Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på
|
|
- Lina Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på
2
3 Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2013 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författaren ansvarar för metodik samt resultatens giltighet. Arbetet med kalkylerna är en del av ett projekt som är finansierat av landsbygdsprogrammet. Ett viktigt syfte med kalkylerna är att ge en ökad inblick i lönsamhet och produktionskostnader för olika energigrödor. Det har även upprättats några kalkyler för traditionella jordbruksgrödor samt träda för att det på likartade grunder ska gå att jämföra energigrödor med traditionella jordbruksgrödor. Kalkylerna är upprättade för fyra skördenivåer och för 2012 års prisnivå. För vissa grödor finns olika varianter på kalkylerna, det vill säga mer än en kalkyl per gröda och skördenivå. I denna publikation finns dock endast kalkyler för så kallad mellanhög skördenivå och kalkyler för ett urval av grödor och situationer. Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittas på En sammanfattande tabell över resultaten för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni i slutet av denna publikation.
4 4
5 Innehåll 1 Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor Vad som ingår i kalkylerna Kalkylmetodik Kalkyler Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Noter för salix Intäkter Kostnader Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Noter för rörflen Intäkter Kostnader Höstvete, foderkvalité, med plöjning Noter för höstvete Intäkter Kostnader Korn Noter för korn Intäkter Kostnader Träda Noter för träda Kostnader Källor för indata Resultatsammanställning samtliga kalkyler
6 6
7 1. Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor 1.1 Vad som ingår i kalkylerna I kalkylerna ingår alla kostnader utom markkostnad. Gårdsstöd eller andra miljöstöd ingår inte. Detta påverkar inte lönsamhetsförhållandet mellan de olika grödorna när lönsamheten räknas som kronor per hektar. Däremot skulle markkostnaden ha kunnat påverka produktionskostnaden per ton eller per MWh på olika sätt för olika grödor på grund av olika höga skördenivåer. Kostnad för arbete, ränta, företagsgemensamma kostnader som till exempel bokföring, telefon och så vidare samt hela maskinkostnaderna inklusive avskrivning ingår i kalkylerna. 1.2 Kalkylmetodik I de traditionella bidragskalkylerna för spannmål tas oftast inte kostnader upp för avskrivning, ränta, förvaring och försäkring upp för mer än möjligtvis specialmaskiner. Detta gör att om marken trädas eller om det planteras salix på marken kommer flera av dessa samkostnader att minska. Detta syns inte i de bidragskalkyler som vanligtvis används som beslutsunderlag. Även overheadkostnader som bokföring, telefon med mera kommer att ändras beroende av produktionsgren. Vald kalkylmetodik i dessa kalkyler är istället totalstegkalkylen. Traditionella bidragskalkyler har omarbetats så att de skall vara lämpliga att använda som beslutsunderlag för vilken gröda som skall odlas på både kort- och lång sikt och även för fleråriga energigrödor. De skall med andra ord utgöra både ett beslutsunderlag för vad som skall odlas det enskilda året samt ge beslutsinformation om vad som är långsiktigt ekonomiskt korrekt, när även samkostnader är beaktade i kalkylerna. Därmed kan det vara lämpligt att bygga upp kalkylen i steg, en så kallad totalstegkalkyl. Totalstegkalkylen har fördelar som både finns i självkostnadskalkylen och bidragskalkylen. Olika produktionsgrenar kräver olika mycket overheadkostnader. Ofta har grödor med låg hektaromsättning som till exempel träda och salix lägre overheadkostnader än till exempel höstvete. Genom att även lägga in overheadkostnaderna i kalkylerna fås därmed en mer rättvis bild av de olika grödornas långsiktiga lönsamhet samt produktionskostnad. Kalkylmetoden finns beskriven i Rosenqvist H., Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport Värmeforsk, Stockholm. och kan laddas ned från Värmeforsks hemsida 7
8 2. Kalkyler 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Bränsle ton ts 8, Investeringsstöd ggr 0, Gårdsstöd Summa intäkter 7761 Kostnader Kostnadsnivå 1 Plantering inkl. sticklingar ggr 0, Avkapning första vintern ggr 0, Ogräs, glyphosate liter 0, Ogräs, vätmedel liter 0, Mekanisk ogräsbekämpning ggr 0, Växtnäring N ggr 43, Hög gödsling ggr 0, Växtnäring P kg 7, Växtnäring K kg 35, Förmedling ton ts 8, Skörd ggr 0, Vägtransport 30 km ton ts 8, Avveckling ggr 0, Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Stubbearbetning ggr 0, Plöjning ggr 0, Harvning ggr 0, Vältning ggr 0, Sprutning ggr 0, Gödningsspridning ggr 0, Tillsyn timmar 1, Ränta , Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 818 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 186 kr per MWh 8
9 2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Denna kalkyl är relevant för den som har en befintlig salixodling med gamla nummersorter och ska besluta om att bryta upp salixodlingen eller ta en skörd till. Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Biobränsle ton ts 4, Gårdsstöd ggr Summa intäkter 3432 Kostnader Kostnadsnivå 1 Round-up liter 0, Vätmedel liter 0, Växtnäring N kg 0, Växtnäring P kg 3, Växtnäring K kg 16, Förmedling ton ts 4, Skördemaskin ggr 0, Vägtransport 30 km ton ts 4, Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Sprutning ggr 0, Gödningsspridning ggr 0, Tillsyn timmar 1, Ränta ,05 73 Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 735 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 167 kr per MWh 2.3 Noter för salix Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende Detta pris är reducerat med 10 kr per MWh för salixflis. 858 kr per ton ts motsvarar ett pris på 195 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,4 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för salix (9,1 kr per MWh). Första skörd efter 4 år, därefter vart tredje år. Skogsflispriserna är i genomsnitt högre än 205 kr per MWh i Mälardalen och lägre än 205 kr per MWh i stora delar av övriga landet. 9
10 Investeringsstöd: Investeringsstöd utgår normalt sätt med maximalt kr per hektar under planteringsåret. Det finns även stängslingsstöd. I vissa län är dock dessa stöd slut. Slamersättning: I vissa fall går det att få ersättning för att slam sprids i salix. Denna ersättning varierar. Ekonomiskt värde av detta är framförallt ersättning för att ta mot slam samt växtnäring. I kalkylen ingår ej slamspridning, om inget annat anges Kostnader Sticklingar och plantering: Sticklingar och plantering kostar ca kr per hektar samt inställelseavgift på 900 kr per objekt, enligt Salixenergi Europa. Med en antagen fältstorlek på 6 ha blir planteringskostnaden kr per hektar. Mekanisk ogräsbekämpning: Mekanisk ogräsbekämpning två ggr planteringsåret. 250 kr per körning. Växtnäring: Skörderelaterad gödsling. Gödsling efter varje skörd med N, P och K utom sista skörden då det ej gödslas med N. År 2 gödslas det med N. Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Höggödsling: Gödsling i hög salix bedöms till 250 kr per ha. Dock är inte utrustning tillgänglig överallt i Sverige Ogräspreparat: 1,5 liter Baccara, 580 kr planteringsåret +3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Det görs även två mekaniska radrensningar år 1. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Skörd: Självgående direktflisande skördemaskin samt följevagn. Skördekostnad 42 kr / m i inställelse, vilket blir ca 44 kr / m3, ca 6,3 m3 per tts, enligt Salixenergi Europa. Vägtransport: Transport med containerbil, 30 km, 160 kr per ton ts inkl. lastning, enligt Salixenergi Europa. Förmedling: Egen tidsåtgång för att sälja flis samt skillnad i pris mellan stor aktör och enskild odlare. Skörd med Biobaler: Ett alternativ till storskalig direktflisning är en s.k. Biobaler som skördar och pressar balar av salix. Det har gjorts en kalkyl för salix som skördas med Biobaler, där salix används som hela balar i storbalspanna på gården. Avveckling: Extra kostnader i samband avveckling av Salix för att åter kunna odla spannmål. Om marken behöver omdräneras p.g.a. salixodlingen kan det tillkomma högre kostnader än de i denna kalkyl. Körslor: Jordbearbetning, gödningsspridning samt kemisk bekämpning är enligt Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen och avser väl utnyttjade maskiner passande en gård på ca 400 ha. Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 10
11 2.4 Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gräs i balar ton ts 6, Gårdsstöd ggr Summa intäkter 5545 Kostnader Kostnadsnivå 1 Utsäde kg Ogräspreparat dos Växtnäring N kg 73, Växtnäring P kg 18, Växtnäring K kg 79, Slåtter ggr 0, Pressning ton ts 6, Försäljningskostnader ton ts Avveckling ggr 0,1 0 0 Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Arbete timmar Harvning ggr 0, Sådd ggr 0, Sprutning ggr Vältning ggr 0, Stubbearbetning ggr 0, Plöjning ggr 0, Gödningsspridning ggr Hemtransport ton ts 6, Inlastning ton ts 6, Lagring ton ts 6, Utlastning ton ts 6, Vägtransport 30 km ton ts 6, Ränta rörelsekapital , Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1188 kr per ton ts Energiinnehåll 4,9 MWh per ton Kostnad per MWh 243 kr per MWh 11
12 2.5 Noter för rörflen Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende Detta pris är reducerat med 20 kr per MWh för rörflen. 906 kr per ton ts motsvarar ett pris på 185 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,9 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för rörflen (8,2 kr per MWh). Första skörd sker andra året, därefter skörd varje år Kostnader Utsäde: Bedömt pris enl. Maskinring Norr ca 80 kr per kilo. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Pressning: Stora rektangulära bal. Densiteten på balarna bedöms till 10% högre än halm, därmed minskas kostnaderna med 10 % jämfört med halm. Lagring: Inomhuslagring i nybyggt lager. Lagringskostnaden har här bedömts till ca 162 kr per ton ts för rörflen. Vägtransport: Tre mils vägtransport bedöms till 1700 kr för en fullastad lastbil inkl. lastningstid. Med 12,3 ton ts per bil blir kostnaden per ton ts 137 kr Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 12
13 2.6 Höstvete, foderkvalité, med plöjning Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg , Gårdsstöd Summa intäkter Kostnader Utsäde kg 180 4, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos Svamp och insektpreparat dos 1, Torkning dt 80 10, Analys dt 80 0,60 48 Summa kostnader Resultat Maskinkostnader Stubbearbetning ggr Plöjning ggr Harvning ggr Sådd ggr Vältning ggr Gödningsspridning ggr Sprutning ggr 2, Tröskning ggr Transport dt Summa maskinkostnader 3926 Summa kostnader 2a 9039 Resultat 2a 4836 Ränta rörelsekapital , Arbete timmar Summa kostnader 2b 9625 Resultat 2b 4250 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1390 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 359 kr per MWh 13
14 2.7 Noter för höstvete Intäkter Höstvete, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 1,5 liter Cougar 425 kr, kr +3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 % Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 14
15 2.8 Korn Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg , Gårdsstöd Summa intäkter 8910 Kostnader Utsäde kg 180 4, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos Svamp och insektpreparat dos 1, Torkning dt 57 10, Analys dt 57 0,60 34 Summa kostnader Resultat Maskinkostnader Stubbearbetning ggr Plöjning ggr Harvning ggr Sådd ggr Vältning ggr Gödningsspridning ggr Sprutning ggr 1, Tröskning ggr Transport dt Summa maskinkostnader 3452 Summa kostnader 2a 6975 Resultat 2a 1935 Ränta rörelsekapital ,05 59 Arbete timmar Summa kostnader 2b 7454 Resultat 2b 1456 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1529 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 395 kr per MWh 15
16 2.9 Noter för korn Intäkter Vårkorn, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 15 gram Harmony Plus SX, 72 kr + 0,1 liter Väto, 5 kr + 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 %. Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.
17 2.10 Träda 5 årig Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gårdsstöd Summa intäkter 0 Kostnader Utsäde kg 1, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos 0, Summa kostnader 1 81 Resultat 1-81 Maskinkostnader Sådd ggr 0, Sprutning ggr 0, Putsning ggr Summa maskinkostnader 373 Summa kostnader 2a 454 Resultat 2a -454 Ränta rörelsekapital 93 0,05 5 Arbete timmar 0, Summa kostnader 2b 564 Resultat 2b -564 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat 4-864
18 2.11 Noter för träda I långliggande träda är kostnader för insådd delad på 5 år. En årlig putsning är inlagd i kalkylen Kostnader Utsäde: Trädesutsäde 29 kr / kg. Priserna är vägda priser för olika blandningar. Ogräspreparat: 4 liter Roundup, 188 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Arbete: I genomsnitt 0,5 timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 18
19 3. Källor för indata En sammanvägning har gjorts av olika källor. Några av de viktigaste källorna är: Agriwise, Lantmännen (spannmålspriser), Vallåkra lantmannaaffär (utsädes och gödningspriser), Svenska foder (torkningskostnader och analyskostnader), Gullviks (bekämpningsmedelspriser), Salixenergi Europa (kostnader vid salixodling), REAB (rundbalspressning salix), Swedish Biogas, SLU och Lunds universitets projekt Crops- 4Biogas, Maskinkostnader 2012 från Maskinkalkylgruppen (maskinkostnader), HS Efterkalkyler, Länsstyrelsen Västra Götalands läns bidragskalkyler. Dessutom finns det ett antal rapporter som använts för att fastställa indata till kalkylerna. Några av de mer betydelsefulla är: Nilsson, D., Bernesson, S Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie. Processing biofuels from farm raw materials - A systems study. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 001. Uppsala. 164 s. ISSN ref. Nilsson D., Bernesson S Halm som bränsle - Del 1: Tillgångar och skördetidpunkter. Straw as fuel - Part 1: Available resources and harvest times. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 011. Uppsala. 85 s. ISSN ref. Nilsson D., Bernesson S Halm som bränsle - Del 3: Dynamisk simulering av hanteringssystem. Straw as fuel - Part 3: Dynamic simulation of handling systems. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 021. Uppsala. 66 s. ISSN ref. Paulrud S., Holmgren K., Rosenqvist H., Börjesson P Förutsättningar för nya biobränsleråvaror. System för småskalig brikettering och pelletering. IVL-Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1825 Januari Stockholm. Rosenqvist H., Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport Värmeforsk, Stockholm. 19
20 4. Resultatsammanställning samtliga kalkyler Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni på Kalkyler för hög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 13, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 11, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 11, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 6, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 7, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 15, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 12, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 5, Rörflen, fastbränsleändamål 7, Hampa, Fastbränsleändamål 8, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 3, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 3, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 3, Betblast lagrad Biogas 3, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 9, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 9, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 9, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 9, Majs, Färsk, Biogas 12, Majs, Ensilerad, Biogas 12, Hampa, Färsk, Biogas 11, Hampa, ensilerad, Biogas 11, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 9, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 9, Korn 6, Havre 6, Höstraps, med plöjning 4, Höstraps, reducerad jordbearbetning 4, Träda, 5 årig
21 Gröda Kalkyler för mellanhög - hög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 11, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 8, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 8, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 5, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 6, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 12, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 9, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 4, Rörflen, fastbränsleändamål 6, Hampa, Fastbränsleändamål 7, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 2, Betblast lagrad Biogas 2, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 7, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 7, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 7, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 7, Majs, Färsk, Biogas 10, Majs, Ensilerad, Biogas 10, Hampa, Färsk, Biogas 9, Hampa, ensilerad, Biogas 9, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 7, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 7, Korn 5, Havre 5, Höstraps, med plöjning 3, Höstraps, reducerad jordbearbetning 3, Träda, 5 årig
22 Gröda Kalkyler för låg - mellanhög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 8, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 6, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 6, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 4, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 5, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 9, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 7, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 3, Rörflen, fastbränsleändamål 5, Hampa, Fastbränsleändamål 5, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 2, Betblast lagrad Biogas 2, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 6, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 6, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 6, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 6, Majs, Färsk, Biogas 8, Majs, Ensilerad, Biogas 8, Hampa, Färsk, Biogas 8, Hampa, ensilerad, Biogas 8, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 6, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 6, Korn 4, Havre 4, Höstraps, med plöjning 2, Höstraps, reducerad jordbearbetning 2, Träda, 5 årig
23 Kalkyler för låg skördenivå Gröda Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 6, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 4, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 4, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 2, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 3, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 6, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 5, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 2, Rörflen, fastbränsleändamål 4, Hampa, Fastbränsleändamål 4, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 1, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 1, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 1, Betblast lagrad Biogas 1, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 4, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 4, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 5, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 5, Majs, Färsk, Biogas 6, Majs, Ensilerad, Biogas 6, Hampa, Färsk, Biogas 6, Hampa, ensilerad, Biogas 6, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 4, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 4, Korn 3, Havre 3, Höstraps, med plöjning 1, Höstraps, reducerad jordbearbetning 1, Träda, 5 årig
24 Omslagsfoto: Bioenergiportalen.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: OVR268
Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på
Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen vall höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga,
Läs merKalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på
Kalkyler för energigrödor salix vall höstvete korn träda 2016 Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2016
Läs merKalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på
Kalkyler för energigrödor salix vall höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2015 och
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs merKalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps
Kalkyler för energigrödor 2017 fastbränsle, biogas, spannmål och raps 1 Författare: Håkan Rosenqvist Redigering: Anna Hagerberg Layout: Holmbergs AB, Malmö Foto Bioenergiportalen.se: s. 7-8, salix. s.
Läs merKalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps
Kalkyler för energigrödor 2018 fastbränsle, biogas, spannmål och raps 1 Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2018 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket.
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merEkonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merEnergigrödornas ekonomi
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merEnergigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merSlutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)
Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V0840056 K01) Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning 1 Bakgrund Det är många
Läs merJORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och
NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags
Läs merLönsam salixodling. Tre goda exempel
Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merPRODUKTIONSGRENS- KALKYLER
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merTeam 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
Läs merKalkyler för Trädgårdsblåbär
Ekonomi i bärodling Kalkyler för Trädgårdsblåbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, typföretag 1, 1ha Lena Andersson, Jordbruksverket,
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merKalkyler för svarta vinbär
Ekonomi i bärodling Kalkyler för svarta vinbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av svarta vinbär, typföretag 2, 50 ha Lena Andersson, Jordbruksverket,
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merBra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd
Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med
Läs merNär är optimal skördetidpunkt?
2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merSALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar
SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merHur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merSådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.
Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Bakgrund En annorlunda metod för anläggning av salixodlingar bedömdes
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merUtvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merAnalys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Läs merHandbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se
Handbok för SALIXODLARE www.jordbruksverket.se FÖRORD Denna handbok har tagits fram i samband med Jordbruksverkets nysatsning på salix, med start 2011. Satsningen pågår ytterligare några år, och handboken
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merPRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet PRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN PRODUCTION CALCULATION OF BIOFUELS Fredrik Wallin Handledare: Agronom, Per-Anders Algebo Examinator: Universitetsadjunkt, Jan
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs mergrovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merFörutsättningar för nya biobränsleråvaror
RAPPORT Förutsättningar för nya biobränsleråvaror System för småskalig brikettering och pelletering Susanne Paulrud Kristina Holmgren IVL Svenska Miljöinstitutet Håkan Rosenqvist Pål Börjesson Lunds Tekniska
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merBibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merSLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN
PROJEKT ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN SOLENERGI GRUNDEN FÖR TILLVÄXT JORDBEARBETNINGEN MEDFÖR HÖG ENERGIINSATS SKÖRD UNDER TORRA FÖRHÅLLANDEN ÄR VÄRDEFULLT / LITE OLJA TILL TORKEN PLAST
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)
ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs merEnergigrödornas ekonomi!
Är det lönsamt eller hur blir det lönsamt att odla Salix? Länsstyrelserna i Uppsala län inbjuder er till tre intressanta kurser/seminarier angående odling och framtidsutsikt av energigrödor På denna kurs/seminarium
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merEffektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merHandbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se
Handbok för SALIXODLARE www.jordbruksverket.se FÖRORD Denna handbok har tagits fram i samband med Jordbruksverkets nysatsning på salix, med start 2011. Arbetet med texten upphandlades sommaren 2011. Författare
Läs merHur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?
Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merÄr hög skörd lika med högt netto?
60 Betodlaren 1 2019 Är hög skörd lika med högt netto? Högsta sockerskörden. Kanske inte bästa bilden eller bästa skördevädret men väl bästa beståndet, tillväxten och högsta sockerskörden. Bilden är tagen
Läs meranses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Läs merMonsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U
GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,
Läs merFörutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet
Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Susanne Paulrud, Gunnar Henriksson, Annika Henriksson, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merPROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi
PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merSveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)
Bibliografiska uppgifter för Maskinsamverkan - en fallstudie i Uppsala Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 24 Nr/avsnitt 68 Författare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning;
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merJordbearbetningsstrategier
jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merTrefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB
Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning Stig Larsson European Willow Breeding AB Produktion av bioenergi Betald Skydd mot vind och ljud riktad Rening av avloppsvatten
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs mer