Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling"

Sofia Henriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling

2 Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt * 1,7 Nmh 2-3% mull medel 2,5% mull 1,5% C

3 Grödan: 4500 kg C halm åter 1600 kg C Rötter mm 1500 kg C Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, 20 ton C Omsättningsförl % Till mull 5-20% kg C Till mull ca 30% +450 kg C Omsättningsförl. 0,7-2% ? Mullhalt = kolhalt * 1,7 Nmh 2-3% mull medel 2,5% mull 1,5% C Summerad kolbalans Min Max Medel Matjorden Tillskott Förlust Balans

5 Stallgödsel 35 ton Stallgödsling upphör Öppen odling

6 KOL I MARKEN Gräsvall hela tiden Gräsvall sedan 1945 Gräs bröts 1945, sedan öppen Öppen odling hela tiden FÖRSÖK ROTHAMSTED, ENGLAND

7 Allmän bild. Även om org C i mark är mångfacetterad kan summareaktionerna bra sammanfattas med ett samband av första ordningen: nedbrytningen är proportionell mot tillgänglig mängd. Man går mot ett jämviktsläge som styrs av tillskott och en nedbrytningsfaktor

8 Mull är bra för Markstruktur Vattenhushållning Rotutveckling Markens tålighet mot t ex packning Livet i marken

10 Vad beror effekten på? På mullprocenten? Eller kanske på att den bättre mullhushållningen gett mer energi till livet i marken.

11 Det finns diskussion om mullhushållning och dess effekter. I fjol kunde man en dag på Soil Day i Malmö höra internationella experter fördöma plöjning. Några veckor efter hör man från SLU i Uppsala att man inte ser några effekter av minskad bearbetning när man ser till hela profilen. Grund bearbetning ger mer mull i ytan men mindre längre ner Då är frågan om vad man vill ha. Mull i ytan är viktigt för markstrukturen. Men är man bara inriktad på att binda kol av klimatskäl har det ingen betydelse. Klart tycks vara att jordbearbetningens betydelse för total kolinlagring tidigare överskattats. Sen är det en fråga om vallars, gräsmarkers, kolbindning. Somliga undersökningar visar kg kol per år, andra 1000

12 Ett försök till sammanfattning Nästan alla våra slättbygdsjordar har nytta av bättre mullhushållning. Positivt är skörderester, grön mark så mycket som möjligt, fånggrödor- mellangrödor, reducerad bearbetning gärna uppskjuten till våren. Höga skördar ger mer skörderester. Kvantifieringen så långt visar på proportionalitet rester skörd. Vallar är positiva, särskilt långliggande. En ettårig växtföljdsvall ger inte mycket mulleffekt. Allt tillskott av omsättbart organiskt material är positivt. Dock blir det inte mycket mullnytta av svinflyt. En bra mullhushållning är positiv ur alla synvinklar: produktion, markvård, miljö. Men den behöver inte överdrivas. Räkna på den.

13 FramtidsOdling Helhetsbild av odlingssystemet. Ekonomi, produktion, mull, klimat, energi mm Kalkylprogrammet Odlingsperspektiv eller Greppa Näringens Bördighetsmodul UTFORSKA ODLINGENS MÖJLIGHETER

14 FramtidsOdling Ett exempel med halmförsäljning och fånggrödor Vi börjar med denna 5-åriga växtföljd År Gröda Skörd Fånggr. Pris prod Basläge 1 korn ,7 2 raps höstvete ,7 4 havre ,7 5 höstvete ,7

15 Vi jämför: Basläge: Halm nedbrukas, höstplöjning Nytt läge. Vetehalm tas bort. Ekonomi KolbalansDrivmedel N-utlak. Klimatgas Extern skilln. kr/ha kg C/år l/ha år skillnad m mull+bio bioenergi kg/ha kgco2e/ha kwh/ha Basläge Nytt läge Diff ,0 0,

16 Vi jämför: Basläge: Halm nedbrukas, höstplöjning Nytt läge. Vetehalm tas bort. Ekonomi KolbalansDrivmedel N-utlak. Klimatgas Extern skilln. kr/ha kg C/år l/ha år skillnad m mull+bio bioenergi kg/ha kgco2e/ha kwh/ha Basläge Nytt läge Diff ,0 0, Mull förbrukas och blir klimatgas. Sjunkande mullhalt ger något lägre skörd: Ca minus 1% i början, ca minus 4% om 30 år. Minus 1% blir minus 4%

17 Men - vi får väl betalt för halmen? Vi säger 200 kr/ton utöver kostnader för näring och bärgning. Då blir det plus 203 kr de första åren. Men det minskar och blir till förlust om 20 år. Hur ska vi hantera det? Kortsikt långsikt. Har man råd att ta långsiktiga hänsyn?

18 Vi vill peka på en väg förbi detta dilemma: Sälj halmen men ordna mullfrågan på ett annat sätt. med övervintrande fånggrödor, t ex rättika. Ekonomi KolbalansDrivmedel N-utlak. Klimatgas Extern skilln. kr/ha kg C/år l/ha år skillnad m mull+bio bioenergi kg/ha kgco2e/ha kwh/ha Basläge Nytt läge Diff ,0-4, Det blir i stort sett samma ekonomi, och i tillägg Bördighetsuppbyggnad Mindre utlakning och klimatgaser.

19 Med övervintrande bortfrusen rättika bör vårbearbetningen kunna förändras. Vi räknar på 2 tunga körningar mindre. Då blir det plus 498 kr i beräkningen.

Relevanta dokument

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.