Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU"

Transkript

1 Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

2 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten av olika åtgärder. Uppföljning i olika regioner och landskap bör vara en integrerad del av systemet. Uppföljning bör starta innan åtgärderna genomförs (basdata), ske både på slumpmässigt valda platser där åtgärderna genomförs och där de inte genomförs (referensdata).

3 Förslag Utveckla uppföljning som ingår i NILS. Bra exempel: betesmarksuppföljning och koppling till svensk häckfågeltaxering. På åkermark och i småbiotoper saknas data på biologisk mångfald. Möjligheterna att använda de data som samlas in via Artportalen behöver utredas, eftersom stora mängder data över mindre vanliga arter finns. Övervakningen bör kopplas till markanvändning, markförhållanden och databaser över miljöersättningar (Lifewatch?).

4 2. Utveckling av index över jordbrukets effekter Omöjligt att med miljöövervakning följa utvecklingen av alla faktorer som är intressanta - några användbara index behöver utvecklas.

5 Förslag Använd övergripande index som Agricultural Footprint Index som beskriver jordbrukets effekt. Användbart för generella förändringar och uppföljning av miljömål. Utveckla index över markanvändning, habitat- och landskapsstruktur inom NILS. Hur kopplar detta till förekomst av utvalda artgrupper? Index baserat på arters ekologiska egenskaper kan förutsäga effekt av framtida förändringar. En modell baseras på olika fågelarters diet, födosökshabitat och boplatsval. Kombinera ett övergripande index (AFI), ett fåtal index över landskapsstruktur mm samt index över några utvalda artgrupper, och deras ekologiska egenskaper.

6 3. Effekter landskapstyp var skall Två olika skolor pengarna satsas? Miljöersättningar till marker i heterogena landskap och extensivt brukade områden är effektivare eftersom hög biodiversitet finns i dessa landskap. Åtgärder har större möjlighet att öka artrikedomen i artfattiga homogena landskap, - vitt spridda arter som gynnas. Ekosystemtjänster.

7 Skillnad mellan landskapstyper De negativa effekterna av jordbrukets intensifiering är stora i slättbygder och åtgärder som minskar intensiteten behövs. I skogs- och mellanbygder (trädor och vallar) behövs åtgärder som stimulerar ett aktivt jordbruk.

8 Saknas ersättningar till några miljöer? Naturbetesmarker och våtmarker tillhör de miljöer som har de största naturvärdena. Ersättningar finns. Styrmedel för att gynna komplexa bryn och skogsdungar (Mångfaldsbryn) med gamla träd, buskar och artrik markvegetation. I slättlandskap kan gårdsmiljön ha stor betydelse för fåglar, insekter och vissa växter. Stöd till Mångfaldsgårdar?.

9 4. Faktorer som komplicerar utvärderingen av miljöersättningar Time-lags Effekten korrelerad till antal år sen övergång (1-25 år) från konventionell till ekologisk odling. Studier av jordbruksfåglar i Storbritannien har visat att time-lags på 3-5 år är vanliga. Långtidsstudier behövs för att kunna utvärdera effekterna av olika miljöersättningar - korttidsstudier riskerar att underskatta effekterna.

10 Skillnader mellan artgrupper Effekterna störst på växter och evertebrater, medan effekterna är mer begränsade på fåglar och däggdjur. De flesta artgrupper påverkas av det omgivande landskapets sammansättning, ex effekter av ekologisk odling. Det finns inte en åtgärd som är gynnsam för alla artgrupper, de har olika effekt i olika landskap, och de påverkas av åtgärder på olika skalor.

11 5. Effekter på landskapsnivå landskapsersättningar? Landskapets struktur har stor effekt på biologisk mångfald på gårdsnivå. Effekten av miljöersättningar är större med stor andel marker med miljöersättning i landskapet. Inför miljöersättningar som gynnar samarbete på landskapsnivå, lantbrukare kan premieras extra om de samarbetar med andra bönder i - skötsel av betesmarker. Större förutsättningar att bevara livskraftiga populationer olika arter än enskilda betesmarker.

12 Markerna skötsel bör anpassas till lokala förutsättningar och läget i landskapet, vilket ger ökad heterogenitet och möjligheter att bevara arter med olika krav. Tydliga mål behövs för enskilda marker, samverkan med omgivande markers skötsel, underlättas om rådgivning ökar, vilket borde prioriteras i systemen.

13 Skötsel av större strandängsområden vid insjöar i Sverige med förekomst av fågelarter med vitt skilda krav på skötsel och vegetationshöjd.

14 6. Vegetationen, höjd och täthet sånglärkerutor och trädor Avsaknad av områden med låg och gles vegetation en orsak till många jordbruksfåglars minskning. Påverkar tillgängligheten av föda och boplatser. Åtgärder på åkermark behövs.

15 Vad kan göras? Osådda områden i spannmålsåkrar (Sånglärkerutor) är gynnsamt i mycket täta grödor, tar små arealer i anspråk och accepteras av lantbrukare. Har inte alltid avsedd effekt i fält med en mindre tät gröda.

16 Trädor positivt Trädor är positivt för biologisk mångfald bl.a. för fåglar, kärlväxter och flera grupper av insekter. Positiva effekter av trädor och andra icke-brukade miljöer - upp till 20 % av landskapet. Trädor som etableras utan insådd är artrikast under ett tidigt skede med örtrik vegetation, fläckar med kort vegetation. Högt gräs på långliggande trädor. Anlagda trädor insådda med ängsblandningar eller andra örtrika blandningar har större positiv effekt på biologisk mångfald än insådd med bara gräs eller gräs-klöver.

17 Viktigt att ersättningarna till trädor är höga, att det finns trädor med olika vegetation, att insådd av ängsblandningar stimuleras och att viss skötsel (harvning, sen slåtter) ingår.

18 6. Faktorer som påverkar näringsläckage - konflikter med biologisk mångfald? Faktorer som minskar läckage av näringsämnen Ökad hushållning av näringsämnen och planering användning. Extensifiering och ökad planering av tidpunkten för jordbearbetning (vårplöjning), Kantzoner längs vattendrag, Små våtmarker Fånggrödor

19 Vissa åtgärder påverkar biologisk mångfald positivt Minskad användning av gödsel kan påverka vegetationsstruktur vilket kan vara positivt för arter beroende av låg eller gles vegetation. Vårbearbetning och våtmarker positivt för biologisk mångfald. Kantzoner tycks inte ha någon större effekt.

20 Konflikt mellan låg och gles vegetation och näringsläckage? Täckgrödor anges ofta som det mest effektiva sättet att begränsa kväveläckage, effekten av på biologisk mångfald är dåligt studerad. Konflikt när det gäller bearbetning av trädor, etc. för att åstadkomma gles vegetation. Ortolansparv

21 7. Ekologisk odling biologisk mångfald och läckage av näringsämnen Positiva effekter av ekologisk odling på biologisk mångfald. Artrikedomen är 30 % högre på ekologiska fält. Effekterna av ekologisk odling skiljer mellan artgrupper, är beroende av det omgivande landskapet och det finns timelags beroende på antalet år sedan omställning. Avsaknad av pesticider är den faktor som har störst effekt. Dessutom: relativt små fält och mycket kantzoner, stor variation av grödor på gårdsnivå, glesare grödor, stallgödsel.

22 Främst vanliga arter som gynnas av ekologisk odling. Många sällsynta och rödlistade arter ä knutna till habitat som naturbetesmarker, våtmarker och lövskogar.

23 Avkastningen är generellt % lägre på ekologiska gårdar, större arealer behöver brukas. Baserat på detta anses ekologisk odling ge större näringsläckage än konventionell produktion. Om näringsläckaget baseras på odlad areal har ekologiska gårdar en mindre negativ effekt än konventionella gårdar (kväve). Ekologisk odling har störst positiv effekt i eutrofieringskänsliga områden och konventionell odling i andra områden. Resultatet av jämförelsen beror till stor del på om man baserar jämförelserna på avkastning eller areal, vilket som är mest relevant beror på sammanhanget.

24 7. Kantzoner effekter på biologisk mångfald och näringsläckage Införande av omfattande system med skyddszoner i vissa länder (t.ex. Schweiz) har bidragit till att minska läckage av kväve och fosfor. Skyddszonerna har liten effekt på förekomsten av fåglar i åkermark, vegetationen i intilliggande dikena har större betydelse. En viss positiv effekt på allmänna fjärilsarter knutna till gräs.

25 Vad kan göras? På åkermark kan fjärilskanter skapas genom insådd av blommande växter i kantzoner. Örtrika kanter kräver störning. Ängsfröblandningar. Blomrika kantzoner kan också skapas i vägrenar mm., med mer varierade markförhållanden och lägre näringsinnehåll.

26 8. Skötsel av gräsmarker Marker med särskilda värden har många hävdgynnade kärlväxter, men inga stora positiva effekter på fjärilar. Bete under stora delar av säsongen som leder till begränsad tillgång på blommande växter. Artrikedomen av fjärilar kan vara högre i andra habitat, t.ex. i kraftledningsgator. Ett mindre intensivt bete skulle vara gynnsamt för många insekter. Vissa fåglar föredrar också betesmarker med högre vegetation och buskage. Sköt vissa betesmarker mindre intensivt med avsikt att gynna artgrupper knutna till ett välutvecklat fältskikt och buskvegetation.

27 Vad kan göras? Inrätta fjärilshagar där betet startar sent på säsongen. Ersättning för förlorade betesresurser, arbetet med att planera betesdriften, flytta betesdjur under säsongen och andra kostnader. I betesmarker behövs också områden med kort vegetation för födosökande fåglar (t.ex. stenskvätta, stare) och insekter knutna till störda marker (t.ex. vissa bin) vilket kräver intensivare hävd. Det är viktigt att heterogenitet i skötsel skapas både inom betesmarker och på landskapsnivå om arter med olika krav skall kunna samexistera. Kräver planering av skötseln på landskapsnivå.

28 Sammanfattning Mer data (Artportalen?) och utveckling av index behövs Ersättningar till naturliga habitat (skogsbryn?) och heterogena landskap viktiga för biologisk mångfald. Tydliga mål behövs för enskilda marker. Gynna rådgivning, samarbete och landskapsplanering. Blomrika kantzoner bör gynnas och ersättas. Låg vegetation bristvara (konflikt näringsläckage) gynna roterande trädor. Skapa fjärilshagar större variation i skötsel av betesmarker. Kan konceptet ekologisk odling vidgas för att gynna biologisk mångfald?

29 Tack!

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Henrik G. Smith; Juliana Dänhardt; Karin Blombäck; Paul Caplat; Dennis Collentine; Erik Grenerstam; Helena Hanson; Sören Höjgård; Torbjörn

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Författare Bengtsson J., Ahnström J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk

Läs mer

Viltvård i odlingslandskapet

Viltvård i odlingslandskapet Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Odlingslandskapet. Beskrivning av det geografiska området. Odlingslandskapets värden

Odlingslandskapet. Beskrivning av det geografiska området. Odlingslandskapets värden Odlingslandskapet Vision: Ett odlingslandskap där naturvärden och biologisk mångfald är bevarad och förstärkt, där naturvärden har återskapats, och där odlingslandskapets resurser nyttjas på ett hållbart

Läs mer

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter Anteckningar från :s andra möte med intressenter Tid: Måndagen den 24 september 2012 Plats: Tornrummet, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm Deltagare: Erik Arnberg Magnus Eriksson Martin Gustafsson Åke

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr.

Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr. Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2016-12-16 Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr. 2016-102619

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga Stockholms Naturskyddsförening har här sammanställt en kortare rapport från ett fältbesök 5 april i Beckomberga. Den aktuella våtmarksängen

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND

NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND NATURVÅRDSUNDERLAG MED AVSEENDE PÅ PLANERAD VINDKRAFTSUTBYGGNAD I VÅTMARKSOMRÅDE Sammanfattande bedömning Projektet Näsudden Öst innebär att befintliga vindkraftverk öster

Läs mer

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa

Läs mer

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

projekt roslagshagar

projekt roslagshagar projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Skogens trivsel- och upplevelsevärden Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB Skötsel av ängsoch hagmarker ekonomi och ekologi HAGMARKSMISTRA var ett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat

Läs mer

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar betydelse för miljöövervakning Karin Ahrné, Åke Berg, Roger Svensson & Bo Söderström CBM Centrum för biologisk mångfald CBM:s

Läs mer

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Jordbruk för mångfald eller enfald? a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas

Läs mer

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning

Läs mer

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS

Läs mer

Åtgärdsprogram för ortolansparv.

Åtgärdsprogram för ortolansparv. Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa

Läs mer