Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel"

Transkript

1 Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel Delprojekt 1 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013

2 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska förutsättningar för en samrötningsläggning i Strängnäs för utveckling av lantbruket och produktion av biogas för fordon. Som ett delprojekt har genomförts en utredning av lämplig modell för ersättning/kostnadsfördelning gällande gödsel och vallgröda, transporter, lagring och försäljning av inkommande substrat och rötrest. Syfte Målet med projektet är att säkerställa de affärsmässiga och tekniska förutsättningarna för byggnation av en biogasanläggning i Strängnäs av en sådan storlek att den kan förse samtliga bussar knutna till bussdepån och en publik biogasmack i Strängnäs med förnybart biogasbränsle. Biogasanläggningen blir samtidigt en gödselfabrik vilken möjliggör utveckling av växtodlingen och djurproduktionen i norra Sörmland. Utredningen syftar till att ta fram ett underlag som är öppet för alla och som kan användas för företag som vill investera i biogasproduktion i Strängnäs. Denna rapport utgör en sammanfattning av de viktigaste resonemangen och slutsatserna för affärsmodell kring försörjning av rötbara material till anläggningen samt avyttring av biogödsel (rötrest) från anläggningen Genomförande Strängnäs Biogas AB har beställt utredningar från Hushållningssällskapet som innefattar beräkningar och antaganden för lämplig prisnivå för vallgröda samt beräkningar om prisnivå för biogödsel. HS-konsult Johan Welander och David van Alphen de Veer är anlitade för ändamålet. har medverkat som beställarens ombud för utredningarna om vallgröda och biogödsel och gjort beräkningar utifrån erhållna uppgifter, sammanställt materialet och denna rapport. Genomförda beräkningar Beräkningar har gjorts på dels lönsamhet av att odla olika grödor till biogasproduktion, kostnader och intäkter för gödsel som substrat, samt växtnäringsvärde och kostnader för spridning av biogödsel.

3 Lönsamhet av att odla till biogas Beräkning och antaganden Det finns enligt Hushållningssällskapet tre tänkbara alternativ för beräkning av vad en biogasanläggning kan betala för en vallgröda i konkurrens med övriga grödor. Vilken metod man väljer kan bero på vart det största engagemanget bör ligga. För att få lantbrukarnas intresse behöver vallkalkylen vara bättre än spannmålskalkylen oavsett om odling, skörd eller lagring ligger i lantbrukarens eller köparens regi. Ju fler moment som ligger i lantbrukarens regi desto högre måste varan prissättas jämfört med om marken arrenderas ut till köparen som i sin tur köper in tjänster. Enligt den logiken kommer köparen alltid att få betala för odlingsåtgärder, gödsling, skörd mm. En mer utförlig beräkning har gjorts av alternativ två nedan då det är den mest använda beräkningsmodellen för biogasproducenter i Sverige. Alternativ 1. Lantbrukaren ger biogasanläggningen rätt att använda mark mot betalning kr/ha och år. Beräkningen baserar sig då på lantbrukarens produktionsbortfall utan att hans maskinpark justeras efter de nya förutsättningarna dvs ett genomsnitt för en växtföljds TB2 jämförs med TB2 där vall ingår. Biogasanläggningen anlitar entreprenör för hela vallkedjan inkl insådden. Hela insådden inkl skyddsgrödan (kornet) körs till biogasanläggningen. Växtnäringsborförseln ersätts av biogasanläggningen med rötrest eller handelsgödsel. I princip arrenderar köparen marken av lantbrukaren. Lantbrukarens ekonomiska ersättning behöver här minst täcka den bästa alternativgrödans vinst på TB2-nivå, dvs alla intäkter och kostnader exkl. kapitalkostnader för mark samt EU-stöd. Detta alternativ passar passiva lantbrukare som tar en låg risk i att lämna över brukandet i köparens regi. Kan eventuellt leda till lågt engagemang bland odlarna. Kostnad och risk för odling, skörd, transport, lagring och kvalitet ligger hos köparen. Köparen väljer själv odlingsmetoder, skördetidpunkt och skördeteknik. Här ges köparen stora möjligheter att själv påverka och pressa kostnadsnivåer i de olika momenten. Har även möjlighet att styra kvalitet genom att välja rätt skördetidpunkt och lagringsteknik. Alternativ 2 Lantbrukaren levererar in råmaterial till biogasanläggningen som ensilerar på plats. Lantbrukaren får betalt efter en skala beroende på varans vattenhalt och varans energiinnehåll. Lantbrukaren får möjlighet att köpa tillbaka rötrest motsvarande bortförsel. Odling, skörd och transport i lantbrukarnas regi kräver en högre ersättningsnivå för att kompensera för lantbrukarnas kostnader för ovanstående moment.

4 Betalning efter kvalitetsparametrar gynnar den aktive växtodlaren. Vid försäljning av vall som grovfoder (ensilage) tas kontinuerligt prover på energiinnehåll och övriga kvalitetsparametrar. Detta borde vara ett normalt förfarande vid prissättning av råmaterial. Riskövergång mellan säljare och köpare då substratet levererats anläggningen ger delad risk, vilket är bra. Här kommer det att finnas odlare som sköter hela skörde- och transportkedjan själva såsom odlare som tvingas köpa in samtliga tjänster. Överlag positivt för lantbrukaren att själv kunna välja vilka moment som skall göras på egen hand resp. köpas in. Ovana vallodlare som tvingas köpa in alla tjänster kanske ser detta som avskräckande och därför föredrar alternativ 1 Positivt för de odlare som vill utföra momenten i egen regi. Finns ekonomiskt incitament för odlaren att trimma kostnader för skörd mm. Sett till helheten blir detta system troligen lite mindre effektivt jämfört med alt 1. Alternativ 3 Lantbrukaren levererar in färdig ensilage. Lantbrukaren får betalt efter en skala beroende på vattenhalt och energiinnehåll. Lantbrukaren får möjlighet att köpa tillbaka rötrest motsvarande bortförsel. Egen odling, skörd och lagring. Hela risken ligger hos lantbrukaren. Troligen kommer lagringspremien som krävs för att få full acceptans för alternativet att kosta köparen mer än kostnaden för att utföra momentet i egen regi. Storskalig lagring på tub borda vara den mest kostnadseffektiva Lönsamhetsberäkning för alternativ två. Hushållningssällskapet har gjort en förenklad beräkning på lönsamhet för alternativ två ovan. Vissa antaganden rörande maskinkedjan är gjorda enligt nedan: Transportavstånd 15 km Skörd 7000 kg TS per ha och år Två skördar/år. Alla tjänster köps in, alternativt värderas till självkostnadspris för nyanskaffande av maskiner. Vall levereras av lantbrukaren till anläggningen, Biogasanläggningen bekostar lagring. Biogödseln ges och levereras kostnadsfritt till substratodlarna att gödsla substratvallarna med.

5 Tre olika skörde- och transportsystem finns i kalkylen. Vid alla tre alternativen sker slåtter och strängläggning på samma sätt till samma kostnad. Skördesystem 1; Hackvagn 50 kbm. Skörd och transport sker med samma maskin. Hackvagn: 1800 kr/timme inkl. traktor och förare. 0,5 cykel lastning/lossning per timme Skörd från 1,4 ha per cykel 0,7 ha/timme ger en kostnad på 2570 kr/ha Total hektarkostnad per år: kr Skördesystem 2; Traktorbogserad hack. Hack: 1350 kr/timme inkl. traktor och förare Transporter med två 50 kbm kärror som transporterar till anläggningen 0,5 cykel per ekipage och timme Skörd från 1,4 ha per ekipage och cykel ger på 2 transportekipage kapaciteten 1,4 ha/timme Total hektarkostnad per år: kr Skördesystem 3; Självgående hack. Självgående hack: 2500 kr/timme Transport med två lastbilsekipage, krok på bil och släp 80 kbm/ekipage. Fälttransporter med krokväxlare som skyttel - utgör troligtvis flaskhalsen Ingen merkostnad för extra flak i kalkylen, detta tillkommer. 1 cykel per ekipage och timme ger en kapacitet på 3,5 ha timme. Total hektarkostnad per år: kr Lönsamheten i vallodlingen bör vara i nivå med spannmålsodling för att vara av intresse. Mer exakta maskinkostnader finns i kalkylerna nedan. Att beräkna maskinkostnaderna på detta sätt är mycket svårt och därför görs en grov förenkling där mycket baseras på antaganden. Kostnaderna bör därför endast beaktas som vägledande, inget annat.

6 Figur 1. Lönsamhet på TB2-nivå för några olika grödor. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012 Generellt kan man säga att spannmålspriserna är som lägst strax före, under och strax efter skörd. Detta p.g.a. ett stort utbud då många tvingas sälja under skörd i brist på lagringsutrymme. Priserna som kalkylerna baseras på kan antas stiga under hösten/vintern. Bifogar jämförande kalkyl för Höstvete bröd där avsalupriset är 1,80 kr.

7 PRODUKTIONSGRENSKALKYL HÖSTVETE Prisnivå: Lantmännens spotpris 8/ Förutsättningar Spannmål samt avbrottsgrödor Intäkter Kvant. Pris Kronor Kärna kg , kr Halm, lös i sträng kg ,00 0 kr Summa intäkter kr (totala intäkter/kg) 1,80 kr/kg Direkta kostnader Utsäde, köpt kg 200 4, kr Axan kg 565 3, kr PK kg 77 4, kr Växtskydd ogräs 1, kr Växtskydd insekt 0, kr Växtskydd svamp 1, kr Kalkning/ kvickrot 1, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader 0,55 kr/kg Transport ton 6, kr Prisortsavdrag ton 6,9 0 kr Torkning ton 6,9 123,8 853 kr Analys/avgifter/försäkr./övr kr Drivmedel, traktor tim 4, kr Drivmedel, skördemaskin tim 0, kr Underhåll, traktor+redskap kr Underhåll, såmask/tröska kr Ränta rörelsekapital (faktor) 0, ,0% 228 kr Summa övriga rörliga kostnader kr (rörlig kostnad/kg) 1,06 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbete Fältarbete tim 5, kr Maskiner (avsk + ränta) kr Summa arb + fasta maskinkost kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader 1,42 kr/kg Arrende 0 0 kr Fasta Intäkter 1,42 kr/kg Stödrätter åker område kr Täckningsbidrag kr Figur 2. Produktionsgrenskalkyl höstvete. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012 Johan Wellander, HS-Konsult

8 PRODUKTIONSGRENSKALKYL SUBSTRATVALL Prisnivå: Förutsättningar: Anpassad efter bästa spannmålsgröda 3 års liggtid, 2-skördesystem Hackvagn Bogserad hack Självgående hack Intäkter Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Ensilage kg ts , kr , kr , kr Vallstöd 500 kr/ha kr kr kr Summa intäkter kr kr kr Totala intäkter/kg ts 1,27 kr/kg 1,27 kr/kg 1,27 kr/kg Direkta kostnader Utsäde, köpt 1/3 dels kostnad kg 15 45, kr 15 45, kr 15 45, kr Spridningskostnad biogödsel ton 25, kr 25, kr 25, kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader Ränta rörelsekapital (faktor) 0, ,0% 184 kr ,0% 165 kr ,0% 138 kr Summa övriga rörliga kostnader 184 kr 165 kr 138 kr (rörlig kostnad/kg) Täckningsbidrag kr kr kr Arbete och fasta maskinkostnader Lejt arbete skörd, uppskattad kostnad tim kr kr kr Etablering, tillägg frölåda 0, kr 0, kr 0, kr Summa arb + fasta maskinkost kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Fasta kostnader Arrendekostnad Produktionskostnad /kg ts 1,08 kr/kg 0,98 kr/kg 0,82 kr/kg Fasta Intäkter Stödrätter åker område kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Figur 3. Produktionsgrenskalkyl substratvall. Johan Wellander, HS-Konsult, 2012 Johan Wellander, HS-Konsult

9 Vallkalkylen För att vallodling skall vara av intresse bör intäkterna på TB2-nivå därför vara minst desamma som för veteodling dvs kr/ha. Vid vallodling utgörs den stora kostnadsposten av skörd och transport medan de direkta odlingskostnaderna är relativt låga. Etableringskostnaden kan fördelas ut på vallens liggtid, vilket i detta exempel antas vara 3 år. Kostnad för gödselspridning är beräknad till ca 900 kr/ha. Kalkylen saknar kostnad för lagring av biogödsel. Med nuvarande landsbygdsprogram finns möjlighet att få miljöstöd för miljövänlig vallodling. I slättbygd är denna ersättning 500 kr/ha. I stort sett alla som odlar vall söker och får detta stöd. Detta stöd ligger därför som en intäkt i vallkalkylen. För att nå samma TB2 som i vetekalkylen krävs vid avkastningsnivån 7000 kg ts/ha ett pris för vallen på minst 1,20 kr/kg ts, ingen hänsyn till kvalitet tagen kg ts/ha är en relativt hög avkastningsnivå men inte på något sätt omöjligt att nå. För att kunna hävda sig mot vetekalkylen krävs att maskinkostnaderna kan hållas låga. Antingen genom att lantbrukaren utför en del eget arbete eller genom att leja in en för ens egna förutsättningar optimerad skörde- och transportkedja. Beräkningen är på två skördar per år. Med ett treskördesystem ökar den möjliga skördenivån något samtidigt som möjligheten till en högre energihalt i och med att vallen kan skördas i ett tidigare utvecklingsstadium. Här blir det dock en avvägning mellan skördenivå, energihalt och de högre skördekostnader en tredje skörd medför. Antal skördar bör diskuteras senare utifrån behov. För att maximera biogasproduktionen så bör ersättningen för vallgröda alternativt odlingen göras utifrån kvalitetsparametrar på samma sätt som vid odling av foder. Den totala energiskörden borde vara högst vid stora kvantiteter men vid lite lägre energiinnehåll än då man odlar för mjölkkor. I tabellen nedan ses den totala energiskörden per hektar för olika skördenivå och energiinnehåll per kg TS.

10 Tabell 1. Total energiskörd i MWh/ha beroende på energiinnehåll och total TS-skörd. Johan Wellander, HS-Konsult, MJ/kg TS = GJ/ton TS Ton TS/ha MWh/ha 4 8, ,1 12,2 13,3 14,4 5 11,1 12,5 13,9 15,3 16,7 18,1 6 13, ,7 18, ,7 7 15,6 17,5 19,4 21,4 23,3 25,3 8 17, ,2 24,4 26,7 28, , , ,5 Entreprenad ungefärliga kostnader maskintjänster Enligt beräkningar från tidigare erfarenheter har Hushållssällskapet räknat på tvåskördesystem och måttliga avkastningsnivåer. Detta bör ge en fingervisning om storleken på kostnaderna. Nedan visas ungefärliga maskinkostnader för de viktigaste arbetsmomenten.

11 Till detta kommer kostnad för transporter och spridning av biogödsel. Gödseln kostar ca 35 kr/ kbm * 25 ton/ha = 875 kr/ha att sprida. Transporterna är svåra att beräkna, de beror på avstånd och teknik. I tidigare projekt har de rena fraktkostnaderna beräknats i olika scenarion till mellan 800 och 2000 kr/ha. Grovt uppskattat varierar kostnaderna för spridning av biogödsel, skörd och transport mellan 3675 kr/ha och 5345 kr/ha. Biogödsel, värderingsmodell Beräkning av biogödsels värde på åkermark Biogödsel har högst värde om det sprids på vall eftersom vallen har ett stort behov av kalium vilket inte spannmålsgrödor har. Det innebär att lantbrukare är beredda att betala mer för biogödsel om den ska gå till vall än om den ska spridas på spannmålsgrödor. Gödselvärdet är bra om man sätter i relation till en befintlig produkt som finns på marknaden. Förslag på gödselmedel ges nedan och ungefärligt pris för varan. På analysen anges Ammoniumkväve (där använder vi en kväveeffektivitet på 50%) Total fosfor Total kalium NS 27.4 = 11,50 kr/kg, P20 = 23,50 kr/kg, K50 = 8 kr/kg Om man beräknar biogödselns värde för vall och spannmål kan följande antaganden göras; Växtnäringsinnehållet i biogödseln är: N = 3,4 kg/ton, P = 0,97 kg/ton, K = 3,9 kg/ton Värdet blir enligt ovanstående: vallgröda 100 kr/ton spannmålsgröda 68 kr/ton Detta innebär att för att det ska vara värt att ta emot rötresten och betala för frakten måste den spridas på en vallgröda. Till spannmål finns ingen betalningsförmåga för att köra rötresten med lastbil.

12 Tabell 2. Växtnäringsvärde på vall vid olika spridningstidpunkter. Sprid- 'dpunkt Spridar- Typ Spridar- teknik N- Effekt (%) N- Effekt (kr/ton) Markpack (kr/ton) Värde * (kr/ton) Vall Vårbruk Tankvagn Band 70 2,4 12,8 55,2 Vall Tidig höst Tankvagn Band 40 1,4 2,4 53,8 Vall Vårvinter Tankvagn Band 60 2,0 12,8 51,3 Vall Sen höst Tankvagn Band 35 1,2 4,2 50,1 Vall Försommar Tankvagn Band ,2 48,1 * Värde avser intäkter-kostnader när också spridningsförluster, markpackning och att gödseln inte utnyttjas till fullo i marken har vägts in i kalkylen. kostnad för utkörning pumptankvagn 15 m3 3 lass/timme 22 kr/m3 kostnad kvar att transportera med lastbil 53-22= 31kr/m3 med lastbil om den kostar 1050 kr/timma à 35 ton innebär det 30 kr/ton dvs man kommer så långt som det tar att köra ett varv på en timme. Värdet på biogödseln är beroende på när den körs ut och vilken markpackning man kan räkna med. Det sämsta alternativet för markpackning är ofta den "bästa" ur växtnäringssynpunkt så på fältet kan man i princip betala 50 kr/ton för biogödseln. Det innebär att man kan köra biogödseln med lastbil ett varv till ett mellanlager på en timme. Men då måste mellanlagret vara gratis. En investering i brunn kostar ca kr. För en 4000 m3 brunn med en livslängd på 20 år blir årskostnaden kr. En sådan investering räcker till 160 ha vall vilket kanske är i största laget för en enskild lantbrukare. För att utnyttja brunnen maximalt åtgår då ett arealunderlag på 400 ha. Ett antagande kan göras att man sprider 25 ton/spridning och två ggr/ år per vallskifte så innebär det att kostnaden blir 6 kr/ton. Efter fyra biogödselspridningar dvs två år har man uppnått max fosfor som får tillföras skiftet för en femårsperiod. Det går också att uttrycka det på det sättet att om lantbrukaren investerar i behållare och betalar för spridning så finns endast ett litet utrymme för att betala för biogödseln. Lantbrukarens kostnader för lagring och spridning blir då 6 kr/m3 för lagring + 22 kr/m3 spridning = 28 kr/m3. Möjligt betalningsutrymme för biogödsel vid fält är då 50 kr/m3-28 kr/m3 = 22 kr/m3.

13 Hushållningssällskapet menar dock att det enligt deras erfarenheter till en början är svårt att sälja biogödsel. Biogödseln bör initialt troligen gå ut kostnadsfritt till substratodlarna oavsett alternativ 1, 2 eller 3. Figuren nedan visar näringsvärdet i förhållande till kostnaderna för biogödsel på vall.!!70!kr!! Värde&och&kostnader&för&oförädlad&biogödsel&!!60!kr!!!!50!kr!!!!40!kr!!!!30!kr!! Markpackning! Spridning! Lagring! Transport!!!20!kr!!!!10!kr!!!"!!!kr!! Näringsvärde!på!vall! Kostnader! Figur 4. Näringsvärde i jämförelse med kostnader för biogödsel på vall.

14 Gödsel i biogasproduktionen Gödsel är gratis näring för de flesta mindre lantbrukare men blir allt oftare ett avfallsproblem då många större djurhållare behöver stora ytor för avyttring. En biogasanläggning bör fungera som en central hub för biogödseldistribution. I rötningsprocessen hygieniseras gödseln och det innebär att slutprodukten (biogödseln) kan spridas till andra lantbruk. Likaså får man en bättre kontroll på näringsinnehåll samt eventuella föroreningar då biogödseln provtas regelbundet. Lantbrukaren bör ges villkor som ger minst likvärdiga eller bättre förutsättningar än idag, då gödsel levereras till anläggningen. Vad detta innebär beror på den enskilda lantbrukarens förutsättningar, typ av gödsel etc. Flytgödsel Flytgödsel har någorlunda likvärdiga egenskaper som oförädlad biogödsel från en biogasanläggning. Det innebär att lantbrukaren bör kunna lämna ifrån sig flytgödsel och få tillbaka samma mängd näringsämnen i form av biogödsel utan ekonomisk ersättning, under förutsättning att biogasanläggningen står för merkostnaderna för hanteringen, främst då transportkostnaderna. Flera incitament av praktisk och indirekt ekonomisk natur finns för att upplägget ska vara intressant för lantbrukaren: Kvävet i biogödseln finns i en för växterna mer lättillgänglig form Biogödsel luktar avsevärt mindre än orötad gödsel En möjlighet att bli av med gödsel om näringsöverskott, vilket kan ge möjlighet att expandera animalieproduktion Fastgödsel (ej häst) Fastgödsel med hög TS-halt, främst kycklinggödsel, kan ha ett marknadsvärde som gödselmedel då det har ett högt näringsinnehåll och är lätt att transportera och sprida. Till lantbrukare som enbart vill avyttra sin fastgödsel måste biogasanläggningen erlägga marknadsvärdet för respektive gödseltyp. Denna gödsel bidrar dock i motsvarande utsträckning till att öka värdet på biogödseln, så att denna blir lättare att avyttra. En alternativ ersättningsmodell för lantbrukare som har egen användning för sin fastgödsel är att biogasanläggningen returnerar motsvarande mängd näring i form av biogödsel som den har erhållit i form av fastgödsel. Eftersom näringen i biogödseln är mer utspädd än i fastgödseln behöver lantbrukaren kompenseras ekonomiskt för merkostnaderna för att sprida biogödsel istället för fastgödsel. Motsvarande resonemang gäller även för kletgödsel.

15 Hästgödsel Hästgödsel har speciella egenskaper pga inblandningen av strömaterial som gör den mindre attraktiv som gödselmedel. Hästgödsel kan visserligen bidra till biogasproduktionen, men den kan i värsta fall också skapa driftsstörningar som t.ex. svämtäcke vilket ställer speciella krav på biogasanläggningens utformning och på förbehandling av gödseln. Av dessa skäl har hästgödsel ofta ett negativt pris på marknaden. Huruvida hästgödsel tas emot kostnadsfritt eller om anläggningen kan/behöver ta betalt för att ta emot den beror dels på de lokala alternativ som finns och på hästgödselns beskaffenhet, främst vilken typ av strö som används. Sammanfattning Generellt gäller att lantbrukare som levererar material till en biogasanläggning i form av gödsel eller odlad gröda eller tar emot biogödsel från anläggningen, måste erbjudas minst likvärdiga eller bättre förutsättningar jämfört med alternativet utan biogas. Det innebär i sammanfattning följande, för respektive leverans av gödsel, leverans av vallgröda samt mottagning av biogödsel: Gödsel För att lantbrukare som levererar gödsel för biogasproduktion ska ges minst likvärdiga eller bättre förutsättningar än alternativet utan biogasproduktion behöver följande kriterier uppfyllas: - Biogasanlänggningen erbjuder marknadspris på gödseln, i fall sådant finns, eller ett beräknat sådant i förhållande till handelsgödsel med hänsyn tagen till TS-halt, spridningskostnader mm. - Lantbrukaren erhåller biogödsel i retur motsvarande näringsinnehållet i lämnad gödsel - Lantbrukare som får en mer utspädd gödsel kompenseras ekonomiskt för de ökade hanteringskostnaderna Vallgröda För att odling av vall (eller annan gröda) till biogasproduktion ska vara intressant måste lönsamheten på TB2-nivå vara minst i nivå med lönsamheten för spannmålsproduktion. Ansvaret för olika moment kan ligga antingen på lantbrukaren eller på biogasanläggningen, beroende på var man vill att engagemanget ska ligga. Antingen så köper biogasanläggningen vallgröda levererat till anläggningen eller så arrenderar biogasanläggningen mark för odling av vall. Vinsterna av effektiviseringar av produktions- och transportkedjan landar antingen på biogasbolaget eller på lantbrukarna, beroende på affärsmodell. De båda affärsmodellerna går att kombinera.

16 En modell där biogasanläggningen arrenderar mark kräver mer av biogasanläggningens personal men ger störst möjligheter till samordning och effektivitet i produktionen. I båda fallen ensileras vallgrödan vid biogasanläggningen i s.k. ensilagetuber vilket troligen är det mest kostnadseffektiva. Att låta lantbrukarna ensilera och lagra vallgrödan är sannolikt en mer kostsam hantering. En skörd om kg TS/ha vid två skördar per år bedöms som rimlig då vallarna gödslas med biogödsel från biogasanläggningen. Vi de priser som rådde sommaren 2012 krävs ett ungefärligt pris på 1,2 kr/kg TS för att ge samma lönsamhet som för spannmålsodling. Lönsamheten i produktionen beror därutöver på hur effektivt skörd och transport kan ordnas, samt avståndet till biogasanläggningen. Betalning för vallgröda bör ske efter kvalitetsparametrar på samma sätt som vid ersättning för fodervall, för att ge incitament till att producera substratvall som ger så mycket biogas som möjligt

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

grovfoderverktyget.se

grovfoderverktyget.se grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Hästgödsel en resurs!

Hästgödsel en resurs! HÄSTGÖDSEL I KRETSLOPP SJUHÄRAD Hästgödsel en resurs! INFORMATION TILL STALLÄGARE OCH LANTBRUKARE Sprid hästgödsel på åkrarna. Det tjänar alla på! Du kan bidra till ökat kretslopp i Sjuhärad genom att

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Förutsättningar och potential för vallodling till biogasproduktion i Västmanland

Förutsättningar och potential för vallodling till biogasproduktion i Västmanland Förutsättningar och potential för vallodling till biogasproduktion i Västmanland Delstudie i projektet: Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns!

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Lönsam salixodling. Tre goda exempel Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Delrapport 4. Bioenergigårdar Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering Projektledare: Håkan Örberg Juni 2010 Bakgrund. Projektet Bioenergigårdar har tillsammans

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Huvudansvarig för studien: Katarina Starberg, WSP Förstudie Karlstad - bakgrund Målen i avfallsplan 2004

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Utvecklingsarbete för att stärka konkurrenskraften inom mjölk- och köttproduktion i Sjuhärad Ulricehamnsprojektet

Utvecklingsarbete för att stärka konkurrenskraften inom mjölk- och köttproduktion i Sjuhärad Ulricehamnsprojektet Utvecklingsarbete för att stärka konkurrenskraften inom mjölk- och köttproduktion i Sjuhärad Ulricehamnsprojektet Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad projektets finansiärer och projektarbetet har

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av jordbrukets roll inom biogasområdet 610306 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon Telefax

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen vall höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga,

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Grontmij AB Vår referens Peter Berglund Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Allmän uppdragsinformation...

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Hästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem. Magnus Hammar

Hästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem. Magnus Hammar 90 Hästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem Magnus Hammar Hästgödsel och ekonomi En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem Idag är gödselhanteringen en stor

Läs mer

Biogasanläggningen i Västerås

Biogasanläggningen i Västerås Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Hästgödsel i kretslopp Sjuhärad 2015-05-20. Hästgödsel en resurs! Information till stallägare

Hästgödsel i kretslopp Sjuhärad 2015-05-20. Hästgödsel en resurs! Information till stallägare Hästgödsel en resurs! Information till stallägare Kretslopp (ref 1) Växterna behöver näring för att växa, de tre viktigaste växtnäringsämnena är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Med hjälp av näring,

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Bredgatan 25 Telefon Momsreg.nr SEB Skandinaviska Enskilda Banken LUND Telefax Innehar

Bredgatan 25 Telefon Momsreg.nr SEB Skandinaviska Enskilda Banken LUND Telefax Innehar Arrende Skönabäck Bredgatan 25 Telefon 046-19 04 40 Momsreg.nr 12 556234-0116 01 SEB Skandinaviska Enskilda Banken 222 21 LUND Telefax 046-12 32 50 Innehar F-skattsedel Klienters konto: 5624 10 001 01

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer