RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

Transkript

1 ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon+46 (0) Fax+46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte:stockholm J e ssi ca R af ts jö Li nd be r g Telefon direkt+46 (0) Mobil+46 (0) jessica.raftsjolindberg@sweco.se

2 Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter Bakgrund Administrativa uppgifter 3 2 Tillståndsprocessen 4 3 Omgivningsbeskrivning Allmänt Planförhållanden Natur- och kulturvärden Närboende 6 4 Planerad verksamhet Våtslammets mängd och sammansättning Anläggningens utformning 6 5 Omgivningseffekter 7 6 Påverkan på vatten Provtagning 8 7 Kommande arbete 9 2 (9) p:\1621\ _brännvallen_tillst.a\000\10 arbetsmtrl_dok\ _samrådsunderlag_130613_rev_ docx

3 1 Allmänna uppgifter 1.1 Bakgrund På uppdrag av Åre kommun skall SWECO Environment AB upprätta en tillståndsansökan för förnyat tillstånd samt tillhörande MKB, miljökonsekvensbeskrivning, för befintlig slamavvattningsanläggning i Brännvallen. Befintlig slamavvattning planeras att utökas med kompostering av avvattnat slam samt mellanlagring av färdig kompost på samma plats. Detta dokument utgör samrådsunderlaget inför den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan. I Åre kommun finna ca 2000 enskilda avloppsbrunnar (varav 1500 töms årligen) (trekammarbrunnar och slutna tankar) för omhändertagande av avloppsvatten från fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. För tömning av dessa utnyttjas 4 slamavattningsanläggningar för mottagning och behandling av slammet, varav Brännvallen är en av dessa. Enskilda brunnar måste tömmas en eller flera gånger per år och enligt lag är kommunen skyldig att omhänderta våtslammet från dessa på ett acceptabelt sätt ur miljöskyddsynpunkt. Erfarenheter från välplanerade avvattningslaguner visar att behandling av avloppsslam genom filtrering och biologisk nedbrytning i naturliga sandbäddar är en enkel och driftsäker metod om rätt plats valt för anläggningen. 1.2 Administrativa uppgifter Platsnamn Brännvallen Fastighetsbeteckning Stamgärde 4:5 Kommun och län Huvudman Åre kommun, Jämtlands län Åre kommun Box Järpen Org. Nr Tel vxl Fax Förvaltare Postadress Besöksadress Kontaktperson Tillsynsmyndighet SNI-kod Tekniska avdelningen, Åre kommun Box 201, Järpen Norra vägen 21 E, Järpen Lars-Erik Eriksson Miljö-och byggnämnden, Åre kommun B + (avvattning) + för B kompostering 3 (9)

4 2 Tillståndsprocessen För slamavvattningsanläggningar krävs tillstånd enligt Miljöbalken 9 kap Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den befintliga verksamheten skall utökas med kompostering, vilken också kräver tillstånd enligt Miljöbalken 9 kap. Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Denna handling utgör ett underlag för samråd och här lämnas en beskrivning av verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Underlaget för samråd skickas till berörda myndigheter och markägare. Samrådsmöte har hållits med Länsstyrelsen och kommunens miljökontor. Då det rör sig om en befintlig verksamhet som utökas med kompostering på befintlig anläggning föreslås inget särskilt samrådsmöte för närboende hållas. Detta samrådsunderlag utgör istället samråd för markägare, som är välkomna att kontakta SWECO eller Åre kommun med eventuella synpunkter eller frågeställningar. Synpunkter som framförs under samrådstiden sammanställs och redovisas i en samrådsredogörelse tillsammans med Åre kommuns bemötande. Samrådsredogörelsen bifogas som en bilaga till den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och utgör liksom eventuella övriga inventeringar beslutsunderlag i miljöprövningen. 3 Omgivningsbeskrivning 3.1 Allmänt Brännvallens slamavvattningslaguner är belägna cirka 4 km söder om Undersåkers kyrka och ungefär 60 meter öster om enskilda vägen Rista-Ängesvallen. Avstånd till fast boende, i Högmon, är cirka 3 kilometer. 4 (9) p:\1621\ _brännvallen_tillst.a\000\10 arbetsmtrl_dok\ _samrådsunderlag_130613_rev_ docx

5 Bild 1Översiktskarta Lantmäteriet Ärende MS2011/02599 Området är beläget i en svag nordvästlutning +460 m ö h. Området begränsas i norr av befintlig skogsbilväg. I övrigt angränsar området mot skogsområden som består av främst tall och insynsskyddet är gott. Slamlagunerna är anlagda på en platå i sluttningen från en höjd som reser sig mot sydost. Av en tidigare genomförd geohydrologisk undersökning ( ) framgår att platån där anläggningen ligger är en så kallad lateralterrass. En lateralterass är en isälvsbildning där smältvattnet har strömmat utefter och mellan en dalsida och isen och material har avsatts i form av grus och sand. Avvattningslagunerna ligger i kanten av myrområdet Ängesmyren, som avvattnas mot Gulån vilken i sin tur rinner ner i Gulåviken i sjön Liten som är en del av Indalsälven. 3.2 Planförhållanden Enligt kommunens översiktsplan (antagen ) finns inga motstående intressen i anslutning till anläggningen. Någon detaljplan för området finns inte. 5 (9)

6 3.3 Natur- och kulturvärden Det finns inga uttalade natur-eller kulturvärden i området eller att området skulle vara särskilt intressant för det rörliga friluftslivet. 3.4 Närboende Närmsta fasta bebyggelse ligger i Högmon virka 3 km nordväst om anläggningen. 4 Planerad verksamhet Avvattning i laguner är en behandlingsmetod av våtslam som tillämpas framförallt i glesbygd. Fördelarna är bland annat minskat transportbehov, enkel drift och tillsyn, litet investeringsbehov och vid rätt lokalisering är det även en liten risk för miljöstörningar. 4.1 Våtslammets mängd och sammansättning Verksamheten planeras att bedrivas i huvudsak på samma sätt som i dag. Mängden våtslam som avses behandlas per år är cirka 2500 ton. Detta är förnärvarande fördelat på 500 ton oavvattnat slam och 1000 ton avvattnat slam från kommunala reningsverk samt 1000 ton oavvattnat slam från enskilda brunnar och slutna tankar. Detta motsvarar slam för ungefär 8300 personekvivalenter. Under 2012 avvattnades en del våtslam på försök vid Vikverket. Därför tog Brännvallens slamavvattningslagun endast emot ca 120 m 3 avvattnat slam och ca 220 m 3 oavvattnat slam under Föroreningshalter i brunnsslam är normalt långt under de gränsvärden som gäller för spridning på jordbruksmark. Två samlingsprov tog ut i samband med utgrävning av lagunerna under sommaren Dessa slamprover underskred med samtliga parametrar gränsvärdena med avseende på metaller, vilket innebär att slammet ur den synvinkeln inte innebär någon risk för människors hälsa eller miljön vid spridning på till exempel jordbruksmark eller användnings som jordförbättringsmedel. 4.2 Anläggningens utformning Tidigare genomförda geohydrologiska undersökning och platsbesök tillsammans med de erfarenheter som finns för verksamheten vid Brännvallens slamlagun visar att markens infiltrationskapacitet bitvis är lämplig för avvattning av våtslam. Lokalt finns linser med tätare material som omöjliggör infiltration. De ursprungliga 6 avvattningslagunerna planeras att reduceras till 4 och istället utökas ytan för frystorkning. Avvattnat slam kommer direkt behandlas genom frystorkning. Mängden avvattnat slam har de senaste åren ökat något Därför ökar också frystorkytbehovet något. Hittills har ca ton våtslam kunnat behandlas utan tekniska eller miljömässiga problem. Avvattningsgroparna nyttjas växelvis för att säkerställa ett långsiktigt utnyttjande och en effektiv dränering av våtslammet. Behandlingen utförs i tre steg: 6 (9) p:\1621\ _brännvallen_tillst.a\000\10 arbetsmtrl_dok\ _samrådsunderlag_130613_rev_ docx

7 1. Avvattning i 4 st slamlaguner 2. Frystorkning på 3 st frystorkytor 3. Kompostering till anläggningsjord Intill lagunerna finns upplagsyta för frystorkning. Frystorkytans botten utgörs av ett lager (ca 0.1 m) filtersand på den naturligt förekommande jordarten. Processvatten infiltreras ytterligare vid frystorkningen och renas i princip på samma sätt som i lagunerna. Frystorkningen frigör kemiskt bundet vatten genom att slammet koagulerar. Frystorkning sker högst två år beroende på behandlingstid i lagun. Slutgiltigt omhändertagande av avvattnat slam har tidigare skett på annan plats än vid Brännvallen. Det avvattnade sammet komposteras för att kunna användas som anläggningsjord t.ex. som täckmaterial på avfallstippar. Kommunen ansöker nu även om tillstånd för att få utföra komposteringen på plats vid avvattningsanläggningen. Utrymme för detta planeras t ex genom att någon slamavvattningslagunerna läggs igen för att istället nyttja ytan för kompostering. Det avvattnade slammet blandas vid komposteringen med lämpligt strukturmaterial. Inledningsvis planerar kommunen nyttja grönflis insamlat vid kommunens ÅVC. 5 Omgivningseffekter Då det sökta tillståndet rör en redan befintlig verksamhet kommer inte några miljökonsekvenser till följd av anläggningsarbete att uppstå. De konsekvenser som beskrivs gällande slamavvattningslagunerna kommer därför att beröra den påverkan som kan uppstå i driftskedet. Anläggandet av komposten bedöms inte ge upphov till några betydande miljökonsekvenser i anläggningsskedet då dessa anläggs i befintliga laguner. Inga nya miljökonsekvenser förväntas uppstå i driftskedet i samband med att komposteringen sker på plats. Miljökonsekvenserna beskrivs kort nedan, men kommer att beskrivas ytterligare i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. I området finns inga uttalade natur- eller kulturvärden. Grundvattenprovtaggning finns nedströms Brännvallens slamlaguner. I detta närbelägna rör kan noteras en viss påverkan från anläggningen. Vattenfasen från det avvattnade slammet kan ses i grundvattenanalyserna bland annat genom höjda kvävehalter. Den fortsatta transporten genom marklagren ger tid för fastläggning och nedbrytning av bland annat organiskt material, metaller och bakteriella föreningar i den omättade markzonen under lagunerna. Provtagning på ytvattenrecipienten Gulån visar ingen påverkan från lagunerna. Hantering av avloppslam ger alltid upphov till viss lukt framförallt vid tömning av slamsugningsfordon. I detta fall är avståndet till närmsta bostäder 3 km, varför några luktolägenheter inte bedöms kunna uppkomma. Några klagomål från allmänheten har inte inkommit. Påverkan på omgivningen från insynssynpunkt bedöms som låg, då området kring anläggningen är bevuxet med skog, samt att närmsta bebyggelse är på ett så pass långt avstånd. 7 (9)

8 Transporter sker till och från anläggningen, men bedöms inte upphov till olägenheter. För vägen som ansluter till själva anläggningen finns ett nyttjanderättsavtal för perioden junioktober. Eventuellt kan transporterna minska en aning genom anläggandet av kompost på platsen då behovet av borttransport av avvattnat slam reduceras. Dock kommer färdig kompost samt strukturmaterial behöva transporteras i stället. 6 Påverkan på vatten 6.1 Provtagning Varje år kontrolleras recipientvattnet från Brännvallens slambehandlingsanläggning. Provtagning sker i två provtagningsrör samt på två platser i Gulån. Av punkterna i Gulån ligger en punkt uppströms anläggningen och en nedströms. Provtagningsrör Rb 0202 är beläget uppströms anläggningen. Det tidigare provtagningsröret Rb 0201 har utgått på grund av utvidgning av anläggningen och ersatts av Rb 1006 som står i det före detta grustaget nedanför anläggningen, se Bild 6. Bild 6. Karta över provtagningspunkterna vid Brännvallens slambehandlingsanläggning. Analyserna från provtagningspunkterna visar att Gulån har högre halter av koliforma bakterier än vid fjolårets mätning. Då halterna i grundvattenrören är betydligt lägre än de i Gulån tyder det på att källan till de koliforma bakterierna är en annan än slambehandlingsanläggningarna. 8 (9) Vattenfasen från slammet behandlas genom infiltration i den omättade zonen. Rb 1006 uppvisar något högre värden för konduktivitet, alkalinitet, klorid och kväve än övriga p:\1621\ _brännvallen_tillst.a\000\10 arbetsmtrl_dok\ _samrådsunderlag_130613_rev_ docx

9 provtagningspunkter, vilket sannolikt beror på påverkan från anläggningen. Eftersom Rb 1006 är satt nära anläggningen är det inte förvånande av lättrörliga vattenlösliga föroreningar från avloppsvattnet (vattenfasen) når grundvattnet invid lagunerna. 7 Kommande arbete Efter avslutat samråd kommer en Miljökonsekvensbeskrivnings att tas fram i vilken verksamheten ytterligare beskrivs tillsammans med de miljökonsekvenser den kan ge upphov till och vilka åtgärder som planeras i syfte att minimera dessa, Eventuella synpunkter som inkommit under samrådstiden kommer att sammanställas och besvaras i en samrådsredogörelse och bifogas den formella tillståndsansökan som bedöms kunna lämnas in under februari-mars (9)