Hej! Jag heter Niklas Adolfsson och jag är forskare på JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Jag är teknikagronom och jag har jobbat med

Transkript

1 Hej! Jag heter Niklas Adolfsson och jag är forskare på JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Jag är teknikagronom och jag har jobbat med arbetsmiljöfrågor inom lantbruk i 9 år. JTI är sedan 2009 ett dotterbolag till SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. 1

2 OBS att alla dessa tekniker finns att investera i idag, förutom den automatiska ströaren och bindslet. Teknikerna förebygger inte bara olycksfall utan även belastningsrelaterade sjukdomar. 2

3 Ett stort arbetsmiljöproblem vid traktorkörning är nack- och bålvridningen. De allra flesta som plöjer eller använder andra jordbearbetningsredskap vrider på sig för att titta bakåt. Detta påverkar framförallt ländrygg och nacke. De vibrationer som föraren utsätter sig för förvärrar skadorna. 3

4 Dels har vi testat en fritt snurrande stol, dels en nivellerande stol. Eller en påbyggnad som ser till att sitsen är i våg hela tiden, trots att traktorn lutar. Den fritt snurrande stolen upplevdes ostadig men den underlättade vridningen för att titta bakåt. Att stolen kändes ostadig berodde bland annat på att vi testade en förhöjd sittställning. Den sits vi provade hade en böjbar framdel, som möjliggjorde det. Nivelleringen uppfattades som mycket positiv, och medförde att föraren kunde slappna av vid plöjning. 4

5 Sedan har vi testat backkameror, både fram och bak på traktorn. Här är det inte bara belastningsergonomin som förbättras utan även säkerheten runt traktorn, framför allt bakom. De förare som fick testa systemen såg fördelar med backkameran då man inte behövde vrida sig bakåt samtidigt som det går fortare att upptäcka hinder. Vidare tester visade att det går att använda kamera fram också för att underlätta användningen av pallgafflar. Det går inte att se pallgafflarna från hytten på en traktor utan att titta bredvid motorn. Efter lite träning var det inga problem att använda kameran. Ett kamerasystem kostar kronor. 5

6 Vi har på JTI vidareutvecklat ett verktyg för att se över arbetsmiljön på lantbruk. Det kallas WEST. Detta har vi använt för att jämföra konventionell och automatisk mjölkning. 6

7 I övrigt ger inte AMS någon förändring av riskerna på gården i sin helhet utan det är bara under själva mjölkningen. 7

8 Släppning och fastsättning av uppbundna kor med korsbindsle innebär olämpliga arbetsställningar täll och hög olycksrisk k JTI har utvecklat en prototyp till ett halvautomatiskt bindsle för att uppbundna kor ska kunna släppas och sättas fast på ett sätt som är arbets- och tidsbesparande, ger god arbetsmiljö och är djurvänligt samtidigt som kostnaden är rimlig. En utvärdering av prototypen visade på en väsentlig reduktion av dåliga arbetsställningar och en mycket låg olycksrisk. Ekologiska mjölkbönder med uppbundna kor har ett stort behov av en smidig lösning för släppning och fastsättning av mjölkkor. Arbetsmomentet innebär flera dåliga arbetsställningar och olycksrisker i form av stång- och klämskador. De lösningar på automatiska sommarlåsningar fungerar inte året runt eftersom kon inte kan röra sig fritt och lägga sig osv. Bindslet består av en flexibel lina och ett halsbandslås. Korna släpps genom att repet lossas från sitt fäste under vattenkoppen. Låsvajern leds upp till överliggaren så att släppningen kan ske utan att behöva böja kroppen eller riskera klämning. När korna gått ut ur ladugården sätts repet manuellt tillbaka i sitt fäste. När korna ska låsas fast spänns repet med luftcylinder. li Halsbandslåset hakar i och låses automatiskt när kon sträcker in huvudet vid foderbordet och går emot det spända repet. Efter fastlåsning släpps spänningen på repen för att öka rörelsefriheten. Prototypen provades dygnet runt i 6 veckor under sommaren och även några veckor under vinterperioden. Korna filmades och lantbrukaren intervjuades. Släppningen av korna fungerade väl. Fastsättningen fungerade på morgonen i drygt 70 % av fallen och på eftermiddagen i 50 % av fallen. Korna var troligtvis lugnare på morgonen. Korna vande sig snabbt vid prototypen. Tvekade inte att sticka in huvudet över foderbordet trots repet. Det var lätt och låg risk att sätta fast kor där automatiska fastsättningen misslyckats. Man spar ca 5 till 10 sekunder per ko och tillfälle med automatiska bindslet jämfört med korsbindsle. Jämfört med korsbindsle noterades vid användning av prototypen en väsentlig reduktion av dåliga arbetsställningar. Även olycksriskerna reducerades. 8

9 I detta projekt datorsimulerades arbetsställningar i virtuella mjölkgropar i ett program som kallas JACK. Tredimensionella CAD-modeller importerades i ett simuleringsprogram med mänskliga dockor, sk manikiner Tandem-, fiskbens- och parallellstall testades CAD-modellerna kom från DeLaval. 5:e, 50:e och 95:e percentilen manliga samt kvinnliga manikiner användes Den lägsta och den högsta höjden på golvet i den aktuella mjölkgropen simulerades för de olika manikinerna 9

10 Bilderna visar en 95 cm djup mjölkgrop (fiskben) med en kvinna som är 153 cm lång respektive en kvinna som är 174 cm lång Resultaten visar tydligt hur ett höj- och sänkbart golv möjliggör en optimal arbetsställning för mjölkaren En lång person har inga problem vid en djup grop medan en kort kan höja golvet till en bra höjd. I JACK kan man beräkna belastningen på människokroppens leder. Resultaten visar inte helt oväntat att ju rakare i ryggen man är desto lägre blir ländryggsbelastningen Simuleringarna visade också att mjölkgroparna är ganska olika bggda och därför bör lantbrukaren provmjölka i olika stall för att hitta det system som passar kroppen bäst Då flera mjölkar samtidigt och de är av olika längd får man ställa in höjden så gott det går, vilket dock är omöjligt med ett fast golv. 10

11 Hanteringen av strömedel är ett av de minst mekaniserade arbetsmomenten i svensk djurhållning JTI har testat system för automatisk ströhantering i slaktgrisstall Ett system som mycket väl kan fungera i en lösdrift Systemet kan innebära minskad tidsåtgång under arbetsmomentet samt mindre exponering för damm och färre risker för belastningsskador Anläggningen bygger på befintlig teknik, en modifierad transportslinga för utfodring av torrfoder till grisar. Ett rörsystem med pvc-rör och hörnhjul som hänger i taket ovanför boxarna. I röret löper en transportvajer med tallriksformade medbringare vilka för materialet med sig. Vajern dras runt av en drivenhet som styrs av en styrenhet. En lagringsficka matar ut strö till rörsystemet. Lagringsfickan kan fyllas på med ex traktor. Anläggningen har ett tidur så att ströning kan startas automatiskt upp till 8 gånger per dygn. Ovanför varje box finns en behållare som fylls med strö när systemet är igång. Alla behållare töms sedan samtidigt med en tryckluftscylinder. Anläggningen testades på Jälla under en månad. Personalen tyckte att de sparade arbetstid och också att det blev mindre damm i avdelningen. I ett pågående fortsättningsprojekt ska vi studera effekten av fler strötillfällen per dag på grisarnas beteende samt titta på hur ett automatiskt system påverkar exponeringen av damm och arbetsmiljön för djurskötaren. I framtiden vill vi också utveckla systemet för liggbås i lösdrifter. 11

12 12