Automatiska mjölkningssystem

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Automatiska mjölkningssystem"

Transkript

1 nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10

2 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö En övergång till automatiska mjölkningssystem (AMS) medför stora förändringar i det dagliga arbetet i en ladugård. Den största skillnaden gäller arbetstid och arbetsmiljö. De fysiskt påfrestande arbetsmoment som utförs vid manuell mjölkning försvinner, och arbetstiden kan minska med upp till hälften. Nya arbetsuppgifter tillkommer dock, som tillsyn och kontroll, och de kan behöva utföras på obekväma arbetstider, dygnet runt. Välja mjölksystem för lösdrift Att gå över till AMS innebär en stor investering, inte bara i maskinell utrustning utan också genom den ombyggnad av stallet som ofta krävs för att automatiseringen ska fungera. Investeringen är större jämfört med andra mjölkningssystem för lösdrift, som tandem, fiskben, parallell och karusell. Kostnaden per kilo mjölk är å andra sidan lägre för AMS, åtminstone upp till fyra AMS-bås motsvarande cirka 260 mjölkande kor. Många faktorer att ta hänsyn till Vilket mjölkningsystem man väljer avgörs av flera faktorer. Förutom investeringskostnad kan till exempel tillgång till arbetskraft och teknikintresse ha betydelse, liksom de planer man har på lång sikt. Arbetstid och arbetsmiljö viktigt Oavsett vilket lösdriftsystem man väljer, måste man beakta faktorer som arbetstid och arbetsmiljö, faktorer som påverkar trivsel och hälsa på både kort och lång tid och därmed också ekonomin. JTI har i flera studier undersökt vad AMS innebär för arbetsmiljön och arbetstiden på ett antal gårdar som börjat använda AMS. I detta häfte presenteras en del av dessa resultat i korthet. AMS ett komplett system AMS används som en förkortning för automatiskt mjölkningssystem (Automatic Milking System). Med AMS avses ett komplett system för automatisk mjölkning som omfattar en eller flera mjölkningsstationer med robotar, mjölkningsbås med tillhörande grindsystem samt ett datasystem för övervakning, styrning samt rapportering av mjölkning och utfodring. Från AMS-datorn kan olika listor och sammanställningar tas fram för att följa upp produktionsresultaten. AMS-datorn kan även läsa av kons transponderhalsband och identifiera henne. När kon passerar en automatisk grind kan AMS-datorn styra henne till rätt avdelning i stallet. Det kan till exempel gälla kor som inte ska mjölkas eller som ska behandlas. 2

3 Bild 1. Robot mjölkar själv. När automatiseringen av mjölkningsarbetet resulterade i maskiner som kunde mjölka korna utan mänsklig hjälp, började man tala om mjölkningsrobotar. Historien om AMS Maskinell utrustning för mjölkning började utvecklas på 1830-talet. De första mjölkningsmaskinerna var uppbyggda av helt mekaniska delar, där man försökte efterlikna handgreppen vid handmjölkning. År 1851 kom den första mjölkningsmaskinen som använde vakuum som arbetssätt. Från början av 1900-talet har det funnits mjölkningsmaskiner vars arbetsprincip i huvudsak motsvaras av den som används i dag vid manuell mjölkning. Första svenska roboten 1998 Under 1990-talet började tekniken med mjölkningsrobotar utvecklas och provas i Nederländerna. År 1998 installerades den första mjölkningsroboten i Sverige och utvecklingen har sedan fortsatt i rask takt. Antalet AMS-besättningar i Sverige blir allt fler, och utgör nu nästan 10 procent av totala antalet mjölkgårdar. Mellan 1 och 4 bås vanligast AMS-gårdarna i Sverige har vanligtvis 1-4 mjölkningsbås. Varje bås kan betjäna kor. Det betyder att en AMS-gård har en mjölkkobesättning på maximalt 280 kor. I början av år 2010 var 555 AMS-besättningar anslutna till husdjursföreningarnas kokontroller, dit 75 procent av alla mjölkkobesättningar i Sverige är anslutna. År 2009 fanns enligt Svensk Mjölk totalt mjölkgårdar i Sverige. Antalet mjölkgårdar blir allt färre. De senaste fem åren har drygt mjölkgårdar lagts ner. En annan trend är större besättningar. Den genomsnittliga besättningsstorleken på svenska mjölkgårdar var 59 kor år 2009 enligt Statistiska Centralbyrån. AMS-marknaden i Sverige domineras av två fabrikat: svenska DeLaval och nederländska Lely. Andra AMS-fabrikat är SAC, Fullwood och Westfalia. 3

4 Bild 2. Går till mjölkning. I ett AMS-stall sköter en eller flera automatiska mjölkningsstationer hela mjölkningsproceduren och kon går själv till mjölkningsstationen för att bli mjölkad. AMS på flera sätt Det finns flera olika modeller av AMS. Beroende på besättningsstorlek är de utformade med ett eller flera mjölkningsbås. Modeller med flera mjölkningsbås kan ha båsen placerade i rad efter varandra eller mittemot varandra kring en mittgång. Några modeller använder en robotarm per mjölkningsbås, medan andra AMS-modeller använder samma robotarm till flera mjölkningsbås. Normalt ska ett mjölkningsbås kunna mjölka kor. Kapaciteten beror på besättningens mjölkavkastning samt antalet mjölkningar per dygn. Kotrafik i stallet I ett AMS-stall rör sig korna mellan liggavdelning, foderavdelning och mjölkningsstation, på olika sätt beroende på vilket system 4 för kotrafik som stallet har. Kotrafiken mellan de olika avdelningarna är också olika hårt styrd i olika system. För att styra kotrafiken används olika typer av grindar. De til låter antingen korna passera enbart i en viss riktning (envägsgrindar) eller slussar henne till en viss avdelning beroende på om hon till exempel ska mjölkas eller inte (avancerade flervägsgrindar som kan läsa av identiteten på kon). Bra med flera mjölkningsplatser Något som är bra att ha i AMS-stallet är ett separat utrymme för manuell mjölkning av kor som är nykalvade eller som står under behandling. Ett sådant utrymme ger också möjlighet till alternativ mjölkning om AMS skulle drabbas av driftavbrott.

5 Fri kotrafik Med fri kotrafik (bild 3) finns inga begränsningar i hur kon kan röra sig mellan avdelningarna i stallet och mjölkningsstationen. Hon väljer själv när och hur ofta hon vill äta eller vila sig. Mjölkningsstationen är alltid öppen bortsett från de tider då den diskas. Kor som nyligen mjölkats och som går in i mjölkningsstationen igen blir utsläppta direkt. I stallar med fri kotrafik har man i försök sett att kon gör fler antal besök i foderavdelningen per dag jämfört med andra mer styrda system. Samtidigt är antalet mjölkningar per dag något lägre än i systemen med styrning. Fördelen med fri kotrafik är att systemet är enkelt och att inga eller färre grindar behövs i stallet. Till nackdelarna hör att fler kor behöver hämtas till mjölkning samt att det är svårt att ha kontroll på kotrafiken i stallet och på antal foderbesök per ko. Mjölkningsstation Liggavdelning Bild 3. Fri trafik. Fri kotrafik låter korna röra sig helt fritt mellan olika avdelningar. Foderavdelning Styrd kotrafik Med styrd kotrafik tvingas korna alltid passera igenom mjölkningsstationen när de vill gå till foderavdelningen från liggavdelningen för att äta grovfoder. Kotrafiken styrs med hjälp av envägsgrindar mellan stallavdelningarna (bild 4). Kor som går in i mjölkningsstationen och som nyligen har blivit mjölkade kommer att direkt släppas ut till foderavdelningen. Systemet ger bra kontroll på kotrafiken, men mjölkningsstationen kommer oftare att bli upptagen av kor som inte ska mjölkas men som ändå måste passera igenom den, så att mjölkningskapaciteten minskar. Detta kan lösas genom en förbindelse mellan liggavdelningen och foderavdelningen, med en automatisk selektionsgrind som enbart släpper igenom kor som inte ska mjölkas. Mjölkningsstation Liggavdelning Bild 4. Styrd trafik. Med styrd kotrafik måste korna passera mjölkningsstationen innan de får äta. Foderavdelning 5

6 Kotrafik med Feed first Feed first-systemet innebär att kon först måste besöka foderavdelningen innan hon kan komma till mjölkningsstationen. Mellan foderavdelningen och mjölkningsstationen finns en automatisk selektionsgrind. Grinden har en ingång och två-tre utgångar. När kon går in i grinden identifieras hon och grinden ställer om sig med ledning av om hon ska mjölkas eller inte. Kor som har mjölkats nyligen, eller sinkor som inte ska mjölkas, leds till liggavdelningen. Övriga kor leds till mjölkningsstationen. På så sätt kan mjölkningsstationens kapacitet utnyttjas bättre. Systemet ger även många foderbesök och en bra kontroll på kotrafiken. Nackdelen är att systemet är känsligt för funktionsstörningar i den automatiska selektionsgrinden. En krånglande selektionsgrind (grå ruta i bild 5) gör att både kotrafik och mjölkningskapacitet påverkas. Mjölkningsstation Liggavdelning Bild 5. Feed first. Här måste kon först passera foderavdelningen innan hon mjölkas. Foderavdelning Exempel på planlösning Bild 6 visar en enkel skiss på ett AMS-stall med styrd kotrafik. Kon måste passera antingen genom mjölkningsstationen (om hon ska mjölkas) eller genom den datorstyrda grinden (för nyligen mjölkade kor eller kor som inte ska mjölkas) för att komma till foderbordet. Passagen från foderbordet till liggavdelningen är enkelriktad genom två envägsgrindar. I utgången från mjölkningsstationen finns även en grind för att sortera ut kor som ska behandlas till en behandlingsbox. Grindarna till mjölkningsstationen, foderbordet samt behandlingsboxen styrs av AMS-datorn. De kor som står på tur att gå igenom någon av grindarna får sin identitet avläst (markerat med ID på skissen) och AMS-datorn avgör sedan om kon ska få passera. De kor som ska mjölkas släpps in till mjölkningsstationen och övriga får fri passage till foderbordet. 6

7 Liggbås ID Liggbås Behandl.- box Bild 6. Exempelstall. Så här kan ett AMS-stall med styrd kotrafik utformas. Foderbord Envägsgrind Datorstyrd grind Arbete och tid vid manuell mjölkning Själva mjölkningen är det arbetsmoment som tar mest tid i anspråk i en mjölkkobesättning. Studier av tidsåtgång för mjölkproduktion i lösdriftstallar med manuell mjölkning visar att ungefär 60 procent av tiden för djurskötseln används för själva mjölkningsmomentet. I lösdriftsstallar kan manuell mjölkning ske i flera olika typer av system med olika kapacitet (antalet mjölkade kor per timme). De vanligaste systemen är fiskbensstall, tandemstall, parallellstall eller karusell. Karusell- och parallellstall är de manuella mjölkningssystem som har högst kapacitet. Arbetstiden för mjölkning, rengöring och diskning i en mjölkningskarusell är ungefär 2 minuter per ko och dag. I ett tandemstall kan arbetstiden för motsvarande arbetsuppgifter vara den dubbla, enligt gjorda tidsstudier. Arbetsmoment vid manuell mjölkning Förberedelsearbete: ta fram och göra i ordning mjölkningsutrustning Hämtning: driva korna till samlingsfållan (i lösdrift) Utfodring: tilldela kraftfoder (i mjölkningsavdelning) Förbehandling: rengöra spenar och förmjölka Mjölkning: sätta på mjölkningsorgan Kontroll: kontrollera vakuum, mjölkflöden och mjölkningsorgan Avtagning: ta av mjölkningsorgan (om automatisk avtagning saknas) Efterbehandling: doppa eller spraya spenar Efterarbete: flytta mjölkningsorganen till nästa omgång kor (uppbundna kor i bås), släppa ut mjölkade kor, diska mjölkningsutrustning, rengöra mjölkrum, mjölkningsavdelning och samlingsfålla 7

8 Arbete och tid i AMS Med AMS blir i stort sett alla arbetsmoment som förekommer vid manuell mjölkning automatiserade. När kon har gått in i och står på plats i mjölkningsbåset sköter AMS alla moment från förbehandling och tvättning av spenar till efterbehandling vid mjölkningens slut. Samtidigt med mjölkningen utfodrar även AMS en del av det kraftfoder som kon ska ha. De manuella arbetsmoment som AMS inte klarar av är framför allt att mota in kor till mjölkningsstationen. Det kan gälla kor eller kvigor under inlärning eller kor som inte besöker mjölkningsstationen tillräckligt ofta. I AMS finns en inbyggd larmfunktion som talar om vilka kor som behöver hämtas till mjölkning för att tiden från den senaste mjölkningen har överskridits (vanligtvis 12 timmar). I den uppmätta tidsåtgången för mjölkning med AMS ingår arbetet med planering och uppföljning med att granska de uppgifter som AMS-datorn tar fram. Arbetsmoment vid AMS-mjölkning Hämtning: hämta kor med överskridet mjölkningsintervall Inskolning: lära kvigor eller inköpta kor AMS Hjälpa AMS: manuell styrning/korrigering med problemkor Larmhantering: åtgärda produktionsstörningar Rengöring: manuell spolning av AMS och städning av biytor Datorjobb: ta fram uppgifter i AMS-dator för uppföljning, planering och tillsyn AMS sparar tid I figur 1 visas resultatet från en undersökning av tidsåtgången för mjölkningsarbete på 16 gårdar med lösdriftsstall och olika typer av manuell mjölkning samt på 14 gårdar med AMS. Antalet mjölkor i de undersökta besättningarna varierade mellan 55 och 445 stycken. Medelbesättningen på en mjölkgård i Sverige är cirka 60 kor. Gårdarna med lägst antal kor i undersökningen använde tandemstall eller AMS med ett mjölkningsbås. De största AMS-gårdarna i undersökningen hade 250 mjölkkor. På gårdar med mer än 250 mjölkkor förekom bara karusell- eller parallellstall. Figur 1. Arbetstid. Tidsåtgång för mjölkningsarbete, minuter per ko och dag, i olika mjölkningssystem. Fiskben Tandem Karusell Parallell AMS Minuter per ko och dag 8

9 Undersökningen visar att mjölkningsarbetet i AMS gick dubbelt så snabbt räknat i mjölkningstid per ko jämfört med mjölkning i tandem- eller fiskbensstall. Jämfört med karusell- och parallellstall var arbetstidsbesparingen inte lika stor. En jämförelse av produktionskostnader visar också att i besättningsstorlekar på över 250 kor blir manuell mjölkning i fiskbens-, tandem-, eller karusellstall billigare än AMS, räknat på både investerings- och arbetskraftskostnader. Den optimala besättningsstorleken för en AMSgård anses därför vara mjölkkor. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, 0,5 0 Minuter per ko och dag Fiskbensstall AMS Övrigt Djurvård Data/planering Rengöring Utfodring AMS-arbete Mjölkningsarbete Figur 2. Snabbare med AMS. Arbetstiden var i genomsnitt 1-2 minuter kortare per ko och dag på AMS-gårdarna, än på storleksmässigt jämförbara gårdar med fiskbensstall. Andra arbetsmoment Många arbetsmoment försvinner vid mjölkning med AMS, annat tillkommer som till exempel larmhantering och service, kontroll och underhåll av AMS. Tidsåtgången för arbete med rengöring och ströning av liggbåsen kan i AMS-stallar ta mer tid i anspråk än i konventionella lösdriftsstallar. Det är här särskilt viktigt att kon har tillgång till en ren liggplats som inte smutsar ner juvret. Det förenklar för AMS vid rengöringen av spenarna och bidrar till en bättre mjölkningshygien. Arbetsmomentet med ströning av liggbåsen görs därför oftare i AMS-stallar och utförs vanligtvis samtidigt som kor med överskridet mjölkningsintervall hämtas för mjölkning. I AMS-stallar är det viktigt att foder finns tillgängligt på foderbordet dygnet runt för att man ska få en bra kotrafik. Antalet utfodringstillfällen, oberoende av om det sker automatiskt eller med en manuell insats, blir därför ofta fler i ett AMS-stall jämfört med konventionella lösdriftsstall. Det gör att utfodringsarbetet tar mer tid, speciellt när manuella arbetsmoment ingår vid utfodringen. Kortare arbetstid med AMS Vissa arbetsmoment kan ta mer tid på en AMS-gård. Men när JTI jämförde arbetstiden för alla arbetsmoment på fyra gårdar med fiskbensstall och sex gårdar med AMS (två mjölkningsbås), fann man att den totala arbetstiden var 1-2 minuter kortare per ko och dag på AMS-gårdarna. Besättningarna var lika stora på gårdarna ( kor). Fig 2 visar den genomsnittliga arbetstiden för de olika stalltyperna fördelad på olika arbetsmoment. 9

10 AMS ger bättre arbetsmiljö Lantbruket tillhör en av de mest drabbade näringsgrenarna när det gäller arbetsskador. Ofta sker tillbuden eller olyckorna när djur ska hanteras. Vanliga olyckstyper är när djur stångas eller sparkar eller när djurskötare blir klämda av djuren. Flera studier av arbetsmiljön vid manuell mjölkning har visat på att det där finns risk för belastningsskador. Skadorna orsakas av obekväma arbetsställningar i samband med påsättning och avtagning av mjölkningsorgan. Även hantering av tunga föremål som mjölkningsorgan och foderkärror samt förflyttningar på hala och ojämna golv är riskfaktorer vid arbete med mjölkkor. Tidspress ger stress Mjölkningsarbete och övrigt arbete med djur som till exempel utfodring som utförs under tidspress kan upplevas som stressigt och utgör då psykiska arbetsmiljörisker. Arbetsmoment som utförs av en ensam person bland många djur kan även upplevas som påfrestande. Bullrande utrustning som till exempel vakuumpumpar, utfodringsanordningar och utgödslingsanläggningar inverkar störande på arbetsmiljön. Damm ifrån foder och strömedel tillsammans med hantering av kemiska medel för diskning av mjölkningsutrustning är riskfaktorer i arbetsmiljön. AMS-roboten tar över Jämförelser av arbetsmiljön mellan gårdar med manuell mjölkning och mjölkning med AMS har visat att AMS ger mindre skadliga påfrestningar på kroppen. Alla arbetsmoment vid den manuella mjölkningen som belastar kroppen och som varar under en längre tid övertas av mjölkningsroboten i AMS, vilket gör att fysiskt påfrestande arbetsmoment försvinner. Någon större skillnad mellan psykiska och sociala arbetsmiljöfaktorer mellan AMS-stallar och konventionella lösdriftsstallar har dock inte kunnat visas. Exponeringen för buller eller kemiska hälsorisker är också i stort sett jämförbar mellan AMS och andra lösdriftssystem. Utvärdera AMS Hur effektiv AMS är kan mätas på olika sätt. Kapaciteten kan mätas genom att man uppskattar antalet mjölkningar per dag och ko, i medeltal. Kor i AMS blir mjölkade oftare än vid manuell mjölkning. Normalt mjölkas en ko i AMS 2,2-2,8 gånger per dygn, jämfört med 2 gånger per dygn vid manuell mjölkning. Minst 2 och helst ett värde nära 3 är önskvärt. Många mjölkningar per dag innebär normalt högre mjölkmängd och visar att kotrafiken fungerar, med många besök i mjölkningsstationen. Ett lågt värde kan bero på dåligt fungerande kotrafik eller att kapaciteten för mjölkningsstationen har slagit i taket med för många kor per station. Kapaciteten kan också mätas i genomsnittlig dygnsavkastning per mjölkningsstation. En genomsnittlig mjölkmängd på 25 kg mjölk per ko och dag samt 60 mjölkande kor, ger kg mjölk per dygn, vilket betyder 550 ton mjölk per år. Taket för produktionskapaciteten bestäms av hur många kor per dygn som kan mjölkas (60-70 kor), samt av mjölkflödet under mjölkningen. I en besättning med hög mjölkproduktion kan man få över kg mjölk per mjölkningsstation och dygn. Andra sätt att utvärdera AMS på är antalet misslyckade mjölkningar, antal kor med över 12 timmar mellan mjölkningarna, mjölkflödet under mjölkning samt hur lång tid varje mjölkning tar. 10

11 Praktiska erfarenheter till lösdrift. En investering i AMS medför därför ofta stora förändringar för både djur, djurskötare och arbetsrutiner. Ökad mjölkavkastning Med AMS kan varje ko mjölkas vid fler tillfällen än två per gånger per dag, vilket ger en ökad mjölkavkastning. Den ökade mjölkavkastningen gör även att foderåtgången blir högre. En annan effekt av fler mjölkningstillfällen är att nykalvade kor får möjlighet att snabbare komma upp i produktion. Genom att arbetet med mjölkkorna underlättas ökar intresset för fortsatt mjölkproduktion hos den yngre generationen. Bild 7. Datorkoll. AMS-datorn håller koll på besättningen. För att kapaciteten i AMS ska utnyttjas på bästa sätt utökar många lantbrukare storleken på mjölkkobesättningen i samband med att AMS installeras. Antalet kor bör anpassas till antalet mjölkningsstationer och varje mjölkningsstation beräknas kunna klara av 60 till 70 kor. En utökning av besättningen kan även göra det lättare att få investeringskalkylen att gå ihop. Med AMS är korna lösgående vilket gör att mjölkproducenter med uppbundna djur som vill gå över till AMS måste bygga om Korna blir individer Det är lugnt och harmoniskt i AMSstallar, särskilt de med fri kotrafik och färre antal grindar och passager där köbildning kan uppstå. Korna väljer själva vad de vill göra och de blir mer individer och mindre gruppstyrda. De är fria att ha en alldeles egen dygnsrytm oberoende av andra kor. AMS har bra funktioner för kontinuerlig bevakning av mjölkkvaliteten och juverhälsan. Det finns listor som kan användas för uppföljning och styrning av produktionen. För att få ett högt utnyttjande av mjölkningsstationen är det viktigt med ett högt mjölkflöde vid mjölkning. Det kan i AMS vara viktigare än hög mjölkavkastning. För- och nackdelar med AMS + bättre arbetsmiljö genom mindre risk för förslitningsskador + mindre bundna arbetstider för mjölkningsarbete + mer tid tillgänglig för tillsyn och övervakning + lugnare stallmiljö - kräver jour för larmberedskap - följderna av längre driftstopp kan bli stora - kräver specialkunskaper för reparationer och underhåll - hög investeringskostnad - vissa kor kan ha svårt att anpassa sig till systemet 11

12 Mer att läsa Arbetsmiljön i automatiska mjölkningssystem. Quiqing Geng, Maria Andersdotter, Mats Gustafsson, Anna Torén. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 334, Uppsala, Arbetstid i mjölkproduktionen. Mats Gustafsson. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 379, Uppsala, Arbetstidsstudier i mjölkproduktionen. Fredrik Gunnarsson. Skrift från JTI på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet, Uppsala, Automatiska mjölkningssystem en väg till bättre arbetsmiljö i mjölkproduktionen. Quiqing Geng, Mats Gustafsson, Anna Torén. JTI-rapport Lantbruk & Industri nr 350, Uppsala, Arbetsåtgång i mjökproduktionen beroende på besättningsstorlek samt mekaniserings- och automatiseringsgard. Sofia Hedlund. Rapport 2008:2. Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik vid Sveriges lantbruksuniversitet. Automatisk mjölkning mer än en mjölkningsrobot. Christel Benfalk, Stig Karlsson m. fl. JTI-häfte Teknik för Lantbruket nr 80, Uppsala, Betydande storleksfördelar i mjölkningen. Artikel i Tidningen Husdjur, nr 4/2006. Länkar Kontakt Alf Gustavsson, JTI, tel: , e-post: är ett industriforskningsinstitut som utvecklar jordbruks- och miljöteknik för näringslivets konkurrenskraft. Vårt arbete ger bättre beslutsunderlag, stärkt konkurrenskraft och klokare hushållning med naturresurserna. Vi publicerar regelbundet notiser på om JTI:s forskning och utveckling. Gratis prenumeration via anmälan på På webbplatsen finns även publikationer som kan läsas och laddas hem gratis, t ex: JTI Informerar, som kortfattat beskriver ny teknik, nya rön och nya metoder inom jordbruksteknikoch miljöteknikområdet (4 temanr/år). JTI-rapporter, som är vetenskapliga sammanställningar över olika projekt. Handböcker och häften. De kan handla om t ex mekanisk ogräsbekämpning, små avloppsanläggningar, buller i lantbruket och elinstallationer. Samtliga publikationer kan beställas i tryckt form. JTI-rapporterna och JTI Informerar kan beställas i lösnummer. På JTI Informerar kan man också prenumerera. För trycksaksbeställningar och prenumerationsärenden, kontakta vår publikationstjänst (SLU Service publikationer): tel: , fax: e-post: JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033, UPPSALA vx: , fax: Besöksadress: Ultunaallén 4 JTI, 2009/10. Citera oss gärna, men ange källan! Ansvarig utgivare: Lennart Nelson Text: Alf Gustavsson Illustrationer: Kim Gutekunst Foto: JTI Redaktör och layout: Carina Johansson ISSN

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Hörselskadlig bullerexponering

Hörselskadlig bullerexponering SLUTRAPPORT SLO-920 Hörselskadlig bullerexponering medvetenhet, attityd och riskbeteende hos lantbrukare Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala 2 Bakgrund Under de senaste åren har jordbrukare varit den

Läs mer

Välj rätt från början!

Välj rätt från början! Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Din lösning varje dag Vår mest avancerade robotarm DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Den hydrauliska robotarmen hos DeLaval VMS

Läs mer

FÖRORD. Universitetsadjunkt Torsten Hörndahl har varit examinator och min handledare har varit forskningsledare Kristina Ascárd.

FÖRORD. Universitetsadjunkt Torsten Hörndahl har varit examinator och min handledare har varit forskningsledare Kristina Ascárd. FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig universitetsutbildning vilken omfattar 120 högskolepoäng (hp). En av de obligatoriska delarna i denna är att genomföra ett eget arbete som ska presenteras med

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi. Fredrik Gunnarsson & Anna Torén

Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi. Fredrik Gunnarsson & Anna Torén 98 Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi Fredrik Gunnarsson & Anna Torén Olycksfall i lantbruket arbetsmiljöarbete och ekonomi Inom lantbruket anmäls cirka 700 olycksfall per år till Arbetsmiljöverket

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad 1. BAKGRUND Götesjö Djur & Jord bedriver idag ekologisk (KRAV) mjölkproduktion med ca 30 kor och rekrytering på Ulfsgården, Gillstad. Ett nytt stall med plats för

Läs mer

Djurhållning inom lantbruket

Djurhållning inom lantbruket Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Arbetstid i mjölkproduktionen

Arbetstid i mjölkproduktionen JTI-rapport Lantbruk & Industri 379 Arbetstid i mjölkproduktionen Mats Gustafsson JTI-rapport Lantbruk & Industri 379 Arbetstid i mjölkproduktionen Working time in milk production Mats Gustafsson 2009

Läs mer

Automatiskt bindsle för nötkreatur utveckling av prototyp

Automatiskt bindsle för nötkreatur utveckling av prototyp JTI-rapport Lantbruk & Industri 378 Automatiskt bindsle för nötkreatur utveckling av prototyp Kristina Lindgren Ola Pettersson Anders Ringmar Lotten Wahlund JTI-rapport Lantbruk & Industri 378 Automatiskt

Läs mer

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

DeLaval Oktober 3.824,- 3.983,- 3.586,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4.

DeLaval Oktober 3.824,- 3.983,- 3.586,- månadserbjudanden! Elklipper C2. Vintervatten. Vintervatten 5.034,- Värde 475,- 4. DeLaval Oktober månadserbjudanden! Du finner produkterna hos din DeLaval servicetekniker Återförsäljande butik DeLaval Webbutik Vintervatten E300 med transformator på köpet Köp vattenkopp E300 och få transformator

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

FODER- och VETERINÄRINFORMATION Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift spara tid och skär ner på din största utgift Se utfodringen som en möjlighet DeLaval Optimat är ett utfodringssystem som kommer att minska din arbetsbörda med timmar varje dag. Det kommer också ge dig

Läs mer

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger

Läs mer

Utnyttjandemått i VMS

Utnyttjandemått i VMS JTI-rapport Lantbruk & Industri 314 Utnyttjandemått i VMS en nyckeltalsjämförelse av två grupphållningsstrategier Jenny Nordin JTI-rapport Lantbruk & Industri 314 Utnyttjandemått i VMS en nyckeltalsjämförelse

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Hej! Jag heter Niklas Adolfsson och jag är forskare på JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Jag är teknikagronom och jag har jobbat med

Hej! Jag heter Niklas Adolfsson och jag är forskare på JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Jag är teknikagronom och jag har jobbat med Hej! Jag heter Niklas Adolfsson och jag är forskare på JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Jag är teknikagronom och jag har jobbat med arbetsmiljöfrågor inom lantbruk i 9 år. JTI är sedan 2009

Läs mer

Enkel Flexibel Prisvärd

Enkel Flexibel Prisvärd Robotik som den bör vara Enkel Flexibel Prisvärd 195 INTJÄNINGSTID DAGAR GENOMSNITTLIG TEKNISKA SPECIFIKATIONER: www.universal-robots.se/se/produkter Robotiken är äntligen inom räckhåll Universal Robots

Läs mer

Alternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen

Alternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen Alternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen Sammanfattning Lagring av stora kvantiteter symmande biobränslen hos slutanvändare som värmeaftverk är kostsamt. Det

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Gul lök - tjäna på att odla rätt

Gul lök - tjäna på att odla rätt nr 123 Gul lök - tjäna på att odla rätt Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Gul lök - tjäna på att odla rätt Gul lök är en av de vanligaste

Läs mer

Bossgården, Stenstorp ELBP 2011-10-10 Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet /

Bossgården, Stenstorp ELBP 2011-10-10 Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet / Brandsektionering mot äldre byggnad Breda gångar för att strö liggbås Extra breda och höga portar för att göra det möjligt att köra in och hämta djur med traktor. Drivgång längs med långsida david.harsmar@radgivarna.nu

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil

Läs mer

Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland. Tapani Kivinen. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi

Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland. Tapani Kivinen. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Grupperings strategier i stora mjölkgårdar I Finland Tapani Kivinen Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Litet om historia: en typisk mjölkstall från slutet av 1990 talet kalvar och kvigor

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar. Förstudie

Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar. Förstudie Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar Förstudie Förord Arbete på vägarna innebär stora säkerhetsrisker för personalen som utför vägarbete. Enligt Trafikverket har 1723 trafikolyckor

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

LELY MJÖLKAUTOMATISERING www.lely.com innovators in agriculture LELY MJÖLKAUTOMATISERING Skapa framtiden för din mjölkgård Breddar horisonterna tillsammans Som uppfinnarna av mjölkningsroboten, har vi nu installerat mer än 10.000

Läs mer

Mindre buller 2008-2017

Mindre buller 2008-2017 Publikation 2007:47 Fördjupningsdokument miljö Mindre buller 2008-2017 Titel: Fördjupningsdokument miljö Mindre buller Publikation: 2007:47 Utgivningsdatum: 2007-05 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Kjell

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 25 februari 2004 PE 338.504/14-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-31 Förslag till yttrande (PE 338.504) Enrico Ferri Körkort Förslag

Läs mer

Ur svensk rättspraxis

Ur svensk rättspraxis Ur svensk rättspraxis 409 Ur svensk rättspraxis 10. Patenträtt. Intrång. Ekvivalenstolkning. Ett patent på en robot för automatisk mjölkning av frigående kor innehöll särdraget därest en förutbestämd tid

Läs mer

Stabil högeffektiv mjölkning

Stabil högeffektiv mjölkning Stabil högeffektiv mjölkning DeLaval roterande fiskbensstall HBR Din lösning - varje dag Hög kapacitet för hög lönsamhet När din mjölkgård expanderar snabbt behöver du en professionell lösning för mjölkningen.

Läs mer

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

Månadslöner inom staten

Månadslöner inom staten Löner och arbetskraftskostnader 2013 Månadslöner inom staten 2012, november Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade statsanställda var 3 603 euro i november 2012 Enligt Statistikcentralen var

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

Spaltgolv. För rena och friska djur.

Spaltgolv. För rena och friska djur. Spaltgolv För rena och friska djur. Utgödslingen ligger väl skyddad under spaltgolvet och utgör inget störningsmoment för korna. Torra golv ger rena och friska djur. SPALTGOLV det dränerande golvet En

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

NU KÖR VI! TILLSAMMANS. NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Datum för genomgång: Företag: Närvarande: Grundläggande säkerhet 1 Finns: a) rutiner för beredskap vid olyckor? b) första hjälpen utbildad personal? AFS 1999:7

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut

Läs mer

Bala Agri AB Utfodringsvagn Balder

Bala Agri AB Utfodringsvagn Balder Bala Agri AB Utfodringsvagn Balder BALA AGRI AB Företagspresentation Bala Agri AB är ett tillverkande företag beläget i Nossebro i Västra Götalands län. Företaget startades i början av 1980 talet med tillverkning

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Slutrapport, SLF Häst: H0547189 Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor

Slutrapport, SLF Häst: H0547189 Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor Slutrapport, SLF Häst: H0547189 Exponering för olycksfallsrisk och fysisk belastning vid rid- och travskolor 2008-06-30 Niklas Adolfsson & Qiuqing Geng JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus Energi i lantbruk Nils Helmersson, HIR Malmöhus Växtodling HIR Malmöhus En stark konsultgrupp med 36 rådgivare Som hjälper dig att öka lönsamheten i din verksamhet med oberoende rådgivning Energi Bär &

Läs mer

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 1) Apl/praktik anskaffning Vår rektor har den första kontakten med de olika

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa Text och foto: Hanna Klingenberg Det är bara några timmar kvar till sportlovet, men barnen på Gerby Skolas Eftis verkar inte rastlösa. - Det ska nog bli roligt på sportlovet,

Läs mer

Acceptera inte MTRs lönesänkning!

Acceptera inte MTRs lönesänkning! Mitt i City - Bladet som vägrar hålla tyst! Nummer 1 2010-10-17 Ansvarig utgivare: Tim Söderström Prenumeration: tim@timsoderstrom.se Webbplats: timsoderstrom.se Acceptera inte MTRs lönesänkning! Mot bakgrund

Läs mer