Remissyttrande över Betänkandet av Utredningen om Bioenergi från jordbruket-en växande resurs SOU 2007:36

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Ulriksdal den 22 oktober 2007 Jordbruksdepartementet STOCKHOLM Remissyttrande över Betänkandet av Utredningen om Bioenergi från jordbruket-en växande resurs SOU 2007:36 Inledning Utifrån de pågående klimatförändringarna och de negativa konsekvenser vi kan förvänta oss, ser VärldsnaturfondenWWF biobränslen som en del av lösningen för att skapa ett samhälle oberoende av fossila bränslen. Samtidigt anser vi att dessa biobränslen måste komma från ansvarsfull produktion och ha en avsevärd bättre växthusgasbalans jämfört med fossila bränslen. Därför är det positiv att en utredning gällande bioenergi från jordbruket i Sverige nu har genomförts. Vi vill dock redan här i inledningen lyfta frågan i vilken mån man faktiskt har tagit fasta på att få med sig samhällets olika aktörer i utredningsprocessen. Det finns en tydlig avsaknad av miljö- och sociala intressen i det referensgruppsarbete som har skett inom utredningen. WWF anser att utredningen har gjort ett noggrant och gediget arbete. I många stycken delar vi utredningens slutsatser, men samtidigt ser vi att det finns aspekter som saknas eller som har fått relativt litet utrymme. WWF stödjer utredningens förslag på att satsa på framförallt salix på jordbruksmark som energigröda. Vidare är det positivt att biogas lyfts fram som en viktig energibärare. Utifrån nya forskningsrön om växthusgasbalanser i intensiva odlingssystem anser WWF att dessa måste utvärderas och vid behov vägas in i utredningens bedömningar, speciellt med avseende på utredningens prioritering av grödor såsom raps och vete. Vidare så anser vi att det saknas vissa aspekter i utredningen gällande bland annat miljömålen. Synpunkter Utredningsprocessen I Uppdragsformuleringen går att läsa att utredningen bland annat skulle inhämta synpunkter från berörda myndigheter, relevanta intresseorganisationer, näringslivet inklusive mindre företag och andra samhällsaktörer. Vidare står att läsa att man försökte skapa en konsensusbaserad grund för analysen. Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Postgiro Bankgiro

2 Tyvärr speglar inte val av ledamöter i referensgrupper samhällets bredd med avseende på intressenter i frågan. Referensgrupperna visar på en representation av ekonomiska intressenter, universitet samt myndigheter, med en total avsaknad från andra intresseorganisationer. Detta i sig medför en klar risk för en skev balans i konsensus beslut till förmån för ekonomiska intressen på bekostnad av miljö och sociala intressen. Världsnaturfonden WWF har även tidigare framfört liknande kritik mot Oljekommissionens arbete. Vi vill med detta inte nödvändigt säga att den skeva representationen speglas i den aktuella utredningens förslag. Däremot vill vi peka på avsaknaden på verklig förståelse och till synes även vilja att integrera miljö-,ekonomiska och sociala intressen i olika myndigheters utredningsarbete. Härvidlag finns goda exempel att ta lärdom utav, exempelvis Skogsstyrelsens sektorsråd. Miljömålen I uppdraget ingick att särskilt uppmärksamma möjligheterna för bioenergiodling att uppfylla miljömålen, samt analysera eventuella konflikter mellan olika miljömål. Utredningen har visserligen gjort en analys gällande vissa miljömål, men det framgår inte tydligt i rapporten vilken strategisk ansats man har haft och hur djupt man har försökt tränga in i frågan om möjliga målkonflikter. På sidan 31 står att läsa; Utöver mål avseende klimat och energiförsörjningstrygghet bör dock analysen av jordbrukets roll i det framtida energisystemet enligt utredningens mening även beakta målet om att bibehålla ett rikt odlingslandskap Till synes har utredningen endast bedömt att ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald är det enda miljömål som kan vara aktuellt vid en möjlig målkonflikt. Dock anser WWF att det även kan föreligga målkonflikter med t. ex. en giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet & ingen övergödning. Inte minst om man relaterar förslagen i förhållande till ekologisk odling. Gällande biologisk mångfald finns det även en diskrepans mellan utredningens bilaga och huvudrapporten. I bilagan står att läsa; Det finns dessutom endast ett begränsat antal studier som analyserar hur olika energiodlingar påverkar den biologiska mångfalden och de som finns är relativt gamla Sammanfattningsvis krävs bättre kunskap och nya studier kring hur en ökad odling av energigrödor påverkar den biologiska mångfalden och i vilka situationer denna försämras respektive kan förbättras. Dessa slutsatser speglas inte i huvudrapporten. Vidare så finns skillnader i slutsatser av miljökonsekvenser mellan tabell 3.3 i huvudrapporten och bilagans tabell Detta på grund av att en uppdelning har gjorts på skogsbygder och slättbygder i huvudrapporten som inte finns med i bilagan. Frågan uppstår spontant hur denna uppdelning med ändringar i slutsatser har kommit till. Världsnaturfonden WWF ställer sig tveksam till att odling av energispannmål & oljeväxter skulle vara till förmån för den biologiska mångfalden jämfört med extensiv vall och bevuxen träda (se tabell 3.3). Vidare anser WWF att om miljömålet "Ett rikt odlingslandskap" skall uppnås förutsätts REMISSYTTRANDE BIOENERGI FRÅN JORDBRUKET-EN VÄXANDE RESURS 2

3 att kvarvarande öppen åkermark bevaras i delar av Sverige. t.ex. i Småland, Bergslagen och Norrlands inland. De små öppningar som dessa utgör i ett omgivande skogslandskap är värdefulla för såväl flora som fauna, inte minst genom de bryneffekter som skapas. Härvidlag delar vi utredningens uppfattning att energiskog i skogsbygderna kan vara negativt för den biologiska mångfalden (tabell 3.3). WWF ser dock att det finns stora möjligheter att mark tas i anspråk i slättområden med storskaligt åkerlandskap förutsatt att miljömålet ett rikt odlingslandskap inte äventyras. Sammanfattningsvis är dock det mest anmärkningsvärda att huvudrapporten saknar förslag om ytterliggare forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet (FUD) gällande energigrödor och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Speciellt när man pekar på behovet i bilagan. Växthusgasbalanser & konstgödsling Världsnaturfonden WWF anser att det är avgörande att biobränslen har en betydligt bättre växthusgasbalans jämfört med fossila bränslen. En stor marginal är inte minst viktigt eftersom uppskattningar av växthusgasbalanser inrymmer många felkällor som kan slå både positivt och negativt. I utredningens bilaga, sid 105, går att läsa.utsläpp från tekniska system vid odling av energigrödor har dessa utsläpp en tydlig koppling till den insatsenergi som krävs för att driva odlingssystemet. I bilagan, figur 8.9 framgår dock tydligt att energiförbrukningen i produktionen inte nödvändigtvis är korrelerat med avseende på växthusgasutsläpp. I bilagan, sid 223 står; Om fossila energisystem ersätts med bioenergisystem blir miljöeffekterna så gott som alltid positiva avseende utsläpp av växthusgaser och oftast vad gäller övriga utsläpp Detta stöds också av bilagans figur 8.5 & huvudrapportens figur 3.10, som visar mycket positiva växthusgasbalanser för RME från raps, etanol från vete samt metanol/dme från Salix jämfört med fossila bränslen. På senare tid har dock olika biobränslen och dess odlingssystem börjat ifrågasättas i vilken mån de har en bättre växthusgasbalans jämfört med fossila bränslen. Bland annat har Crutzen et al (2007) 1 1 P. J. Crutzen, A. R. Mosier, K. A. Smith &W. Winiwarter. N 2 O release from agro-biofuel production negates global warming reduction by replacing fossil fuels. Atmos. Chem. Phys. Discuss., 7, , 2007 REMISSYTTRANDE BIOENERGI FRÅN JORDBRUKET-EN VÄXANDE RESURS 3

4 medels nya beräkningar kommit fram till att grödor som behöver höga gödselgivor kan ge så höga N 2 O utsläpp, att man erhåller en sämre växthusgasbalans än fossila bränslen. I undersökningen ingick biodiesel från raps samt etanol från vete. Världsnaturfonden WWF anser att de nya forskningsrönen om konstgödslingens potentiellt mycket negativa effekt på klimatet måste beaktas både inom produktion av livsmedel och energigrödor. Utredningen föreslår i sina scenarier att gödningen (N, P & K) ska öka med 0,5% per räknat per hektar & år (se bilaga 3 i huvudrapporten). Om Crutzen et al har rätt i sina slutsatser bör gödningen istället minska. Detta skulle medföra att ett flertal förslag och prioriteringar av grödor som utredningen gjort borde omprövas, främst med avseende på raps och vete. WWF anser att ny kunskap i frågan måste utvärderas och vid behov vägas in i utredningens bedömningar Ytterliggare en aspekt som utredningen inte har beaktat är att fosfor (P) som konstgödsel är en ändlig resurs. Härvidlag finns även rättvisefrågan om vem som egentligen borde få tillgång till den fosfor som bryts i världen; lantbruket i tropikerna med fosforfattiga jordar eller jordbrukare i Sverige. Växtförädling Utredningens arbete och slutsatser grundar sig bland annat på att det kommer att ske skördeökningar på mellan 1-2% per år (beroende på scenario). Detta förväntas dels ske genom ökad konstgödsling men även genom växtförädling. Det framkommer inte i rapporten vad som avses med växtförädling, dvs om detta endast är traditionell växtförädling eller också inbegriper genetiskt modifierade grödor. Världsnaturfonden WWF anser att man ska tillämpa försiktighetsprincipen gällande växtodling med genetiskt modifierade växter. Det vill bland annat säga att inget genetiskt modifierat växtmaterial ska användas förrän man kunnat fastlägga att odlingen inte medför långsiktiga negativa miljöeffekter. Oftast utvecklas genetiskt modifierat växtmaterial för att stå emot pesticider/herbicider, vilket förutom risker av oönskad spridning av genetiskt modifierat material, leder till ökad användning av bekämpningsmedel med risk för grundvatten och biologisk mångfald. 2 Teknikutveckling Utredningen trycker på behovet på FUD satsningar gällande energikombinat och andra generationens biobränslen från framförallt lignocellulosa grödor. Världsnaturfonden WWF stödjer 2 WWFs Position Paper on Genetically Modified Organisms (GMO's) REMISSYTTRANDE BIOENERGI FRÅN JORDBRUKET-EN VÄXANDE RESURS 4

5 detta fullt ut och anser att energieffektiviteten vid framtagandet av biobränslen är en nyckelfråga för deras betydelse i Sveriges framtida energimix. Lasse Gustavsson Peter Roberntz Generalsekreterare Samordnare Bioenergifrågor REMISSYTTRANDE BIOENERGI FRÅN JORDBRUKET-EN VÄXANDE RESURS 5