Jordbruk, bioenergi och miljö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruk, bioenergi och miljö"

Transkript

1 Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna blir. Miljövinsten av en utökad bioenergiodling begränsas om man tar hänsyn till att livsmedel och foder istället produceras någon annanstans. Bioenergisatsningar inom jordbruket kan vara mer lönsamma i jämförelse med klimatåtgärder inom industrin. Lönsamheten minskar med omfattningen av odlingen. En kortversion av rapport 2009:22

2

3 Jordbruk, bioenergi och miljö en kortversion Text: Monica Kling, Miljö & JordOrd Karin Lindhagen, Kali Media Omslagsbild: Salixodling vid Enaverken, Enköping. Foto: Pär Aronsson, SLU

4 Innehåll: Odlingen av grödor till bioenergi kan öka i Sverige men vilka blir effekterna?... 3 Hur mycket kan jordbruket bidra med?... 3 Marktillgången är begränsad Det ekonomiska värdet varierar Sju tänkbara scenarier för svenskt jordbruk... 4 Scenario för teknikutveckling Ekonomin i jordbrukssektorn påverkas... 7 Lönsamheten minskar för jordbruket Hur påverkas miljön av energiodlingen?... 8 Fler miljöeffekter än minskade koldioxidutsläpp... 9 Växtnäringsläckage och växthusgaser från odlingen påverkas Användningen av växtskyddsmedel kan ändras Den biologiska mångfalden gynnas eller missgynnas Kulturlandskapet förändras Total ekonomisk effekt beräknad Salix vid kusterna mest gynnsamt Utbredd salixodling kostar mer Vall till energi en dyr lösning Teknikutveckling ger lägre kostnader Ofta billigare än priset på en utsläppsrätt Konsekvenser utanför jordbruket ändrar rankingen Export av miljöeffekter minskar den totala miljövinsten Kostnadseffektiviteten ändras Jordbruket kan bidra i klimatarbetet Vill du veta mer?

5 Odlingen av grödor till bioenergi kan öka i Sverige men vilka blir effekterna? Bioenergi får en allt större betydelse för energiförsörjningen och för att ersätta fossila bränslen. Behovet av bioenergi från jordbruket kan komma att öka i framtiden, inte minst med tanke på EU:s direktiv för främjande av användningen av förnybar energi. Det innebär för Sveriges del bland annat att andelen förnybar energi ska öka från 39 till 49 procent till Växthusgasutsläppen från verksamheter som står utanför handeln med utsläppsrätter, till exempel jordbruket, ska samtidigt minska med 17 procent. Mot den bakgrunden har studien Jordbruk, energi och miljö tagits fram inom projektet CAP:s miljöeffekter, som är ett gemensamt regeringsuppdrag till Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Syftet är att utvärdera miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Rapporten visar genom ett antal odlingsscenarier hur Sveriges jordbruksmark kan komma att användas vid en ökad bioenergiproduktion. Konsekvenserna som det kan få för miljön, kulturlandskapet och några av våra nationella miljökvalitetsmål har utvärderats. Här presenteras en kortversion av studien. Hur mycket kan jordbruket bidra med? Idag bidrar jordbruket med en procent av den totala produktionen av bioenergi i Sverige. Om odlingen av energigrödor ska öka behöver vi använda mer jordbruksmark eller odla mer effektivt, om livsmedelsproduktionen ska behållas på nuvarande nivå. I annat fall flyttar mer av odlingen för livsmedel och foder till andra länder, vilket innebär att miljöeffekterna kommer att exporteras. Energigrödornas möjliga utbredning och bidrag till minskade koldioxidutsläpp beror av de enskilda grödornas odlingsekonomi, geografiska lämplighet och lantbrukarnas flexibilitet i att utnyttja mark och maskinpark. Den pågående teknik- och strukturutvecklingen inom det svenska jordbruket påverkar också expansionstakten. För traditionella grödor som kan användas för energiproduktion finns det goda kunskaper om var de kan odlas och vilka skördar de kan ge. Potentialen för nya energigrödor som till exempel hampa och rörflen är mer osäker. Odlingen av raps och sockerbetor begränsas dock av växtföljdsjukdomar respektive krav på klimat och bördighet, varför en ökad användning av dessa grödor för bioenergi innebär en större import av livsmedel och foder. Begränsningar finns även för salix och poppel eftersom de passar bäst på god åkermark i områden med lite mer nederbörd. En annan faktor som kan hålla tillbaka odlingen av energigrödor är målet att bevara odlingslandskapet öppet och variationsrikt, enligt miljömålet Ett rikt odlingslandskap. 3 Foto: Bioenergiportalen.se

6 Marktillgången är begränsad Under den senaste 25-årsperioden har den totala åkerarealen i Sverige minskat med cirka hektar och var 2009 omkring 2,7 miljoner hektar. Av den nedlagda arealen kan maximalt hektar på kort sikt åter tas i bruk för odling. Genom teknikuppgradering och intensifiering av odlingen kan totalt hektar av den totala åkermarken användas till odling av energigrödor. Hur mycket av åkermarken som kan komma att användas för energigrödor beror på efterfrågan på biobränslen och priskonkurrens från foder- och livsmedelsproduktionen. Valet av odlingsinriktning och omfattning kan också påverkas om konkurrensen från skogsråvaror ändras eller om fler ekonomiska styrmedel införs. Det ekonomiska värdet varierar Lönsamheten för produktionen av olika slags bioenergi påverkas även av produktionsprocessen. Bränslen till uppvärmning är generellt billigast att framställa och drivmedel som produceras genom jäsning eller rötning är dyrast. Den framtida tekniska utvecklingen kommer att ha stor betydelse för biobränslenas kostnadseffektivitet. Även vad bioenergin ska användas till har betydelse för kostnadsbilden då biobränslen för värmeproduktion och för transportbränsle har olika energikvalitet. Det är alltså viktigt att beakta hela produktionssystemet när olika energigrödor ska jämföras ur energi- och miljösynpunkt. Om odlingen av energigrödor ska öka i Sverige för att minska koldioxidutsläppen ger det även andra miljöeffekter. Dessa har ofta stor betydelse för kostnadseffektiviteten. Vid en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av svensk bioenergiodling bör därför inte bara utsläppen av koldioxid analyseras. Sju tänkbara scenarier för svenskt jordbruk För att visa hur jordbruket kan se ut år med bioenergisatsningar som uppfyller vissa delar av de klimat- och energipolitiska målen har sju olika scenarier analyserats. Produktion och markanvändning liksom påverkan på växthusgasutsläpp, andra miljöeffekter och förändringar i kulturlandskapet har bedömts och värderats ekonomiskt där så varit möjligt. De politiska målen som ska uppfyllas är: 20 % minskade utsläpp av växthusgaser i EU 10 % förnybara drivmedel av den totala användningen av drivmedel 50 % av använd energi ska komma från förnybara energikällor i Sverige De olika bioenergisatsningarna jämförs med ett referensscenario, Jordbruk, som visar hur jordbruket skulle kunna se ut med en oförändrad politik. I scenariot används OECD:s prognos för produktpriserna medan priserna på insatsvaror antas följa inflationen. Produktiviteten i jordbruket antas ligga i nivå med tidigare perioder. Jämfört med dagens jordbruk innebär detta en minskad djurhållning samt minskade vall- och spannmålsarealer. 4

7 Scenariot Miljö har tagits fram som en lösning för att minska både växthusgasutsläppen och växnäringsläckaget till Östersjön i en och samma åtgärd. Salix skulle då odlas utmed kusterna i södra Sverige på en areal om cirka hektar (20 procent av jordbruksarealen i aktuellt område). Scenariot bidrar med 10 procent av de åtgärder som föreslagits för jordbrukssektorn inom BSAP (Baltic Sea Action Plan) för att minska kväveläckaget till Östersjön, Öresund och Kattegatt. Foto: Monica Kling Förnybar är ett scenario som innebär att jordbruket bidrar med upp till halva målet om en ökad andel förnybara energikällor. Salix odlas framförallt i mellersta Sverige och vid större städer med omgivande slättland. Odlingen tar upp cirka hektar (40 procent i aktuellt område) där hälften är trädor och mindre produktiv mark. Foto: Camilla L Tolke Scenariot Inblandning är en satsning på vete till etanol för inblandning i bensin. Bioenergi från jordbruket bidrar här till halva målet om ökad inblandning av förnybara drivmedel. Spannmål odlas på hektar där den är som mest konkurrenskraftig. Denna odling påverkar inte spannmålsarealen i Sverige Foto: Monica Kling 5

8 Kombination är ett scenario där både Förnybar och Inblandning ingår. Salix odlas på hektar och spannmål för energi på hektar. Syftet är att visa hur stor del av målet om minskade koldioxidutsläpp som kan uppfyllas då hektar åkermark används för energiproduktion. Det skulle innebära att 40 procent av odlingsarealen i aktuellt område tas i anspråk. Scenariot Biogas visar effekterna av en större satsning på energivall till biogas för drivmedel. Utgångspunkten är att satsningen på biogas till fordonstrafiken i större städer ökar. Ensilagevallar odlas i södra och mellersta Sverige på hektar (16 procent i aktuellt område). Foto: Monica Kling Ett mer effektivt energiutnyttjande av vallen kan fås om stallgödsel och andra restprodukter blandas in vid biogasproduktionen. Därför har ytterligare ett scenario för biogasproduktion analyserats. Biogas restprodukter innebär en ökad produktion av biogas. Scenariot illustrerar en satsning på energivall till biogas när vallen kombineras med stallgödsel eller andra restprodukter vid rötningen. Vallodlingen sker i samma områden som i scenario Biogas, men vallen utgör bara en del av insatsen till biogasproduktionen. Foto: Jesper Gustavssson Scenario för teknikutveckling Vilken teknik som kommer att utvecklas mest framöver, liksom vilka drivmedelssystem som blir dominerande är svårt att veta. Tekniken kommer att vara avgörande för hur utvecklingen inom bioenergisektorn påverkar jordbruket, varför ett scenario för teknisk utveckling också har analyserats. 6

9 Andra generationen beskriver hur en utveckling mot cellulosabaserade biobränslen påverkar odlingsinriktningen och grödfördelningen. Om samma mängd energi ska produceras som i Kombination innebär det exempelvis en odling av det nya energigräset szarvasi på hektar åkermark och salix på hektar. Arealbehovet är ungefär samma som i Förnybar, det vill säga hektar, men produktionen hamnar i nivå med Kombination som kräver hektar åkermark. En energigröda som kan få ökad betydelse är rörflen, medan energigräset szarvasi som har odlats i försök är en av de nya potentiella energigrödorna. Båda dessa energigräs är fleråriga, har en hög produktion och en ganska hög energieffektivitet. De har också andra och mindre krävande odlingsanspråk än spannmål och salix. A B A. Rörflen är det energigräs som hittills visat sig bäst lämpat för odling i Sverige. Det växer vilt på fuktiga marker och kan bli upp till två meter högt. Gräset är lättodlat och kan under goda förhållanden ge en avkastning på upp till 7-8 ton per hektar. Foto: Curt Tallhoff B. Energigräset szarvasi har försöksodlats några år i Sverige. Det kan skördas två gånger per år och ska vid första skörden kunna ge en avkastning på ton/hektar under svenska förhållanden. Vid första skörden är gräset så pass torrt att det kan pelleteras direkt. Foto: energiafu.hu Ekonomin i jordbrukssektorn påverkas För att bedöma de olika scenariernas betydelse för miljön och ekonomin i jordbrukssektorn har utvärderingar gjorts med hjälp av modellberäkningar. Utfallet har sen ställts i relation till de minskningar av koldioxidutsläpp som scenarierna ger. Effekter på växthusgasutsläpp, växtnäringsläckage och användningen av växtskyddsmedel vid förändrad odling har värderats ekonomiskt efter de faktiska kostnader som beräknats för att nå miljöförändringarna genom andra åtgärder i jordbruket. Hur biologisk mångfald och kulturlandskapet påverkas har däremot fått värderas subjektivt. Effekten på jordbrukets lönsamhet av energigrödorna har beräknats genom att jämföra med vad traditionella jordbruksgrödor på samma mark skulle ge. 7

10 Lönsamheten minskar för jordbruket Odling för energiändamål förändrar odlingsinriktningen och lönsamheten i jordbrukssektorn. Den långa omloppstiden hos salixgrödor liksom låg betalning för energivall till biogasrötning gör att det uppstår en förlust i jämförelse med referensscenariot Jordbruk. Det gäller för samtliga scenarier i olika hög grad, men mindre ju mindre förändringen i odlingsinriktningen blir. För referensscenariot Jordbruk har modellen beräknat ett sammanlagt överskott för hela jordbrukssektorn. Minskningen i relation till detta överskott är högst för scenariot Biogas där lönsamheten minskar med 694 miljoner kronor, och lägst för scenariot Inblandning där förlusten för jordbrukssektorn är 13 miljoner kronor. Den minskade lönsamheten för scenarierna Miljö, Förnybart och Kombination i relation till referensscenariot Jordbruk beräknades till respektive 162 miljoner, 472 miljoner och 503 miljoner kronor. Minskningarna motsvarar mindre än två procent av det beräknade överskottet i referensscenariot. Hur påverkas miljön av energiodlingen? Bioenergiproduktion är en del av omställningen till att göra oss mindre beroende av fossila bränslen och uppnå lägre utsläpp av växthusgaser. När grödfördelningen ändras eller nya grödor och odlingstekniker införs påverkas även andra miljöaspekter. Växtnäringsläckage, utsläpp av växthusgaser från odlingen, användningen av växtskyddsmedel, den biologiska mångfalden och kulturlandskapet kan ändras i olika riktningar, både positivt och negativ. De olika scenariernas förmåga att minska emissionen av växthusgaser genom att ersätta fossila bränslen skiljer sig åt. Det beror delvis på storleken av produktionen, men energislagen har också olika energieffektivitet och förmåga att reducera växthusgasutsläppen per hektar odlad areal. Etanol från vetekärnor klarar en nettoberäknad minskning av 4 ton koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) per hektar, biogas från ett hektar energivall tar bort 6 ton CO 2 -ekv, medan värme från energiskog minskar koldioxidutsläppen med 12 ton per hektar. Tabell 1. Minskade koldioxidutsläpp av scenarierna och den areal som krävs för reduktionen Miljö Förnybar Inblandning Kombination Andra generationen Biogas Biogas restprodukter Minskade växthusgasutsläpp tusen ton CO 2-ekv. Odlingsareal, hektar

11 Fler miljöeffekter än minskade koldioxidutsläpp Växtnäringsläckage och växthusgaser från odlingen påverkas Fleråriga grödor som salix, energigräs och vall minskar både utsläppen av växthusgaser från odlingen och läckaget av kväve och fosfor jämfört med spannmålsodling. Det beror dels på att jorden inte plöjs eller bearbetas så ofta och dels på att energigrödorna inte har lika höga krav på kvävegödsling som andra jordbruksgrödor. Risken för växtnäringsläckage, och även lustgasutsläpp, blir därför lägre. En stor satsning på salix i de mer intensivt odlade kustnära områdena (Miljö ) kan i hög grad bidra till att minska växtnäringsläckaget. En satsning på vall till biogas i södra och mellersta Sverige (Biogas ) kan också bidra till läckageminskningen. Däremot blir effekten av salixodlingen i scenarierna Förnybart och Kombination ett ökat växtnäringsläckage. Det beror på att en stor del av arealen som tas i anspråk legat i träda i referensscenariot Jordbruk och varken gödslats eller plöjts. Om spannmål odlas för biodrivmedel (Inblandning ) ger det en svag ökning av växtnäringsläckaget, eftersom spannmålen delvis ersätter vall och extensivt odlade marker som läcker mindre. Förändringen av växthusgasutsläpp från odlingen i energiscenarierna blir störst i Förnybar där utsläppen minskar med 6-7 procent. Även i Miljö blir det en tydlig emissionsminskning medan förändringarna är marignella i övriga scenarier. Användningen av växtskyddsmedel kan ändras Många energigrödor har ett lågt behov av växtskyddsinsatser, vilka främst behövs vid etableringen då ogräs kan vara ett stort problem. En salixodling håller i år och under denna tid krävs det få växtskyddsåtgärder. Därför kan satsningar på stora salixodlingar (Miljö, Förnybar och Kombination ) ge minskad användning av växtskyddsmedel, särskilt där salix ersätter spannmål (Miljö ). På långliggande trädor används inga växtskyddsmedel. Det gör att minskningen inte blir lika stor om salix delvis ersätter trädor, som i Förnybar och Kombination trots att dessa scenarier tar upp en större areal. Om trädor och vall ersätts av spannmålsodling (Inblandning ) kan användningen av växtskyddsmedel öka. Tabell 2. Effekter på miljön av förändrad odling Växthusgaser CO 2 -ekv (kton) Växtnäring Fosfor (ton) Växtnäring Kväve (ton) Växtskydd Doser (tusen) Biologisk mångfald / landskapsbild Jordbruk Miljö svagt positivt/negativt Förnybar negativt Inblandning neutralt Kombination negativt Biogas ,4 positivt 9

12 Den biologiska mångfalden gynnas eller missgynnas En förändrad odlingsinriktning med ett större inslag av energigrödor på jordbruksmark kan påverka den biologiska mångfalden. Om salix ersätter spannmål i de mer intensivt odlade kustnära områdena (Miljö ) kan salixodlingarna i många fall öka variationen i landskapet. Det skapar fler livsmiljöer för flora och fauna och mångfalden ökar. När salix ersätter trädor eller placeras i skogsbygd (Förnybar och Kombination ) kan mångfalden däremot minska. Hur den påverkas beror på var i landskapet salixodlingarna etableras, hur de utformas och vilken typ av gröda de ersätter. Om spannmålsproduktionen ökar för en satsning på etanolproduktion (Inblandning ) har det ingen större effekt på den biologiska mångfalden, eftersom odlingsinriktningen förändras obetydligt. En ökad andel vall på spannmålens bekostnad (Biogas ) kan ge positiva effekter i slättbygder, då variationen i landskapet blir större. Det är också positivt ur mångfaldsperspektiv när användningen av växtskyddsmedel minskar, som i de scenarier där salix ersätter spannmål. Odlingarna blir dock stora i dessa scenarier och salix blir en av de dominerande grödorna i landskapet. Foto: Monica Kling Kulturlandskapet förändras Till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap hör ett öppet odlingslandskap med bevarade biologiska och kulturhistoriska värden. Storskaliga odlingar av högväxande grödor som salix kan ha en negativ inverkan på landskapsbilden i många kulturmiljöer. Effekten kan bli att öppna vyer avskärmas och att en månghundraårig kontinuitet i lågväxande grödor upphör. För att inte omintetgöra jordbrukets kulturvärden vid odling av energigrödor är det därför bra om en medveten styrning av odlingarnas lokalisering kan ske. En helhetssyn på jordbrukslandskapet krävs för att odling för biobränsleproduktion ska ge positiva effekter på både naturen och kulturlandskapet. Foto: Monica Kling 10

13 Total ekonomisk effekt beräknad För varje scenario har det sammanlagda ekonomiska värdet beräknats. Genom att summera jordbrukets kostnader för förändrad odlingsinriktning och det prissatta värdet på miljöeffekter av odlingsförändringen fås ett totalt ekonomisk värde för scenariot. Den beräknade vinsten eller förlusten har sen satts i relation till den minskning av koldioxidutsläpp som energigrödorna bidrar till. På så sätt blir kostnaden eller vinsten per ton reducerade växthusgaser (koldioxidekvivalenter) tydlig Miljö Förnybar Inblandning Kombination Andra generationen Biogas Biogas restprodukter 100 Kronor/ton CO2-ekv Förändrad odlingsinriktning Förändrad miljöpåverkan Sammanlagt ekonomiskt värde Figur 1. Jordbrukssektorns kostnader för förändrad odlingsinriktning, det prissatta värdet på miljöeffekter och det sammanlagda värdet per ton reducerat koldioxidutsläpp för scenarierna. Utfallet är förändringar i jämförelse med referensen Jordbruk Salix vid kusterna mest gynnsamt Det ekonomiska utfallet per ton minskat koldioxidutsläpp blir positivt av salixodlingen i Miljö, vilket är det enda av de jämförda scenarierna som visar på en vinst för jordbrukssektorn jämfört med referensscenariot. Miljöeffekterna är det som ger ett positivt utfall av denna lösning. Scenariot visar på stora minskningar av växtnäringsläckage, utsläpp av växthusgaser och användning av växtskyddsmedel av odlingsförändringen. Någon värdering av biologisk mångfald och landskapsbild ingår dock inte i beräkningen. Vid spannmålsodling för etanol (Inblandning ) blir det en kostnad för att minska växthusgasutsläppen. Den är dock låg, vilket beror på att få förhållanden ändras. Utbredd salixodling kostar mer Salixodlingen i Förnybar och Kombination ger ett mer negativt sammanlagt värde. Det kostar runt 100 kronor per ton koldioxidekvivalenter att minska växthusgaserna i atmosfären med dessa scenarier. Här överväger kostnaden för en förändrad odlingsinriktning gentemot värdet på miljöeffekterna. Lokaliseringen i landet och storleken på odlingarna ger sämre möjligheter att få en lönsam produktion och det blir färre positiva miljövärden. Odlingskostnaden för energigrödor ökar också vid en mer omfattande odling eftersom marker med högre odlingskostnader, lägre avkastning eller högre alternativvärde måste användas. 11

14 Vall till energi en dyr lösning I scenariot Biogas blir kostnaden hög för minskade koldioxidutsläpp. Det blir ett stort minusvärde trots att det prissatta värdet av miljöpåverkan från odlingen är starkt positiv. Orsaken är att odling av energivall till rötning ger dålig lönsamhet om vallen odlas enbart som råvara till biogas och bara betalas för energivärdet i grönmassan. En satsning på biogas kan bli mer ekonomiskt gynnsam och ännu mer miljöeffektiv om energigrödan rötas tillsammans med någon typ av avfalls- eller restprodukt. Vid ett tillskott av 50 procent gödsel, som i scenariot Biogas restprodukter, blir utfallet betydligt bättre. Teknikutveckling ger lägre kostnader En utveckling mot nya energigrödor för produktion av cellulosabaserade biodrivmedel skulle ge billigare utsläppsminskningar av växthusgaser än salixsatsningarna i Mellansverige. Scenariot Andra generationen har en sammanlagd kostnad på 72 kronor per ton reducerade koldioxidekvivalenter. Det är lägre än i Kombination som har likvärdig energiproduktion. Dessutom används betydligt mindre markresurser i scenariot Andra generationen. Ofta billigare än priset på en utsläppsrätt För att ställa kostnaderna för odling av bioenergi i relation till andra åtgärder som kan minska växthusgasutsläppen, har priset på en utsläppsrätt använts som en jämförelse i studien. Systemet med utsläppsrätter bygger på att energiintensiva industriföretag och energianläggningar inom EU får ett antal utsläppsrätter. Ett företag som vill öka sina koldioxidutsläpp utöver denna nivå måste köpa utsläppsrätter från andra företag, medan ett företag som minskar sina utsläpp kan sälja dem. Minskningsåtgärder som är billigare än motsvarande utsläpprätter blir alltså lönsamma för företagen. Det har därför ansetts relevant att sätta kostnadseffektiviteten för bioenergi från jordbruket i relation till priset på en utsläppsrätt. Priset varierar och var vid årsskiftet 2008/2009, när studien gjordes, 260 kronor per ton reducerade koldioxidekvivalenter Miljö Förnybar Inblandning Kombination Andra generationen Biogas Biogas restprodukter Kronor/ton CO2-ekv Sammanlagt ekonomiskt värde Priset på en utsläppsrätt 08/09 Figur 2. Jordbrukssektorns ekonomiska utfall i kronor per ton reducerad koldioxid för de olika energiscenarierna jämfört med priset på en utsläppsrätt 2008/2009. Resultatet är i relation till referensen Jordbruk. 12

15 Analyserna visar att bioenergisatsningar inom jordbruket kan vara samhällsekonomiskt lönsamma i jämförelse med klimatåtgärder inom industrin, som motiveras utifrån handeln med utsläppsrätter. Även då den förändrade miljöpåverkan räknas in får flera scenarier lägre kostnader för minskningen av växthusgaser än dagens pris på en utsläppsrätt. Det indikerar att en ökad odling av energigrödor i jordbruket kan vara mer kostnadseffektivt än de åtgärder som industrin kan tänkas göra. Med förutsättningarna i denna studie gäller det främst salix. Konsekvenser utanför jordbruket ändrar rankingen En samhällsekonomisk kalkyl som tar in konsekvenser även utanför jordbruket av ökad odling av energigrödor har också gjorts. De minskade utsläppen av koldioxid i scenarierna har då multiplicerats med priset på en utsläppsrätt och lagts till värdet på miljöeffekten av odlingsförändringen. Scenarierna Förnybar och Kombination ger då störst samhällsekonomisk vinst, 790 respektive 866 miljoner kronor. Miljö som ger den största miljövinsten om beräkningen enbart gäller jordbrukssektorn kommer först på tredje plats med 477 miljoner kronor. Scenariot Inblandning ger en lägre koldioxidminskning än övriga scenarier och den samhällsekonomiska vinsten blir mindre, 222 miljoner kronor. För Biogas är kostnaden per ton koldioxid högre än priset på en utsläppsrätt och den samhällsekonomiska kalkylen blir negativ. Om man måste välja mellan scenarierna och de utesluter varandra är det den samhällsekonomiska vinsten som blir underlag för beslutet. Om man istället värderar åtgärderna efter sin kostnadseffektivitet blir scenariot Miljö det mest effektiva per ton reducerat utsläpp, upp till 1,65 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Men om jordbruket ska bidra med mer bioenergi än så genom odling är det scenariot Förnybar eller Kombination som är mest meningsfullt att diskutera. Med tanke på att kostnadseffektiviteten för dessa scenarier är bättre än 260 kronor per ton koldioxid kanske jordbruket borde bidra med mer bioenergi än vad som uppnås i Miljö. I första hand bör då Miljö gälla med komplettering av Förnybar och Kombination för att bidra till att nå de uppsatta målen. Export av miljöeffekter minskar den totala miljövinsten Om foder- och livsmedelsproduktionen skulle behållas på dagens nivå samtidigt som odlingen för energiproduktion ökar blir den totala miljövinsten begränsad. Om den ökade odlingen inte sker i Sverige exporteras miljöeffekterna, som då istället uppstår i andra länder. Redan idag exporterar Sverige mycket av sin miljöpåverkan eftersom vi inte är självförsörjande på livsmedel och foder. För att se vad miljöexporten kostar i de olika energiscenarierna har även en modellberäkning gjorts som låser import och export av spannmål på referensscenariots nivå. Beräkningarna visar att växtnäringsläckaget och användningen av växtskyddsmedel då skulle öka på grund av den ökade odlingen. Dessutom skulle effekten på den biologiska 13

16 mångfalden bli omfattande. Odlingen av spannmål skulle öka kraftigt på trädornas bekostnad i Svealands och norra Götalands slättbygder. Det ger ett mindre variationsrikt landskap där många viktiga livsmiljöer för växter och djur skulle försvinna. Om spannmålsodling också skulle ske i skogsbygd kan det däremot bli fördelaktigt för den biologiska mångfalden. Effekterna på miljön av bibehållen produktion i Sverige blir olika stor för de analyserade scenarierna. Mest påverkar Inblandning, eftersom spannmål då odlas både för etanolproduktionen och till foder- och livsmedel. Därmed används en stor areal till spannmålsodling som annars skulle ligga i träda eller vara extensivt brukad vall. Det medför ett ökat kväveläckage och en minskad biologisk mångfald. I scenariot Kombination, där både spannmål och salix odlas för energi, kommer trädorna i referensscenariot i stort sett att försvinna. De ersätts då med salix och till viss del med spannmål, vilket bedöms ge negativa effekter på den biologiska mångfalden. Salixodlingarna väntas främst ersätta långliggande trädor om foder- och livsmedelsproduktionen bibehålls, vilket inte ger en lika tydlig effekt på vare sig växtnäringsläckaget eller den biologiska mångfalden. Ur ett landskapsperspektiv kan effekten bli positiv om komplexiteten i landskapet ökar, men även trädorna är positiva för mångfalden i ett landskap som i övrigt domineras av spannmålsodling. Långliggande trädor varken gödslas eller sprutas och störningarna i övrigt är begränsade eftersom fälten sällan slås eller putsas. Vid en kraftigt ökad salixodling på jordbruksmark ersätter då en för biologisk mångfald potentiellt positiv gröda en annan positiv gröda. Om man ska behålla livsmedelsproduktionen i Sverige och samtidigt öka bioenergiproduktionen ökar den sammanlagda kostnaden i scenarierna med mellan 100 och kronor per ton reducerad koldioxid. 100 Miljö Förnybar Inblandning Kombination Biogas -100 Ekonomiskt värde kr/ton CO2-ekv Ökad odling energigrödor Ökad odling energigrödor och bibehållen livsmedelsproduktion Figur 3. Jämförelse av värdet i kronor per ton reducerad koldioxid för energiscena-rierna med och utan en bibehållen foder- och livsmedelsproduktion i Sverige. 14

17 Kostnadseffektiviteten ändras Om kostnaderna för energisatsningar med en bibehållen foder- och livsmedelproduktion jämförs med priset på en utsläppsrätt för koldioxid, 260 kronor 08/09, förändras den tidigare bilden. Det är då bara i scenarierna Miljö och Förnybar som det fortfarande är mer kostnadseffektivt att satsa på bioenergi i jordbruket än att göra klimatåtgärder inom industrin. 100 Miljö Förnybar Inblandning Kombination Biogas Ekonomiskt värde kr/ton CO2-ekv Sammanlagt ekonomiskt värde Utsläppsrätt Figur 4. Kostnad i kronor per ton reducerad koldioxidutsläpp för energiscenarierna då värdet på exporten av miljöeffekter inkluderas. Priset på en utsläppsrätt vid årskiftet 2008/09 har lagts in som en jämförelse. Utfallet är i relation till referensen Jordbruk. Jordbruket kan bidra i klimatarbetet Slutsatsen av den genomförda studien är att en ökad odling av energigrödor i jordbruket kan vara kostnadseffektiv i jämförelse med klimatåtgärder i industrin, även då en inhemsk produktion av foder- och livsmedel bibehålls. Resultaten tyder på att det är en ökad odling av salix till bioenergi som mest kostnadseffektivt kan bidra till minskade koldioxidutsläpp när det gäller att ersätta fossila bränslen. Värdet per ton koldioxid av miljöeffekterna skiljer sig kraftigt åt mellan de olika scenarierna. Det visar på vikten av att samtliga miljöeffekter värderas vid en bedömning av vilka åtgärder som är effektivast ur ett samhällsperspektiv. Effekten på biologisk mångfald och kulturlandskapet har inte kunnat värderas i ekonomiska termer i denna studie, vilket vore önskvärd i framtida utvärderingar. Fördjupade analyser med ett vidare spektrum av scenarier krävs också för att kunna dra slutsatser för relevanta politiska beslut. Resultatet av utvärderingen i rapporten gäller enbart de uppställda scenarierna med de förutsättningar som har antagits, och vid jämförelse med referensscenariot i studien. Det kan därför inte användas generellt eller tolkas som en prognos. 15

18 Vill du veta mer? En mer ingående redovisning av metodik, inverkande faktorer och den genomförda utvärderingen finns att läsa i Jordbruksverkets rapport Jordbruk, bioenergi och miljö, 2009:22 Den kan hämtas eller beställas på Referens: Torben Söderberg, Jordbruksverket. 16

19

20 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: ISSN ISRN SJV-R-09/22 Kortversion-SE Kortversion RA09:22

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Jordbruk, bioenergi och miljö Rapport 2009:22 Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36

Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36 Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36 Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket

Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket PM 2009:197 RII (Dnr 001-2155/2009) Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:3

Policy Brief Nummer 2011:3 Policy Brief Nummer 2011:3 En grönare jordbrukspolitik både miljönytta och kostnader Inför reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken diskuteras s.k. förgröning i form av olika åtgärder som syftar

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Yttrande över Bioenergi från jordbruket - en växande resurs SOU 2 007:36

Yttrande över Bioenergi från jordbruket - en växande resurs SOU 2 007:36 2007-10-19 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bioenergi från jordbruket - en växande resurs SOU 2 007:36 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) har beretts tillfälla att yttra sig

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Finns det mark att odla energigrödor på?

Finns det mark att odla energigrödor på? Finns det mark att odla energigrödor på? En fråga som ofta dyker upp i debatten om bioenergi är tillgången på mark för odling av energigrödor. EU vill avveckla stödet till grödebaserade biodrivmedel. I

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer