Odlingslandskapet. Beskrivning av det geografiska området. Odlingslandskapets värden
|
|
- Maj Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Odlingslandskapet Vision: Ett odlingslandskap där naturvärden och biologisk mångfald är bevarad och förstärkt, där naturvärden har återskapats, och där odlingslandskapets resurser nyttjas på ett hållbart sätt inom ramen för en miljöanpassad samhällsutveckling. Beskrivning av det geografiska området Ungefär 9 % av Sveriges landyta ( km2) utgör odlingslandskapet. Jordbruket sysselsätter ca 1,5 % av Sveriges befolkning. De flesta jordbruksföretag drivs som familjejordbruk och ca 70 % av jordbruksföretagen äger också skog. 2,8 miljoner ha är åker och arealen betesmark är ca ha, varav ca med högsta, mycket högt eller högt bevarandevärde. Slåtter marken beräknas till ha. Den samlade vägkantsarealen i Sverige har uppskattats till ca ha av varierande värden, av vilka 5-10% slås årligen. Förutsättningarna för att bedriva jordbruk varierar mycket mellan de norra och södra delarna av Sverige. De viktigaste jordbruksbygderna är slättbygderna i Götaland och Svealand. I Norrland och på delar av sydsvenska höglandet i Götaland är förutsättningarna för att driva jordbruk sämre. Odlingslandskapets värden Vårt svenska odlingslandskap har en lång historia. En del av rötterna ligger i förhistorisk tid, när vilda betande djur präglade landskapet. De växter och djur som anpassade sig till detta betespåverkade landskap, eller andra öppna miljöer, kunde leva vidare i det landskap som skapades och sköttes av bonden och hans djur. Ytterligare arter har anpassat sig successivt till bondens skötsel (hävd) under de femtusen år som vi har haft jordbruk. De olika brukningssätten i äldre tid skapade stor variation i växtmiljöer, vilket främjade en artrik flora som i sin tur gav förutsättningar för en artrik fauna. Odlingslandskapet är inte bara ängar och andra rester av forna tiders odling. Det är hela jordbruksbygden, som är en mosaik av jord och skog, åker, äng och hage, våta och torra marker, dikesren, vägren, åkerholme och gärdsgård. Det är här vi människor får uppleva blåklint och prästkrage, lärksång och spovdrillar.. I odlingslandskapet finns ungefär hälften (ca 1.000) av alla våra svenska kärlväxtarter. Av de totalt ca 400 rödlistade kärlväxterna, har 2/3 sin hemvist i detta landskap. Drygt hälften av landets nästan 70 däggdjursarter lever helt eller delvis i odlingslandskapet och ungefär en femtedel (50) av landets häckande fågelarter är knutna dit under häckningstid. Av totalt 13 svenska groddjur, hör 12 (varav 7 starkt hotade) hemma i odlingslandskapet. De högsta värdena finner vi inom följande områden: * Naturliga fodermarker, slåtter- och naturbetesmarker, tillhör de miljöer i vårt land som hyser flest arter. Ljunghedar, fälader och alvarmarker är speciella former av betesmark med en särpräglad flora. Darrgräs, svinrot och höskallra trivs bäst i slåtterängar. Fåglar som stare, storspov, enkelbeckasin, gulärla och tofsvipa är beroende av ett fuktigt beteslandskap för sitt födosök. På och under markytan finns en rik fauna som lever på dött organiskt material. Inslag av buskar och grova lövträd gynnar artrikedomen i vissa typer av betesmarker.
2 -WWFs program för odlingslandskapet- * Småbiotoper i odlingslandskapet är reträttplatser för ett stort antal växter och djur. De är ofta rester av ett äldre landskap med mycket lång kontinuitet. Stengärdsgårdar, vägrenar, öppna diken utgör spridningskorridorer för många arter. Åkerholmar, odlingsrösen, bryn mot skog ger möjlighet till födosök, skydd och övervintringsplatser i åkerlandskapet. * Småvatten och betade våtmarker av olika slag har stor biologisk mångfald. Dykarbaggar groddjur och trollsländor är starkt beroende av dessa miljöer. Särskilt i slättbygder spelar våta marker stor roll för fältviltet och fågelfaunan. Betade våtmarker är livsnödvändiga rast- och födoplatser för en mängd flyttande fågelarter (gäss, änder och vadare) * Åkerogräsen utgör födoresurs för insekter (t ex nyttoinsekter), fröätande fåglar och andra djur. De är också viktiga från kulturmiljösynpunkt. En del gamla åkerogräs (bl.a. klätt och råglosta) och äldre grödor och deras inomartsvariation, kan idag endast bevaras i s.k. allmogeåkrar * Äldre husdjursraser förekommer i mycket ringa omfattning eftersom de har en låg mjölkavkastning och köttproduktion. Dessa äldre raser är väsentliga för att den genetiska variationen inom husdjursområdet skall kunna bevaras. Hoten Odlingslandskapet består av kulturpräglad eller kulturstyrd natur med tillhörande bebyggelse och vägnät. Efterkrigstidens omvandling av jordbruket och dess landskap har i många fall starkt försämrat förutsättningar för den biologiska mångfalden. Ett nytt och ökande hot mot naturvärdena har tillkommit från odlingslandskapets omvärld: miljöförstöring, atmosfäriskt nedfall av främst eutrofierad och försurad nederbörd. Genom medlemskapet i EU har jordbruket fått underordna sig den gemensamma jordbrukspolitiken CAP (Common Agriculture Policy). Det svenska jordbruket tvingas nu konkurrera med övriga Europa. Produktionen har därför i många fall blivit mer intensiv. Det svenska jordbruket har emellertid bl.a. högre produktionskostnader (skatter m. m.) och har inte riktigt kunnat hävda sig på den europeiska marknaden. Lönsamheten har försämrats och en mängd lantbruksföretag lägger ned. Detta innebär oftast igenväxning och förlust av biologiska värden. En större satsning på kvalitet och naturhänsyn (certifiering) kan möjligen vara en väg ut ur dilemmat. Nedläggning av djurhållande lantbruk är det största hotet mot våra naturbetesmarker! På naturbetesmarker där hävden upphör, kan ört- och gräsvegetationen vara förändrad redan efter ett eller ett par år, särskilt i fuktig terräng. Enbart i trädlösa betesmarker bedöms upphörd betesgång negativt kunna påverka 525 olika rödlistade växt- och djurarter. Att behålla och öka antalet betande djur i naturbetesmarkerna är den viktigaste uppgiften för naturvården i odlingslandskapet idag! De största hoten kan sammanfattas: nedläggning av jordbruk upphörande med djurhållning med försämrad hävd som följd minskat antal markslag och fragmentering av markslag miljöförstöring från jordbruket självt, dess omvärld och från atmosfären Övergripande åtgärder I propositionen om hållbart fiske och jordbruk (1997/98:2) tar regeringen upp bristen på betesdjur i naturbetesmarkerna som ett hot mot biologisk mångfald. Frågan skall ges särskild
3 -WWFs program för odlingslandskapetersättningsprogrammet pekat på allvaret i situationen. Kraftfulla åtgärder måste till för att djurhållningen skall fortsätta och öka. Inhemska jordbrukspolitiska beslut och reformeringen av CAP får inte leda till ytterligare minskning av betesdjur i vårt land. Det får inte heller leda till andra negativa effekter på naturvärdena i odlingslandskapet. Efter EU-inträdet omfattas Sverige av EU:s miljöstöd till jordbruket. Detta utgör fr.o.m ,8 miljarder kronor där EU står för hälften och resten är nationella medel. Tyvärr har den svenska staten konstruerat ett miljöersättningsprogram som i sin byråkratiska uppläggning är så komplicerat och ohanterligt att många marker med höga naturvärden hamnar utanför systemet, d.v.s. får inte ersättning och hotas av nedläggning och/eller igenväxning. Ett helt nytt och enklare miljöersättningsprogram behövs, där målstyrning och flexibilitet förutsätts. Växtnäringsläckaget från jordbruket har enligt Naturvårdsverkets beräkningar minskat, men inte tillräckligt (mål: 50% för perioden ). Under våren 1998 kommer regeringen att överväga ytterligare åtgärder. Användning av bekämpningsmedel inom jordbruket och trädgårdsnäringen har halverats för perioden Senast år 2001 skall mängden aktiv substans ha minskat med minst 75% WWF:s roll och fokus WWF Sverige har genom sitt arbete inom fyra viktiga strategier i odlingslandskapet, vunnit respekt och förtroende hos bl.a. myndigheter och departement: 1 uthålligt nyttjande och bevarande av naturvärden i naturbetesmarker 2 policyarbete - främst miljöersättning till jordbruket 3 hållbar landsbygdsutveckling på Öland 4 bevarande av äldre husdjursraser och kulturväxter Det är därför naturligt att WWF Sveriges odlingslandskapsprogram fortsätter, ytterligare fördjupar och fokuserar detta arbete där kansliet (och till kansliet knutna experter) har stor kunskap och erfarenhet. WWF Sverige har deltagit i det internationella arbetet med odlingslandskapet i Europa sedan starten. Arbetet inom Agriculture & Rural Development Policy Team har på senare år intensifierats. De frågor som förts upp har rönt stort gensvar inom WWF-familjen och Agriculture & Rural Development kommer att bli ett nytt europeiskt TDA (Target Driven Activity). Arbetet inom programmet fokuseras på: 1. Naturbetesmarker uthålligt nyttjande Nuvarande areal naturbetesmarker hävdas och marker med höga biologiska värden ägnas särskild uppmärksamhet. Arealen hävdade naturbetesmarker ökar genom restaurering. De naturliga fodermarkerna, slåtterängar och naturbetesmarker, tillhör de miljöer i vårt land som hyser flest arter. Dessa marker är varierade och kan innehålla många olika vegetationstyper och livsmiljöer för olika växter och djur. Betesdriften gör att ingen art kan ta överhanden utan många arter samsas på en liten yta. Den långa kontinuiteten i skötseln bidrar till artrikedomen. Naturbetesmarkerna måste skötas på ett traditionellt riktigt sätt för att arterna skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Inslag av buskar och äldre träd i betesmarkerna berikar
4 -WWFs program för odlingslandskapetdessa. Gamla ekar innehåller t ex. livsmiljöer för en mängd insekter och sällsynta lavar trivs på solbelysta solitärträd. WWF Sverige har av tradition högt prioriterat bevarande och återställande av betade fågelvåtmarker. Sådana områden har mycket stor betydelse för häckande och flyttande fåglar. East Atlantic Flyway går längs Sverige och miljoner flyttande gäss, änder och vadare är beroende av de betade våtmarkerna som födo- och rastplatser på sin väg från och till sina häckningsplatser. Här förutsätts samarbete med ett kommande WWF-program för sötvatten-ekosystem. Det råder stor brist på vatten i odlingslandskapet. Att värna om och öka antalet småvatten är därför av stor vikt för t ex bevarandet av våra sällsynta grodarter. Med bl.a. WWF-medel har åtgärdsprogram tagits fram för de mest hotade groddjuren. En satsning på genomförandet av programmen är nödvändig. WWF har initierat och under lång tid medverkat i flera mindre naturbetesköttprojekt för att få ut fler betesdjur i markerna. Det behövs en större satsning på produktion av ett smakrikt kött från djur som betar värdefulla naturbetesmarker och där bonden får en merbetalning för sin produkt. WWF planerar ett större samarbetsprojekt, som skall syfta till att öka andelen hävdade naturbetesmarker och förstärka beteshävden i befintliga naturbetesmarker med inriktning på marker med höga naturvärden. 2. Policy a) Miljöersättningsprogrammet för odlingslandskapet förändras så att det ger bättre förutsättningar för markägare och brukare att bevara biologisk mångfald b) CAP och den svenska jordbrukspolitiken påverkas så att bevarandet av biologisk mångfald i odlingslandskapet inte motverkas, utan får en framträdande roll. WWF har arbetat intensivt med att försöka förändra det svenska miljöstödsprogrammet för biologisk mångfald så att medlen hamnar där de gör mest naturvårdsnytta. Vi har föreslagit ett nytt och mycket enkelt miljöersättningsprogram där målstyrning och flexibilitet prioriteras. WWF:s huvudförslag till förändringar har vunnit gehör och finns bl. a. med i regeringens proposition om hållbart fiske och jordbruk. Jordbruksdepartementet har tillsatt en utredning som skall utarbeta ett nytt miljöersättningsprogram för nästa femårsperiod. Vi sitter med i den utredningen. Det är vårt mål att WWF:s modell skall ligga till grund för statens miljöersättningsprogram för nästa femårsperiod Ett policydokument om 2078 (EU:s ramverk för miljöstöden) tas fram inom Agriculture & Rural Development Policy Team. WWF Sverige medverkar i detta arbete. Det är viktigt att WWF har kapacitet att påverka vår svenska regering i riktning mot ett hållbart jordbruk och bevarad och förstärkt biologisk mångfald i odlingslandskapet, inte minst inför reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Förändringsförslagen inom CAP måste vidare relateras till den inhemska jordbrukspolitiken, för att vi ska förstå effekterna på de svenska naturvärdena och kunna påverka. WWF Sverige ger dessutom bidrag till det arbete som bedrivs på jordbruksområdet inom WWF:s Bryssel-kontor. 3. Hållbar landsbygdsutveckling - modellprojekt på Öland Ölands naturresurser nyttjas uthålligt samtidigt som dess naturvärden bevaras och förstärks, vilket utgör en modell för hållbar landsbygdsutveckling.
5 -WWFs program för odlingslandskapet- Öland är ett av de landskap som hyser den största biologiska mångfalden i vårt land. Naturvärdena hänger intimt samman med lantbruket och dess djurhållning. På Öland finns ca ha sammanhängande naturbetesmarker med mycket höga värden. Mittlandsskogen, som ägs och brukas av ett stort antal bönder, är en mosaik av beteslyckor, våtmarker, hassellundar mm, och är unik i sitt slag. Unikt i världen är de öländska alvarmarkerna, där bete är en förutsättning för bevarandet av den biologiska mångfalden. Ett handlingsprogram för bevarande av Ölands naturvärden togs fram av WWF Sedan dess har ett omfattande nätverk byggts upp. Inför reformeringen av CAP och den landsbygdssatsning som planeras inom EU, är det av stor vikt att WWF kan visa upp en modell för en hållbar landsbygdsutveckling. Det öländska landskapet skall kunna utgöra en sådan modell för beslutfattare både nationellt och inom övriga Europa. Ett öländskt modellprojekt kan komma att innehålla följande: bättre hävd av sjömarker, alvarmark och övrig naturbetesmark, restaurering av marker med höga värden, återställande av vattenregimen, naturvårdande skötsel och skydd av skogsmark, resurshushållande jordbruk, hållbar turism, samt information, utbildning och kapacitetsuppbyggnad för bl.a. kommunerna. 4. Arter - äldre husdjursraser och kulturväxter Bevara tillräckligt stora populationer av de äldre formerna av kulturväxter och husdjursraser för att säkra den genetiska variationen inom dessa områden Väktarfonden WWF har gett oss möjlighet att stöda bevarandet av hotade äldre husdjursraser och kulturväxter. Nils Dahlbeck har varit den drivande kraften inom husdjursområdet. Med hans hjälp och med medel från WWF 1998, kommer ett Centrum för hotade lantraser att inrättas vid Nordens Ark i Bohuslän. Projekt allmogeåker har räddat åkerogräsen klätt och råglosta från att helt försvinna från vårt land. Åkerogräs odlas främst tillsammans med gotlandsråg, men även med andra äldre grödoslag. Projektet drivs av SLU med medel från WWF. WWF kommer att fortsätta arbetet med bevarandet av de äldre husdjursraserna och kulturväxterna inom odlingslandskapsprogrammet och samtidigt arbeta för att staten skall ta sitt ansvar i dessa frågor.
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merREGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Myckelsjö hackslått SE0710220 Foto: Per Sander Namn: Myckelsjö hackslått Sitecode: SE0710220 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,76 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Naturvårdsförvaltare:
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merPROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merBETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Läs merNATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete
NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merFramåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merVälkommen till Naturpunkt Betesmarken
Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merVåtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merRESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Läs merLandsbygden för Sverige
YTTRANDE Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ulriksdal 17 augusti 1999 1 (6) Landsbygden för Sverige WWF har inbjudits att svara på ovanstående remiss uppdelad i tre delar. Vi är kritiska till den
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merDIAGRAM 1 Areal ekologiskt odlad mark i Malmö. Källa: KRAV, SCB och Jordbruksverket.
Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet har danats av generationers arbete med åkerbruk och djurhållning. Dess stora kulturella och biologiska värden härhör från äldre tiders jordbruk vars skötselmetoder
Läs merÄngen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merI den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar
I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:772 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipor i Myre SE0710222 Foto: Länsstyrelsen Namn: Nipor i Myre Sitecode: SE0710222 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,3 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sollefteå Naturvårdsförvaltare:
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:4
Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar
Läs merFigur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merDu kan göra skillnad - bli en av oss.
Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs merRestaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Läs merPågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet
Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merAxel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden
Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merINNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett
Läs merOlika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Läs merResultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden
Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden Pilotprojektet prövar om det är möjligt att utveckla en modell för miljöersättningarna som är enklare och effektivare med högre miljönytta
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs mer3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.
3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merRÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB
RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB Skötsel av ängsoch hagmarker ekonomi och ekologi HAGMARKSMISTRA var ett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Ett rikt odlingslandskap Underlag för fördjupad utvärdering 2008 Rapport 2007:15 Ett rikt odlingslandskap Underlag för fördjupad utvärdering 2008 Miljöenheten 2007-09-27 Referens Johan Wallander Maria
Läs merPraktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merRestaureringsplan Projektområde 54, Lindänget
RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merArbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-1506-2017 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2015-08-12 1 Mari Nilsson Skapat dokument Beskrivning av objektet Syfte och mål Div redigeringar Kartor Ny
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merDe svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping
De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping Tjern Inga Wall deltog från FSF CBM-rapporten hittar du här. 2011-09-23 Vår nya landshövding
Läs merVåra nordiska smådjur
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Hassel hackslått SE0710217 Foto: Annika Carlsson Namn: Hassel hackslått Sitecode: SE0710217 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,55 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Tillsynsmyndighet:
Läs mer