Nedkylda grisar har svårt att kontrollera sina rörelser och klarar inte att dia eller förflytta sig. Underviktiga grisar är särskilt utsatta eftersom deras kroppsyta relativt är större, deras kroppstemperatur sjunker snabbare, deras förmåga att mobilisera energireserverna (glykogen) i muskel och lever är nedsatt och deras fysiska styrka, då det gäller att konkurrera vid juvret, är betydligt sämre än vad som gäller för normalstora grisar. Från praktiken nämns olika tillvägagångssätt för att värma upp grisar. T ex kan grisar placeras under värmelampa i isolerade lådor (frigolit), som eventuellt också bäddats med ull. Uppvärmning m h a flytväst och vattenbad, som ofta rekommenderas i reklamen, upplevs däremot som omständigt och arbetsintensivt. Genom att ofta kontrollera grisarna kan man få bra signaler på hur de mår. Regelbundna kontroller av grisarnas beteende och utseende är därför en viktig del av de skötselinsatser som krävs för att uppnå ett bra produktionsresultat. Grisar med låg vitalitet (svagfödda, underviktiga och nedkylda grisar) bör hjälpas så att de får i sig många små mål av råmjölk. För övrigt gäller att skötaren genom lämpliga kullutjämningar (se nedan) kan minska konkurrensen vid juvret för underpriviligierade grisar. Underviktiga grisar (mindre än ca 7 g) och grisar som inte har förmågan att själva söka juverkontakt är det svårt att rädda under praktiska förhållanden. 124
3 Näringsförsörjning Den nyfödda grisen är helt beroende av råmjölk från suggan, primärt som näringskälla men också som skydd mot speciella infektioner. Mjölken är genom dess rikliga innehåll av näringsämnen och växtfaktorer och dess höga innehåll av antikroppar väl anpassad till grisens behov under hela diperioden. Nyfödda grisar som fryser har nedsatt förmåga att dricka tillräckligt med råmjölk, de är i negativ energibalans och är mer mottagliga för infektioner. Skötaren måste kontrollera att samtliga grisar i en nyfödd kull kommer fram till juvret och får i sig råmjölk. Grisar som på något sätt är under-priviligierade (svaga, underviktiga eller fläkta) kan, som tidigare nämnts, behöva hjälp vid juvret i samband med digivning eller måste sondmatas 2-3 gånger inom det första dygnet med doser om ml råmjölk som mjölkats från modern (eller annan sugga som just grisat i besättningen). Om antalet grisar i en kull är större än antalet funktionsdugliga spenar hos suggan, eller om grisarnas storlek och vitalitet är mycket ojämn inom kullen, kommer några grisar per definition att konkurreras ut vid juvret och inte få den näringsförsörjning de behöver för tillväxt och överlevnad. I sådana fall måste överskotts- och utkonkurrerade grisar stödutfodras eller flyttas till andra mindre kullar där konkurrensen vid juvret är mindre. I vissa besättningar används mjölkautomater för stödutfodring. Det har dock visat sig vara svårt att med framgång använda dylika automater till spädgrisar. I flertalet fall är vettigt utförda kullutjämningar ett betydligt bättre alternativ. Närmiljö Nyfödda grisar behöver en varm, ren, dragfri och torr närmiljö. Under själva grisningen är en riklig strötilldelning viktig för att undvika att det blir blött i boxen och att grisarna blir nedkylda. Nyfödda grisar behöver också skydd mot klämningar och trampningar från suggan. Avbärarrör längs grisningsboxens väggar minskar risken för klämningar. I övrigt måste skötselåtgärder vidtas för att hålla smågrisarna borta från suggans omedelbara närhet (= riskzonen ) utom i samband med digivning. Man måste tidigt försöka lära grisarna att uppskatta och hitta till smågrishörnan och värmelampan. I grisningsboxar där grisarna kan stängas inne i smågrishörnan med hjälp av en höj- och sänkbar skiva kan man genom att stänga inne smågrisarna under värmelampan vid de 2-3 första utfodringstillfällena av suggan efter grisningen, lära grisarna var värmelampan finns och samtidigt minska risken för klämningar och trampningar. Många klämningar/trampningar uppträder i samband med att suggan utfodras. För att grisarna ska vara lätta för skötaren att övervaka och kontrollera gäller allmänt att inhysningssystemet måste vara utformat så att det är lätt att komma åt grisarna. Kullutjämning Kullutjämning är en av de viktigaste skötselåtgärderna för att minska smågrisdödligheten. En förutsättning är att man använder någon form av omgångsgrisning så att flera suggor grisar samtidigt. Den vanligaste orsaken till kullutjämning är att övertaliga grisar flyttas till en mindre kull. Flyttningar kan också behöva göras p g a att suggan är sjuk eller inte ger tillräckligt med di. Gyltor kan behöva avlastas även om de har tillräckligt många spenar. Ibland kan även kullutjämning göras så att grisarna inom kullen blir mer jämna. Innan någon gris flyttas måste den ha fått i sig tillräckligt med råmjölk. Detta innebär att flyttning bör ske tidigast 3-6 timmar efter födelsen. Generellt bör de största grisarna flyttas. Samtidigt bör man se till att eventuella underpriviligierade grisar tjänar på åtgärden. Genom att studera grisarna vid en digivning kan man lättare se vilken av de stora grisarna det är lämpligast att flytta. En oanvänd spene sinar inom ca 3 dagar. Överföringen måste därför göras inom denna tidsperiod. Det är också viktigt att mottagarsuggan är lugn och harmonisk och har fina och välplacerade spenar, som hon exponerar väl vid digivning. Gyltor och unga suggor är ofta mer försiktiga, trampar mer sällan och tar bättre hand om sina grisar än äldre suggor (figur 1). Även om omgångsgrisning tillämpas kan det i början av en grisningsomgången vara svårt att hitta 1
4 Dräktighetstid 11, 11 Dräktighetstid 114, 114 < >14 Antal födda Figur 4. Dräktighetstidens längd och kullstorlek, kullar, JBT s försöksbesättning. lämpliga mottagarsuggor till övertaliga grisar, p g a att stora kullar tenderar att födas något tidigare än mindre (figur 4). För att lösa problemet med stora kullar och avsaknad av mottagarsuggor i början av en grisningsomgång har i en pilotstudie testats en metod där grisarna i stora kullar delas in i subgrupper och dessa subgrupper roteras till/från suggan inom kull på lämpligt sätt. Grisar som fått ordentligt med råmjölk klarar att vara borta från suggan 8-16 timmar. Finns det underpriviligierade grisar (svaga, underviktiga eller fläkta ) i kullen bör dessa utgöra en subgrupp, som ständigt får vara kvar hos suggan. I pilotförsöket ingick totalt kullar med 13 levande födda grisar; i av kullarna gjordes inga kullutjämningar (kontroll) medan grisarna i övriga kullar (försök) delades in i 4 subgrupper per kull. Tre av subgrupperna (grupp 1-3) roterades runt hos modern under minst 3 dygn efter grisningen, medan subgrupp 4 hela tiden fanns kvar hos suggan. Efter slutförda rotationer flyttades en av subgrupperna till annan sugga. Resultaten (figur ) visade att det kan vara en framgångsrik åtgärd att i stora kullar bilda subgrupper av vitala grisar som roteras till/från suggan inom kull till dess det finns en lämplig mottagarsugga. Dessa preliminära studier fortsättes med syfte att utveckla enkla tekniker för praktisk hantering av övertaliga grisar. 6 Försök 4 3 Kontroll Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Små - alltid kvar Stora - alltid kvar Små Stora Figur. Pilotförsök med inom kull rotation, smågrisdödlighet i försöks- och kontrollkullar. 126
5 Referenser Ahlmann, K., Svendsen, J. & Bengtsson, A-C Nyfödda grisars rektaltemperatur under olika miljöförhållanden. Sveriges Lantbruksuniversitet. Inst. för lantbrukets byggnadsteknik, Rapport 31. Lund. Beynon, N Ten ways to foster piglets! Pig International, volym 27, nr -3. Mogren, A.. Mjölkautomatens användande i svensk smågrisproduktion. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, Examensarbete 1998/:1. Alnarp. Olsson, A-C. & Svendsen, J Grisningsförlopp och moder-avkomma-samspel i olika inhysningssystem. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för lantbrukets byggnadsteknik, Rapport 6. Lund. Olsson, A-C. & Svendsen, J Den nyfödda grisen; förbättrad smågrisproduktion genom minskade förluster. Del I. Olika orsaker till att spädgrisar dör. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi. Alnarp. Olsson, A-C. & Svendsen, J Den nyfödda grisen; förbättrad smågrisproduktion genom minskade förluster. Del II. Skötselåtgärder och omhändertagande av sugga och smågrisar. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi. Alnarp. Pedersen, L Stress og det sociale miljøs betydning for brunst- og parringsforløb hos svin. Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole, Institut for Husdyrbrug og Husdyrsundhed. Ph. D. afhandling. København. Samuelsson, A.. Praktiska tips för ett stort antal producerade smågrisar per årssugga. Inventering av skötselinsatser för ett stort antal producerade smågrisar per årssugga. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, Examensarbete 1998/:74. Alnarp. Ögge, K.. Insatser för att få ett större antal producerade grisar per sugga. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi, Examensarbete 1998/:93. Alnarp. 127
Studie med amsuggor i svenska besättningar
Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merHandbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström
Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-
Läs merEn sammanställning av olika rutiner som ger smågrisar en god start och uppväxt under diperioden
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap En sammanställning av olika rutiner som ger smågrisar en god start och uppväxt under diperioden En litteraturstudie för grisintresserade
Läs merInverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen
Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen Sammanfattning Smågrisar i besättning A som var uppvuxna i grisningsboxar med dränerade golv var tyngre vid avvänjning
Läs mer07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar
Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb
Läs merMot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig
Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade
Läs merSuggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Läs merManagement som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar
Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska
Läs merFinhackat halmströ i grisningsboxar
Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar
Läs merBetydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie
Nr 36. Augusti 2005 Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning en litteraturstudie Rebecka Westin, Institutionen för husdjurens
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs merFör att suggan ska klara av alla sina smågrisar
För att suggan ska klara av alla sina smågrisar Det nya sättet att utfodra smågrisar Varför Nuklospray Yoghurt 14,0 Ökad smågrisproduktion Födda smågrisar och dödlighet före avvänjning 13,5 13,0 12,5 Under
Läs merNytt på Fodermix Gris Produkter
Nytt på Fodermix Gris Produkter Beställ dina grisprodukter när du beställer foder och få dem levererade direkt hem till stalldörren med foderbilen tillsammans med din foderleverans Fodersikt Bygholm 2
Läs merHalma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet!
Pigrapport nr 58 December 2014 Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet! Rebecka Westin, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU och Svenska Djurhälsovården, rebecka.westin@slu.se
Läs merDagordning vid möte om smågrisdödlighet
1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin,
Läs merSuggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna
Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att
Läs merEn pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan.
1 En pilostudie om inverkan av feromonbehandling (Suilence PAP) av grisningsboxen på dödligheten under första levnadsveckan. Benedicta Molander, Leg veterinär 1 Nils Lundeheim, Agr dr, docent 2 Sammanfattning:
Läs merBesättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp
Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp
Läs merSlutrapport. Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson & Dan Rantzer, JBT/SLU, Alnarp
Slutrapport Informationsskrift till lantbrukare och rådgivare om skötselåtgärder för minskning av sjuklighet och dödlighet i smågrisproduktionen (projnr 31/05/004) Jörgen Svendsen, Anne-Charlotte Olsson
Läs merNäringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Läs merInternationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig
Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs
Läs merProduktionsrapport - förklaringar
Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen
Läs merPåverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt?
Påverkar suggors grymtande under digivningen smågrisarnas tillväxt? Linda Spjuth Handledare Lotta Rydhmer Inst. f. husdjursgenetik Biträdande handledare Bo Algers Inst. f. husdjurens miljö & hälsa Margareta
Läs merInverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga.
Inverkan av "strategisk halmning" vid grisning på hälsa och produktion hos smågrisar och sugga. Bo Algers, SLU - Inst. för husdjurens miljö och hälsa, bo.algers@slu.se Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården
Läs merAnvändning av cups till smågrisar
Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda
Läs merInverkan av grisningsboxar, arbetsrutiner och utfodring på resultat i smågrisproduktionen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Inverkan av grisningsboxar,
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merInternationella rapporten 2014
Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Arbetstidsstudie i svensk grisproduktion - vart tog tiden vägen? Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Mattson B. Adress Sveriges
Läs merNätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion
September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges
Läs merFinska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram
Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,
Läs merSuper Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar
Super Fe-MAX som enda järnbehandling av smågrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 87 Skara Tore Framstad, Norges veterinärhögskola, PB 8146, 0033 Oslo Inledning Smågrisar behöver minst 200
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merMot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand
Pigrapport nr 56 Mars 2014 Mot 30 grisar Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand SAMMANFATTNING Stora besättningar med stora suggrupper medger mer tillsyn och större närvaro hos grisarna vilket i sin
Läs merResultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning
Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet
Läs merInternationella rapporten 2011
Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat
Läs merGRISHÄLSOVÅRD OCH SJUKDOMAR
Lantbrukets byggnadsteknik, LBT Department of Rural Buildings GRISHÄLSOVÅRD OCH SJUKDOMAR Detta informationsmaterial har utarbetats vid Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), Sveriges Lantbruksuniversitet.
Läs merInverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar
Nr 40. Dec 2007 Inverkan av grisningsboxars golv på klöv- och benskador hos spädgrisar Nils Holmgren, Svenska Djurhälsovården, 532 89 Skara Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara Nils Lundeheim, Inst.
Läs merKullutjämning i smågrisproduktion, strategi, genomförande och effekt på smågrisars hälsa, tillväxt och överlevnad
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning i smågrisproduktion, strategi, genomförande och effekt på smågrisars hälsa, tillväxt och överlevnad
Läs merProduktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Läs merFörsök med amsuggor i svenska besättningar
Försök med amsuggor i svenska besättningar Ett mindre fältförsök Study of nursing sows A smaller field study Anna Nilsson Lina Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram
Läs merInspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelser i andra än de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. Datum för inspektionen Dokumentets nummer DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN En utredning enligt 48 i djurskyddslagen (247/1996)
Läs merSMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS
Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta
Läs merUppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar
Nr 45. November 2009 Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar Lina Hidås, Svenska Pig, Box 178, 245 22 Staffanstorp Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 86, Skara Nils Lundeheim, Institutionen
Läs merkontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för
Hamar 2016-11-17 Utvärdering av pilotstudien rörande ett kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris SJV dnr 5.2.18-3510/15 (2013-2341) Per Wallgren och Stefan Gunnarsson SVA & SLU Omsorgsprogrammet
Läs merInverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen?
Nr 30. Februari 2004 Inverkar grisningsboxens utformning på produktionsresultatet inom smågrisproduktionen? Emma Sonesson*, examensarbete inom Agronomprogrammet 2003, Institutionen för husdjurens utfodring
Läs merFÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING
FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu
Läs merDen låga födelseviktens påverkan på tillväxt och avvänjningsvikt hos smågrisar. Lisa Holmgren och Ewa Selin SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Den låga födelseviktens påverkan på tillväxt och avvänjningsvikt hos smågrisar Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap
Läs merAnalyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.
Effektanalys Innehåll Hur? Resultatmått allmän beskrivning Urval av djur/händelser som ingår Galldagar Dagar till ny betäckning Gyltämnets ålder vid 1:a betäckning Genomsnittlig ålder för 1:a betäckningen
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merPlan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem
Stark från start! Gård & Djurhälsan Gård & Djurhälsan Sverige AB är ett rådgivningsföretag som arbetar för ett bibehållet högt hälsoläge i en effektiv och lönsam gris-, får- och nötköttsproduktion. Vår
Läs merVård och omvårdnad av späda grisar. Bättre produktion genom ökad överlevnad och bättre hälsa hos späda grisar
Vård och omvårdnad av späda grisar Bättre produktion genom ökad överlevnad och bättre hälsa hos späda grisar 1 Innehåll Inledning...3 Utfodring av suggor... 4 Vaccination... 6 Det normala beteendet runt
Läs merHållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)
Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring
Läs merVentilationssystem och energiåtgång i slaktgrisstallar
Nr 48. Oktober 2010 Ventilationssystem och energiåtgång i slaktgrisstallar Barbro Mattsson, Svenska Pig, 532 89 Skara www.svenskapig.se Sammanfattning Elförbrukning för ventilationen är den enskilt största
Läs merSeminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp
Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar
Läs merInspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt
Läs merInternationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Läs merInternationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Läs merEXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig
EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur MÅL BETÄCKNING
Läs merFödelseordningens påverkan på smågrisens överlevnad och tillväxt fram till avvänjning
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Födelseordningens påverkan på smågrisens överlevnad och tillväxt fram till avvänjning Amanda Andersson Examensarbete
Läs merTvärvillkor Djurens välbefinnande
Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling
Läs merNu är det lamningstider
Nu är det lamningstider Lamningen är den mest arbetsintensiva perioden under fåråret och har man dessutom en begränsad erfarenhet av lamning kan perioden vara en riktig utmaning. Det är viktigt att lägga
Läs merLägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin
Läs merHalmpellets som strömedel
Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar
Läs merDikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans
Läs merFRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig
FRUKTSAMHETS- MANUAL Lena Eliasson-Selling, Svenska Djurhälsovården och Petra Mattsson, Svenska Pig INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SAMMANFATTANDE RESULTAT... 4 Sammanfattning... 4 VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR
Läs merStrategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merPilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris
Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris -03-30 Pilotstudien - Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris Den svenska djurskyddslagen, som varit gällande sedan 1988, är
Läs merMinska smågrisdödligheten
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Minska smågrisdödligheten Ett försök att med små medel minska dödligheten första veckan i smågrisens liv Författare Matilda Cronqvist
Läs merEkomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens
Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens
Läs merSlutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 94/131)
Slutrapport: Arbetseffektiva grisningsboxar (projnr 9/) Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp Jos Botermans, JBT/SLU, Alnarp Bakgrund I ett flertal studier (Jonasson & Andersson, 99; Udesen & Rasmussen,
Läs merFixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa
Läs merKullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Kullutjämning för högre smågrisöverlevnad vilka smågrisar ska flyttas till vilken sugga, när och hur? Caroline Johansson
Läs merHANDBOK OM UTFODRING AV SVIN
2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merAmsuggor i Sverige. Litteraturstudie och ekonomiska aspekter. Nurse sows in Sweden Literature review and economic aspects
Amsuggor i Sverige Litteraturstudie och ekonomiska aspekter Nurse sows in Sweden Literature review and economic aspects Rebecka Westin och Karin Alvåsen Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2018 Institutionen
Läs merAmmoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
Läs merUTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR SUGGOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
Läs merGris. producenter 2 0 1 2
G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din
Läs merInternationella rapporten 2017
Internationella rapporten 2017 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
Läs merHusdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3
Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,
Läs merNär och varför dör smågrisarna under diperioden?
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik När och varför dör smågrisarna under diperioden? Ellen Wik Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik,
Läs merSis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
Läs merExpertgruppTillväxtgrisar
ExpertgruppTillväxtgrisar Vilka är vi som arbetar i gruppen? Simon Åkerblom, grisveterinär LVK. Camilla Hallgren, produktionsrådgivare gris G&D. Katarina Karlsson Frisch, grisveterinär G&D. Hur tänkte
Läs merAvvänjning vid fyra veckors ålder
Nr 26. Maj 2001 Avvänjning vid fyra veckors ålder Ann-Sofie Andersson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Tehres Paulsson, Lantmästarprogrammet 1999 2001, Alnarp Sammanfattning Hög genomsnittlig medelvikt
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merNationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning
Slutrapport, projekt H0950321 Nationell databas för effektivare smågrisproduktion - stöd för rådgivning, forskning och undervisning Sökande Nils Lundeheim, Inst f husdjursgenetik, SLU Anne-Marie Dalin,
Läs merFödelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Födelseviktens inverkan på grisars överlevnad, tillväxt och slaktkroppskvalitet Frida Henriksson Examensarbete för
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merVitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor
Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning, juni 2012 Sammanfattning I produktionsförsök med suggor har 10% inblandning av vitblommig åkerböna
Läs merFoder - utfodring och hälsa
Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...
Läs merLedinflammationer hos diande grisar - en fältstudie
Ledinflammationer hos diande grisar - en fältstudie Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad produktion är ledinflammationer hos diande grisar ett dominerande sjukdomsproblem. Förutom att vara
Läs merFem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby
Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby Mitt bollplank Intervjuer 10 besättningar 5 veterinärer 30-250 kor Bruks- och
Läs merGris. producenter nr 2
Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,
Läs merJärn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar
Järn som orsak till ledinflammationer hos diande grisar Nils Holmgren Inledning I besättningar med planerad omgångsgrisning är frekvensen ledinflammationer hos diande grisar c:a 10 (5-20)%. De flesta fallen
Läs merGyltor. Planering av rekrytering och uppfödning
Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merDokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen
Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor
Läs mer