Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?
|
|
- Agneta Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ann Albihn, Klimatförändring Jönköpings län Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor? Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala,
2 Klimatets påverkan på smittsamma sjukdomar är väl dokumenterad Klimat- och sårbarhetsutredningen HÄLSOEFFEKTER AV EN KLIMATFÖRÄNDRING I SVERIGE En nationell utvärdering av hälsokonsekvenser hos människa och djur. Risker, anpassningsbehov och kostnader En rapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Bilaga B34
3 Zoonoser smittar djur människa Årligen dör 14 milj. människor av Z 70% av människans alla infektioner Svårare att bekämpa än rena människosjukdomar
4 Foto C. Fugelsang Globaliseringen - den viktigaste orsaken till smittspridning till nya områden
5 Klimatförändringen - en viktig orsak till att infektionssjukdomar kan etableras i nya områden Global warming Extremväder
6 Smitta bland vilda djur Kan drabba vilda populationer hårt Smittrisk för husdjur och människa Skyddseffekt av hög biodiversitet, smittan späds ut bland mottagliga och resistenta arter
7 Ekosystemen påverkas.. Ökad smittspridning Vid migration/omflyttning Krympande livsrum/ ökad populationstäthet Vattenbrist Ändrat beteende Fler vektorinsekter Ökad infektionskänslighet Sämre näringsstatus Stress (värme, habitat, föda, vatten) Minskad biologisk mångfald
8 Artfattiga ekosystem är känsligare vid förändringar... Gloal warming blir högst vid polerna
9 Akvatiska ekosystem är känsliga Vattentemperaturen ökar Syremättnaden minskar Vattnet blir surare Salthalten ändras Invasiva exotiska arter Nya smittämnen
10 species extinction EMERGING ZOONOSES terrorism poverty pandemic water scarcity disease resource-based consumerism large scaled, intensive, animal production CLIMATE CHANGE population growth land use and food security PANDEMIC DISEASIS Mark Drewell: Petrobras, Rio de Janeiro, 28 November 2007 Modified from Mark Drewell 2007
11 Vektorburna sjukdomar hamnar i fokus pga KF
12 Insektsvektorer kan spridas avsevärda sträckor med vinden Foto C. Fugelsang
13 Asiatiska tigermyggan Aedes albopictus, Världens mest invasiva myggart En multikompetent vektor Reser gärna långt i vattenskvättar i begagnade bildäck och blomplantor Märks när den anlänt (snygg och aggresiv!) Till Stockholm år 2030?
14 Vad följer i spåren av klimatförändringen?
15 Mycket starkt samband BORRELIAINF:- 5 fästing ALGTOXIN-vatten ANAPLASMOSfästing; febersjd BABESIOS-fästing; malarialiknande sjd Klimat-risk-konsekvensbedömning för infektionssjukdomar i Sverige hos djur. Starkt samband Medelstarkt samband Svagt samband Mycket svagt samband Inf=infektion, sjd = sjukdom. Ur klimat och sårbarhetsutredningen, Bilaga om Hälsokonsekvenser för människor och djur. SOU 2007:60, Bilaga B 34 Klimatkoppling i Sverige 4 3 MJÄLTBRAND- bete/ inandning/ foder; 2 dödlig akut febersjd 1 CRYPTOSPORIDIUM- INF. - mat/vatten; diarrésjd FODERBOTULISMandningsförlamning LEPTOSPIRAINF. gnagare; febersjd HARPEST- mygga; dödlig sjd, bölder GIARDIAINF.- mat/vatten/kontakt smitta; diarrésjd LISTERIAINF.- jord/bete; missfall, symtom fr centrala nervsystemet FÅGELINFLUENSA kontakt smitta; dödlig febersjd STELKRAMP jord; dödlig sårinfektion CAMPYLOBACTER- INF. mat/vatten; diarrésjd VTEC- mat/vatten/bete; ger smittbärare SALMONELLAINF.- mat/vatten; ger smittbärare FRASBRAND bete; akut dödlig febersjd BLUETONGUE svidknott; dödlig sjd VISCERAL LEISHMANIASIS*- mygga; febersjd WEST NILE FEBER*- mygga; febersjd, neurlogiska symtom PARATUBERKULOSbetesmark/gödsel; dödlig dödlig hjärninflammation EEE/WEE/VEE*- mygga; tarmsjd RIFT VALLEY NÖTKREATURSTBC- FEBER*- mygga/ inandning/bete; dödlig luftburen; hemorragisk lungsjd feber USUTU VIRUS- mygga; AFRIKANSK inre organ förstörs, död HÄSTPEST* svidknott; dödlig febersjd Konsekvens för hälsoläget i Sverige Mycket begränsade Risk vid klimatförändring: Mycket Hög Risk Hög Risk Medelhög Risk Låg Risk Mycket Låg Risk bland människa och / eller djur * Stark klimatkoppling utomlands Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala
16 Zoonoser med ökad risk i Sverige Babesios, V, Viceral leishmaniasis, V, Anaplasmos, V, Campylobacterios, West Nile Feber, V, Ngt lägre riskklassade Borrelios, V, LeptospirosV, Salmonellos, EEE/WEE/VEE (häst-hjärninflammation) V, Rift Valley Feber, V,
17 Borrelia Fästingburen (Ixodes) Gnagare är reservoardjur Rådjur, människa m.fl. är födodjur och vanligen dead end host Temperatur, fuktighet, vegetation
18 Rift valley feber Globalt en av de zoonoser som skördar flest människoliv Aedes- myggor är reservoarer äggen torkresistenta Hög dödlighet bland unga idisslare, abort Influensaliknande symtom, ibland andra alvarliga hos människa Förekommer i: Afrika År 2000 till Saudiarabien och Yemen.
19 West Nile feber Reservoar: fåglar Vektor :Mygg Culex o Aedes
20 West Nile virus Upptäcktes i New York
21 West Nile virus Upptäcktes i New York
22 West Nile virus 2001
23 West Nile virus 2002
24 West Nile virus 2003
25 West Nile virus 2009
26 Bluetongue - en epizooti hos idisslare Afrikansk sjd, år 2007 till flera EU länder, till Sverige 2008 Infekterade svidknott blåste in från Danmark Varm sommar och täta populationer av svidknott möjliggjorde spridning i Sv Kostsam bekämpning Storskalig vaccination
27 Epidemiologin för inhemska sjukdomar kan påverkas av klimatet Geografiska mönster Säsongsbundenhet Frekvens av förekomst Zoonoser ex. Bakterier Salmonella Campylobacter Sporformande bakterier Mjältbrand Parasiter Cryptosporidier, Giardia
28 Värmestress känsligheten för infektioner ökar Myskoxar blir lätt värmestressade, Sept 2006, Dovrefjell i Norge, ovanligt varmt, Drygt 10% av djuren dog Infektioner som idag orsakar begränsade problem kan bli direkt populationsreglerande
29 Fluglarvsangrepp i huden Temperatur Antal fall Mer flugor! Snabbare utvecklingscykel Längre flugsäsong Högre aktivitet
30 Fluglarvsangrepp. väder, flock storlek, ras, ålder, parasitbörda, nedsmutsning med avföring,. Anpassning: Flugfällor Användning av insekticider Avmaskningsrutiner Tidigare klippning på våren
31 Climate change prolongs the growing season (temp > 5 C) Institutionen för växtproduktionsekologi H. Fogelfors ~2085 A (Fogelfors et al.,2008)
32 Även positiva hälsoeffekter ses! Längre betessäsong för djuren Lägre förekomst av luftvägs- och mag-tarmsjukdomar vilka är vanligast under stallperioden Nya fodergrödor En extra vallskörd
33 Sammanfattning Ökad förståelse för hur KF och miljöförändringar påverkar smittsamma sjd Mer samverkan,både tvärvetenskapligt och mellan myndigheter och länder Samhällsekonomiskt välmotiverat att minska risken för sjukdomsutbrott Anpassning genom t.ex. Förutse och förebygga Information och utbildning Tidig upptäckt och varning Vektorkontroll, vaccinationer,..
Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?
Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar
Läs merInfectious diseases in a changing climate. Steningevik, Märsta, Dec 10 th 2012,
Infectious diseases in a changing climate Steningevik, Märsta, Dec 10 th 2012, 9.30 17.30 www.sva.se/klimat Climate change global warming, more extreme weather events,... What we already have done decides
Läs merHUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?
HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? Ann Albihn Statens Veterinärmedicinska Anstalt Klimatförändringen påverkar djuren. Direkt påverkan Extremväder Värmeböljor, torka,
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merSmittspridning och klimat
Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har
Läs merKlimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, 2009-09-16 /1
Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen Vaccinationsplan, 2009-09-16 /1 Klimatförändringar-hur påverkas vi? 1) Värmens direkta effekter 2) Påverkan på livsmedelshygien 3) Vattenkvalitet Dricksvatten
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs meröverlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen
HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008
Läs merSmittrisker Människa -Djur
Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merSamverkan mellan läkare och veterinärer
SVF-seminarium Veterinärer för folk och fä Stockholm den 19 maj 2009 Samverkan mellan läkare och veterinärer aglindberg@gmail.com FOLK & FÄ Human-medicin Veterinär-medicin i NÅGRA LIKHETER mikrobiologi
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga
Läs mer2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Läs merSmittspridning På hund-dagis eller -pensionat
Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat Innehåll Hur sprids smitta Vaccinering Trippelvaccin Kennelhosta Noskvalster Löss Loppor Mask/inälvsparasiter Zoonoser Fästingburna sjukdomar Resistenta bakterier
Läs merRiskhantering av EHEC hos djur
Riskhantering av EHEC hos djur Seminarium vid KSLA 25 oktober 2011 Bengt Larsson Smittskyddschef Avdelningen för djurskydd och hälsa Jordbruksverket Riskhantering- frågeställning Vad orsakar EHEC/VTEC
Läs merUtbildningsmateriel gällande djursjukdomar som med lätthet sprider sig för användning vid husdjursutbildning
1 Utbildningsmateriel gällande djursjukdomar som med lätthet sprider sig för användning vid husdjursutbildning Detta utbildningsmaterial, som är producerat vid enheten för djurens hälsa och välfärd vid
Läs merSVA VET. tema: Klimatförändring Nummer 2 2009
SVA VET tema: Klimatförändring Nummer 2 2009 INNEHÅLL Generaldirektören har ordet. 3 Nytt kompetenscentrum med fokus på klimatförändring och djurhälsa 4 Evolutionen hinner inte med arter utrotas snabbare
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merBeredskap mot utbrott av infektionssjukdomar som sprids mellan människor och djur
Beredskap mot utbrott av infektionssjukdomar som sprids mellan människor och djur Magnus Evander Division of Virology, Department of Clinical Microbiology, Umeå University, Umeå, Sweden Samarbetspartners:
Läs merKlimatförändrändringars inverkan på smittspridning
Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning Linköping, 2 februari 2011 Mattias Waldeck Smittskydd Skåne Referenser Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige Underlagsrapport utarbetad för Klimat-
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merSynpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU
Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU Kortsiktiga OCH långsiktiga satsningar och strategier för jordbruket som livsmedelsproducent
Läs merFästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.
VAD ÄR EN FÄSTING? Fästingar är spindeldjur som lever av att suga blod från däggdjur, fåglar och kräldjur. I hela världen känner man till 900 olika arter av fästingar. I Norden är Ixodes ricinus den vanligaste
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merPandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Läs merRISKER VID IMPORT. Bakterie- eller virussjukdomar Resistenta parasiter PROVTAGNING VID IMPORT FRÅN DANMARK
Import av djur hotar svensk EU:s krav på att Sverige ska sluta testa nötkreatur för paratuberkulos är ett hot mot djurvälfärden. Det riskerar också att rasera vårt mångåriga, förebyggande djurhälsoarbete,
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merAtt bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder
D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är
Läs merUnderlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Bilaga 15. Statens veterinärmedicinska anstalt
Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Bilaga 15. Statens veterinärmedicinska anstalt SMHI Klimatologi Nr 12, 2015 1 Diarienummer: SVA 2014/185 Datum: 24sep 2014 Bilaga
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Vad blir förskolebarn sjuka av? Hur ofta blir de sjuka? Blir man oftare sjuk när man går i förskola? Blir syskon och föräldrar mer sjuka
Läs mer1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår
Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011
2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merVäxtodling i ett förändrat klimat
Växtodling i ett förändrat klimat Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Line Strand,
Läs merPandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se
Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och
Läs merBlodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus
Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen
Läs mer2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6
Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merSjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV
Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation
Läs merTBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011
TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011 TBE-information till allmänheten Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan medföra hjärn-/hjärnhinneinflammation,
Läs merLivsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker
Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker Hur påverkas ditt företag av ett Greppa Näringen grundkurs Jordbruket och klimatet, förändrat klimat? Skövde 19 jan 2017 Syfte:Rusta
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merVattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua
Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattenbaserade (akvatiska) ekosystem nödvändiga för mänskligt liv T.ex: - Syrgas - Dricksvatten - Livsmedel
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.
ETT SÄKERT ÄVENTYR FRÅN SEMESTER TILL KAOS Kolera kan smitta via vatten, mat och dålig handhygien. Den som är smittad vet inte alltid om det utan kan istället vara passiv bärare av sjukdomen och smitta
Läs merBEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG
Bild: Katri Kaaro BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG Djursjukdomar som med lätthet sprider sig Djursjukdom som medför stor samhällsekonomisk skada eller som förhindrar eller i avsevärd
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merTropiska sår. I Sverige. Jessica Ögren
Tropiska sår I Sverige Jessica Ögren 20161013 Räcker det med sårodling? Många vanliga bakterier trivs utmärkt i tropiskt klimat. Men också ovanliga organismer Föränderligt Är vi tillräckligt medvetna?
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merINFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund
INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:
Läs merEtt första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering
Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,
Läs merExotiska och nya infektioner i Sverige
Exotiska och nya infektioner i Sverige 190515 Stramadag för primärvård Peter Ulleryd Biträdande smittskyddsläkare Strama Västra Götaland Smittskyddslagens 10 vanligaste sjukdomar anmälda till Smittskydd
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merSmittskydd&Vårdhygien
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för
Läs mer2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
Läs merMultiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merOönskade ämnen i slam smittämnen.
Oönskade ämnen i slam smittämnen. Josefine Elving Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se KSLA 120514 Workshop Om Oönskade ämnen i slam Albihn Ett uthålligt
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merKvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Läs merTuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
Läs merKrav på blodgivares lämplighet
Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merYttrande till Kommunstyrelsen över djurskyddsutredningens betänkande till ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Dnr KS-KOM-2012-00228
Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2012-04-03 Handläggare Miljöinspektör Ingela Gammelby Direkttelefon 040-34 20 48 Ärende: 525:00842-2012 Yttrande till Kommunstyrelsen över djurskyddsutredningens
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merDen långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare
Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april
Läs mer2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan
Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt
Läs merInfluensa och campylobacter i Kambodja. Smittspridning mellan människor och djur
Influensa och campylobacter i Kambodja Smittspridning mellan människor och djur 2 Författare: Leg. Veterinär Kristina Osbjer och Professor Ulf Magnusson, Inst. för Kliniska vetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merBeredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 12 Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merPandemi vad innebär r det?
Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merAktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018
Aktuellt om några smittor med koppling till djur Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Vad gör länsstyrelsen? Utveckling av länet Samordning och förvaltning Tillsyn, kontroll Salmonella hos
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merFIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare
HARPEST FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare County, California, Unites States. FIGURE 2.
Läs merSmittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat. Redovisning av ett myndighetsgemensamt
Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Redovisning av ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag Citera gärna rapporten, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007
Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.
Läs merStora utmaningar för vård och omsorg
Stora utmaningar för vård och omsorg Nya hjälpmedel behövs Förebyggande åtgärder allt viktigare Hygien Mindre antibiotika minskar risken för resistenta bakterier Kan spara mycket lidande för den enskilde
Läs mer