Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix"

Transkript

1 Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på

2

3 Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2013 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författaren ansvarar för metodik samt resultatens giltighet. Arbetet med kalkylerna är en del av ett projekt som är finansierat av landsbygdsprogrammet. Ett viktigt syfte med kalkylerna är att ge en ökad inblick i lönsamhet och produktionskostnader för olika energigrödor. Det har även upprättats några kalkyler för traditionella jordbruksgrödor samt träda för att det på likartade grunder ska gå att jämföra energigrödor med traditionella jordbruksgrödor. Kalkylerna är upprättade för fyra skördenivåer och för 2012 års prisnivå. För vissa grödor finns olika varianter på kalkylerna, det vill säga mer än en kalkyl per gröda och skördenivå. I denna publikation finns dock endast kalkyler för så kallad mellanhög skördenivå och kalkyler för ett urval av grödor och situationer. Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittas på En sammanfattande tabell över resultaten för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni i slutet av denna publikation.

4 4

5 Innehåll 1 Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor Vad som ingår i kalkylerna Kalkylmetodik Kalkyler Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Noter för salix Intäkter Kostnader Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Noter för rörflen Intäkter Kostnader Höstvete, foderkvalité, med plöjning Noter för höstvete Intäkter Kostnader Korn Noter för korn Intäkter Kostnader Träda Noter för träda Kostnader Källor för indata Resultatsammanställning samtliga kalkyler

6 6

7 1. Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor 1.1 Vad som ingår i kalkylerna I kalkylerna ingår alla kostnader utom markkostnad. Gårdsstöd eller andra miljöstöd ingår inte. Detta påverkar inte lönsamhetsförhållandet mellan de olika grödorna när lönsamheten räknas som kronor per hektar. Däremot skulle markkostnaden ha kunnat påverka produktionskostnaden per ton eller per MWh på olika sätt för olika grödor på grund av olika höga skördenivåer. Kostnad för arbete, ränta, företagsgemensamma kostnader som till exempel bokföring, telefon och så vidare samt hela maskinkostnaderna inklusive avskrivning ingår i kalkylerna. 1.2 Kalkylmetodik I de traditionella bidragskalkylerna för spannmål tas oftast inte kostnader upp för avskrivning, ränta, förvaring och försäkring upp för mer än möjligtvis specialmaskiner. Detta gör att om marken trädas eller om det planteras salix på marken kommer flera av dessa samkostnader att minska. Detta syns inte i de bidragskalkyler som vanligtvis används som beslutsunderlag. Även overheadkostnader som bokföring, telefon med mera kommer att ändras beroende av produktionsgren. Vald kalkylmetodik i dessa kalkyler är istället totalstegkalkylen. Traditionella bidragskalkyler har omarbetats så att de skall vara lämpliga att använda som beslutsunderlag för vilken gröda som skall odlas på både kort- och lång sikt och även för fleråriga energigrödor. De skall med andra ord utgöra både ett beslutsunderlag för vad som skall odlas det enskilda året samt ge beslutsinformation om vad som är långsiktigt ekonomiskt korrekt, när även samkostnader är beaktade i kalkylerna. Därmed kan det vara lämpligt att bygga upp kalkylen i steg, en så kallad totalstegkalkyl. Totalstegkalkylen har fördelar som både finns i självkostnadskalkylen och bidragskalkylen. Olika produktionsgrenar kräver olika mycket overheadkostnader. Ofta har grödor med låg hektaromsättning som till exempel träda och salix lägre overheadkostnader än till exempel höstvete. Genom att även lägga in overheadkostnaderna i kalkylerna fås därmed en mer rättvis bild av de olika grödornas långsiktiga lönsamhet samt produktionskostnad. Kalkylmetoden finns beskriven i Rosenqvist H., Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport Värmeforsk, Stockholm. och kan laddas ned från Värmeforsks hemsida 7

8 2. Kalkyler 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Bränsle ton ts 8, Investeringsstöd ggr 0, Gårdsstöd Summa intäkter 7761 Kostnader Kostnadsnivå 1 Plantering inkl. sticklingar ggr 0, Avkapning första vintern ggr 0, Ogräs, glyphosate liter 0, Ogräs, vätmedel liter 0, Mekanisk ogräsbekämpning ggr 0, Växtnäring N ggr 43, Hög gödsling ggr 0, Växtnäring P kg 7, Växtnäring K kg 35, Förmedling ton ts 8, Skörd ggr 0, Vägtransport 30 km ton ts 8, Avveckling ggr 0, Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Stubbearbetning ggr 0, Plöjning ggr 0, Harvning ggr 0, Vältning ggr 0, Sprutning ggr 0, Gödningsspridning ggr 0, Tillsyn timmar 1, Ränta , Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 818 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 186 kr per MWh 8

9 2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Denna kalkyl är relevant för den som har en befintlig salixodling med gamla nummersorter och ska besluta om att bryta upp salixodlingen eller ta en skörd till. Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Biobränsle ton ts 4, Gårdsstöd ggr Summa intäkter 3432 Kostnader Kostnadsnivå 1 Round-up liter 0, Vätmedel liter 0, Växtnäring N kg 0, Växtnäring P kg 3, Växtnäring K kg 16, Förmedling ton ts 4, Skördemaskin ggr 0, Vägtransport 30 km ton ts 4, Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Sprutning ggr 0, Gödningsspridning ggr 0, Tillsyn timmar 1, Ränta ,05 73 Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 735 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 167 kr per MWh 2.3 Noter för salix Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende Detta pris är reducerat med 10 kr per MWh för salixflis. 858 kr per ton ts motsvarar ett pris på 195 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,4 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för salix (9,1 kr per MWh). Första skörd efter 4 år, därefter vart tredje år. Skogsflispriserna är i genomsnitt högre än 205 kr per MWh i Mälardalen och lägre än 205 kr per MWh i stora delar av övriga landet. 9

10 Investeringsstöd: Investeringsstöd utgår normalt sätt med maximalt kr per hektar under planteringsåret. Det finns även stängslingsstöd. I vissa län är dock dessa stöd slut. Slamersättning: I vissa fall går det att få ersättning för att slam sprids i salix. Denna ersättning varierar. Ekonomiskt värde av detta är framförallt ersättning för att ta mot slam samt växtnäring. I kalkylen ingår ej slamspridning, om inget annat anges Kostnader Sticklingar och plantering: Sticklingar och plantering kostar ca kr per hektar samt inställelseavgift på 900 kr per objekt, enligt Salixenergi Europa. Med en antagen fältstorlek på 6 ha blir planteringskostnaden kr per hektar. Mekanisk ogräsbekämpning: Mekanisk ogräsbekämpning två ggr planteringsåret. 250 kr per körning. Växtnäring: Skörderelaterad gödsling. Gödsling efter varje skörd med N, P och K utom sista skörden då det ej gödslas med N. År 2 gödslas det med N. Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Höggödsling: Gödsling i hög salix bedöms till 250 kr per ha. Dock är inte utrustning tillgänglig överallt i Sverige Ogräspreparat: 1,5 liter Baccara, 580 kr planteringsåret +3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Det görs även två mekaniska radrensningar år 1. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Skörd: Självgående direktflisande skördemaskin samt följevagn. Skördekostnad 42 kr / m i inställelse, vilket blir ca 44 kr / m3, ca 6,3 m3 per tts, enligt Salixenergi Europa. Vägtransport: Transport med containerbil, 30 km, 160 kr per ton ts inkl. lastning, enligt Salixenergi Europa. Förmedling: Egen tidsåtgång för att sälja flis samt skillnad i pris mellan stor aktör och enskild odlare. Skörd med Biobaler: Ett alternativ till storskalig direktflisning är en s.k. Biobaler som skördar och pressar balar av salix. Det har gjorts en kalkyl för salix som skördas med Biobaler, där salix används som hela balar i storbalspanna på gården. Avveckling: Extra kostnader i samband avveckling av Salix för att åter kunna odla spannmål. Om marken behöver omdräneras p.g.a. salixodlingen kan det tillkomma högre kostnader än de i denna kalkyl. Körslor: Jordbearbetning, gödningsspridning samt kemisk bekämpning är enligt Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen och avser väl utnyttjade maskiner passande en gård på ca 400 ha. Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 10

11 2.4 Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gräs i balar ton ts 6, Gårdsstöd ggr Summa intäkter 5545 Kostnader Kostnadsnivå 1 Utsäde kg Ogräspreparat dos Växtnäring N kg 73, Växtnäring P kg 18, Växtnäring K kg 79, Slåtter ggr 0, Pressning ton ts 6, Försäljningskostnader ton ts Avveckling ggr 0,1 0 0 Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Arbete timmar Harvning ggr 0, Sådd ggr 0, Sprutning ggr Vältning ggr 0, Stubbearbetning ggr 0, Plöjning ggr 0, Gödningsspridning ggr Hemtransport ton ts 6, Inlastning ton ts 6, Lagring ton ts 6, Utlastning ton ts 6, Vägtransport 30 km ton ts 6, Ränta rörelsekapital , Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1188 kr per ton ts Energiinnehåll 4,9 MWh per ton Kostnad per MWh 243 kr per MWh 11

12 2.5 Noter för rörflen Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende Detta pris är reducerat med 20 kr per MWh för rörflen. 906 kr per ton ts motsvarar ett pris på 185 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,9 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för rörflen (8,2 kr per MWh). Första skörd sker andra året, därefter skörd varje år Kostnader Utsäde: Bedömt pris enl. Maskinring Norr ca 80 kr per kilo. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Pressning: Stora rektangulära bal. Densiteten på balarna bedöms till 10% högre än halm, därmed minskas kostnaderna med 10 % jämfört med halm. Lagring: Inomhuslagring i nybyggt lager. Lagringskostnaden har här bedömts till ca 162 kr per ton ts för rörflen. Vägtransport: Tre mils vägtransport bedöms till 1700 kr för en fullastad lastbil inkl. lastningstid. Med 12,3 ton ts per bil blir kostnaden per ton ts 137 kr Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 12

13 2.6 Höstvete, foderkvalité, med plöjning Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg , Gårdsstöd Summa intäkter Kostnader Utsäde kg 180 4, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos Svamp och insektpreparat dos 1, Torkning dt 80 10, Analys dt 80 0,60 48 Summa kostnader Resultat Maskinkostnader Stubbearbetning ggr Plöjning ggr Harvning ggr Sådd ggr Vältning ggr Gödningsspridning ggr Sprutning ggr 2, Tröskning ggr Transport dt Summa maskinkostnader 3926 Summa kostnader 2a 9039 Resultat 2a 4836 Ränta rörelsekapital , Arbete timmar Summa kostnader 2b 9625 Resultat 2b 4250 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1390 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 359 kr per MWh 13

14 2.7 Noter för höstvete Intäkter Höstvete, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 1,5 liter Cougar 425 kr, kr +3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 % Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 14

15 2.8 Korn Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg , Gårdsstöd Summa intäkter 8910 Kostnader Utsäde kg 180 4, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos Svamp och insektpreparat dos 1, Torkning dt 57 10, Analys dt 57 0,60 34 Summa kostnader Resultat Maskinkostnader Stubbearbetning ggr Plöjning ggr Harvning ggr Sådd ggr Vältning ggr Gödningsspridning ggr Sprutning ggr 1, Tröskning ggr Transport dt Summa maskinkostnader 3452 Summa kostnader 2a 6975 Resultat 2a 1935 Ränta rörelsekapital ,05 59 Arbete timmar Summa kostnader 2b 7454 Resultat 2b 1456 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1529 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 395 kr per MWh 15

16 2.9 Noter för korn Intäkter Vårkorn, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 15 gram Harmony Plus SX, 72 kr + 0,1 liter Väto, 5 kr + 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 %. Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

17 2.10 Träda 5 årig Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gårdsstöd Summa intäkter 0 Kostnader Utsäde kg 1, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos 0, Summa kostnader 1 81 Resultat 1-81 Maskinkostnader Sådd ggr 0, Sprutning ggr 0, Putsning ggr Summa maskinkostnader 373 Summa kostnader 2a 454 Resultat 2a -454 Ränta rörelsekapital 93 0,05 5 Arbete timmar 0, Summa kostnader 2b 564 Resultat 2b -564 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat 4-864

18 2.11 Noter för träda I långliggande träda är kostnader för insådd delad på 5 år. En årlig putsning är inlagd i kalkylen Kostnader Utsäde: Trädesutsäde 29 kr / kg. Priserna är vägda priser för olika blandningar. Ogräspreparat: 4 liter Roundup, 188 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Arbete: I genomsnitt 0,5 timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 18

19 3. Källor för indata En sammanvägning har gjorts av olika källor. Några av de viktigaste källorna är: Agriwise, Lantmännen (spannmålspriser), Vallåkra lantmannaaffär (utsädes och gödningspriser), Svenska foder (torkningskostnader och analyskostnader), Gullviks (bekämpningsmedelspriser), Salixenergi Europa (kostnader vid salixodling), REAB (rundbalspressning salix), Swedish Biogas, SLU och Lunds universitets projekt Crops- 4Biogas, Maskinkostnader 2012 från Maskinkalkylgruppen (maskinkostnader), HS Efterkalkyler, Länsstyrelsen Västra Götalands läns bidragskalkyler. Dessutom finns det ett antal rapporter som använts för att fastställa indata till kalkylerna. Några av de mer betydelsefulla är: Nilsson, D., Bernesson, S Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie. Processing biofuels from farm raw materials - A systems study. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 001. Uppsala. 164 s. ISSN ref. Nilsson D., Bernesson S Halm som bränsle - Del 1: Tillgångar och skördetidpunkter. Straw as fuel - Part 1: Available resources and harvest times. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 011. Uppsala. 85 s. ISSN ref. Nilsson D., Bernesson S Halm som bränsle - Del 3: Dynamisk simulering av hanteringssystem. Straw as fuel - Part 3: Dynamic simulation of handling systems. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 021. Uppsala. 66 s. ISSN ref. Paulrud S., Holmgren K., Rosenqvist H., Börjesson P Förutsättningar för nya biobränsleråvaror. System för småskalig brikettering och pelletering. IVL-Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1825 Januari Stockholm. Rosenqvist H., Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport Värmeforsk, Stockholm. 19

20 4. Resultatsammanställning samtliga kalkyler Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni på Kalkyler för hög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 13, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 11, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 11, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 6, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 7, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 15, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 12, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 5, Rörflen, fastbränsleändamål 7, Hampa, Fastbränsleändamål 8, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 3, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 3, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 3, Betblast lagrad Biogas 3, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 9, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 9, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 9, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 9, Majs, Färsk, Biogas 12, Majs, Ensilerad, Biogas 12, Hampa, Färsk, Biogas 11, Hampa, ensilerad, Biogas 11, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 9, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 9, Korn 6, Havre 6, Höstraps, med plöjning 4, Höstraps, reducerad jordbearbetning 4, Träda, 5 årig

21 Gröda Kalkyler för mellanhög - hög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 11, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 8, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 8, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 5, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 6, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 12, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 9, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 4, Rörflen, fastbränsleändamål 6, Hampa, Fastbränsleändamål 7, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 2, Betblast lagrad Biogas 2, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 7, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 7, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 7, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 7, Majs, Färsk, Biogas 10, Majs, Ensilerad, Biogas 10, Hampa, Färsk, Biogas 9, Hampa, ensilerad, Biogas 9, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 7, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 7, Korn 5, Havre 5, Höstraps, med plöjning 3, Höstraps, reducerad jordbearbetning 3, Träda, 5 årig

22 Gröda Kalkyler för låg - mellanhög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 8, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 6, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 6, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 4, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 5, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 9, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 7, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 3, Rörflen, fastbränsleändamål 5, Hampa, Fastbränsleändamål 5, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 2, Betblast lagrad Biogas 2, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 6, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 6, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 6, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 6, Majs, Färsk, Biogas 8, Majs, Ensilerad, Biogas 8, Hampa, Färsk, Biogas 8, Hampa, ensilerad, Biogas 8, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 6, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 6, Korn 4, Havre 4, Höstraps, med plöjning 2, Höstraps, reducerad jordbearbetning 2, Träda, 5 årig

23 Kalkyler för låg skördenivå Gröda Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 6, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 4, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 4, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 2, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 3, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 6, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 5, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 2, Rörflen, fastbränsleändamål 4, Hampa, Fastbränsleändamål 4, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 1, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 1, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 1, Betblast lagrad Biogas 1, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 4, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 4, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 5, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 5, Majs, Färsk, Biogas 6, Majs, Ensilerad, Biogas 6, Hampa, Färsk, Biogas 6, Hampa, ensilerad, Biogas 6, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 4, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 4, Korn 3, Havre 3, Höstraps, med plöjning 1, Höstraps, reducerad jordbearbetning 1, Träda, 5 årig

24 Omslagsfoto: Bioenergiportalen.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: OVR268

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen vall höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga,

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01) Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V0840056 K01) Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning 1 Bakgrund Det är många

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Lönsam salixodling. Tre goda exempel Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Kalkyler för Trädgårdsblåbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för Trädgårdsblåbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, typföretag 1, 1ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik

Läs mer

Kalkyler för svarta vinbär

Kalkyler för svarta vinbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för svarta vinbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av svarta vinbär, typföretag 2, 50 ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H1040147. Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU. Bakgrund En annorlunda metod för anläggning av salixodlingar bedömdes

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se Handbok för SALIXODLARE www.jordbruksverket.se FÖRORD Denna handbok har tagits fram i samband med Jordbruksverkets nysatsning på salix, med start 2011. Satsningen pågår ytterligare några år, och handboken

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

PRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN

PRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN Examensarbete inom Lantmästarprogrammet PRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN PRODUCTION CALCULATION OF BIOFUELS Fredrik Wallin Handledare: Agronom, Per-Anders Algebo Examinator: Universitetsadjunkt, Jan

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror RAPPORT Förutsättningar för nya biobränsleråvaror System för småskalig brikettering och pelletering Susanne Paulrud Kristina Holmgren IVL Svenska Miljöinstitutet Håkan Rosenqvist Pål Börjesson Lunds Tekniska

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se Handbok för SALIXODLARE www.jordbruksverket.se FÖRORD Denna handbok har tagits fram i samband med Jordbruksverkets nysatsning på salix, med start 2011. Arbetet med texten upphandlades sommaren 2011. Författare

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Susanne Paulrud, Gunnar Henriksson, Annika Henriksson, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska

Läs mer

ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN

ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN PROJEKT ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN SOLENERGI GRUNDEN FÖR TILLVÄXT JORDBEARBETNINGEN MEDFÖR HÖG ENERGIINSATS SKÖRD UNDER TORRA FÖRHÅLLANDEN ÄR VÄRDEFULLT / LITE OLJA TILL TORKEN PLAST

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

Energigrödornas ekonomi!

Energigrödornas ekonomi! Är det lönsamt eller hur blir det lönsamt att odla Salix? Länsstyrelserna i Uppsala län inbjuder er till tre intressanta kurser/seminarier angående odling och framtidsutsikt av energigrödor På denna kurs/seminarium

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Maskinsamverkan - en fallstudie i Uppsala Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 24 Nr/avsnitt 68 Författare Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning;

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB

Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning Stig Larsson European Willow Breeding AB Produktion av bioenergi Betald Skydd mot vind och ljud riktad Rening av avloppsvatten

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

JTI-INFORMERAR JTI:S SKRIFTSERIE 2012:2

JTI-INFORMERAR JTI:S SKRIFTSERIE 2012:2 JTI-INFORMERAR JTI:S SKRIFTSERIE 2012:2 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Att avsluta en salixodling snabbast och billigast med ytlig uppbrytning År 2012 odlades salix på cirka 12 000 hektar

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärder pargårdar

Bilaga 1. Åtgärder pargårdar Bilaga 1. pargårdar 1997-2000 Par 1, 1997 1997: sockerbetor, 1996: höstvete, 1995: korn, 1994: sockerbetor. 1997: sockerbetor, 1996: höstvete, 1995: korn, 1994: vårvete, 1993: sockerbetor. Halmhant hackad

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION LOVISA BJÖRNSSON ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 1, ODLING OCH AREALEFFEKTIVITET SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och

Läs mer

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Samverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål

Samverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål nr 112 Samverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål sparar upp till tusen kronor per hektar Hugo Westlin Gunnar Lundin Christoffer Anderson Hans Andersson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel

Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel Delprojekt 1 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool En jämförande produktionskostnadskalkyl mellan ensilering i och ensilage i rundbalspaket Balat ensilage är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna.

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer