Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne"

Transkript

1 Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

2 Mångfald i marken ger ekosystemtjänster

3 Ekosystemtjänster och lantbruk Intensifiering av jordbruk Minskar: Mullhalt Vattenhållande förmåga Minskad näringsretention Biologisk aktivitet Biologisk mångfald Ökar: Erosion Torka /översvämningsrisk Näringsläckage Markkompaktering Minskad produktion av ekosystemtjänster

4 Ekosystemtjänster vid beslutsfattande Styrmedel Beslut Brukningsmetoder Myndigheter Ekosystem & Biologisk mångfald Information om värden Värden Ekosystem tjänster Kvantifiering av funktioner Värdering av tjänster Daily et al 2009

5 Värden för olika användare Nivå för värdering Gård Agent för värdering Lantbrukare Naturligt kapital Ekosystemtjänster Region Nationellt Samhälle

6 Verktyg för värdering Lokal nivå (gårdsnivå): C-bank Produktionsmodell där skörd relateras till gödning och ekosystemtjänster Regional nivå (Skåne): AgriPoliS Ekonomisk modell som simulerar effekter av styrmedel på lantbrukarens beslut samt kvantifierar miljöeffekter Nationell Nivå: Kostnadsnyttoanalys Analyserar vinster av styrmedel för samhället

7 C-bank Verktyg för lantbrukare/rådgivare under utveckling C-bank beräknar: Optimal gödselgiva Bruttovinst Värde på naturkapital Lantbrukets förväntade inkomst Retention av näringsämnen Kollagring

8 C-bank verktyg för värdering Relation mellan skörd, N-gödning och organisk kol (%C) i marken Data från C-kartering och försöksgårdar Brady, M. V., K. Hedlund, et al. (2015). "Valuing Supporting Soil Ecosystem Services in Agriculture: A Natural Capital Approach." Agronomy Journal, 107(5):

9 Hur påverkar odling ekosystemtjänster? Mullhalt Ändring kol/år Växtodling -1.0% UK Växtodling -0.5% SE Stallgödsel (5 ton/ha) -0.2% SE Halm (3 ton/ha) -0.2% DK Vall 1 år i växtföljd -0.2% SE Ändring kol/år Täckgrödor 0.2% FR Vall 2 år i växtföljd 0.2% SE Halm (12 ton/ha) 0.3% DK Stallgödsel (35 ton/ha) 0.4% UK Rötslam 0.9% SE

10 Regional nivå: Agent-baserad modellering av den skånska slättbygden (AgriPoliS) Investera? Maximera gårdens inkomster Växa? Miljövariabler, t.ex. kolhalten Interaktioner Lägga ner? Åtgärder Marknaden för jordbruksmark CAP reform Marknader (mark, arbetskraft, kapital) AgriPoliS - Agricultural Policy Simulator (Happe 2004, Brady et al. 2012)

11 AgriPoliS testar styrmedel Beräknar: Lantbrukarens vinst Markanvändning, växtföljder och djurhållning Gård och fältstorlek Investeringar Näringsbalanser Kolinlagring

12 AgriPoliS: Resultat Jämförelse växtföljd med vall mot ett-åriga grödor Scenario Markkol 2036 N-gödning 2036 Vinst 2016 Vinst % Vall/träda 1,5% -5,8% -3,5% -0.7% 15% Vall/träda 4,7% -17,1% -11,9% -0,4% 25% Vall/träda 7,8% -28,4% -17,9% -1,0% Ingen inkomst för träda eller vall med i beräkningen

13 Kostnadsnyttoanalys (nationell nivå) Simulera miljöeffekter av styrmedel AgriPoliS (regional nivå) Värdering av miljöeffekter Kolinlagring Klimatnytta Näringsretention Minskar övergödning Klimatnytta Jämförelse av styrmedel Effektiva styrmedel

14 Kostnadsnyttoanalys Värderar ekosystemtjänster i marken Utvärderar kostnader och nyttor för samhället av miljöåtgärder Identifiera samhällsekonomiskt effektiva styrmedel för minskad miljöpåverkan

15 Värdering av miljönyttor (milj kr) Andel vall/träda 5% 15% 25% Kolinlagring Minskad gödsel Minskat näringsläckage Totalt Nettonuvärde över 20 år i miljoner kronor, diskonteringsränta 3,5%

16 Kostnadsnyttoanalys (milj kr) Andel vall/träda 5% 10% 15% Förbättrad miljö Inkomst jordbrukare Naturkapital (ökat markvärde) Samhällsnytta Nettonuvärde över 20 år i miljoner kronor, diskonteringsränta 3,5%

17 Slutsatser - verktyg för värdering Lokal nivå (gårdsnivå): C-bank Generella värden på ES och lantbrukarens ekonomi Kol i marken indikator för biologisk aktivitet som leder till produktion av ekosystemtjänster Regional nivå (Skåne): AgriPoliS Brukningsmetoder som ökar ES ökar lantbrukarens vinst Vall i växtföljd ger långsiktiga positiva effekter på miljöfaktorer och marginella förluster i ekonomi. Nationell Nivå: Kostnads-nyttoanalys Markens ekosystemtjänster bidrar till betydande samhällsnytta Identifiera åtgärder som ger högst miljönytta per satsad krona

Policy Brief Nummer 2015:2

Policy Brief Nummer 2015:2 Policy Brief Nummer 2015:2 Tjänster från ekosystem till nytta för både jordbruk och samhälle Det alltmer intensiva brukandet av åkermarken medför att mängden ekosystemtjänster minskar. Ekosystemtjänster

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket för effektivt beslutsfattande

Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket för effektivt beslutsfattande Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket för effektivt beslutsfattande Slutrapport för forskningsprojekt KATARINA HEDLUND, MARK BRADY, HELENA I. HANSON, JORDAN HRISTOV, J OHANNA ALKAN OLSSON, HENRIK

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:6

Policy Brief Nummer 2018:6 Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används

Läs mer

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Jordbruk för mångfald eller enfald? a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Energihushållning i växtodling

Energihushållning i växtodling Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg

Läs mer

Mot en evidensbaserad CAP

Mot en evidensbaserad CAP Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det

Läs mer

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB. Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol

Läs mer

SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk

SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan

Läs mer

Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2

Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2 1 Denna presentation gjordes i samband med fältvandringen på Ullberga gård utanför Nyköping, 3 augusti 2017. Materialet baseras på den forsknings och försöksverksamhet som bedrivs vid Biodynamiska Forskningsinstitutet

Läs mer

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,

Läs mer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Ingrid Öborn, Göran Bergkvist & Maria Wivstad Växtproduktionsekologi, SLU (G. Brusewitz, Sveriges Nationalatlas, Jordbruk) Innehåll Introduktion

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:5

Policy Brief Nummer 2016:5 Policy Brief Nummer 2016:5 Skyddszoner i jordbruket betalt för resultat? Många lantbrukare utför frivilliga åtgärder för att gynna miljön. Som kompensation för kostnader och inkomstbortfall får lantbrukarna

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 Stockholm den 14 november 2013 Biotopskyddsutredningen Rapport 2013:10, Jordbruksverket Knut Per Hasund Analysenheten

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Räkna med vallen i växtföljden

Räkna med vallen i växtföljden Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:4

Policy Brief Nummer 2016:4 Policy Brief Nummer 2016:4 Samverkan kring habitatförvaltning höjer avkastningen i jordbruket Pollinering med hjälp av vilda insekter gynnar pollineringsberoende grödor. Anläggning och bevarande av pollinatörsvänliga

Läs mer

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Henrik G. Smith; Juliana Dänhardt; Karin Blombäck; Paul Caplat; Dennis Collentine; Erik Grenerstam; Helena Hanson; Sören Höjgård; Torbjörn

Läs mer

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/1 2018 Henrik Scharin, Anthesis Enveco Upplägg Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Beskrivning Jordbruksverkets analys Granskning

Läs mer

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Soil Security - Ett seminarium om markens värde Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Patrick Petersson Stefan Gustavsson

Patrick Petersson Stefan Gustavsson Ekonomi och konkurrenskraft för växtodling (Skånsk) Patrick Petersson Stefan Gustavsson KONKURRENSKRAFT Summan av nations A:s alla enheters förmåga att generera nyttigheter (inkomster) på en marknad i

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 6 april 2016 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Syfte med dagen Vad har hänt inom

Läs mer

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

LRFs WEBBINARIER

LRFs WEBBINARIER LRFs WEBBINARIER 2017-2018 Exklusivt för LRFs medlemmar! Webbinarier webbsända seminarier som hålls av LRFs experter inom varje område. LRF har många stora frågor att jobba vidare med och nu får du chansen

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:3

Policy Brief Nummer 2011:3 Policy Brief Nummer 2011:3 En grönare jordbrukspolitik både miljönytta och kostnader Inför reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken diskuteras s.k. förgröning i form av olika åtgärder som syftar

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017 Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning

Läs mer

Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?

Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden? Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden? Projekt för CAP:s miljöeffekter Knut Per Hasund Analysenheten, Jordbruksverket Projektgruppen, författare: Knut Per Hasund,

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Biogasproduktion från vall på marginalmark Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

VÄXADAGARNA /2 JÖNKÖPING MJÖLK

VÄXADAGARNA /2 JÖNKÖPING MJÖLK VÄXADAGARNA 2019 5/2 JÖNKÖPING MJÖLK - LÖNSAMHET LRF KONSULT - JOBBA MED HELA FÖRETAGET PÅ KORT OCH LÅNG SIKT. Jan Lagerroth PRESENTATION JAN LAGERROTH! Jan Lagerroth LRF Konsult Jobbar med affärsrådgivning

Läs mer

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing

Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing Henrik G. Smith Centrum för miljö och klimatforskning & Biologiska institutionen Lunds universitet a Expansion av jordbruk och produktionsskog

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet MARIA DIRKE Tel 0155 21 74 79 E- post maria.dirke@ekolantbruk.se 24 april 2012 Jordbruksverket anna.clarin@jordbruksverket.se Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0 Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0 Redovisning av sju dialogsamtal Workshop 31 januari, Uppsala Elin Röös, EPOK, SLU Maria Wivstad, EPOK, SLU Dags för nästa steg i utvecklingen av det ekologiska

Läs mer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund

Läs mer

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Janne Bengtsson & Framtidens Lantbruks scenario-grupp Jan.Bengtsson@slu.se Varför framtids-scenarier? Förutsäga framtiden = Trendframskrivning?

Läs mer

Remissyttrande över Betänkandet av Utredningen om Bioenergi från jordbruket-en växande resurs SOU 2007:36

Remissyttrande över Betänkandet av Utredningen om Bioenergi från jordbruket-en växande resurs SOU 2007:36 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal den 22 oktober 2007 Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande

Läs mer

Vidmakthåller dagens växtodling acceptabel mullhalt?

Vidmakthåller dagens växtodling acceptabel mullhalt? Odling i Balans 20 jan 2010 Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen till hög skörd? Göte Bertilsson: Vidmakthåller dagens växtodling acceptabel mullhalt? Mullhushållning. I viktiga växtodlingsområden

Läs mer

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Global perspektiv Cirka 40% av jordens bevuxna landareal består av åker och betesmark Jordbruk

Läs mer

Korna och klimatet frågeställningar kring möjligheter och styrmedel för en växthusgaseffektiv nordisk mjölk- och nötköttsproduktion

Korna och klimatet frågeställningar kring möjligheter och styrmedel för en växthusgaseffektiv nordisk mjölk- och nötköttsproduktion Korna och klimatet frågeställningar kring möjligheter och styrmedel för en växthusgaseffektiv nordisk mjölk- och nötköttsproduktion Slutrapport Sverker Molander, Stefan Wirsenius, Christel Cederberg Bakgrund

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Bedömning av markfunktion Capability och Condition Bedömning av markfunktion Capability och Condition Mark Elert Kemakta Konsult AB Soil Security Lund, 5 december 2017 Varför bry sig om markmiljön? Vilken hänsyn tas till föroreningssituationen kontra jordens

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla

Läs mer