AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Transkript

1 AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

2 Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika faktorers inverkan på resultatet (försök) Frågor/sammanfattning

3 Vad menar vi med beite? Typer av produktion Intensiv med rastbete Intensiv med produktionsbete Extensiv betesbaserad

4 Några ord om Rastbete Lagstiftning kräver bete! Korna är vana vid att få mat inne I rastfållan finns nästan inget bete, inget vatten Korna går ut men kommer hem igen efter en stund stressa inte första dagarna på bete, korna lugnar sig snart och kommer hem sjäva!

5 Några ord om Rastbete Viktigast: Se till att ytorna utanför stallet och vid ingången till betet är i god kondition Betong utanför ladugården Bra vägar till betet Förstärk ingången till betet

6 Drivgata hur är det hos er?

7 Varför bete? Lagstiftning kräver bete! Bete kan ge högre avkastning Välskött bete = högt näringsinnehåll Bete är ett billigt foder (Spörndly & Kumm, 2010)

8 Problem med betesdriften? Kombinationen Bete + Stora besättningar Högmjölkande kor Anses vara ett problem (Åkerlind et al., 2000; Jönsson, 2005)

9 Forskning visar att bete är bra för kornas hälsa Över undersökningar Studerade kor med problem (varför?) Fler problem = högre poäng Höga poäng = problemkor loser cows En av slutsatserna i studien var: Thomsen, 2005 Gårdar med bete hade signifikant lägre risk att få problemkor

10 Bete är bra för kornas hälsa! (Thomsen, 2005) Stora djurmaterial krävs för att visa effekterna Stor Dansk studie publicerad Tydligt positiva effekter av bete

11 Bete har även nackdelar! Problem 1: Bete som foder till högproducerande kor

12

13 Foderintaget kan påverkas! Exempel Intag g ts/min Intag Kg ts/tim Referens Stall (ensilage) ,5-6 Melin et al 2005

14 Foderintaget kan påverkas! Exempel Intag g ts/min Intag Kg ts/tim Referens Stall (ensilage) ,5-6 Melin et al 2005 Bete Chilibroste 1999

15 Foderintag på bete Krävs längre tid för att äta Mindre tid för vila Stor risk för minskat intag Ställer höga krav på betet kvantitet & kvalitet

16 Problem 2: Ojämn mängd bete

17 kg ts/ha &dag Betestillväxt över säsongen - Uppsala medelvärde över 4 år (Bodil Frankow-Lindberg, 1988) maj-5 juni 7 aug 4 sept

18 200 Säsongsvariation i betestillväxt i Uppsala C Län Betets tillväxt Variation mellan Källa: Bodil år Frankow-Lindberg samt medelvärde kg ts/dag och ha C län Frankow-Lindberg, 1988

19 Principsbild för betestillväxt

20 Bete som foder problem? Risk för lägre intag => lägre avkastning Ojämn mängd Ojämn foderkvalitet

21 Automatisk mjölkning och bete en extra utmaning

22 Automatisk mjölkning och bete Utmaningar: en extra utmaning Kornas beteenden synkroniseras Besöksfrekvensen går ner Ojämnare flöde av kor Periodvis kan korna få vänta längre innan de blir mjölkade Periodvis kan roboten och stallet bli tomt

23 Bete före och efter AM Meskens & Mathijs, 2002; Mathijs, 2004 Studie 107 gårdar Jämförelse före efter AM Minskning av bete som foder Före AM Efter AM Bete som foder 74% 36% (minst 8 timmar) 1

24 Bete före och efter AM Meskens & Mathijs, 2002; Mathijs, 2004 Före AM Efter AM Inget bete 20% 50% 1

25 Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa Hämtningar Betestider deltidsbete?

26 Avståndet stall-bete Fråga: Måste det finnas en stor betesareal nära stallet?

27 Betesförsök avstånd Bete 24 h/dygn Tillskott i stallet: Kraftfoder + 3 kg ts ensilage Jämförelse mellan 2 grupper Grupp Bete Nära Grupp Bete Långt

28

29 Jämförelse: Bete nära (50 m) med bete längre bort (260 m)

30 Effekt av avstånd stall-bete Spörndly & Wredle, Sign Sign Sign Distance Avstånd Min-Max m m kg Milk Milking interval, h Pasturing time, h Kg Mjölk Intervall, tim Tid på bete, tim

31

32 Fråga: Måste det finnas en stor Svar/Resultat betesareal nära AMS? Gruppen som betade längre bort hade en lägre avkastning jämfört med gruppen som betade nära. (SE) Det finns andra försök där man ej fått skillnad mellan olika avstånd till betet Generell erfarenhet visar att det är en stor fördel om betet ligger nära stallet

33 Automatisk Mjölkning: Betet bör ligga nära stallet!

34 Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket?

35 Fråga: Är full vinterfoderstat nödvändig?

36 Grupper som jämfördes 24 timmar bete Kontinuerligt bete Grupper som jämfördes Grupp 1: Bete + 3 kg ts ensilage Grupp 2: Bete + fri tillgång på ensilage

37 Betesmarkernas placering Bete 260 m för båda grupperna

38 Inverkan av tillskottsfoder (Juni-Juli) Spörndly and Wredle, kg Mjölk Mjölkn intervall, tim 3 kg TS fri tillgång Tid på betet, tim

39 SVAR: Fråga: Är full vinterfoderstat nödvändig? (NL and SE) Vid god tillgång på bete: Ingen effekt av höga tillskott (grovfoder) på: Avkastning Antal mjölkningar/intervall mellan mjölkn. Antal hämtade kor Obs- gäller endast vid god betestillgång

40 Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet?

41 Dricksvatten bara inne? Frågor: Kommer korna till mjölkning tillräckligt ofta om det finns vatten på betet? Dricker kon tillräckligt med vatten om det bara finns i stallet?

42 Placering av dricksvattnet Försök 2 somrar Grupp 1: Vatten endast i stallet Grupp 2: Vatten både på betet och i stallet

43 Bete för försöksgrupperna Bete långt bort Grupp 2 Vatten ute & inne Grupp 1 Vatten inne Grupp 1 Vatten inne Bete Nära Grupp 2 Vatten ute & inne

44 Resultat Ingen övergripande skillnad i Intag av vatten Mjölkavkastning mjölkningsfrekvens (SE) Under kort period var mjölkningsfrekvensen lägre med vatten på betet (-0,2). Eva Spörndly, Dept of Anim. Nutr. and Manag. Swed. Univ. of Agric Sci.

45 Placering av vatten Resultat forts. Kor med tillgång till vatten ute på betet drack mycket ute (ca 50% tot kons.) Erfarenheter från studier på 25 gårdar Fler hämtningar när vatten gavs ute på betet i fältstudie (NL)

46 Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa

47

48 Ben och klövhälsa Fråga: Kan små skillnader i rörlighet förklara skillnader i antalet mjölkningar? Mätningar: Tid det tar att lägga sig Tid det tar att resa sig Gånghastighet Veterinär inspektion (poäng) Endast djur som ansågs vara friska togs med i analysen Eva Spörndly, Dept of Anim. Nutr. and Manag. Swed. Univ. of Agric Sci.

49 Ben och klövhälsa - Resultat Analysen visade att de olika måtten på rörlighet bidrog till att förklara skillnaden i mjölkningsfrekvens Slutsats: Bra ben och klövhälsa är mycket viktigt!

50 Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa Hämtningar

51 Hämtningar NL gårdsstudie 25 gårdar: Mycket stor skillnad mellan gårdar i andelen kor som hämtades 0-90% Antal hämtningar ökade med ökat avstånd till betet Bli inte stressad: avvakta och hämta lite senare så minskar hämtningarna Selektionsgrind bra!! (Grazeway-Lelys product)

52 Minska arbetet med hämtningar!

53 Försök med bete och AM Viktiga frågor Avståndet stall-bete Tillskottsfoder i stallet-hur mycket? Dricksvatten på betet? Ben & klövhälsa Hämtningar Betestider deltidsbete?

54 Försök med deltidsbete Fråga: Kan produktionsbete på deltid konkurrera med rastbete? Försök: 2 försök

55

56 Man skulle istället kunna använda en Lely New Voyager robotic fencer i ett sådant system

57 Försök 1 deltidsbete 9,5 tim Betet tillgängligt mellan Endast kor med mjölkningstillstånd fick gå ut Grupp produktionsbete - Nytt bete varje dag - Fri tillgång till ensilage eftermiddag&natt Grupp Rastbete - Samma betesyta varje dag, - Fri tillgång till ensilage inne

58 39 Mjölkavkastning i försök Deltidsbete K g Rastfålla Betesgrupp m j ö l k Före bete ** sign skillnad för hela perioden Z Försöksvecka

59 Resultat Produktionsbete Rastbete Signifikansnivå Kg mjölk 35,6 33,3 ** kg ECM 35,8 34,2 * Fett 4,03 4,25 * Protein 3,36 3,37 NS Mjölkningar/dag 2,83 2,72 NS Produktionsbete Rastbete Ensilage kg ts 9,8 12,2

60 Produktionsbete : + Högre avkastning men kostnad för både - Hög ensilagekons & bete ==> Dyrt!

61 Försök 2 deltidsbete 12 tim Grupp produktionsbete - Nytt bete varje dag - 6 kg ts ensilage på natten Grupp Rastbete - Samma betesyta varje dag, - Ensilage i fri tillgång, 16 tim/dygn (14-06)

62 Avkastning Försök 2 Produktionsbete Rastbete Signifikans Mjölk, kg 32,2 32,6 Ej sign ECM, kg 32,5 32,1 Ej sign Fett, % 4,01 3,91 Ej sign Protein, % 3,37 3,32 Ej sign Mjölknings frekvens 2,5-2,8 (Samspel, bl.a. behandling * ras)

63 Slutsats Vid deltidsbete dagtid ca 9-12 tim Produktionsbete jämfört med rastbete gav Högre avkastning eller Lägre grovfoderkonsumtion..men ej båda samtidigt.

64 Beteende Ute tid Prod. Rast Sign. bete bete Betestid Prod. Rast Sign. Förs. 1 Ute, tim 3,0 1,9 *** bete bete Förs. 2 4,5 3,5 *** Förs. 1 Betar, tim 2,0 1,1 *** Förs. 2 2,3 1,1 ***

65 Procent av djuren i gruppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bete 4 tim morgon + 4 tim kväll - kanske optimalt? Kan vi uppnå både högre avkastning och lägre foderkonsumtion? Klockslag Inne I vallgatan Betar Ligger övrigt (Le Goc & Pavard)

66 EU-projekt AUTOGRASSMILK Intressant information kommer på hemsidan www. Autograssmilk. Eu

67 Gemensam Norsk-Svensk ansökning om AM och beite Sveriges Lantbruksuniversitet Høgskolen i Nord-Trøndelag Geir Næss Bioforsk Mats Höglind

68

69 Sammanfattning Det är en stor fördel med bete nära stallet Full inomhusutfodring behövs ej när det finns gott om bete av god kvalitet Dricksvatten kan ges bara inne (om avstånd till betet är max 300 m) Rörligheten påverkar mjölkningsfrekvensen Försök undvika hämtningar Deltidsbete? Mer försök behövs