Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser"

Transkript

1 Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011

2 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser Dricksvatten och hälsokonsekvenser Åtgärder Lästips

3 Introduktion

4 Mikroorganismer och mat Sjukdomsframkallande Förbättrar egenskaper av livsmedel Förskämning Lukt och smak 10 miljoner bakterier per cm 2 Skulle motsvara personer på en fotbollsplan

5 Mikroorganismer som oss men.. Lite mindre: m 1 mm 1 µm 0, m Förökar sig väldigt snabbt Antal Exponentiell tillväxt: 1 E coli bakterie förökas till 5 x bakterier på 24 timmar Skala tid och rum! Tid

6 För överlevnad och tillväxt behövs energikälla näringsämnen lämplig temperatur tillgång till vatten lämpligt ph lämplig syrenivå frånvaro hämmande ämnen kylskåp, frys, kokning saltad, rökt, torkad mat inläggningar vacuumpack, MAP nitrit, bensoesyra, rök

7 Summering av SMHI s regionala klimatscenarier Det blir successivt varmare Medelnederbörden ökar mest vintertid (mest i västra S) Vattentillgångarna ökar i hela landet (utom sö S) Risken för översvämningar ökar Risken för både kraftiga skyfall (lokala översvämningar) och torka ökar sommartid Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller inte Havets nivå stiger (nivåerna kan vara underskattade i Klimatoch sårbarhetsutredningen)

8 Livsmedel och hälsokonsekvenser Bidragande faktorer till rapporterade matförgiftningar Text, Arial 24 p, normal

9 Listeria Tillväxthastighet - temperatur Antal bakterier (10 log) Antal dagar 4 C 6 C 8 C 10 C 13 C

10 Antal fall av salmonella beroende på medeltemperatur Kovats et al., Epidemiology& Infection, 2004

11 Patogener i livsmedel - bevattning av vegetabilier Statistik : Vegetabilier, 29 utbrott, 1200 sjuka Utbrott Utbrott 23% 4% 4% 8% 61% Organism Calicivirus Salmonella E. Coli O157 Shigella ETEC 17% 7% 4% 24% 48% Livsmedel Bär Groddar Bladgrönsaker Färska kryddor Morötter 2005, 135 rapporterade fall

12 Toxin i livsmedel - Mögel / mykotoxiner I fält (Demo av GEMIS, RIKILT, University of Wageningen) Under lagring (Lindblad et al., JAM, % 21 % 19 % 17 %

13 Dricksvatten och hälsokonsekvenser Störningar i vattendistributionen Successiva förändringar av vattenkvaliteten i vattentäkter Viss risk för periodvis och lokal vattenbrist i främst sydöstra Sverige Ökande föroreningsrisker, både kemiska och mikrobiella Ökad risk för vattenburen smitta

14 Översvämningar/skyfall - Distributionsstörningar Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med skyfall 2008 Foto MittSverige Vatten Foto Örnsköldsviks kommun : 40 % av utbrotten fekal förorening under distributionen ( mikrobiologisk riskprofil, SLV

15 Successiva förändringar av vattentäkternas kvalitet Ökad avrinning och vattentemperaturer kan ge Ökat humusläckage Ökat näringsläckage Algblomning Temperaturskiktning Syrebrist Järn/manganutfällning Foto Mats Bergmark Foto Per Ericsson

16 Ökad risk kemiska föroreningar vid översvämning Foto Arvika kommun

17 Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta ökar vid skyfall och översvämning Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten Minskad luftad markzon Minskade uppehållstider i grundvattenfasen mm Örnsköldsvik, september 2008 Översvämmad avloppspumpstation Foto Robert Jönsson Foto Örnsköldsviks kommun Ljungan, juli 2000 Översvämmad avloppspumpstation Foto Mitt Sverige Vatten

18 Ökad risk mikrobiella och kemiska föroreningar Ökande föroreningsrisker vid översvämning eller skyfall i tillrinningsområdet för 226 svenska vattentäkter, de flesta är huvudvattentäkter Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska vattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark Annan förorening från industrimark 14 8 Förorening från förorenad mark 17 7 Kommunal avloppsrening Petroleum hantering/förvaring 29 7 Djurhållning Förorening från väg Jordbruksmark Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen

19 Nya mikrobiologiska hotbilder ökad risk för vattenburen smitta Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier Senaste åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras, både genom nya kunskaper och förändringar Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus ökar Klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, membranfilter och/eller ozon

20 Sammanfattning av effekterna lång sikt Ökad frekvens och allvarlighet av kända problem Smitta via mark och vatten i miljön Smitta via vatten Smitta via livsmedel Nya problem Algtoxiner Mögel och mykotoxiner Bakterier (t ex vibrio) med mera

21 Åtgärder jord till bord, brunn till mun Samverkan! Företag: Grundförutsättningar och förebyggande åtgärder (HACCP) i hela kedjan Kontrollmyndighet: Kontroll att systemet finns / fungerar Vården: Upptäcka fall, beredskap

22 Hur slipper vi bli sjuka av maten?? Förhindra smitta Förhindra tillväxt Avdödning Bra råvaror, hygien Temperatur, tid, mm Temperatur, tid

23 Viktiga punkter för att klara vattenförsörjningen Analysera lokala sårbarheter för både successiva klimatförändringar och extremväder Skydd av vattentäkt och hänsynsfull fysisk planering Hantera förändringar i råvattnets kvalitet Öka den mikrobiologiska säkerheten där behov finns Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Utbildning och forskning

24 Viktiga punkter för att klara vattenförsörjningen Hantera förändringar i råvattnets kvalitet Öka den mikrobiologiska säkerheten där behov finns

25 Bra beredskap handlar också om att fånga tidiga signaler råvatten/råvaror Vid kris kan stöd och coachning fås av: Larmnummer Se även: En av övervakningsstationerna för vattenkvalitet i Göta älv

26 Bra beredskap handlar också om att fånga tidiga signaler drabbade människor Resultat från Early Warning System samtal till sjukvårdsupplysningen (Källa: SLV, T Andersson)

27 Vad kostar en smitta? Sammanställningar av utbrott visar att samhällskostnaden per drabbad person ligger omkring Svartediket en av Bergens vattentäkter 2100 kr (matförgiftning) kr (vattenburet) Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade ca 47 miljoner norska kronor. Giardia är en klortålig parasit som förorenade vattentäkten.

28 Några lästips Lindgren m fl., Läkartidningen 2008, Nr 28-9, vol 105 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat kan laddas ned Svenskt Vattens hemsida SLV riskprofiler dricksvatten. Climate change: Implications for food safety laddas ner från FAO s hemsida

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en

Läs mer

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet

Läs mer

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd

Läs mer

Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat

Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat M E D D E L A N D E M 1 3 5 O k t o b e r 2 0 0 7 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat Sårbarheter för klimatförändringar och extremväder, samt behov av anpassning och anpassningskostnader En rapport

Läs mer

Vad är vatten egentligen?

Vad är vatten egentligen? Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län

Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län 2011-10-21 Länsstyrelsen i Värmlands län Uppdragsnr 11001 Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län L

Läs mer

Per Ericsson Norrvatten

Per Ericsson Norrvatten Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Dricksvattenutredningen

Dricksvattenutredningen Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)

Läs mer

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-2011 12 10 8 6 4 0 1980 1982 1984 1986 1988

Läs mer

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen) Mats Bergmark Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen) Min bakgrund: Projektledare Utredare regeringskansliet Produktionschef VA Konsultchef

Läs mer

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm Rutiner för nödvattendistribution VAS-Rådets årsmöte 11 februari 2010 Krister Törneke, Tyréns Bild: Stockholm Vatten AB Idag har vi lärt oss en hel

Läs mer

Föroreningsrisker för vattentäkter. Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten

Föroreningsrisker för vattentäkter. Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten Föroreningsrisker för vattentäkter med hänsyn taget till konsekvenser av klimatförändringar, Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har, liksom alla

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia

Cryptosporidium och Giardia Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,

Läs mer

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Oktober 2014 Material framtaget i projektet: Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan, 2012-2013 med stöd från Jordbruksverket Dnr 19-666/12 Projektledare: Pernilla Arinder, SIK Projektgruppen: SLU,

Läs mer

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Läs mer

Kontrollprojekt 2015

Kontrollprojekt 2015 Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende

Läs mer

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar Information om små dricksvattenanläggningar Information om regler för dig som producerar och tillhandahåller dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet Små dricksvattenanläggningar Information

Läs mer

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn

Läs mer

Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt

Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt Extern bilaga 3 Översvämningar i Ängelholms kommun Åtgärdsöversikt Åtgärdsförslag 1 Vattenplan Fördjupad översiktsplanering avseende vatten Åtgärden avser en fördjupad översiktsplanering avseende vatten

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund

Läs mer

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? Ann Albihn Statens Veterinärmedicinska Anstalt Klimatförändringen påverkar djuren. Direkt påverkan Extremväder Värmeböljor, torka,

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete

Läs mer

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Slik har vi gjort det i Sverige! Magnus Simonsson Jonas Toljander

Slik har vi gjort det i Sverige! Magnus Simonsson Jonas Toljander Slik har vi gjort det i Sverige! Magnus Simonsson Jonas Toljander Slik har vi gjort det i Sverige! En del av VISK-projektet Magsjukeincidens och dess relation till dricksvattenkonsumtion Resultat från

Läs mer

Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket

Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Provtagning Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Agenda Varför ta prov? Av vad? Och hur? - Livsmedelsföretag -Myndighet Varför ska företag ta prov? Verifiera att HACCP-baserade förfaranden

Läs mer

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Utmaningen säkrare dricksvatten

Utmaningen säkrare dricksvatten Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS

Läs mer

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får

Läs mer

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser.

Mikroorganismernas storlek och snabba förökning medför, att de kan uppnå stort antal i livsmedel under för mikroorganismerna gynnsamma betingelser. Bilaga Mikrobiologi 1. Allmänt om mikroorganismer Mikro betyder liten. Mikroorganismerna är så små, att de inte kan ses med blotta ögat. För att kunna studeras måste bakterier därför förstoras i mikroskop

Läs mer

Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning

Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning Linköping, 2 februari 2011 Mattias Waldeck Smittskydd Skåne Referenser Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige Underlagsrapport utarbetad för Klimat-

Läs mer

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:

Läs mer

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta

Läs mer

Sverige inför inför klimatförändringarna

Sverige inför inför klimatförändringarna Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer

Kunskapsstöd för olycka vid vattentäkt Per-Erik Nyström per-erik.nystrom@slv.se Livsmedelsverket

Kunskapsstöd för olycka vid vattentäkt Per-Erik Nyström per-erik.nystrom@slv.se Livsmedelsverket Kunskapsstöd för olycka vid vattentäkt Per-Erik Nyström per-erik.nystrom@slv.se Livsmedelsverket Aktörsberoende handlingsplaner Från handbok till app. till en del i Geodataportalen! Verktyget har utvecklats

Läs mer

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Läs mer

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013 PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan Pernilla Arinder November 2013 SIK Projektinformation

Läs mer

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Miljömedicinskt möte 14 September 2016 - Umeå Doktorandprojekt 2010-2015 Finns det patogener i dricksvatten under normala förhållanden? Studierna

Läs mer

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras? Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07

Läs mer

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,

Läs mer

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012 Rapporterade misstänkta matförgiftningar 212 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Sofie Ivarsson och Margareta Löfdahl (Smittskyddsinstitutet)

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur

Läs mer

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet REMISSVAR 1(6) 2016-11-29 UFV 2016/1027 Näringsdepartementet Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 1 O B Handläggare: Lena Forsell Telefon: 018-471 18 65 www.uu.se Lena.forsell@uadm.uu.se

Läs mer

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

FÖRORD... 3 INLEDNING...4 6 FÖRORD.... 3 INLEDNING....4 LIVSMEDELSLAGSTIFTNING OCH HISTORIK....11 FALLET TYPHOID MARY MALLON....11 LAGSTIFTNINGEN HAR TVÅ HUVUDSYFTEN I FÖRSTA HAND....13 ANMÄLDA FALL ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN ÅR 2003....14

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2011 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Läs mer

Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Varför? Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Augusti 2001 Skyfall i Sundsvall September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer