Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
|
|
- Ingeborg Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
2 Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En stor andel av hästgödseln återförs aldrig till åkermarken, utan lämnas till annan användning eller läggs på deponi. Man utvecklar nu en metod som, utan att skada miljön, snabbt ger en lätthanterlig gödsel som är fri från smittämnen och levande ogräsfrön. Målet är att en större andel av hästgödseln används som gödning på svenska åkrar. Hästgödsel och miljö En häst på över 500 kg producerar kg träck och urin varje dag, vilket innebär mellan 8 10 ton årligen. I färsk hästgödsel finns stora mängder växtnäring som är en resurs för jordbruket. Men idag är gödseln på många ställen i landet istället ett miljöproblem. En stor andel av hästgödseln återförs aldrig till åkermarken, utan lämnas till annan användning eller lämnas på deponi, där den bidrar till försurning och övergödning. Deponering av hästgödsel är idag dessutom belagd med höga avgifter och är ett dyrbart sätt för hästnäringen att bli av med gödseln. På sikt är deponering inte något alternativ, utan förbjuds helt år 2005, vilket gör att bra alternativ till deponering snabbt måste arbetas fram. Mer forskning kring hästgödsel behövs Stora forskningsinsatser har gjorts under senare år när det gäller stallgödselhantering inom vissa delar av jordbruket. Man har idag förbättrade metoder för lagring och spridning av gödsel från nötkreatur och svin. När det gäller hästsektorn saknas dock mycket kunskap om gödselhantering och näringsutbyte. Tillsammans producerar landets cirka hästar 2 3 miljoner ton gödsel årligen, inklusive strö och vatten. Med en gödselgiva på 30 ton hästgödsel per hektar åker skulle det krävas en spridningsareal på mellan hektar. Detta motsvarar endast 3 4 procent av Sveriges totala åkerareal något som antyder att det bör finnas gott om åkerareal för spridning av hästgödsel. JTI forskar för lätthanterlig, växtnäringsrik hästgödsel I ett forskningsprojekt, Miljöanpassad hantering av hästgödsel, som pågick från hösten 1998 till hösten 2000, har JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) i samarbete med Trav- och Galoppskolan Wången, ATG, Länsförsäkringar, Jordbruksverket, SLU och Krokoms kom-
3 mun, EU:s strukturfond Mål 6, undersökt möjligheterna att utnyttja hästgödsel på ett sätt som gynnar miljö, lantbrukare och hästägare. Projektet syftade till att utveckla en metod som, utan att skada miljön, ger en lätthanterlig gödsel som är fri från smittämnen (patogener) och levande ogräsfrön. Den färdiga produkten ska vara lätt att sprida och bruka ned i åkermark (något som kan vara svårt när den innehåller mycket halm) och ge högsta möjliga växtnäringseffekt. Detta åstadkoms genom kompostering där processen snabbas upp genom täta omblandningar med hjälp av en traktordriven kompostvändare. Projektets mål har också varit att ta fram säkrare underlag för hur jordbrukare ska använda hästgödsel med olika sammansättning. Även en ekonomisk jämförelse har gjorts mellan de tre vanligaste hanteringssystemen för hästgödsel. Komposteringen klar på sex veckor Gödselprodukter från hästar som fodrats med olika typer av grovfoder (hö, ensilage) och som stått på olika strömedel (halm, torvströ och sågspån) samlades i separata högar under cirka en månad. Därefter iordningställdes sex meter långa kompoststrängar från de olika högarna. Varje kompost omblandades med en så kallad kompostvändare. Efter sex veckor var komposteringsprocessen i alla strängar avslutad. Ammoniakavgång och utlakning till mark under komposteringen Förluster av växtnäring, som till exempel kväve, till omgivningen kan utgöra ett miljöproblem. Förluster kan ske genom ammoniakavgång till luften och via läckage till marken. För att klargöra hur stora förlusterna kan bli vid kompostering av hästgödsel uppmättes ammoniakförlusterna i försöket med hjälp av en metod som utvecklats i samarbete mellan danska och svenska forskare och som används vid JTIs fältförsök. Ammoniakförlusterna var som högst under den inledande komposteringsveckan, för att därefter sjunka till en relativt låg nivå. Omblandning av torvkompost med kompostvändare i Wången.
4 Sammantaget förlorade hästgödseln med torvströ minst ammoniakkväve till luften, medan gödsel med halmströ gav störst förluster. De totala förlusterna var dock låga jämfört med tidigare resultat från kompostering av nötgödsel. Utlakningen till mark i form av ammoniumkväve och nitratkväve var genomgående liten. Den komposterade hästgödselns näringsvärde Det är ofta stora variationer i näringsinnehåll i fastgödsel och de olika komposternas näringsvärde varierade också bl a beroende på vilket ströslag som ingick. I grova drag kan man säga att hästgödseln innehöll ungefär lika mycket kväve, fosfor och kalium som fastgödsel från mjölkkor. Den lämpar sig därmed väl som gödselmedel för vall och spannmålsodling. Hästgödselns växtnäringsinnehåll var i försöket 1,6 3,6 kg totalkväve per ton, 0,6 1,1 kg fosfor per ton och 2,9 5,1 kg kalium per ton. Bra skörderesultat De olika gödselprodukterna från komposterna spreds i fältförsök till grönfoderhavre. Alla försöksled fick samma giva, 25 ton per hektar. I försöket ingick jämförelser med konstgödsel samt ett led med fastgödsel från nötkreatur och ett ogödslat led. Kompostgödseln med hö som grovfoder och halm som strö gav nästan lika hög skörd som konstgödsel med samma mängd kväve. Näst bäst skörd gav torv/hökomposten som hade ett högt kväveinnehåll. Den gödsel som innehöll blandat ströslag och som lagrades på vanligt sätt utan att snabbkomposteras, hade ett högt kväveinnehåll men gav den lägsta skörden av de olika hästgödselkomposterna. Skörderesultaten visar att hästgödselkomposterna har hävdat sig väl i jämförelse med vanlig okomposterad nötgödsel när det gäller avkastning. Vid jämförelser med konstgödsel visade det sig att några av hästgödselkomposterna och vanlig nötgödsel gav lägre skördar vid motsvarande totalkvävegiva. Det ska dock poängteras att det vid regelbunden användning kan förväntas bli en positiv efterverkan på skördar under närmast påföljande odlingssäsonger från alla gödselmedel som innehåller organiskt bundna växtnäringsämnen. Billigast att sprida hästgödseln på åkern Den ekonomiska utvärderingen visade att det billigaste alternativet genomgående var att sprida hästgödsel på åkermarken, istället för att deponera eller lämna till övrig användning. Hästanläggningar bör därför sträva efter system där gödseln sprids på åkermark. Vilket system man väljer för gödselhantering på själva hästanläggningen beror på hur många hästar som finns på plats och var den är belägen. För små anläggningar med 5-10 hästar rekommenderas att en lantbrukare hämtar gödseln från gödselplattan på hästgården. För anläggningar med fler än 10 hästar visade beräkningarna att det billigaste alternativet är att samla gödseln i container, med slutanvändning på åker. Att snabbkompostera hästgödseln på gården, med en kompostvändare som användes i försöket på Wången, innebär en hög investeringskostnad för en normalstor hästanläggning. Flera mindre anläggningar kan dock gå ihop om en gemensam kompostvändare. Fortsatt forskning i större skala Projektet Metodik och miljöpåverkan vid kompostering av hästgödsel i full skala är en fortsättning på Miljöanpassad hantering av hästgödsel. Från våren 2001 till våren 2002 fortsätter försöken för att vidareutveckla teknik och metodik för kompostering av hästgödsel i större skala, med minimal miljöpåverkan och små växtnäringsförluster. I samarbete med hästnäringen Projektet är en del i JTIs satsning på att återföra hästgödsel till jordbruket ett arbete som drivs i samråd med bland annat Hästnäringens miljö- och kvalitetsråd. Eftersom hästnäringen vid exempelvis travbanor och större ridanläggningar ofta är koncentrerade till tätt befolkade miljökänsliga områden så måste hästgödselhanteringen ändras radikalt och snabbt så att kraven ur miljösynpunkt blir uppfyllda.
5 Försöksplats i Göteborg vid försökets start våren I förgrunden syns mätstation för avrinningsvatten från försöksplatta. Därför har JTI valt att fortsätta att titta på komposteringen fast denna gång i stor skala. Fullskalekompostering Syftet med projektet är att, i full skala, visa hur man på ett miljövänligt sätt kan få en mer lätthanterlig produkt som exempelvis kan spridas på åker med konventionella spridare. Tillsammans med Ragn-Sells Agro AB och avdelningen för vattenvårdslära vid SLU har JTI skapat en bra försöksanläggning på Hisingen i Göteborg. Här läggs hästgödseln (cirka 400 kubikmeter färsk hästgödsel) i strängar på en hårdgjord yta och intensivkomposteras i fullskala med hjälp av en traktordriven kompostvändare. Gödselsträngarna sönderdelas, blandas och luftas under sex till åtta veckor, precis som i det tidigare projektet. Vid kompostering bryts halm och annat organiskt material ned. Förutom att produkten blir mer lätthanterlig minskar även vikt och volym det blir mindre mängder att transportera efter komposteringen. Nytt i detta forskningsprojekt är att försöken görs i större skala, för att passa situationen för större hästanläggningar eller mottag- ningsplatser för gödsel. Nytt är också att hästgödseln samlas i ett större mellanlager efter komposteringen. Under mellanlagringen fortsätter mätningarna av växtnäringsförluster fram till beräknad vårspridning av gödseln. Förutom mätning av ammoniakavgång, som även innefattar utveckling av mätteknik, sker analys av växtnäringsämnen i lakvatten från komposterings- och lagringsplattan. Storleken på förlusterna bestäms genom mätning av växtnäringskoncentrationer i vattnet samt vattenflöden från den hårdgjorda ytan. Försöket startade under våren 2001 och beräknas vara slutfört våren Resultaten hoppas JTI ska kunna bilda beslutsunderlag för företag i hästbranschen när det gäller teknik och metoder som motsvarar myndigheternas krav på miljövänlig hantering av hästgödseln. Resultaten kommer att publiceras i JTIs Rapportserie Lantbruk och industri och i publikationsserien Teknik i lantbruket. Dessutom kommer resultaten presenteras vid nationella och internationella seminarier och kongresser inom lantbruks- och miljöområdena samt löpande under projektets gång på kurser och i tidskrifter för hästintresserade.
6 Strängkomposten (bredd 3 m, höjd 1,5 m) omblandas med traktordriven kompostvändare. Foto (samtliga): Stig Karlsson och Marianne Tersmeden, JTI. LÄSA MER Miljöanpassad hantering av hästgödsel. JTI-rapport 2001, nr 280. Hästar gödselhantering. Teknik för lantbruket 2000, nr 82. Hästgödsel och ekonomi en kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem. Teknik för lantbruket 2001, nr 90. Växtnäring i kretslopp. SLU Kontakt 2000, 11. Hästar, gödsel och miljö. Statens jordbruksverk
Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merHästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem. Magnus Hammar
90 Hästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem Magnus Hammar Hästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem Idag är gödselhanteringen en stor
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merFörbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merBert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år
Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige
Läs merHästar gödselhantering Staffan Steineck, Lennart Svensson, Christine Jakobsson Stig Karlsson & Marianne Tersmeden
82 Hästar gödselhantering Staffan Steineck, Lennart Svensson, Christine Jakobsson Stig Karlsson & Marianne Tersmeden Hästar gödselhantering Landets hästar producerar cirka 2 miljoner ton gödsel årligen.
Läs merRapport 2007:03. Gödselmedel i Västra Götalands län som kan användas för ekologisk odling
Rapport 2007:03 Gödselmedel i Västra Götalands län som kan användas för ekologisk odling Rapport 2007:03 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Sven Ståhlberg Projektgrupp: Sven Ståhlberg och Jan Hill Utgivare:
Läs merAnmälan av lantbruk 100-400 djurenheter
VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING
Läs merAlternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen
Alternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen Sammanfattning Lagring av stora kvantiteter symmande biobränslen hos slutanvändare som värmeaftverk är kostsamt. Det
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merMöjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merVillkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten
Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara
Läs merBilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merSP biogasar häng med!
Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merRenhållningstaxan 2015
Renhållningstaxan 2015 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet
Läs merAVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025
YDRE KOMMUN AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025 KORTVERSION BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-06-22 Alla varor som köps och används blir så småningom avfall. Ju mer varor vi konsumerar, desto mer avfall
Läs merRubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter
SFS nr: 1998:950 Departement/ myndighet: Miljödepartementet Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter Utfärdad: 1998-06-25 Ändring införd: t.o.m. SFS 2008:842 1 Miljösanktionsavgift enligt
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merKretslopp i din trädgård
Kretslopp i din trädgård Text och kartor: Sven-Erik Johansson. Illustrationer: Nils Forshed. Logotyp och grafisk idé: A. M. Thagaard. Layout och produktion: Svante Hultengren, Naturcentrum AB. Utgivare:
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merbia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100
Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100 förstärkningsrör. Behållaren har på ovansidan 1 öppning med 2 rörgänga och en Typ: VCSPE 1100 Längd: 1400 mm Bredd: 720 mm Höjd: 1400 mm Vikt: 55 kg Volym: 1100 liter
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merVårt dagliga bröd och gifterna
Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk
Läs merLönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi. Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon
99 Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merAnmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11
Läs merAnsökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall
Sida 1(7) Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall Sökanden Namn Ansökan avser Hushållsavfall från kommun Annat än hushållsavfall vid deponin Postadress
Läs merBygg- och Miljönämnden. ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063
Bygg- och Miljönämnden ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063 Kompostering och spridning av latrin Lagring och spridning
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merProfu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås
Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad
Läs merAVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017
AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merHörselskadlig bullerexponering
SLUTRAPPORT SLO-920 Hörselskadlig bullerexponering medvetenhet, attityd och riskbeteende hos lantbrukare Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala 2 Bakgrund Under de senaste åren har jordbrukare varit den
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merLokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020
[Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7
Läs mer2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!
Små avlopp i kretslopp i Södertälje Stefan Jonsson, miljökontoret Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT- rening med markbädd Vakuumtoalett SJO3 1
Läs merVänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014
Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merAntalet hästar ökar stadigt i Stockholmsområdet. Olika informationsinsatser har tidigare vänt sig till hästägare, gällande den miljöpåverkan som
Antalet hästar ökar stadigt i Stockholmsområdet. Olika informationsinsatser har tidigare vänt sig till hästägare, gällande den miljöpåverkan som hästhållningen ger upphov till. Som en del i Oxundaåns vattenvårdsprojekt
Läs merBilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun
Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.
Läs merAvfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun
Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merKartläggning av hästgödselhanteringen inom två definierade avrinningsområden i Stenungsunds kommun
Kartläggning av hästgödselhanteringen inom två definierade avrinningsområden i Stenungsunds kommun En kartläggning från Stenungsunds kommun i samarbete med Länsstyrelsen Anna Zeffer 1 Kartläggning av hästgödselhanteringen
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merRegeringsuppdrag om återföring av fosfor
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merHygienisering av avloppsslam
Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad
Läs merKonventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merInformation för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel
Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Om Uppsalas regler för stallgödsel Hela Uppsala kommun är klassat som ett nitratkänsligt område. Enligt EU:s nitratdirektiv innebär det
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merSchaktmassor - en resurs
Schaktmassor - en resurs 1 Stolta Ödmjuka Nyfikna www.miljosamverkan.se www.miljosamverkanvarmland.se 2 Projektgruppen: Elin Arvidsson Glans, Trollhättan Klara Eklund, Härryda Anita Harri, Lst miljöskydd
Läs merFoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007
1 FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 Vallfröblandningar för breddat skördefönster HS Sjuhärad Jan Jansson Genomförande, utvärdering och resultatförmedling av två vallförsök där syftet
Läs merKrav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)
1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Läs merSamarbete, kunskap och planering - om myndigheternas
Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig
Läs merTOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org
TOPPS projektet TOPPS ett 3-årigt projekt i 15 EU-länder med en lång rad intresserade deltagare. TOPPS är förkortningen av den engelska projekttiteln Train the Operators to Prevent Pollution from Point
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs meranna.calo@telge.se 08 550 221 26
anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merHästgödsel i kretslopp Sjuhärad 2015-05-20. Hästgödsel en resurs! Information till stallägare
Hästgödsel en resurs! Information till stallägare Kretslopp (ref 1) Växterna behöver näring för att växa, de tre viktigaste växtnäringsämnena är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Med hjälp av näring,
Läs merBrändö kommun. Renhållningsplan 2015-2022
Brändö kommun Renhållningsplan 2015-2022 Omfattad av Kommunstyrelsen 12.05.2015 Antagen av Kommunfullmäktige 24.06.2015 Fastställd av Ålands landskapsregering 2015 1 1.Inledning Denna renhållningsplan
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merSANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering
SANERING AV BLY OCH PCB - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering Sponge-Jet anläggningen har utvecklats för miljövänlig sane- ring av BLY och PCB. Traditionell miljösanering utgör en miljörisk
Läs merUtsläpp till luft av ammoniak i Sverige
Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999 MI0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Utsläpp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten
Läs merFÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN
BILAGA 2 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar. I den första delen anges de skyddsföreskrifter som föreslås
Läs merAutomatiska mjölkningssystem
nr 124 Automatiska mjölkningssystem så påverkas arbetstid och arbetsmiljö Alf Gustavsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Automatiska mjölkningssystem
Läs merVägledning för Kommunernas offentliga kontroll inom området animaliska biprodukter (abp)
1(17) Dnr 38-4673/10 2015-01-30 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för Kommunernas offentliga kontroll inom området animaliska biprodukter (abp) Fastställd den 30 januari 2015 Jordbruksverket
Läs merAreal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:
CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Närvarande vid inspektionen: Fastighetsägare: Org.nr/pers.nr: Postadress: E- post: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Läs merUnderlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs mer