Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat
|
|
- Lina Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna Med fullfoder avses foder där samtliga fodermedel som ska fodras till en grupp av kor blandas på så sätt att blandningen näringsmässigt motsvarar ett förutbestämt behov och att samtliga tuggor korna tar ur fullfoderblandningen har samma innehåll. Kor med högre produktion antas kompensera sina behov genom att konsumera mer av fullfoderblandningen. Med blandfoder avses att bestämd andel av näringsbehovet hos en grupp av kor täcks via en blandning med grovfoder som bas och samtliga tuggor korna tar ur foderblandningen har samma innehåll. Denna blandning kompletteras sedan med separatutfodring av koncentrat för de kor som bedöms behöva detta och i vissa fall något långstråigt foder till gruppen. Att erbjuda kor blandat foder medför ofta att korna konsumerar fler kg torrsubstans (ts) per dygn än om samma fodermedel hade erbjudits korna var för sig. Potentiella fördelar med fullfoder som ofta omnämns är jämnare näringstillförsel och vommiljö. För att kunna tillgodogöra sig dessa fördelar förutsätts smakligt grovfoder av god kvalitet och gott besättningsmanagement inom framförallt foderhantering, fruktsamhet och djurhälsa. Detta förutsätter hög kompetens inom hela personalkedjan. Grundläggande för lyckad utfodring är fri tillgång på foderblandningen. Här får varken mängd eller ätutrymme begränsa. Stallet får inte begränsa kons möjligheter att nå varken foder eller vatten. Kons status får inte hämma hennes möjligheter att förse sig med foder. Exempel på status som hämmar kan vara dålig klövhälsa, annan sjuklighet och rang. Att göra en optimal foderblandning förutsätter analyserat foder, rätt recept, god kännedom om djurgruppen och gott foderhanteringsmanagement. Normalt i en fullfoderbesättning behövs flera foderblandningar med olika koncentrationsgrad, vilket med fullfoder förutsätter att djuren kan grupperas. De lakterande djuren kan i bästa fall förses med en foderblandning, men oftast behövs två fodergrupper. Målet bör vara att inga kor, slaktkor undantaget, ska komma över 3,5 hullpoäng under pågående laktation. Kor med risk för ohälsosamt överhull bör sinläggas i förtid. Sinkorna behöver två foderblandningar. Nykalvade kor når ofta ökad prestanda om de kan gå i en egen grupp med ökad tillsyn och kokomfort. För att komplicera det hela ytterligare har många besättningar vinning av att även gruppera efter juverhälsostatus och dräktighetsstatus. Ur djurens perspektiv kan det vara en fördel att bli grupperad efter ålder och rang. Kons natur å sin sida gynnas av att gå i samma sociala struktur genom hela livet. För att lyckas med fullfoder förutsätts framgångsrikt fruktsamhetsresultat, vilket för kon kommer medföra att risken för överutfodring minimeras. För de flesta kor innebär detta kort kalvningsintervall. Farmgångsrikt, lyckat fruktsamhetsarbete grundas i goda rutiner för brunstpassning och snabba insatser för kor som inte fungerar som tänkt. Viktigt är också regelbunden resultatuppföljning. Hjälpmedel för fruktsamhetsarbetet är aktivitetsmätare, OBS-listor, progesteronprov m.m. För framgång i detta arbete krävs hög kompetens och engagemang. Framgångsfaktorer är personal med hög kompetens och hög noggrannhet i besättningsarbetet. Annan framgångsfaktor är fasta, välstrukturerade och regelbundna rutiner för resultatuppföljning. Som resurser att tillgå i detta arbete finns brett utbud av kompetenser inom husdjursföreningen så som husdjurstekniker, produktionsrådgivare, och veterinärer. Dessa kan vid behov kompletteras med växtodlingsrådgivare, klövvårdare, byggrådgivare, foderrådgivare, ekonomirådgivare med flera. Källförteckning Botheras, N. A The Feeding behavior of dairy cows: Considerations to improve cow welfare and productivity. Tri- State Dairy Nutrition. Forsberg, M Fullfoderblandare. För Svensk Mjölks Rådgivarsajt. Hutjens, M Successful feeding systems for dairy. Hoards Dairyman. Isacson, K Fullfoder och blandfoder till mjölkkor. Vad är viktigt för att lyckas enligt rådgivare och lantbrukare? Examensarbete 189, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Lidström, E-M Fungerande majsfoderstater från fält till mejeri. Spörndly, R Fullfoder till mjölkkor Löf.E., H. Gustafsson, and U. Emanuelsson Associations Between Herd Characteristics and Reproductive Efficiency in Dairy Herds. J. Dairy Sci. 90(10): Svensk Mjölk
2 DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Annica Hansson arbetar som produktionsrådgivare sedan 10 år varav de första åren på Hansa Husdjur och sedan 2011 på Växa Sverige Sydväst. Hon är utbildad husdjursagronom och blev klar Annica gillar utmaningar och ser möjligheter i det mesta. Annica tycker att det är spännande och givande att samarbeta och att utnyttja varandras kompetenser. Margareta Båtelsson blev klar med veterinärutbildningen 1984 och har sedan dess fram för allt ägnat sig åt de stora djuren i allmänhet och kor i synnerhet, först som distriktsveterinär och sedan inom husdjursföreningsvärlden. Har varit chefveterinär på Skåne Semin, Gotlands Husdjur och Hansa Husdjur. Det senaste uppdraget är utvecklingsansvarig djurhälsa Växa Sverige. Citerar gärna Erik Viborg, en dansk veterinär 1795(!): Det är viktigt att kunna bota sjuka djur, men det är ännu viktigare att genom bruk och skickelig skötsel kunna förebygga sjukdom! Margareta värdesätter att få samarbeta med andra, så att kompetenser kan delas. 23 Svensk Mjölk
3 Sida 1 av 4 Definitioner Blandat foder Att utfodra full och blandfoder och sköta korna för optimala resultat. D&U 2012 För VÄXA Sverige Annica Hansson, produktionsrådgivare och Margareta Båtelsson, veterinär Fullfoder Alla fodermedel blandas samman så att varje tugga vid varje tillfälle är identiska över dygnet. Blandfoder En del av fodermedlen blandas samman till en foderblandning som kompletteras med separat kraftfodertilldelning och i en del fall även hö/halm. Potentiella fördelar blandat foder Ökat foderintag Ökad avkastning? Förbättrad våmmiljö Skonsamma övergångar mellan foderpartier Kan använda mer spannmål Blanda i vitaminer och mineraler Använda billiga foderråvaror Koll på vad korna äter Detta förutsätter God grovfoderkvalité hygien, smaklighet och näringsinnehåll Foderanalyser och kontroll på ts halten! Relevant recept till djurgruppen Kalibrerad våg Rätt blandningstid Homogen blandning Ingen separation eller sortering Noggrannhet i hela foderkedjan! Detta förutsätter Starkt besättningsmanagement koll på korna! Fri tillgång sett ur kons perspektiv Ätplats Foderstyrning även sinkorna Vatten! Kontinuerlig uppföljning! Trots styrkor finns risker Negativ Energibalans acetonemi Våmförsurning Klövhälsa Looser cows Fruktsamheten långa kalvningsintervall risk för feta kor. Ofta ett spiralfenomen. Problem runt kalvningen kommer igång sämre Feta kor Sänkt immunitet infektionskänsliga Ofrivillig utslagning Djuröga krävs! 26
4 Sida 2 av 4 Trots styrkor finns risker Dyrt och tidskrävande i fall med flera, mindre djurgrupper och med svag logistik i foderlager och stallar Fler foderlager Mer avancerad foderkedja ökad sårbarhet Foderhygien Kompetenskrav i hela kedjan ett måste Håll koll på utfodringsrelaterade störningar Acetonemi feta kor Kalvningsförlamning äldre och feta kor Fetthaltsdepression lågt ph i våmmmen p.g.a. fiber och/eller strukturbrist Löpmagsförskjutning följdsjukdom, strukturbrist Fång tillvänjning, underlag, klövvård Leverförfettning feta kor Höga fetthalter energibrist Ödem natrium och/eller kaliumöverskott, sinkomixen Svår kalvning feta kor Immunstatus E vitaminbrist, stress, foderhygien Kvarbliven efterbörd feta kor, E vitaminbrist Fruktsamhetsproblem Framgångsfaktorer för blandat foder God grovfoderkvalité hygien, smaklighet och näringsinnehåll Hantering av foderlager Foderanalyser och kontroll på ts halten! Kalibrerad våg God kännedom om kogruppen Laktationsstadium, avkastningsnivå, hull, m.m. Receptet / rätt blandning! Uppföljning kontinuerligt! Konsumtion Mix Produktion Djurbedömningar Noggrannhet i hela foderkedjan! Foderkvalitet hygien Blockuttagare med rena snitt Rent i silon Inget löst foder Inget dåligt foder Rena däck Skadedjur Ren mixervagn Ingen värmeutveckling i mixen Daglig rengöring av foderbordet 3 5 % rator Foderblandning Optimalt ts i blandningen är % Fördel om fodermedel under 0,8 kg/ko blandas upp i egen mix Optimal materiallängd 8 10 cm på strukturfoder Horisontella eller vertikala paddlar Finfördelade fodermedel först Blandningstid 1 3 minuter, följ tillverkarnas instruktioner Horisontella eller vertikala skruvar Grovfoder först Blandningstid 3 10 min, följ tillverkarnas instruktioner Uppföljning av foderblandningen Total ts konsumtion och avkastning överensstämmer det med beräkningarna? Ts halt i blöta fodermedel Foderblandningens struktur använd Skakabox Längs med foderbordets längd Över tiden som fodret konsumeras Värmebildning? 27
5 Sida 3 av 4 Skakabox Penn State Particle Size Separator Foderstatsnormer Sintid Tillvänjning Upptrappning 10 kg ts >9 kg ts kg ts 9 11 MJ/kg ts MJ/kg ts 12,2 12,8 MJ/kg ts g rp/kg ts 150 g rp/kg ts g rp/kg ts > 500 g NDF/kg ts 400 g NDF/kg ts gNDF/kg ts Mineraler och vitaminer CAB: ([Na 2+ ]+ [K+]) ([Cl ]+[S 2 ]) 150 till 0 0 till till +450 E vitamin: IU/dag 600 IU/dag Tidig laktation hög avkastning 12,2 12,8 MJ/kg ts g rp/kg ts g NDF/kg ts Stäm av med gruppens hull Stäm av med gruppens ureanivå, 4 5 normalt Foderstatsnormer Medel och senlaktation, kg 11 11,8 MJ/kg ts g rp/kg ts g NDF/kg ts Stäm av med gruppens hull Stäm av med gruppens ureanivå, 3 6 normalt Framgångsfaktorer för kon Balanserad foderstat Energibalans Kalciumbalans m.m. Fri tillgång på foder i koanpassad miljö Lättåtkomligt vatten av god kvalitet Kontrollerad sinko och kalvningsperiod Hullet God immunitet God klövstatus Lugn och ro Rent och torrt Hull Vomfyllnad Idissling Träck Klövstatus Päls Ätbeteende Djurbedömningar Foderkonsumtion Helt avgörande för framgång! + 0,6 kg blandning potential att ge 1 kg mjölk a 2,80 kr Utfodringsintervall tillputtning Ätutrymme Ingen sortering Stressat ätbeteende ger sämre idissling Gynnas av ojämn foderblandning, överbeläggning, begränsad giva, ett beteende som kan läras in som ung Motverkas av välblandat foder i fri tillgång Mål hög konsumtion 28
6 Sida 4 av 4 Besättningsmanagement Gruppering Hull? Laktationsstadium? Hälsa? Sinkor och tillvänjningskor grupper med olika krav! Den nykalvade kon har särskilda krav! Hur hitta störningar på individ och besättningsnivå? Fruktsamheten brunststyrka, flytningar och nyckeltal Hälta Foderleda/konsumtionsstörningar Mastiter och annan sjuklighet Besättningsmanagement, fruktsamhet Svårare med feta kor, tunna kor och sjuka kor God brunstpassning är A och O Mer än 80 % av brunsterna bör upptäckas för att nå vettigt kalvningsintervall kräver 2 3 semineringar per född kalv Längre kalvningsintervall och KSI i fullfoderbesättningar: 402,4 d jmf med 399,3 d i ej fullfoderbesättningar. KSI 126,2 d jmf med 122,3 d i ej fullfoderbesättningar Besättningsmanagement, strategi ett måste Foderstyrning Identifiera djur med hälsostörningar Åtgärda dem Fruktsamhet Börja seminera tidigt Åtgärda djur som inte cyklar i tid Använd OBS listor Rådgivning och djurhälsa, strategi ett måste Nuläge analys Sätt upp besättningsegna mål Lägg upp en strategi Följ upp Använd befintliga redskap OBS listor och Fruktsamhetsrapport Besättning Progesteron och ketonprov Hälsopaket Mjölk och FOKUS kurser Resultatuppföljning i ex. Instrumentpanelen Utnyttja varandra i lag Hela bredden av kompetenser samarbeta över yrkesgränser Djurägare och personal Veterinär, produktionsrådgivare, husdjurstekniker, klövvårdare, växtodlare, byggrådgivare m.fl. Sammanfattning För att lyckas med Fullfoder/blandfoder kräver noggrannhet med kontinuerlig uppföljning en ständigt pågående process Kvitto på bra foderstyrning bör vara liten spridning i hull inom djurgruppen och ingen ko över 3,5 i hull under pågående laktation 29
Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs merFullfoder till mjölkkor
Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merSkötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merBoosta Mjölkföretaget
Boosta Mjölkföretaget Mjölkföretagardagen Umeå 18 januari 2017 Hans och Nisse Karlssons Högared AB Presenterat av Annica Hansson, Växa Sverige Disposition Presentation och bakgrund Vad händer vid övergång
Läs merOptimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs merFullfoder och blandfoder till mjölkkor Vad är viktigt för att lyckas enligt rådgivare och lantbrukare?
Fullfoder och blandfoder till mjölkkor Vad är viktigt för att lyckas enligt rådgivare och lantbrukare? Total Mixed Rations to Dairy Cattle Things that are important to succeed, according to advisors and
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merNegativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Negativ energibalans sinkor/efter kalvning Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Disposition Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merFem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby
Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby Mitt bollplank Intervjuer 10 besättningar 5 veterinärer 30-250 kor Bruks- och
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merDikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans
Läs merEkologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?
Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,
Läs merKvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad
Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor Checklistor och dokumentblad Kvalitetssäkrad utfodring mjölkkor 1 Lagerinventering foder Gård:... Datum:... Foderslag/silo Torrsubstans, % Höjd, m Längd, m Bredd, m Volym,
Läs merUpplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk
Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merEffektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen
Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel
Läs merHerd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten
för fruktsamheten annica.hansson@vxa.se Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av
Läs merIntensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?
Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merRörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merKan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Läs merOPTIMAT. alltid färskt foder. och mer mjölk OPTIMAL UTFODRING
OPTIMAT OPTIMAL UTFODRING alltid färskt foder och mer mjölk Ta nästa steg inom automation på gården med automatisering av utfodringen Spara 540 t 22,5 dagar 24/7 När mjölkningsprocessen fungerar bra på
Läs merGör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo
Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo NÖJ DIG INTE MED ATT BARA PUTTA FRAM FODRET Att regelbundet flytta fram fodret på foderbordet gör det tillgängligare för korna, men det
Läs merUtforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus
Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Catarina Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Så lyckas du Låt smittskyddet och sjukdomsövervakningen
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merFullfoder till mjölkkor i Sverige
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Fullfoder till mjölkkor
Läs merDikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Läs merDanmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Läs merDeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift
spara tid och skär ner på din största utgift Se utfodringen som en möjlighet DeLaval Optimat är ett utfodringssystem som kommer att minska din arbetsbörda med timmar varje dag. Det kommer också ge dig
Läs merMJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merKALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC
KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC SAKEN I KORTHET! Även om mycket få besättningar ännu kan hävda att de aldrig haft en ko med kalvningsförlamning, så är det en sjukdom som minskat i förekomst de
Läs mermjölk och nöt producenter nr 4
mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merNötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar
Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merHandledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Läs merLaktationen. Djurhälso- & Utfodrings konferensen. Uppsala 21-22 augusti 2012. Välkommen till. Betydelsefull för kon och lönsamheten
FOTO: LISBETH KARLSSON Laktationen Betydelsefull för kon och lönsamheten Välkommen till Djurhälso- & Utfodrings konferensen Uppsala 21-22 augusti 2012 Program och presentationer Program dag 1 Tema: Laktationsperioden
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merTräckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen
Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt
Läs merHur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?
Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merPaddelblandare har en horisontellt monterad axel i behållarens centrum. På den roterande axeln
Sida 1 av 5 Oavsett vilken lagringsteknik som används för grovfodret kan ensilaget alltid utfodras i form av fullfoder. Vid utfodring med fullfoder styrs djurens konsumtion av foderblandningens koncentrationsgrad
Läs merLANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte
LANTBRUKSDJUR Ämnet lantbruksdjur behandlar olika lantbruksdjur och skötsel av dessa. I ämnet ingår produktion inom djurhållning samt lantbruksdjurens betydelse för landskapsvård och biologisk mångfald.
Läs merMineraler. och lite annat
Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merProduktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merOM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1
OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget
Läs merHur ska man övervaka ämnesomsättningssjukdomar? Mjölkkornas ämnesomsättningssjukdomar. Tabell 1. Ekonomiska effekter av ämnesomsättningsrubbningar
Tabell 1. Ekonomiska effekter av ämnesomsättningsrubbningar DIrekta kostnader per ko enligt referenser Vomacidos Ca 2 000 kr ( 210*) Rekommenderad hantering av ämnesomsättningsrubbningar i europeiska mjölkbesättningar,
Läs merUtfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Läs merFODERFRAKTIONERNAS BETYDELSE I FODERSTATEN TILL MJÖLKKOR -EN FÄLTUNDERSÖKNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet FODERFRAKTIONERNAS BETYDELSE I FODERSTATEN TILL MJÖLKKOR -EN FÄLTUNDERSÖKNING FORAGE PARTICLE SIZE ROLE IN RATIONS TO DAIRYCOWS -A FIELD STUDY Johan Liljebäck, Gustav
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merFå den bästa starten
Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merBilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Bakgrund
Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer 25-1367/03 Birgitta Johansson och Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara.
Läs merKombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
Läs merMycket. grovfoder. Bete. Lite. grovfoder. Mycket grovfoder. Klövproblem. Stallkramp - högt Kalium i grovfoder. Lågt koppar (jord, vatten, foder)
guide 2019 mineralfoder, konventionell produktion Sinkor Mycket grovfoder Bete Lite grovfoder Inga problem Kvarbl efterbörd kalvningsförlamning Fruktsamhetsproblem Räkna på CAB-värde Råvaror mycket raps
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merVäxa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Läs merTvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400
Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merDeLaval Optimat automatiserade utfodringssystem. Integrerade för att minska kostnader och öka avkastning
DeLaval Optimat automatiserade utfodringssystem. Integrerade för att minska kostnader och öka avkastning Spara över en timme varje dag Hur många timmar om dagen lägger du på utfodring? Vad skulle det vara
Läs merPraktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice
Praktiska tips vid rutinbesöken För dig som arbetar med Besättningsservice Praktiska tips vid rutinbesöken Våra besök i Besättningsservice kan se olika ut. För att kunden ska känna sig riktigt nöjd är
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merUtfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Läs merSintidsutfodringens påverkan på kons hälsa
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds och jordbruksvetenskap Sintidsutfodringens påverkan på kons hälsa En studie av den upplevda förändringen efter införande av Keenans
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merEn problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Läs merHerd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd
PARLOUR MILKING HERD NAVIGATOR FEEDING WAGON VMS, VOLUNTARY MILKING SYSTEM AUTOMATIC MILKING ROTARY OPTIMAT Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd MANAGED BY Herd Navigator
Läs merKalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu
Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,
Läs merNya betesregler för mjölkgårdar
Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs mer