Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning
|
|
- Stig Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad
2 2 (11)
3 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV JORDBRUKETS KLIMATPÅVERKAN JORDBRUKETS ANDEL AV VÄXTHUSGASUTSLÄPPEN MINSKNINGSPOTENTIAL OCH TÄNKBARA ÅTGÄRDER JORD- OCH SKOGSBRUKETS MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL ATT BINDA KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN ANDRA SEKTORER MARK FÖR BIOENERGI... 11
4 4 (11) 1 Inledning För att bidra till att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären har Västerås stad tagit fram ett klimatprogram. Denna rapport utgör ett av underlagen som har använts för att ta fram de mål och visioner som uttrycks i klimatprogrammet. Denna rapport behandlar jordbrukssektorn genom att allmänt klarlägga vad utsläppen består av, ge en översiktlig bild av hur stora utsläppen är från det jordbruk som bedrivs i Västerås samt beskriva jord- och skogsbrukets roll i ett klimatneutralt samhälle. Denna rapport har ett produktionsperspektiv, det vill säga behandlar de utsläpp som släpps ut innanför Västerås gränser även om de producerade varorna konsumeras i en annan region eller i ett annat land. Kommunens rådighet över jordbrukssektorn är begränsad (det är främst som markägare och i viss mån som inspiratör möjligheterna finns att påverka) och många andra aktörer jobbar med dessa frågor. Västerås stad köper in stora mängder livsmedel och har därmed stor möjlighet att ställa krav på dessa produkter. Detta styr effektivt mot en mer klimatanpassad livsmedelsproduktion (även om de inköpta produkterna nödvändigtvis inte produceras i Västerås). En separat underlagsrapport som behandlar de utsläpp som är kopplade till kommunens konsumtion av livsmedel har tagits fram (se underlagsrapport Klimatpåverkan från livsmedelsinköp i Västerås kommun).
5 5 (11) 2 Allmänt klarläggande av jordbrukets klimatpåverkan De växthusgasutsläpp som jordbruket främst orsakar är utsläpp av lustgas (N 2 O), metangas (CH 4 ) och koldioxid (CO 2 ). Lustgas är en potent växthusgas. 1 kg lustgas påverkar klimatet lika mycket som 310 kg koldioxid. När material som innehåller kväve bryts ner under förhållanden som växlar mellan syrefattigt och avsaknad på syre bildas lustgas. Detta sker i gödsellager och när kväverik gödsel sprids ut på jordbruksmark. De sammanlagda utsläppen av lustgas från mark är den största källan till växthusgasutsläpp från jordbruket. En betydande mängd lustgas släpps också ut i samband med tillverkning av mineralgödsel. Denna tillverkning sker ofta utomlands och utsläppen brukar därför glömmas bort, men är viktiga ur ett livscykelperspektiv. Metangas bildas i samband med djurhållningen, dels när foder bryts ner i idisslarnas magar och släpps ut som tarmgaser (ju fiberrikare foder desto större metanutsläpp) och dels när fodret omvandlats till gödsel som lagras där syre saknas. Det är därför större risk för metangasavgång från flytgödselanläggningar än från fastgödsellager. 1 kg metangas påverkar klimatet lika mycket som 21 kg koldioxid. Koldioxidutsläppen som härrör från jordbruket är huvudsakligen från ändrad markanvändning (bindning eller frigörning av kol), användning av kalkmedel, användning av fossila drivmedel och fossil energi för uppvärmning av torkar och lokaler. Sammanfattning av huvudsakliga utsläppskällor: - Utsläpp av lustgas från mark när mineralgödsel eller organisk gödsel bryts ner - Lustgasutsläpp från gödsellager - Lustgasutsläpp i samband med tillverkningen av mineralgödsel - Tarmgaser från djur i form av metangas - Metangasutsläpp från gödsellager - Markanvändning (bindning eller frigörning av kol) - Användning av kalkmedel - Fossila drivmedel använda i produktionsledet - Fossil energi vid uppvärmning av torkar och lokaler
6 6 (11) 3 Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen Statistik sammanställd från Naturvårdsverket visar att svenskt jordbruk år 2008 stod för utsläpp motsvarande drygt 12 miljoner ton koldioxid (om man inte räknar med förändrad markanvändning och skogsbruk som behandlas längre fram). Detta motsvarar cirka 17 procent av Sveriges totala utsläpp. Hur dessa utsläpp var fördelade framgår av figuren nedan Utsläpp av växthusgaser från svenskt jordbruk 2008 (1000 ton koldioxidekvivalenter) Lustgas Metan Koldioxid Jordbruk Bostäder, lokaler och förbränning inom areella näringar Figur 1 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2008 kopplat till jordbruket (Källa: statistik från Naturvårdsvekets hemsida. Deras källa är: Sweden's National Inventory Report 2010, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change) Stapeln jordbruk omfattar utsläpp från djurhållningen (tarmgaser och gödselhanteringen) och utsläpp från åkermark. Jordbruket utgör den största enskilda källan till växthusgaserna metan och lustgas. I Sverige står jordbruket för drygt hälften av metangasutsläppen och huvuddelen av lustgasutsläppen. Fossil energi som används för uppvärmning av lokaler och bostäder samt för drift av torkar orsakar koldioxidutsläpp. I statistiken ovan ingår koldioxidutsläpp från skogsbruket, men utsläpp från drivmedel använda till transporter inom jordbrukssektorn ingår inte. Normalt är statistiken för jordbrukssektorn mer osäker än för andra sektorer. Det beror på att många av utsläppen till stor del har ett biologiskt ursprung och därför påverkas av faktorer som inte kan kontrolleras. Utsläppen är därför svåra att mäta och följa upp. På läns- och kommunnivå finns geografiskt fördelad utsläppsstatistik framtagen inom RUS 1, som är ett samverkansorgan vars huvudmål är att tillhandahålla och utveckla ett gemensamt uppföljningssystem för Sveriges miljömålsarbete. RUS-statistiken för Västerås illustrerad i figuren nedan visar att de årliga utsläppen från djurhållning och bruk av åkermark har minskat något sedan Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål,
7 (1000 ton CO2-ekv) 7 (11) Årliga utsläpp av växthusgaser från jordbruket i Västerås (djurhållning och åkermark) Figur 2 Utsläppsstatistik för jordbruket i Västerås. Källa: RUS Notera att utsläpp från fossila bränslen använda för transporter, arbetsmaskiner och uppvärmning inte är med i diagrammet. Dessa utsläpp behandlas istället i energiplanen.
8 8 (11) 4 Minskningspotential och tänkbara åtgärder Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram 2 som avser perioden ska enligt Jordbruksverket inte uppfattas som vägen till det hållbara jordbruket, för dit är det långt. Det konstateras att oavsett vilka systemskiften eller andra större omställningar som ligger framför oss är det emellertid angeläget att se över vilka utsläppsminskningar som är möjliga att göra på kort sikt. Jordbruksverket uppskattar att klimatutsläppen nationellt kan sänkas med 9-11 % under perioden om redan påbörjade insatser slutförs och styrmedel, regler och informationspaket genomförs enligt det framtagna handlingsprogrammet. De föreslagna åtgärderna som ska leda till dessa utsläppsminskningar är främst: - Behovsanpassad gödsling och effektivt växtnäringsutnyttjande - Fodermedel med lägre klimatpåverkan - Mineralgödsel med lägre klimatpåverkan - Reducerad jordbearbetning för att minska energiförbrukningen - Effektivare användning av direkt energi - Ökad produktion av grödor till fasta biobränslen - Ökad produktivitet i mjölk- och köttproduktionen - Ökad effektivitet i utfodringen av mjölkkor - Odling av fånggröda och vårbearbetning - Ökad produktion av grödor till biogas - Ny miljöersättning för klimatåtgärder - Ökad rötning av gödsel - Täckning av lagringsbehållare för urin Jordbruksverket konstaterar också att: Det finns åtgärder som skulle kunna minska jordbrukets utsläpp mer, men dessa förblir verkningslösa så länge som inte konsumtionen förändras i motsvarande riktning. Inget är vunnet om produktionen flyttar och bedrivs med en lika stor eller större miljöpåverkan någon annanstans. En omställning av våra konsumtionsvanor kan ge stor effekt för att minska jordbrukets klimatpåverkan utan att äventyra att produktionen flyttar. Därför ska man i sammanhanget inte glömma bort åtgärder som styr mot mer vegetabilier och mindre animalier samt en tydligare säsongsanpassning. 2 Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket, Jordbruksverket, rapport 2010:10
9 9 (11) 5 Jord- och skogsbrukets möjligheter att bidra till att binda koldioxidutsläpp från andra sektorer Genom att binda kol i organiskt material kan jord- och skogsbruket bidra till att sänka halten koldioxid i atmosfären. Metoden har sina begräsningar eftersom det inte går att lagra hur mycket kol som helst, det finns en övre gräns för hur stora träd kan bli och hur mycket mull som mark kan innehålla. Men i väntan på att andra klimatåtgärder ska slå igenom fullt ut kan man delvis kompensera för historiska utsläpp från andra sektorer genom att öka mängden kol som lagras i skog och mark. Jordbruksverket konstaterar 3 att marken kan användas som kolförråd. En ökning av mullhalten är positivt ur klimatsynpunkt eftersom kol binds in och ger en bra odlingsjord. Mullhalten ökar vid tillförsel av organiskt material som till exempel stallgödsel och växtrester. När marken bearbetas sjunker mullhalten. Träkol som blandas ner i åkermark är en gammal jordförbättringsmetod. Den har på senare tid uppmärksammats som ett möjligt sätt att långsiktigt minska mängden koldioxid i atmosfären. Träkol i jorden har en halveringstid på flera tusen år. Dessutom minskar inblandat träkol metan- och lustgasutsläppen. Det finns studier 4 som pekar på att koldioxidhalten skulle kunna minskas till förindustriell nivå om några procent av världens jordbruksmark användes för produktion av träkol som sedan blandas ner i åkermark. Det bör påpekas att detta dock är ett relativt outforskat område än så länge. Enligt Jordbruksverket 5 behövs det mer kunskap kring vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta för att öka mängden kol bundet i betesmarker. En annan fråga där mer kunskap behövs är hur man kan minska utsläppen av koldioxid från utdikad torvmark. Koldioxid frigörs vid nedbrytningsprocesser som startar när torvmarker dikats ut. Att lagra kol i skog är ett sätt som SLU 6 föreslår för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Att bara låta skogen växa ostört är sannolikt inte det bästa sättet eftersom skogen då blir känslig för bland annat bränder och insektangrepp. En bättre lösning är då antagligen att kombinera skogsskötsel som gynnar kollagring i träd och mark med ett ökat uttag av biobränslen som kan ersätta fossila bränslen som används i energisektorn. För att sätta utsläppen från Sveriges jord- och skogsbruk i relation till möjligheterna att lagra koldioxid i skog och mark kan man titta på Naturvårdsverkets statistik framtagen för Det framgår då att den ökade kolinlagringen kompenserade för drygt ett års utsläpp från jord- och skogsbruk, d v s ungefär 3 Jordbruksverket (Bioenergienheten), Växthusgaser från jordbruket - en översikt av utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med ett handlingsprogram, promemoria april Jacquot, J Can a Kind of Ancient Charcoal Put the Brakes on Global Warming? Popular Mechanics, publicerad Jordbruksverket (Bioenergienheten), Växthusgaser från jordbruket - en översikt av utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med ett handlingsprogram, promemoria april SLU, Miljötrender från SLU, nr
10 10 (11) en femtedel av Sveriges utsläpp. Mängden koldioxid som kan bindas har dock som tidigare påpekats en övre gräns. Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser från svenskt jordbruk och skogsbruk 2008 exkl. drivmedel för transporter och arbetsmaskiner. Källa Naturvårdsverket (1000 ton CO2-ekv) Koldioxid Metan Lustgas Summa Jordbruk (djurhållning och brukning av åkermark) Bostäder, lokaler och förbränning inom areella näringar Delsumma Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Totalt
11 11 (11) 6 Mark för bioenergi Biomassa som kan användas i energi- och transportsektorn är en viktig spelbricka i ett klimatneutralt samhälle. Mark som är tillgänglig för annan odling än mat är en begränsande faktor. Naturvårdverket 7 har analyserat den globala potentialen för bioenergi och kommit fram till att följande faktorer är avgörande för tillgången på mark: - Global befolkningsmängd. Hur många människor ska jordbruket mätta framöver? - Den diet människan har generellt. Att producera kött- och mejeriprodukter är mycket mer energikrävande och därmed också mer ytkrävande än att producera vegetabilier. - Jordbrukets produktivitet. Hur mycket kan man få ut per ytenhet? Dock görs i studien bedömningen att befolkningsmängden och befolkningsökningen har mindre betydelse för möjligheterna att frigöra mark för bioenergiproduktion, än frågan om vilken diet som konsumeras och med vilken intensitet jordbruket bedrivs. Sverige har goda möjligheter och en stark tradition att framställa biomassa. Globalt sett ses inte skogen som en tillgång i dessa sammanhang, men i Sverige är skogsbruket omfattande. Eftersom det på sikt förväntas bli global brist på biomassa har Sverige goda möjligheter att positionera sig som producent av biomassa för både förbränning och framställning av drivmedel. 7 Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050, Naturvårdsverket, Rapport 5754
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merSommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merEkologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merRegionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merMorgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Läs merUtsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merFörst några siffror som sätter kött i ett sammanhang:
Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merMILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merKlimatprogram 2012 Västerås stad
Klimatprogram 2012 Västerås stad I Västerås finns ett naturligt samspel mellan stad och natur som gör vår stad levande och attraktiv. Stadens utbud och puls med Mälaren runt hörnet gör Västerås till en
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merKlimatneutralt jordbruk 2050
Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merIdisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Läs merYttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket
Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merMinskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016
Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merKyckling är klimatsmart
Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men
Läs merVad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience
Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs merKlimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Läs merNytt klimatmål Kf 7 dec 2015
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merFler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?
Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merVilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merJordbrukets utsläpp och trender
29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18
Läs merKLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg
KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merKlimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Vilket perspektiv ska vi ha?! Slutkonsument Svinn Klimatavtryck av maten på tallriken Ska alla bli veganer?! Omvärlden (nu och
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merutsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merJordbrukets klimatpåverkan globala utsläpp och lokala åtgärder. Rapport 2013:08
Rapport 2013:08 Jordbrukets klimatpåverkan globala utsläpp och lokala åtgärder Underlag för val och prioritering av åtgärder i regionala energi- och klimatstrategier Omslagsbild: Balar i solnedgång. Foto:
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merLuftutsläpp efter näringsgren 2011
Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merMiljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars 2018 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vad händer där ute just nu? Digitaliseringen! Miljö, hållbarhet, klimat,
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs mer