Hur bygger man världens bästa ladugård

Transkript

1 Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer var LRF, Sveriges Mjölkbönder samt Svensk Mjölk och Maria Mehlqvist var samordnare. Vi var ca 140 personer, lantbrukare, rådgivare och veterinärer som kom för att ta del av seminariet. Neil Andersson som är statsanställd veterinärrådgivare och forskare i Ontario Canada inledde förmiddagen. Han har särkilt intresserat sig för cow comfort, gjort sina egna videoinspelningar för att studera kobeteende och sammanställt forskningsresultat. Budskapet var att det var bättre investera riktigt vid en nybyggnation så att kon får en bra miljö och håller sig frisk istället för betala senare i form av djurhälsoproblem och sämre resultat. Neil återkom också ofta till att man ska tänka kons behov i första hand. Om man studerar kornas beteende med video kan man få överraskande resultat. Ett exempel var där tre madrasser testades. Djurägaren tyckte att båset med den renaste madrassen, som behövde minst strö var bäst. Videon visade dock att detta bås var renast och krävde minst skötsel därför att korna ogärna ville ligga där. Han betonade liggplatsens betydelse, en stabil båsmatta som ger ett fjädrande underlag men inte är hal med så mkt strö så att det inte uppstår någon friktion mot huden är att föredra. Han betonade att liggplatsen ska vara anpassad till djurens storlek. Det bästa sättet att avgöra hur ett liggbås ska dimensioneras är att studera kons naturliga beteende på bete. (Hur man mäter sina djurs storlek beskrivs i en artikel Free stall Dimensions som länkas nedan). Han var tydlig med att man ska eftersträva en jämn storlek på sina djur. Att ha olika raser i samma inredning var honom främmande. För att möta förstakalvarnas mindre storlek förordade han en egen grupp med anpassad liggplats. Han framhåller att båsinredningen inklusive nackbom inte fick störa kon i resningen eller när den lägger sig. I Canada är det vanligt att använda bogplanka som avgör var kon lägger sig. Den får inte överstiga 10 cm så att kon kan ligga med ett ben framåt och för att den inte ska störa resningsbeteendet. Placering bör vara ca 5 centimeter längre fram än nackbommens mätt från båspallkanten. I flera bra videoupptagningar visade Neil övertygande vikten av att kon ska kunna röra huvudet fritt (bob zone) för att uppnå naturliga rörelser i liggbåset. Det ska finnas gott om utrymme både uppåt och åt sidorna. Neil beskrev dessutom att liggtiderna ökar med ökad mängd strö. Variation kan vara stor vilket påverkar mjölkbildningen. Liggbås med sandbädd med rejäl strömängd, vilket är vanligt i Canada, ger längre liggtider och avlastar därför onda klövar hos halta kor och förebygger klövsjukdomar. Torv har uppmärksammats som ett bra strömedel då halm och spån har blivit en bristvara och när man valt att inte ha sand. Niel Andersson refererade till Nigel Cook i Wisconsin som skrivit kring båsets funktion i alla hänseenden. ( se länk)

2 Neil avslutade sitt intressanta lågmälda föredrag med att diskutera foderbordet och dess utformning. Han förordade upphöjda foderbord med någon typ av avskiljare som förhindrar att djuren förflyttar sig i sidled och kör bort ranglåga kor. Nackbom tyckte han inte om och om den skall finnas ska den sitta nog högt och cm in på foderbordet. Han visade på otäcka nacktryckskador som var helt onödiga och smärtsamma. Betesdrift är inte ett måste i Canada berättade Niel som ansåg att kor störs mer av betesdrift än av att behandlas väl i ett stall. Om det ska vara bete förordade han nattbete för att undvika solvärmen. Jouni Pitkäranta arkitekt och lantbrukarson som trots sina 38 år redan har ritat ca 400 ladugårdar talade därefter om sina erfarenheter. Förutom att han ritar ladugårdar tillsammans med sin 2 anställda arkitekter är han uppfinnare av utrustning kring foderbord. Dubbla rader liggbås och ett foderbord på vardera långsidan är en lösning som tilltalat Jouni vid konventionell lösdrift med mjölkning i mjölkgrop. Vidare förordade han halvisolerade stall, dvs. isolerade tak med nätväggar och naturlig ventilation. Sval lösdrift. Under vintertid är den varmare än i kall lösdrift och bättre ventilation än i varm lösdrift mindre problemen med teknik när mycket kallt (kan vara frostfritt) Bra luft Under sommartid bättre ventilation än i kall och varm lösdrift Takisolering hindrar solen att värma kostallet Gardinen kan rullas bort, horisontal ventilation Sommarventilation kan även förbättras med stora fläktar Jouni gillar enkla tysta energisnåla lösningar men ritar numer många teknikfyllda robotstall. Där ställer han gärna två robotar parallellt men vill gärna förorda grupperings möjligheter på andra sidan robotarna. Nykalvade kor samt kor med hälta eller en celltalsgrupp nämndes som kor i dessa grupper. Jouni är influerad av Ted Gribble (5 G group) från USA som han samarbetar med. Det ser man i för oss ovana utgödslingslösningar som flushing spolning av gångarna med en våg av vatten som kan recirkuleras. En smart lösning som borde användas också i Sverige, är att restvatten från disk och spolning samlas i en behållare ovanför mjölkgropen och spolar flushar rent samlingsfållan efter mjölkning. För att kunna använda flushing ser han gärna att hela stallet lutar 2 grader. Då hamnar all vätska dit man vill ha den! Jouni talade om vikten av att bygga med tillräckliga ytor och att det krävs breda övergångar särskilt om

3 vattentrågen sitter där. Övergångar krävs mellan var 20:e liggbås. Han kommenterade golv i ät- och liggbåsavdelningen men lät frågan vila till Christer Bergstens anförande. Avslutningsvis talade vår egen Christer Bergsten veterinär knuten till SLU och Svensk Mjölk. Christer är bekant för de flesta genom sin forskning och undervisning kring ben och klövsjukdomar. Han har som få fört ut forskningsresultat i praxis och tagit fram vår världsunika registrering av klövsjukdomar. Med koll på aktuell debatt och med frågeställningen hur man bygger värdens bästa lösningar berörde han inte bara golv och ben utan helhetens betydelse för att lyckas. Den svenska debatten just nu är generellt inställda på djurens olika behov under olika stadier nämner Christer. De olika behoven kan sammanfattas En liggplats som är optimerad måttmässigt, underlag som förebygger tryck och andra skador och att liggytan hålls ren. Gångarnas mått ska vara väl tilltagna för att kotrafik ska fungera utan stress för djuren, underlaget ska vara är halkfritt och gångarna ska hållas rena. Ätplatsen ska ge varje djur utrymme att fritt äta och dricka utan att i onödan konkurrera med andra djur, golvunderlaget ska vara mjukt, halkfritt och hygienisk. Lyckas man med det kan god djurvälfärd och en bra produktion uppnås. Det är framför allt efter kalvningen som laktationssjukdomar uppkommer och miljön i sin helhet måste förändras varsamt för att inte vi inte ska få störningar på våra djur. Christer nämnde som exempel: Djur kan gå från hårda golv till andra hårda golv eller till mjukare. De kan även gå från mjuka golv till mjuka men inte från mjukt till hårt utan lång tillvänjning. Om golvförändringar sker i samband med inkalvning är det inte förvånande att vi får halta kor som inte producerar och ofta inte visar brunst. Detta måste vi undvika. Hur gör vi det? Genom att följa rekryteringsdjurens tillväxt får vi välväxta kvigor som kalvar in kring 25 månaders ålder. Genom att anpassa dem tidigare till liggbås samt då gärna ha hårda golv blir övergången till mjölkstallet lättare. Golven i ladugården bör ha gummibeläggning i första hand vid foderbordet. Där står korna 6-8 timmar var dag och belastar ben, leder och klövar. Det är idag väl dokumenterat i egna försök och fleråriga års praktisk erfarenhet att ättiderna förlängs och att klöv- och belastningsskador minskar med gummimatta. Christer såg gärna gummimatta i alla skrapgångar men det är ju även en kostnadsfråga. En tilltagande diskussion är om man ska investera i spaltgolv med gummimatta. Lägger man gummimatta på ett utslitet betonggolv får man ett helt nytt golv till en rimlig kostnad. Man sparar då många kor från att fläka sig på det gamla halkiga spaltgolvet och investeringen betalar sig snabbt. Klövstörningarna ökar i lösdrifter till en följd av att djurens klövar utsätts för gödsel i skrapgångarna. Med spaltgolv och en skrapa på spalten eller en gödselrobot kan närmiljön bli optimal.

4 När man bygger ansåg Christer dessutom att man skall bygga med plats för en permanent verkstol som kan utnyttjas vid akuta hältor. Då går det lättare att undersöka, diagnostisera och åtgärda i ett tidigt stadium. De insiktsfulla föreläsarna konstaterade slutligen att det inte finns ett stall som kan benämnas världens bästa stall. Hur man tänker mjölka och ägarens intresse för teknik är viktiga komponenter för den slutliga byggnadslösningen. Med utgångspunkten att mjölkföretaget i snitt kommer att fördubblas vart tionde år bör man ta med sig följande från seminariet Förbered bygget av din nya ladugård så att den senare kan byggas dubbelt så stor utan att det krockar med andra byggnationer eller arronderingar. Bygg en halvisolerad lösdrift med isolerat tak och naturlig ventilation. Bygg med väl tilltagna mått (lägg gärna på 20-25% på flera av lagens minimimått). Liggbåslängd mot vägg 3 meter, 2 liggbås mot varandra 5,4 meter totallängd, skrapgång i liggavdelning 3 meter samt skrapgång vid foderbord 4 meter. Välj inredning som inte påverkar kornas naturliga beteende. Gör studiebesök och titta på befintliga stallar innan du bestämmer dig. Provarbeta gärna i för er okända systemlösningar. Bäst är spaltgolv med gummimatta. Flexibla gruppstorlekar ger möjlighet att gruppera efter behov. Dimensionera mjölkningsanläggningen så att mjölkningen inklusive väntetid aldrig överskrider 1 timme för någon ko. Planera för ett blandfoder med möjlighet att toppa till högmjölkare. Glöm inte rekryteringsdjuren i din växande besättning. Närmre än så kom vi inte det blir tycke och smak. Lycka till och vänd er med förtroende till olika rådgivare men bilda er en egen uppfattning. Maria Mehlqvist, LRF/Sveriges Mjölkbönder och Ola Schultzberg Svensk Mjölk Kommentar:

5 Våra föreläsare nås via: Svensk Mjölk/ SLU, Husdjurens miljö och hälsa avd. för produktionssjukdomar Box SKARA Tel: Tel: Fax: Mobiltele: Jouni Pitkäranta via Neil Anderson nås via Länkar via