Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Transkript

1 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB

2 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska förutsättningar för en samrötningsläggning i Strängnäs för utveckling av lantbruket och produktion av biogas för fordon. Denna rapport sammanfattar delprojekt 5 Utredning av behov av vallgröda samt erforderliga arealer. Syfte Syftet med projektet är att redogöra för möjlig tillgång till vallgröda ställt i relation till möjlig produktion av biogas från andra råvaror och efterfrågan på biogas i Strängnäs med omkringliggande region. Genomförande har på uppdrag av Strängnäs Biogas AB gjort en bedömning av möjlig försäljning av biogas i regionen och utifrån det undersökt möjligheterna att försörja biogasanläggningen med vallgröda för att kunna möta denna efterfrågan. Bedömningen av efterfrågan på biogas grundas delvis på den marknadsundersökning som genomförts inom delprojekt 4, Marknadsanalys för biogas som fordonsgas. Erforderlig ersättningsnivå för vallgröda redovisas närmare i delprojekt 1, Affärsmodell för gödsel, energigrödor/vall och biogödsel. Den uppskattade efterfrågan på biogas (delvis grundad på marknadsundersökningen i föregående delprojekt) och framtida marknadsutveckling för biogas kommer att jämföras med nuvarande och framtida tillgång på substrat för biogasproduktion för att se hur efterfrågan på biogas kan mötas. Om efterfrågan på biogas överstiger den mängd som kan produceras med gödsel och rent organiskt avfall inom rimligt transportavstånd så kan grödor (troligen i form av vallgröda) fasas in i produktionen i takt med att efterfrågan på biogas ökar. Den mängd vallgröda och de arealer som krävs för detta kommer att beräknas och lantbrukare som är intresserade av att leverera kommer att kontaktas för att fastställa var den efterfrågade energigrödan kan odlas.

3 Inledning En förutsättning för att använda odlad gröda för biogasproduktion är att ersättningen för producerad biogas är relativt hög. Hur mycket odlad gröda som kan användas blir då till stor del en ekonomisk fråga. För att biogasanläggningen ska kunna säkra en försörjning av vallgröda av någon större mängd, så krävs att ersättningen till lantbrukaren ligger i nivå med odling av spannmål. Biogasanläggningens ekonomi vid produktion av biogas från vallgröda blir då beroende av två huvudsakliga parametrar: - - priset på spannmål (vete) priset på drivmedel (intäkt för såld biogas) Även transport- och skördekostnader, vilket till stor del beror på avståndet till anläggningen, påverkar naturligtvis kalkylen. I de fall biogasbolaget tecknar långa avtal om försäljning av biogasen till fast pris elimineras risken med växlande bränslepriser. Samtidigt missas möjligheten till ökade intäkter vid stigande bränslepriser. Val av avtal både gällande försäljning av biogas och inköp av vallgröda blir då en avvägning mellan risk och möjlighet att ta del av framtida prisuppgångar. Historiskt har priser på mat och priser på fossila bränslen i viss utsträckning följts åt. Detta är i viss mån naturligt eftersom konstgödsel, vilket är en viktig insatsvara vid odling, kräver en stor mängd energi vid produktionen. Det gör att ökade kostnader för inköp av vallgröda kan kompenseras av ökade intäkter om drivmedelspriserna samtidigt är höga. Risken finns dock alltid att priserna på spannmål är höga samtidigt som priset på olja är lågt.

4 Efterfrågan på fordonsgas Stockholmsregionen I den större Mälardals-/Stockholmsregionen finns under överskådlig framtid ett stort underskott på biogas. Det är en utmaning för hela branschen att öka produktionen av biogas för att kunna möta denna efterfrågan. Inledande diskussioner med AGA, som är en av de större leverantörerna av biogas i Stockholm, har visat att de är villiga att teckna avtal om köp av hela produktionen av biogas från en kommande biogasanläggning i Strängnäs. Försäljning till Stockholmsregionen ger dock en lägre ersättning för biogasen än då avtal kan tecknas direkt med slutkund, eftersom köparen (t.ex. AGA) då måste stå för risk, transportkostnader samt uppbyggnad och drift av tankstationer. Vid nuvarande drivmedelspriser är det tveksamt om intäkten vid försäljning till Stockholm räcker för att täcka produktionskostnaderna vid produktion av vallbaserad biogas. Eskilstuna Inledande diskussioner har förts med Eskilstuna Energi & Miljö AB, som idag producerar biogas från avloppsslam och matavfall och ansvarar för försörjning av bussdepån och en publik tankstation med biogas. Samtliga stadsbussar i Eskilstuna, ca 50 st, går på biogas. Den publika tankstationen har nyligen byggts ut till fyra tankplatser och back-up med flytande biogas/naturgas vilket även har ökat försäljningen. Eskilstuna Energi & Miljö AB uppger att deras försäljning av fordonsgas i Eskilstuna (bussar + publik mack) uppgår till ca 2,5 milj Nm 3 fordonsgas/år. Den egna produktionen uppgår till ca 1 milj Nm 3 /år, vilket innebär att de köper in ca 1,5 milj Nm 3 fordonsgas/år. Länstrafikens bussdepå och publik tankstation i Strängnäs Diskussioner har förts med Länstrafiken gällande möjligheterna att driva bussarna som är knutna till bussdepån i Strängnäs på biogas. F.n. finns ett avtal med ett företag som driver trafiken vilket gör det kostsamt att byta till biogasdrift på kort sikt. På längre sikt ser dock Länstrafiken biogas som ett huvudalternativ för att öka andelen förnybart bränsle i busstrafiken. Enligt uppgift från Länstrafiken uppgår drivmedelsförbrukningen vid bussdepån till motsvarande ca 1,1 milj Nm 3 fordonsgas/år. Försäljningen vid en publik tankstation direkt till slutkund kan också ske vid etablering av en publik tankstation som drivs i egen regi. Försäljningsvolymen vid en publik tankstation är svårbedömd, men en grov bedömning utifrån gjord marknadsundersökning (delprojekt 4) och från försäljningen vid andra tankstationer är att försäljningen inom ett par år från etablering kan ligga mellan Nm 3 fordonsgas per år. Den nedre delen av intervallet baseras på försäljning huvudsakligen till en lokal marknad.

5 Sammanfattning av möjliga försäljningsvolymer av biogas Det alternativ som rimligtvis ger högst ersättning för såld biogas är försäljning direkt till slutkund. Samtidigt är det förknippat med relativt stora investeringar i gasledningar och infrastruktur för tankning. Vid försäljning till Eskilstuna tillkommer transportkostnaden, medan infrastruktur och efterfrågan på biogas redan är etablerad. Försäljning till Stockholmsmarknaden kan troligen ske genom ett tryggt och långt avtal samtidigt som det sannolikt är det som ger lägst ersättning för biogasen. Några konkreta förhandlingar om biogaspris etc. har inte förts inom det här projektet. Tabell 1. Bedömd marknad för fordonsbiogas i regionen. Marknad/potentiell köpare Eskilstuna underskott Bussdepå Strängnäs Publik tankstation Strängnäs Stockholmsregionen Potentiell volym, Nm 3 /år ( ) obegränsat Produktion av biogas i förhållande till areal vallgröda för biogas Biogas från gödsel mm. Enligt beräkningar av Strängnäs Biogas AB kan ca 1 milj Nm 3 biometan produceras utifrån de material exklusive vallgröda som finns tillgängliga för rötning i biogasanläggningens närområde. Dessa material utgörs huvudsakligen av gödsel som idag produceras inom Strängnäs Biogas ägares lantbruksverksamheter. Biogas från matavfall Därutöver finns en möjlighet att matavfall från hushåll och verksamheter i Strängnäs kommun användas för rötning tillsammans med övriga material. Enligt tidigare gjorda beräkningar av Strängnäs Biogas så bör en realistisk potential för insamling av matavfall i Strängnäs kommun vara ca ton matavfall per

6 år. Denna mängd matavfall bör, grovt räknat, kunna generera ca Nm 3 biometan/år. Tillgängliga åkerarealer för vallodling Den totala åkerarealen i Strängnäs kommun år 2012 var enligt Jordbruksverket ha. Användningen av jordbruksmarken i kommunen ses i tabellen nedan. Tablell 2. Åkerarealens användning i Strängnäs kommun. Källa: Jordbruksverket. Användning Areal (ha) Andel (%) Höstvete Vårvete Vårkorn Havre Slåtter- och betesvall som utnyttjas Vårraps Träda Övrigt Totalt Lantbrukarna inom Strängnäs Biogas bedömer att åtminstone 600 ha, ev. upp till 1000 ha, vallgröda kan finnas tillgängliga för odling av vallgröda i ett område inom ca 30 km från biogasanläggningen, under förutsättning att lönsamheten i denna odling kan konkurrera med spannmålsodling. Närmare beskrivning av nödvändiga förutsättningar finns beskrivna i Delprojekt 1.

7 Biogas från vall Vid en väl optimerad process bedöms biogasproduktion från vall kunna uppgå till ca 270 Nm 3 metan per ton TS (enligt uppgift från JTI rapport från Delprojekt 6). Vid en vallskörd om 7 ton TS/ha*år, en av HS- Konsult uppskattad skörd vid två skördetillfällen per år på vall som gödslas med biogödsel från biogasanläggningen (mer detaljerade uppgifter finns redovisade i delprojekt 1), bedöms således varje hektar vall kunna generera ca Nm 3 biometan per år. Som exempel innebär detta att det krävs en areal om ca 500 ha vallodling för att producera 1 milj Nm 3 biometan/år. Eftersom vallodlingen ingår i en växtföljd där vall odlas t.ex. två år av fem, så krävs ett arealunderlag som är 2,5 gånger så stort, dvs. ca ha för att producera denna volym biogas. Diagrammet nedan visar möjlig biogasproduktion vid en biogasanläggning i Strängnäs beroende på hur många hektar vall som används för biogasproduktion. 3"500"000" Biogasproduk?on)i)förhållande)?ll)areal)vallgröda)för)biogas) 3"000"000" Producerad)biometan,)Nm3/år) 2"500"000" 2"000"000" 1"500"000" 1"000"000" 500"000" Gödsel"+"vall" Gödsel"+"matavfall"+"vall" 0" 0" 100" 200" 300" 400" 500" 600" 700" 800" 900"1000" Areal)vall)för)biogas,)ha) Figur 1. Beräknad biogasproduktion från tillgängliga substrat beroende på areal substratvall

8 Slutsatser De kontakter med marknaden som har tagits visar tydligt att efterfrågan på biogas i närområdet är betydligt större än vad som kan produceras i Strängnäs enbart utifrån befintliga flöden av gödsel, organiskt avfall etc. För att möta åtminstone en del av denna efterfrågan krävs därför odling av vall eller annan gröda för biogasproduktion. Huruvida det finns ekonomi i vallproduktion för biogas avgörs av om denna kan konkurrera med spannmålsodling i lönsamhet. Betalningsförmågan för vall till biogas avgörs å sin sida av priset på biogas/konkurrerande drivmedel och ev. statliga styrmedel. Som bas för en möjlig biogasproduktion i Strängnäs ligger främst gödsel, vilken beräknas kunna producera ca 1 milj Nm 3 biometan per år. Därutöver kan vallodling bidra till att den totala produktionen av biometan uppgår till ytterligare 1 2 milj Nm 3 biometan per år beroende på hur mycket vallgröda som utnyttjas.