Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Transkript

1 Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

2 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten av olika åtgärder. Uppföljning i olika regioner och landskap bör vara en integrerad del av systemet. Uppföljning bör starta innan åtgärderna genomförs (basdata), ske både på slumpmässigt valda platser där åtgärderna genomförs och där de inte genomförs (referensdata).

3 Förslag Utveckla uppföljning som ingår i NILS. Bra exempel: betesmarksuppföljning och koppling till svensk häckfågeltaxering. På åkermark och i småbiotoper saknas data på biologisk mångfald. Möjligheterna att använda de data som samlas in via Artportalen behöver utredas, eftersom stora mängder data över mindre vanliga arter finns. Övervakningen bör kopplas till markanvändning, markförhållanden och databaser över miljöersättningar (Lifewatch?).

4 2. Utveckling av index över jordbrukets effekter Omöjligt att med miljöövervakning följa utvecklingen av alla faktorer som är intressanta - några användbara index behöver utvecklas.

5 Förslag Använd övergripande index som Agricultural Footprint Index som beskriver jordbrukets effekt. Användbart för generella förändringar och uppföljning av miljömål. Utveckla index över markanvändning, habitat- och landskapsstruktur inom NILS. Hur kopplar detta till förekomst av utvalda artgrupper? Index baserat på arters ekologiska egenskaper kan förutsäga effekt av framtida förändringar. En modell baseras på olika fågelarters diet, födosökshabitat och boplatsval. Kombinera ett övergripande index (AFI), ett fåtal index över landskapsstruktur mm samt index över några utvalda artgrupper, och deras ekologiska egenskaper.

6 3. Effekter landskapstyp var skall Två olika skolor pengarna satsas? Miljöersättningar till marker i heterogena landskap och extensivt brukade områden är effektivare eftersom hög biodiversitet finns i dessa landskap. Åtgärder har större möjlighet att öka artrikedomen i artfattiga homogena landskap, - vitt spridda arter som gynnas. Ekosystemtjänster.

7 Skillnad mellan landskapstyper De negativa effekterna av jordbrukets intensifiering är stora i slättbygder och åtgärder som minskar intensiteten behövs. I skogs- och mellanbygder (trädor och vallar) behövs åtgärder som stimulerar ett aktivt jordbruk.

8 Saknas ersättningar till några miljöer? Naturbetesmarker och våtmarker tillhör de miljöer som har de största naturvärdena. Ersättningar finns. Styrmedel för att gynna komplexa bryn och skogsdungar (Mångfaldsbryn) med gamla träd, buskar och artrik markvegetation. I slättlandskap kan gårdsmiljön ha stor betydelse för fåglar, insekter och vissa växter. Stöd till Mångfaldsgårdar?.

9 4. Faktorer som komplicerar utvärderingen av miljöersättningar Time-lags Effekten korrelerad till antal år sen övergång (1-25 år) från konventionell till ekologisk odling. Studier av jordbruksfåglar i Storbritannien har visat att time-lags på 3-5 år är vanliga. Långtidsstudier behövs för att kunna utvärdera effekterna av olika miljöersättningar - korttidsstudier riskerar att underskatta effekterna.

10 Skillnader mellan artgrupper Effekterna störst på växter och evertebrater, medan effekterna är mer begränsade på fåglar och däggdjur. De flesta artgrupper påverkas av det omgivande landskapets sammansättning, ex effekter av ekologisk odling. Det finns inte en åtgärd som är gynnsam för alla artgrupper, de har olika effekt i olika landskap, och de påverkas av åtgärder på olika skalor.

11 5. Effekter på landskapsnivå landskapsersättningar? Landskapets struktur har stor effekt på biologisk mångfald på gårdsnivå. Effekten av miljöersättningar är större med stor andel marker med miljöersättning i landskapet. Inför miljöersättningar som gynnar samarbete på landskapsnivå, lantbrukare kan premieras extra om de samarbetar med andra bönder i - skötsel av betesmarker. Större förutsättningar att bevara livskraftiga populationer olika arter än enskilda betesmarker.

12 Markerna skötsel bör anpassas till lokala förutsättningar och läget i landskapet, vilket ger ökad heterogenitet och möjligheter att bevara arter med olika krav. Tydliga mål behövs för enskilda marker, samverkan med omgivande markers skötsel, underlättas om rådgivning ökar, vilket borde prioriteras i systemen.

13 Skötsel av större strandängsområden vid insjöar i Sverige med förekomst av fågelarter med vitt skilda krav på skötsel och vegetationshöjd.

14 6. Vegetationen, höjd och täthet sånglärkerutor och trädor Avsaknad av områden med låg och gles vegetation en orsak till många jordbruksfåglars minskning. Påverkar tillgängligheten av föda och boplatser. Åtgärder på åkermark behövs.

15 Vad kan göras? Osådda områden i spannmålsåkrar (Sånglärkerutor) är gynnsamt i mycket täta grödor, tar små arealer i anspråk och accepteras av lantbrukare. Har inte alltid avsedd effekt i fält med en mindre tät gröda.

16 Trädor positivt Trädor är positivt för biologisk mångfald bl.a. för fåglar, kärlväxter och flera grupper av insekter. Positiva effekter av trädor och andra icke-brukade miljöer - upp till 20 % av landskapet. Trädor som etableras utan insådd är artrikast under ett tidigt skede med örtrik vegetation, fläckar med kort vegetation. Högt gräs på långliggande trädor. Anlagda trädor insådda med ängsblandningar eller andra örtrika blandningar har större positiv effekt på biologisk mångfald än insådd med bara gräs eller gräs-klöver.

17 Viktigt att ersättningarna till trädor är höga, att det finns trädor med olika vegetation, att insådd av ängsblandningar stimuleras och att viss skötsel (harvning, sen slåtter) ingår.

18 6. Faktorer som påverkar näringsläckage - konflikter med biologisk mångfald? Faktorer som minskar läckage av näringsämnen Ökad hushållning av näringsämnen och planering användning. Extensifiering och ökad planering av tidpunkten för jordbearbetning (vårplöjning), Kantzoner längs vattendrag, Små våtmarker Fånggrödor

19 Vissa åtgärder påverkar biologisk mångfald positivt Minskad användning av gödsel kan påverka vegetationsstruktur vilket kan vara positivt för arter beroende av låg eller gles vegetation. Vårbearbetning och våtmarker positivt för biologisk mångfald. Kantzoner tycks inte ha någon större effekt.

20 Konflikt mellan låg och gles vegetation och näringsläckage? Täckgrödor anges ofta som det mest effektiva sättet att begränsa kväveläckage, effekten av på biologisk mångfald är dåligt studerad. Konflikt när det gäller bearbetning av trädor, etc. för att åstadkomma gles vegetation. Ortolansparv

21 7. Ekologisk odling biologisk mångfald och läckage av näringsämnen Positiva effekter av ekologisk odling på biologisk mångfald. Artrikedomen är 30 % högre på ekologiska fält. Effekterna av ekologisk odling skiljer mellan artgrupper, är beroende av det omgivande landskapet och det finns timelags beroende på antalet år sedan omställning. Avsaknad av pesticider är den faktor som har störst effekt. Dessutom: relativt små fält och mycket kantzoner, stor variation av grödor på gårdsnivå, glesare grödor, stallgödsel.

22 Främst vanliga arter som gynnas av ekologisk odling. Många sällsynta och rödlistade arter ä knutna till habitat som naturbetesmarker, våtmarker och lövskogar.

23 Avkastningen är generellt % lägre på ekologiska gårdar, större arealer behöver brukas. Baserat på detta anses ekologisk odling ge större näringsläckage än konventionell produktion. Om näringsläckaget baseras på odlad areal har ekologiska gårdar en mindre negativ effekt än konventionella gårdar (kväve). Ekologisk odling har störst positiv effekt i eutrofieringskänsliga områden och konventionell odling i andra områden. Resultatet av jämförelsen beror till stor del på om man baserar jämförelserna på avkastning eller areal, vilket som är mest relevant beror på sammanhanget.

24 7. Kantzoner effekter på biologisk mångfald och näringsläckage Införande av omfattande system med skyddszoner i vissa länder (t.ex. Schweiz) har bidragit till att minska läckage av kväve och fosfor. Skyddszonerna har liten effekt på förekomsten av fåglar i åkermark, vegetationen i intilliggande dikena har större betydelse. En viss positiv effekt på allmänna fjärilsarter knutna till gräs.

25 Vad kan göras? På åkermark kan fjärilskanter skapas genom insådd av blommande växter i kantzoner. Örtrika kanter kräver störning. Ängsfröblandningar. Blomrika kantzoner kan också skapas i vägrenar mm., med mer varierade markförhållanden och lägre näringsinnehåll.

26 8. Skötsel av gräsmarker Marker med särskilda värden har många hävdgynnade kärlväxter, men inga stora positiva effekter på fjärilar. Bete under stora delar av säsongen som leder till begränsad tillgång på blommande växter. Artrikedomen av fjärilar kan vara högre i andra habitat, t.ex. i kraftledningsgator. Ett mindre intensivt bete skulle vara gynnsamt för många insekter. Vissa fåglar föredrar också betesmarker med högre vegetation och buskage. Sköt vissa betesmarker mindre intensivt med avsikt att gynna artgrupper knutna till ett välutvecklat fältskikt och buskvegetation.

27 Vad kan göras? Inrätta fjärilshagar där betet startar sent på säsongen. Ersättning för förlorade betesresurser, arbetet med att planera betesdriften, flytta betesdjur under säsongen och andra kostnader. I betesmarker behövs också områden med kort vegetation för födosökande fåglar (t.ex. stenskvätta, stare) och insekter knutna till störda marker (t.ex. vissa bin) vilket kräver intensivare hävd. Det är viktigt att heterogenitet i skötsel skapas både inom betesmarker och på landskapsnivå om arter med olika krav skall kunna samexistera. Kräver planering av skötseln på landskapsnivå.

28 Sammanfattning Mer data (Artportalen?) och utveckling av index behövs Ersättningar till naturliga habitat (skogsbryn?) och heterogena landskap viktiga för biologisk mångfald. Tydliga mål behövs för enskilda marker. Gynna rådgivning, samarbete och landskapsplanering. Blomrika kantzoner bör gynnas och ersättas. Låg vegetation bristvara (konflikt näringsläckage) gynna roterande trädor. Skapa fjärilshagar större variation i skötsel av betesmarker. Kan konceptet ekologisk odling vidgas för att gynna biologisk mångfald?

29 Tack!