En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Transkript

1 En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket

2 Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till väga (metoder) Utveckling och tillstånd i stora drag Resultat Förslag på åtgärder (övergripande)

3 Varför behövs en strategi? 1. Fortsatt dåligt trots långvarigt arbete med stöd, rådgivning, lagstiftning och områdesskydd 2. Miljömålsrådet: Samverkan mellan flera myndigheter Tydligare samordning och helhetssyn Samband och avvägningar produktion och miljö Gemensam långsiktig plan för mål, arbetssätt, kunskapsspridning etc. Gemensam prioritering 3. Underlag för nästa jordbrukspolitik, områdesskydd m.m.

4 Mål Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Utgångspunkt Ska vara möjligt att producera livsmedel, biologisk mångfald och andra samhällsnyttor utan att dessa hamnar i konflikt med varandra.

5 Hur har vi gått tillväga? Vetenskaplig litteratur Analys av data (t ex RIS, blockdata, jordbruksstatistik, betesdjurspotential) Enkät för att identifiera utmaningar och lösningar Enkät till djurhållande lantbrukare Artdatabanken: Identifiera värdefulla områden Ekonomiska beräkningar, SASM

6 Strategins fokusområden

7 Biologisk mångfald - ingen isolerad ö Landsbygdsutveckling och samhällsutvecklingen i stort Lönsamt brukande (ekonomisk verklighet) Biologisk mångfald

8 Markanvändningen har ändrats Hektar Betesmarker Varav skogsbete Slåttermark Åkermark Summa

9 Förändringarna fortsätter Varav 30 % planterat Varav 6 % planterat

10 Vissa förändringar är svåra att se Foto: Tore Hagman Foto: Tore Hagman Mulens marker:

11 Trim index Många rödlistade arter i odlingslandskapet Cirka 50 % av Sveriges rödlistade arter förekommer i odlingslandskapet Källa: ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige Vanliga jordbruksfåglar 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0

12 RESULTAT Utvecklingen till 2030 Prognos* till 2030 (utgångsår 2015): lnget gårdsstöd: Betesmarksarealen minskar med knappt 50 % Åkerarealen ner 40 % (främst i sämre jordbruksbygder) Inga miljöersättningar till betesmarker: Betesmarksarealen minskar med drygt 80 % * Modellberäkningar med SASM, företagsekonomisk modell

13 Hur kan vi vända nedåtgående trender för fågelpopulationer, enligt forskarna? Stoppa förlusten av jordbruksmark! Öka landskapets variation inklusive mängden temporära småbiotoper (trädor, kantzoner, ruderatmarker) Fyra jordbruksfåglar, storspov, stare, buskskvätta och sånglärka, som minskat signifikant i antal sedan 2002.

14 Var finns de mest värdefulla områdena?

15 Svårt att klara hävden

16 Varför betar inte alla djur betesmark?

17 Vad krävs för att få fler djur på bete?

18 Hållbar användning av åkermark -vad kan vi göra? Mål: Behålla jordbruksmark i hävd och öka variationen i landskapet Gårdsstöd: Behålla gårdsstöd i mindre produktiva områden Förgröningen- ekologiska fokusarealer (EFA)

19 Hållbar användning av åkermark -vad kan vi göra? Landsbygdsprogrammet: Mer ekologisk produktion i slättbygd Aktiva åtgärder (bl.a. miljöersättningar, skapa småbiotoper, våtmarker) Rådgivning: Mångfald på slätten (ekosystemtjänster som argument för satsningar på biologisk mångfald) Gemensam målbild: Vad ingår i miljöhänsyn i jordbruket?

20 Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra? Mål: Behålla och utöka marker i hävd samt sköta dem på lämpligt sätt Landsbygdsprogrammet: Betesmarksersättning, höjda nivåer, resultatbaserade ersättningar Effektiva och riktade åtagandeplaner Investeringsstöd till stallplatser Restaureringsstöd Formellt skydd: Som komplement till landsbygdsprogrammet

21 Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra? Nya arbetssätt: Uppsökande verksamhet och skapa lokala nätverk Utveckla, utvärdera och tillämpa alternativa skötselmetoder Regional samordning

22 Tack!