Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
|
|
- Ellinor Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se,
2 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för att förstå systemet så att kostnadseffektiva åtgärder kan tas fram för den långsiktiga förvaltningen av avrinningsområdet. Sammanställa och analysera tidigare översvämningar, särskilt översvämningen Utvärdera effekten av kommande klimatförändringar på hydrologin och geomorfologin. Utvärdera metoder där markägare och jordbrukare kan bli en del av en långsiktig en vattenförvaltning i Smedjeån.
3 Förutsättningar Stor översvämning i Smedjeåns nedre del juli Enkätundersökning direkt efter översvämningen som pekade mot att skador uppstod i 344 ha jordbruksmark. Rensning av Smedjeån 2008 som en åtgärd bl.a. för att minska översvämningsrisken. Mycket begränsad information tillgänglig kring Smedjeåns vattenföring, vattenstånd, översvämningens utbredning, eventuella orsaker. Vid samverkansmöten dök regleringar i dammar och behov av bevattningsvatten upp som frågeställningar.
4 Avrinningsområdet Skottorp Hishult Smedjebron Ränneslövs ängar Ränneslöv Oxhultasjön Store sjö
5 Smedjeån
6 Smedjeån
7 Smedjeån
8 Smedjeån
9 Topografin Högsta kustlinjen 60 m.ö.h.
10 Jordarter
11 Jordarter
12 Delavrinningsområden Avrinningsområdet storlek: 277 km 2 Skog 34 % Jordbruk 43 % Våtmark 6,8 % Sjöyta 1,5 % Hårdgjorda ytor 1,5 %
13 Klimatet Källa: Hallands hushållningssällskap
14 Klimat hydrologi
15 Markanvändning Från SPOT
16 Sluttningslutning
17 Våthetsindex Topographic Wetness Index
18 Markavvattning
19 Potentiellt dräneringsnät vs. faktiskt dräneringsnät
20 Potentiellt dräneringsnät vs. faktiskt dräneringsnät
21 Fallhöjd
22 Fysisk påverkan
23 Fysisk påverkan Häradsekonomisk karta 1919 Flygbild 2009
24 Dammar och vattenkraft
25 Dammar och vattenkraft
26 Hydrologin Menlösabäcken
27
28 Klimatförändringar Scenario 10-20% ökad årsmedelnederbörden 50% ökning av nederbörden vintertid 20 % minskad nederbörd under sommaren 10 % ökad avdunstning Ökad stormfrekvens, åsknederbörd sommartid Kan leda till Ökad frekvens av översvämningar vintertid Ökad risk för ytavrinning vintertid Förstärkt vattenbrist sommartid Justering av fåran form, omförflyttning av sediment Helt eller delvis avsaknad av tjäle körskador skogen, försämrad markstruktur Längre odlingssäsong, möjligheter till nya grödor, större efterfrågan
29 Översvämningen 2007
30 Översvämningen 2007
31 Översvämningen 2007 SPOT 5,
32 Översvämningen yta och skador Enligt enkät 344 ha Enligt GIS och fjärranalys: 174 ha (48 ha åker)
33 Orsaker Markägarnas bedömning av orsaker Mycket nederbörd Vindskjuvning från havet Högt vattenstånd i Lagan Hårdgjorda ytor i avrinningsområdet Smedjeån dåligt rensad (sediment, död ved, knäckepil) Regleringen av Oxhultasjön
34 Översvämningen 2007
35
36 Nederbörden i samband översvämningen juli 2007
37 Fårans kapacitet Beräknat flöde juli 2007: ca m 3 /s = års flöde
38 Slutsatser kring översvämningen 2007 Extrem nederbörd huvudorsaken Lagan eller vindskjuvning från havet kan inte ha påverkat översvämningen mellan Skottorp och Ränneslöv Störst problem mellan Smedjebron och Skottorp mycket liten kapacitet att hålla vattnet i fåran. Inga större problem nedanför Skottorp förutom Mellbymotet- stor tvärsektion till förfogande upp till svämplanets övre kant. Smedjebron utgör en trång sektion, men förklarar inte översvämningen nedströms bron bestämmande sektion vid växthusen Skottorp Rensning av Smedjeån skulle inte ha förhindrat en översvämning. Gränsen för översvämningen motsvarar det naturliga svämplanet och utbredningen av ursprungliga Ränneslövs ängar.
39 Åtgärder Rensa Smedjeån Förhindrar inte översvämningar likt 2007 Ökar markavvattningen även sommartid vattenbrist Kan leda till ökad översvämningsrisk nedströms Påverkar miljökvalitetsnormen Bredda och fördjupa fåran Krävs en radikal förstoring för att klara ett flöde likt Enbart en förflyttning av problemet nedströms Ökat rensningsbehov och vattenbrist under torka. Sänker miljökvalitetsnormen Leda fåran rakt västerut vid Skottorp Stora ekologiska konsekvenser Knappast samhällsekonomiskt lönsamt
40 Åtgärder Nyttja Oxhultasjön och dammarna som utjämningsmagasin Kan bara dämpa flödet under halv dag vid en rimlig regleringsamplitud. Oxhulta viktigast Svårt att förutsäga när ett högt flöde kommer men. Regleringen av Oxhultasjön kan ha betydelse för tillgången på bevattningsvatten under torka. Återskapa Ränneslövs ängar Planerat översvämningsområde Kan utgöra magasin för bevattningsvatten under torka Ökar den biologiska mångfalden Våtmark för näringsretention Förlust av ca 22 ha åkermark
41 Reglering Oxhultasjön
42 Slutsatser för andra avrinningsområden Det behövs en ny vattenförvaltning på avrinningsområdesnivå för att fördela nytta och skador från vattnet. Solidaritetsprincipen måste gälla i större utsträckning. Förändrad markanvändning bör i större utsträckning bli en del i åtgärdspaketet för översvämningar i jordbrukslandskapet Införliva mer de naturliga fysiska processerna i hantering av vatten och sediment i jordbrukslandskapet. Arbeta mot stabila system snarare än instabila. Översvämningsproblem och problem med torka kan förekomma i samma avrinningsområde. Åtgärderna måste avväga för båda behoven. Det behövs en verktygslåda för markägarna så att de själva kan bli vattenförvaltare. Det kan innebära metoder för att avgöra rensningsbehov, att uppmärksamma förändringar i vattendragen, att följa flödena m.m Ekonomisk analys, riskanalys och bedömning av ekosystemtjänster behöver bli en del i den kvantitativa hantering av vattnet i avrinningsområdet.
43 Slutsatser för andra avrinningsområden Det behövs riktlinjer för att dokumentera översvämningar avseende hydrologi, hydraulik, skada m.m. Idag är beskrivningarna mycket bristfälliga. Översvämningar i jordbruksmark är generellt sätt dåligt sammanställda. Det behövs en nationell sammanställning avseende area, skadekostnad, utveckling m.m. Begreppet översvämning otydligt i jordbrukslandskapet. Förslag att dela översvämningsområden i primär och sekundär zon. Klimatanpassning bör ske på avrinningsområdesnivå, inte i enskilda vattenanläggningar. Påverkan av vattenkraften på jordbrukets förutsättningar behöver utvecklas. Betydelsen av markavvattning, rätning och kanalisering, samt ej funktionella svämplans betydelse på översvämningsrisk behöver utredas.
44
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se
Läs merHur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merRAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder
RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av
Läs merVattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Läs merVattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning
Läs merVad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:
Fysiska processer i vattendrag något som krånglar till det eller nödvändighet att känna till Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt johan.kling@lansstyrelsen.se Vad avgränsar ett vattendrag?
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merEmån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merVatten till och från markavvattningssamfälligheter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merMarkägare som vattenförvaltare. i ett förändrat klimat
Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat 1 Aquariusprojektet har delfinansierats av Aquarius samarbetspartners Aquarius-projektet består av 15 medlemmar från sex länder. Sju pilotområden runt
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merVart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune
Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas
Läs merVattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å
Vattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å Foto: Park och Naturkontoret, Lunds kommun Geraldine Thiere Vattendagarna i Kristianstad, nov 2014 Höje å avrinningsområde & vattenråd Höje å Jordbruksmark
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs meravrinningsområdesnivå: Höje å
Vattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å Foto: Park och Naturkontoret, Lunds kommun Geraldine Thiere Vattendagarna i Kristianstad, nov 2014 Höje å avrinningsområde & vattenråd Höje å Jordbruksmark
Läs merMänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merBIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merPlaneringsunderlag för vatten
Planeringsunderlag för vatten -vad behöver man veta för att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Christel Strömsholm-Trulsson Foto: Ekologgruppen Geraldine
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merHelhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.
PROJEKTPLAN 2014-05-26 Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål. Inledning Höje å är ett av landets mest intressanta arvinningsområden.
Läs merNaturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt
Läs merHöje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Läs merKlimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÖversiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merÖversiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merTest av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark
Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merYttrande över samrådshandlingar
1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merAvvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merHur använder sig Jonas av VattenAtlas?!
Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?! EXEMPEL 1 DET OVILLIGA DIKNINGSFÖRETAGET Bakgrund: - En fosfordamm med kalkfilter ska anläggas - Dikningsföretaget är negativa - DF hävdar risk för översvämningar
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merVattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Läs merVSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere
VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å Geraldine Thiere kommuner Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala och vattendraget Höje å VSPU täcker: -hela avrinningsområdet -fyra kommuner avrinningsområde:
Läs merNyby industriområde Dagvattenutredning 2014-11-06 rev. 2014-11-07. Upprättad av: Rikard Johansson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Rikard Johansson
2014-11-06 rev. 2014-11-07 Upprättad av: Rikard Johansson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Rikard Johansson Kund Laholms kommun Samhällsbyggnadskontoret Humlegången 6 302 80 LAHOLM \3_Dokument\36_PM_Rapport\Rapport
Läs merFortsättning. Grupp Fas Förklaring/Beskrivning
Utdrag ur: BIOTOPKARTERING VATTENDRAG Länsstyrelsen i Jönköpings län (2017) Biotopkartering vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Februari, 2017. Meddelande
Läs merBILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL
14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning
Läs merUppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach
Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach Högskolan i Halmstad och Hushållningssällskapet Halland i ett gemensamt delprojekt för EU Interreg-projektet
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merBehov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Läs merProblem med vatten, eller?
Problem med vatten, eller? Vad kan vi hjälpa er med! och vad kan ni göra? Stf GD Göran Risberg Avd C Mark och grundvatten 2018-05-04 Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs merEmån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 6 april 2016 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Syfte med dagen Vad har hänt inom
Läs merFakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern
Fakta om Göta älv - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern 2015 Uppdatering av skriften som gavs ut senast 2005 Ny information, speciellt med tanke på vattenförvaltningen
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merMölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Läs merMiljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merUppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars Peter Feuerbach
Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach Högskolan i Halmstad och Hushållningssällskapet Halland i ett gemensamt delprojekt för EU Interreg-projektet
Läs merDatum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.
Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merTäckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson
Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning
Läs merIdé till disposition
Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny
Läs merÖversiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde
Läs merLäget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete
Läget i Smålandskustens delområde - utmaningar och pågående arbete Övergödning fortfarande ett stort problem Miljöproblem övergödning Inlandsvatten: fosfor (P) Kustvatten: kväve (N) och fosfor (P) Källa:
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merÖversvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merRAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM
UPPDRAGSNUMMER 2156059 ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD STOCKHOLM SWECO INFRASTUCTURE AB VATTENKRAFT & DAMMAR JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM 1 (25) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merRestaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets
Läs merDelångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merSamrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merGrundvattenbortledning M Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats
Grundvattenbortledning M 3346-11 Bilaga 14. Omläggning av vattendrag vid Akalla trafikplats FS61 Trafikplats Akalla PM 2(11) Objektnamn Entreprenadnummer FS61 Entreprenadnamn Trafikplats Akalla Beskrivning
Läs merReflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet
Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet Christer Nilsson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Landskapet Avrinningsområden Vattnets kretslopp
Läs merVärdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund
Läs merJordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm
Läs merMINNESANTECKNINGAR Kunskaps- och inspirationsdag: Vattnet i landskapet,
MINNESANTECKNINGAR Kunskaps- och inspirationsdag: Vattnet i landskapet, 2017-03-08 Minnesanteckningarna innehåller kortfattade anteckningar från dagens föreläsningar och frågor ställda i samband med dessa.
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merVattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Läs merOlika perspektiv på för mycket och för lite
1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merKunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel
Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Jenny Kreuger Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Växjö Möte 2016 2016 12 06 Växjö Frågeställningar Hur stort är problemet
Läs mer