Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
|
|
|
- Ann-Christin Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket
2 JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad forskning Kunskap om ANNAN biodiversitet
3 Upplägg Svensk Fågeltaxering Hur går det för jordbruksfåglarna? Jordbrukspolitik och jordbruksfåglar Går det att göra något? Vad bör göras?
4 Svensk Fågeltaxering en del av den nationella miljöövervakningen Uppdrag: Följa populationsförändringar hos de svenska fågelbestånden
5 Systematiska och standardiserade räkningar efter år. efter år. efter år efter år efter år efter år efter år efter år År efter år efter år. efter år. efter år. efter år.
6 Projektets anonyma hjältar 2016: 620 ornitologer räknade 1628 rutter I huvudsak ideellt arbetande inventerare
7 Sverige inventeras såsom Sverige ser ut!
8 Antal 2.5 Stare, Sturnus vulgaris (3740, -2.5, ***; 2759, -3.3, ***)
9 Utbredning Hur har det gått för fåglarna i jordbrukslandskapet?
10 Trim index Trim Index Indikatorer för jordbruksfåglar EUs Farmland Bird Index Miljömålsindikatorn för MM 13 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Vanliga jordbruksfåglar Sedan 2002: tofsvipa, sånglärka, ladusvala, ängspiplärka, gulärla, buskskvätta, törnsångare, törnskata, råka, stare, pilfink, hämpling, gulsparv, ortolansparv (n = 14) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, = 3-7 FBI (Sommarpunktrutter) -34% Ett rikt odlingslandskap tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, sydlig gulärla, buskskvätta, stenskvätta (- fjällen), törnsångare, törnskata, stare, pilfink, hämpling, gulsparv (n = 13) FBI (Standardrutter) -25% MM 13 (Standardrutter) -10%
11 TRIM Index TRIM Index TRIM Index TRIM Index TRIM Index TRIM Index MM 13 Regionala trender 2 Norra Norrland Södra Norrland ,5 1,5 1 0, , Östra Svealand Västra Göta-Svealand ,5 1, ,5 0, Södra Götaland Östra Götaland ,5 1, ,5 0,
12 Inte bara mörker i jordbrukslandskapet! Flyttningstid: Ljungpipare, måsar, stenskvätta, ärlor, piplärkor, starar. och gäss!
13 Orsaker till de häckande fåglarnas tillbakagång?
14 -24 % Arealen jordbruksmark i Sverige har minskat sedan % -16 % -9 % %
15 Orsaker till de häckande fåglarnas tillbakagång? Ökad intensitet (på många sätt) Minskad variation (på alla skalor)
16 Jordbruksfåglar och jordbrukspolitik Faktiska samband det som har hänt! Intensifiering Sånglärka, Alauda arvensis (1269, -3.4, ***; 1196, -1.7, ***) Setaside Intensifiering Wretenberg et al. (2007) J. Appl Ecol.
17 Kontrafaktiska samband det som kunde ha hänt! Vilket FBI utan ersättningen för miljövänligt jordbruk? -5 % Modell I: Vad hade lantbrukarna gjort? Modell II: Hur hade det påverkat fåglarna?
18 Korrelationer! Det behövs storskaliga experiment för utvärdering av olika ekonomiska stöd!
19 Det går (rimligen) att göra något! Hämpling, Carduelis cannabina (198, -3.7, ***; 189, -1, NS) Storskaligt Storspov, Numenius arquata (376, -1.6, ***; 162, -2.2, ***) Setaside Setaside
20 Kornsparv Småskaligt Åtgärdsprogram Fågelåkrar
21 What measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as reflected in the Farmland Bird Index? Åke Lindström, Ola Olsson, Henrik G. Smith & Martin Stjernman Litteraturgenomgång: Sverige och Europa Trendanalys: jordbruket och jordbruksfåglar Modellering: jordbruksfåglar och markanvändning (Blockdatabasen)
22 Förslag den korta versionen Mer djur på slätten och mer spannmål i skogsbygd! Förhindra fortsatt nedläggning! Tillför mer variation på alla skalor, i tid och rum
23 Julgransodling kan användas för att förbättra för jordbruksfåglar i utarmade jordbrukslandskap!
24 Annat händer spontant! 2.0 Gulärla (S), M. f. flava - (53, 5,3, ***) Från betesmark till åker
25 Bättre kunskap! För att fågelövervakningens data skall bli mer användbara krävs mer och bättre, spatialt explicita, habitatdata
26 Vad förklarar antalet stenskvättor? + åkermark + betesmark + stengärden + buskar och träd
27 Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? kunskap åtgärder
28 Till landets alla fågelräknare för ovärderliga insatser! Tack!
Småbiotoper och jordbruksfåglar
Småbiotoper och jordbruksfåglar Debora Arlt 1 & Åke Lindström 2 1 Ekol. Inst., SLU Uppsala, 2 Biol. Inst., Lunds universitet Upplägg Formulera hypoteser och åskådliggöra möjliga samband mellan fågelfauna
Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3
Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Henrik G. Smith; Juliana Dänhardt; Karin Blombäck; Paul Caplat; Dennis Collentine; Erik Grenerstam; Helena Hanson; Sören Höjgård; Torbjörn
Prognosverktyget Farmland Bird Index tilla mpning och vidareutveckling
Prognosverktyget Farmland Bird Index tilla mpning och vidareutveckling Martin Stjernman Åke Lindström Ullrika Sahlin Martin Green Henrik Smith Biologiska institutionen Lunds Universitet Ekologihuset 223
Tack! Vad har hänt med fåglarna i odlingslandskapet? Landets alla fågelrf ovärderliga insatser! Ola Olsson Ekologiska institutionen Lunds Universitet
Vad har hänt med fåglarna i odlingslandskapet? Ola Olsson Ekologiska institutionen Lunds Universitet Martin Green Annelie Jönsson J Åke Lindström Richard Ottvall Anna Persson Maria von Post Henrik Smith
Fåglarna i odlingslandskapet
Fåglarna i odlingslandskapet I dag och i morgon För att kunna förutsäga hur fåglarna som lever i det svenska odlingslandskapet kommer att utvecklas när jordbrukspolitiken ändras har ett prognosverktyg
Effekter av jordbruksstöd på mångfalden av fåglar utveckling av prognosverktyg
Effekter av jordbruksstöd på mångfalden av fåglar utveckling av prognosverktyg Richard Ottvall, Martin Green, Åke Lindström, Ola Olsson, Henrik Smith och Martin Stjernman Biologiska institutionen, Lunds
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Finns det hopp FÖR FÅGLARNA I ODLINGSLANDSKAPET?
FOTO: JOHN LARSEN Finns det hopp FÖR FÅGLARNA I ODLINGSLANDSKAPET? När sånglärkorna ständigt blir färre... börjar även de mest hårdhudade att fundera. Nedan storskaligt jordbruk utanför Uppsala. Under
Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Jordbruksfåglar och småbiotoper en pilotstudie
Jordbruksfåglar och småbiotoper en pilotstudie NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKET ÄRENDENNUMMER AVTALSNUMMER PROGRAMOMRÅDE DELPROGRAM NV-03946-14 2222-14-008 Jordbruksmark Småbiotoper
Hur går det för skogens fåglar?
Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga
Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata
Häckande fåglar i Värmland Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata 998- publikationsnummer :9 länsstyrelsen värmland Publ nr :9 ISSN 8-685 Foton: Länsstyrelsen. Omslagsbild
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Index för ängs- och betesmarker
Index för ängs- och betesmarker Ullrika Sahlin, Fabian Roger, Martin Stjernman, Lars Petterson, Torbjörn Tyler, Åke Lindström, Ola Olsson och Henrik G. Smith Uppdrag att ta fram index för biologisk mångfald
Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?
Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Jordbruksfåglarnas minskning i Stockholms län
Jordbruksfåglarnas minskning i Stockholms län En kvantitativ studie av fåglarna i jordbrukslandskapet Av: Nathalie Edlund och Maria Gaspar Handledare: Mats Grahn Södertörns högskola Institutionen för naturvetenskap,
Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: en pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS
Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: en pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS Richard Ottvall 1, Martin Green 1, Åke Lindström 1, Per-Anders
2018:16. Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län. Trender för miljöindikatorer och arter
AVDELNINGEN FÖR NATURVÅRD Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län Trender 1998-2016 för miljöindikatorer och arter Författare: Per Hedenbo Trendberäkningar: Martin Green 2018:16 Titel: Fåglar som
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET Olof Johansson Jordbruksverket EU:s INDIKATORER Indikatorer för utgångsläget: mäter målrelaterade grundläggande förhållanden. Inputindikatorer: mäter
Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk
Meddelande nr 2006:21 Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk mångfald Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk mångfald MEDDELANDE NR 2006:RAPPORTNUMMER Häckande fåglar som RUS-indikatorer
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 47 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Framåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Hur går det för fåglarna i Dalarna?
Rapport: 2016:06 Hur går det för fåglarna i Dalarna? Omslagsbild: Sångsvanar. Foto: Sebastian Kirppu. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.
Åtgärdsprogram för ortolansparv.
Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun
2016-06-28 Granskningsversion PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun Förekomst av rödlistade arter och arter listade i fågeldirektivets bilaga 1 2 Beställning: Villamarken Exploatering i Stockholm
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Rödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Häckande fåglar i Uppsala län
Häckande fåglar i Uppsala län länstrender för arter och miljöindikatorer baserat på häckfågelrutter 2002 2012 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2015:06 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Titel:
Revirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Erkanområdets östra del och den norra sidan, här utmed staketen finner man de flesta reviren av buskskvätta.
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2013
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2013 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 23 Institutionen för
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2008
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2008 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 19 Institutionen för
Miljöövervakning. Ökande arter (exkl. tättingar): Andfåglar Rovfåglar Vadare Måsfåglar Övriga
Miljöövervakning Standardiseringen av ringmärkning och sträckräkning vid Falsterbo ger tillsammans möjlighet till övervakning av beståndsförändringar hos flertalet fennoskandiska flyttfågelarter, vare
Titel: Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap trender Adam Bergner, Sofia Jonsson & Lars Gezelius
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap trender 2002-2013 Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Adam Bergner, Sofia Jonsson & Lars Gezelius Länsstyrelsen
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ
TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ Fjällfåglar olika mönster på kort och lång sikt I över tio år har det gått allt sämre för många av fjällens vanligare fåglar, bland annat dalripa, lappsparv
Standardiserade fågelinventeringar i Uppsala län
Bill Douhan och Peter schmidt Standardiserade fågelinventeringar i Uppsala län Det stod redan tidigt klart att det krävs standardiserade inventeringar för att på ett bra sätt kunna följa förändringar i
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering
STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering Svensk Fågeltaxering, Martin Green & Åke Lindström, Biologiska inst., Lunds universitet, Ekologihuset, 223 62 Lund. Telefon:
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2014
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2014 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 24 Institutionen för
Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2011-2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 22 Institutionen
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2009
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2009 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 20 Institutionen för
Sex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 40 år
Sex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 4 år Jan Sondell & Bo Nielsen Inledning Även enkla kvantitativa ringmärkningsdata kan utgöra en värdefull källa till kunskap om
Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade
Lägesrapport LillNILS
Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2010
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2010 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 21 Institutionen för
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2007
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2007 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 18 Institutionen för
Det finns tre metoder att välja mellan och du räknar antalet individer inte antal häckande par.
Var med och inventera våtmarksfåglar i vår! Från och med i år kommer SkOF tillsammans med lokalklubbarna och frivilliga att delta i Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige (SOF BirdLife) och Svensk
Utkast /KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007
Utkast 2008-02-19/KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007 Inledning De kraftigt igenväxta åkermarkerna runt sjön Björken röjdes mellan åren 2005 och 2007. Stubbfräsning, tidigt betespåsläpp och
Policy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 9 Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall Innehållsförteckning Summary Svensk sammanfattning Inledning Metoder Resultat och Diskussion
Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år Adriaan "Adjan" de Jong
Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år 2002 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 34 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Artskyddsutredning inför detaljplaneläggning, Sunne kommun, 2018
Artskyddsutredning inför detaljplaneläggning, Sunne kommun, 2018 Artskyddsutredning Torvnäs gällande: Buskskvätta Gulsparv Rosenfink Stare Sånglärka Sävsparv 2018-02-20 Sandra Nilsson, Marcus Arnesson
Hur påverkas fågelfaunan av upphörd betesdrift data från en 26 år lång inventeringsstudie
ORNIS SVECICA 23:143 150, 2013 Hur påverkas fågelfaunan av upphörd betesdrift data från en 26 år lång inventeringsstudie How does a bird community change as a consequence of ceased cattle grazing data
Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Från ord till handling för ortolanen
Från ord till handling för ortolanen Åtgärdsprojekt för ortolansparven i Uppland PETER SCHMIDT INFORMERAR FRÅN UOFS FÅGELSKYDDSGRUPP 36 Söderby, Enköping, maj 2015 FOTO: PETER SCHMIDT 37 Ortolansparvens
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2016
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 6 Martin Green, Fredrik Haas & Åke Lindström Innehållsförteckning Summary Sammanfattning Inledning Metoder 5 Resultat och Diskussion (inkl.
Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år Adriaan "Adjan" de Jong
Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år 2003 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 35 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Svenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018 Roger Mellroth & Thord Fransson 2018 bjöd på en kall, snörik inledning och i april uppmättes köldrekord för senaste 30 åren på flera platser i Svealand. I inledningen
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit
Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas
Falsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Informationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid entrén
Informationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid entrén 1 Den här skylten hittar du vid gångvägen till dammen. Skylten sitter på ett räcke och är drygt fyra meter lång. På den här skylten har vi försökt
Standardrutter i Uppsala län 2008
Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2008 Redan på 1970-talet startade Lunds universitet (Ekologiska institutionen) standardiserade häckfågelinventeringar i Sverige. Inledningsvis var det två inventeringsmetoder
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap
Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap En jämförelse med resultatet från år 2000 Rapport 2006:2 Omslagsfoto: Michael Egerzon Rapport 2006:2 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen,
Preferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en litteraturstudie
ORNIS SVECICA 15: 31 42, 2005 Preferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en litteraturstudie Preferences for different arable field types among breeding farmland birds - a review ÅKE
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen.
Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Vassfåglar Bladvass är en speciell biotop, som hyser sina särskilda arter. I inre delen av Foteviken
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Mångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
CES-ringmärkningen vid Älviken 2011
Södra nätgatan. Foto: Roger Mellroth. CES-ringmärkningen vid Älviken 211 Roger Mellroth & Thord Fransson Redan i slutet av november 211 var hela landet snöklätt. Vintern 21/211 blev liksom vintern 29/21
Artskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun
1 (6) 2019-09-03 Artskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun En naturvärdesinventering (NVI) (Mattson, J. 2017) har gjorts för planområdet samt omkringliggande mark. Under
Grönytor i tätorter. metoder att följa utvecklingen av upplevelsevärden och biologisk mångfald
metoder att följa utvecklingen av upplevelsevärden och biologisk mångfald MARCUS HEDBLOM, ALEXANDRO CARUSO MARTIN GREEN & ÅSA ODE rapport 6 februari metoder att följa utvecklingen av upplevelsevärden och
Revirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014
Revirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 50 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural
Mot en evidensbaserad CAP
Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det
Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Fågelinventering vid Storfinnforsen
Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2006
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 6 Åke Lindström och Sören Svensson Innehållsförteckning Summary Inledning 3 Metoder 3 Resultat och Diskussion 6 Artkommentarer Tack 5 Tabell.
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Bilaga 3. Sumpskogen
Bilaga 3 Sumpskogen Bilder från sumpskogen väster om etableringsplatsen 5:10, Östra, Hörby kommun En del av området direkt bakom etableringsplatsen är av skogsstyrelsen klassat som sumpskog. Områdets utsträckning
Fågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne
Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15 Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret...
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Fågelinventering Sässmanområdet 2013
Fågelinventering Sässmanområdet 2013 Stefan Persson Bete vid Sässmans västra strand Detta projekt har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Gävleborg Inventeringens genomförande