Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix"

Transkript

1 Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på

2

3 Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2013 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författaren ansvarar för metodik samt resultatens giltighet. Arbetet med kalkylerna är en del av ett projekt som är finansierat av landsbygdsprogrammet. Ett viktigt syfte med kalkylerna är att ge en ökad inblick i lönsamhet och produktionskostnader för olika energigrödor. Det har även upprättats några kalkyler för traditionella jordbruksgrödor samt träda för att det på likartade grunder ska gå att jämföra energigrödor med traditionella jordbruksgrödor. Kalkylerna är upprättade för fyra skördenivåer och för 2012 års prisnivå. För vissa grödor finns olika varianter på kalkylerna, det vill säga mer än en kalkyl per gröda och skördenivå. I denna publikation finns dock endast kalkyler för så kallad mellanhög skördenivå och kalkyler för ett urval av grödor och situationer. Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittas på En sammanfattande tabell över resultaten för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni i slutet av denna publikation.

4 4

5 Innehåll 1 Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor Vad som ingår i kalkylerna Kalkylmetodik Kalkyler Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Noter för salix Intäkter Kostnader Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Noter för rörflen Intäkter Kostnader Höstvete, foderkvalité, med plöjning Noter för höstvete Intäkter Kostnader Korn Noter för korn Intäkter Kostnader Träda Noter för träda Kostnader Källor för indata Resultatsammanställning samtliga kalkyler

6 6

7 1. Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor 1.1 Vad som ingår i kalkylerna I kalkylerna ingår alla kostnader utom markkostnad. Gårdsstöd eller andra miljöstöd ingår inte. Detta påverkar inte lönsamhetsförhållandet mellan de olika grödorna när lönsamheten räknas som kronor per hektar. Däremot skulle markkostnaden ha kunnat påverka produktionskostnaden per ton eller per MWh på olika sätt för olika grödor på grund av olika höga skördenivåer. Kostnad för arbete, ränta, företagsgemensamma kostnader som till exempel bokföring, telefon och så vidare samt hela maskinkostnaderna inklusive avskrivning ingår i kalkylerna. 1.2 Kalkylmetodik I de traditionella bidragskalkylerna för spannmål tas oftast inte kostnader upp för avskrivning, ränta, förvaring och försäkring upp för mer än möjligtvis specialmaskiner. Detta gör att om marken trädas eller om det planteras salix på marken kommer flera av dessa samkostnader att minska. Detta syns inte i de bidragskalkyler som vanligtvis används som beslutsunderlag. Även overheadkostnader som bokföring, telefon med mera kommer att ändras beroende av produktionsgren. Vald kalkylmetodik i dessa kalkyler är istället totalstegkalkylen. Traditionella bidragskalkyler har omarbetats så att de skall vara lämpliga att använda som beslutsunderlag för vilken gröda som skall odlas på både kort- och lång sikt och även för fleråriga energigrödor. De skall med andra ord utgöra både ett beslutsunderlag för vad som skall odlas det enskilda året samt ge beslutsinformation om vad som är långsiktigt ekonomiskt korrekt, när även samkostnader är beaktade i kalkylerna. Därmed kan det vara lämpligt att bygga upp kalkylen i steg, en så kallad totalstegkalkyl. Totalstegkalkylen har fördelar som både finns i självkostnadskalkylen och bidragskalkylen. Olika produktionsgrenar kräver olika mycket overheadkostnader. Ofta har grödor med låg hektaromsättning som till exempel träda och salix lägre overheadkostnader än till exempel höstvete. Genom att även lägga in overheadkostnaderna i kalkylerna fås därmed en mer rättvis bild av de olika grödornas långsiktiga lönsamhet samt produktionskostnad. Kalkylmetoden finns beskriven i Rosenqvist H., Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport Värmeforsk, Stockholm. och kan laddas ned från Värmeforsks hemsida 7

8 2. Kalkyler 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Bränsle ton ts 8, Investeringsstöd ggr 0, Gårdsstöd Summa intäkter 7761 Kostnader Kostnadsnivå 1 Plantering inkl. sticklingar ggr 0, Avkapning första vintern ggr 0, Ogräs, glyphosate liter 0, Ogräs, vätmedel liter 0, Mekanisk ogräsbekämpning ggr 0, Växtnäring N ggr 43, Hög gödsling ggr 0, Växtnäring P kg 7, Växtnäring K kg 35, Förmedling ton ts 8, Skörd ggr 0, Vägtransport 30 km ton ts 8, Avveckling ggr 0, Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Stubbearbetning ggr 0, Plöjning ggr 0, Harvning ggr 0, Vältning ggr 0, Sprutning ggr 0, Gödningsspridning ggr 0, Tillsyn timmar 1, Ränta , Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 818 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 186 kr per MWh 8

9 2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Denna kalkyl är relevant för den som har en befintlig salixodling med gamla nummersorter och ska besluta om att bryta upp salixodlingen eller ta en skörd till. Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Biobränsle ton ts 4, Gårdsstöd ggr Summa intäkter 3432 Kostnader Kostnadsnivå 1 Round-up liter 0, Vätmedel liter 0, Växtnäring N kg 0, Växtnäring P kg 3, Växtnäring K kg 16, Förmedling ton ts 4, Skördemaskin ggr 0, Vägtransport 30 km ton ts 4, Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Sprutning ggr 0, Gödningsspridning ggr 0, Tillsyn timmar 1, Ränta ,05 73 Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 735 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 167 kr per MWh 2.3 Noter för salix Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende Detta pris är reducerat med 10 kr per MWh för salixflis. 858 kr per ton ts motsvarar ett pris på 195 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,4 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för salix (9,1 kr per MWh). Första skörd efter 4 år, därefter vart tredje år. Skogsflispriserna är i genomsnitt högre än 205 kr per MWh i Mälardalen och lägre än 205 kr per MWh i stora delar av övriga landet. 9

10 Investeringsstöd: Investeringsstöd utgår normalt sätt med maximalt kr per hektar under planteringsåret. Det finns även stängslingsstöd. I vissa län är dock dessa stöd slut. Slamersättning: I vissa fall går det att få ersättning för att slam sprids i salix. Denna ersättning varierar. Ekonomiskt värde av detta är framförallt ersättning för att ta mot slam samt växtnäring. I kalkylen ingår ej slamspridning, om inget annat anges Kostnader Sticklingar och plantering: Sticklingar och plantering kostar ca kr per hektar samt inställelseavgift på 900 kr per objekt, enligt Salixenergi Europa. Med en antagen fältstorlek på 6 ha blir planteringskostnaden kr per hektar. Mekanisk ogräsbekämpning: Mekanisk ogräsbekämpning två ggr planteringsåret. 250 kr per körning. Växtnäring: Skörderelaterad gödsling. Gödsling efter varje skörd med N, P och K utom sista skörden då det ej gödslas med N. År 2 gödslas det med N. Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Höggödsling: Gödsling i hög salix bedöms till 250 kr per ha. Dock är inte utrustning tillgänglig överallt i Sverige Ogräspreparat: 1,5 liter Baccara, 580 kr planteringsåret +3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Det görs även två mekaniska radrensningar år 1. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Skörd: Självgående direktflisande skördemaskin samt följevagn. Skördekostnad 42 kr / m i inställelse, vilket blir ca 44 kr / m3, ca 6,3 m3 per tts, enligt Salixenergi Europa. Vägtransport: Transport med containerbil, 30 km, 160 kr per ton ts inkl. lastning, enligt Salixenergi Europa. Förmedling: Egen tidsåtgång för att sälja flis samt skillnad i pris mellan stor aktör och enskild odlare. Skörd med Biobaler: Ett alternativ till storskalig direktflisning är en s.k. Biobaler som skördar och pressar balar av salix. Det har gjorts en kalkyl för salix som skördas med Biobaler, där salix används som hela balar i storbalspanna på gården. Avveckling: Extra kostnader i samband avveckling av Salix för att åter kunna odla spannmål. Om marken behöver omdräneras p.g.a. salixodlingen kan det tillkomma högre kostnader än de i denna kalkyl. Körslor: Jordbearbetning, gödningsspridning samt kemisk bekämpning är enligt Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen och avser väl utnyttjade maskiner passande en gård på ca 400 ha. Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 10

11 2.4 Rörflen för fastbränsleändamål, produktionsperiod 10 år, vårskörd Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gräs i balar ton ts 6, Gårdsstöd ggr Summa intäkter 5545 Kostnader Kostnadsnivå 1 Utsäde kg Ogräspreparat dos Växtnäring N kg 73, Växtnäring P kg 18, Växtnäring K kg 79, Slåtter ggr 0, Pressning ton ts 6, Försäljningskostnader ton ts Avveckling ggr 0,1 0 0 Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 2 Arbete timmar Harvning ggr 0, Sådd ggr 0, Sprutning ggr Vältning ggr 0, Stubbearbetning ggr 0, Plöjning ggr 0, Gödningsspridning ggr Hemtransport ton ts 6, Inlastning ton ts 6, Lagring ton ts 6, Utlastning ton ts 6, Vägtransport 30 km ton ts 6, Ränta rörelsekapital , Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 3 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnivå 4 Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1188 kr per ton ts Energiinnehåll 4,9 MWh per ton Kostnad per MWh 243 kr per MWh 11

12 2.5 Noter för rörflen Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 205 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende Detta pris är reducerat med 20 kr per MWh för rörflen. 906 kr per ton ts motsvarar ett pris på 185 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,9 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för rörflen (8,2 kr per MWh). Första skörd sker andra året, därefter skörd varje år Kostnader Utsäde: Bedömt pris enl. Maskinring Norr ca 80 kr per kilo. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Svamppreparat: Ingen bekämpning Insektspreparat: Ingen bekämpning Pressning: Stora rektangulära bal. Densiteten på balarna bedöms till 10% högre än halm, därmed minskas kostnaderna med 10 % jämfört med halm. Lagring: Inomhuslagring i nybyggt lager. Lagringskostnaden har här bedömts till ca 162 kr per ton ts för rörflen. Vägtransport: Tre mils vägtransport bedöms till 1700 kr för en fullastad lastbil inkl. lastningstid. Med 12,3 ton ts per bil blir kostnaden per ton ts 137 kr Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 12

13 2.6 Höstvete, foderkvalité, med plöjning Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg , Gårdsstöd Summa intäkter Kostnader Utsäde kg 180 4, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos Svamp och insektpreparat dos 1, Torkning dt 80 10, Analys dt 80 0,60 48 Summa kostnader Resultat Maskinkostnader Stubbearbetning ggr Plöjning ggr Harvning ggr Sådd ggr Vältning ggr Gödningsspridning ggr Sprutning ggr 2, Tröskning ggr Transport dt Summa maskinkostnader 3926 Summa kostnader 2a 9039 Resultat 2a 4836 Ränta rörelsekapital , Arbete timmar Summa kostnader 2b 9625 Resultat 2b 4250 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1390 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 359 kr per MWh 13

14 2.7 Noter för höstvete Intäkter Höstvete, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 1,5 liter Cougar 425 kr, kr +3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 % Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 14

15 2.8 Korn Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg , Gårdsstöd Summa intäkter 8910 Kostnader Utsäde kg 180 4, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos Svamp och insektpreparat dos 1, Torkning dt 57 10, Analys dt 57 0,60 34 Summa kostnader Resultat Maskinkostnader Stubbearbetning ggr Plöjning ggr Harvning ggr Sådd ggr Vältning ggr Gödningsspridning ggr Sprutning ggr 1, Tröskning ggr Transport dt Summa maskinkostnader 3452 Summa kostnader 2a 6975 Resultat 2a 1935 Ränta rörelsekapital ,05 59 Arbete timmar Summa kostnader 2b 7454 Resultat 2b 1456 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1529 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 395 kr per MWh 15

16 2.9 Noter för korn Intäkter Vårkorn, foder: Lantmännen poolpriser 1, Prisområde öst Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27; 2,90 kr / kg, Superfosfat P20; 4,70 kr / kg och Kalisalt K50; 3,80 kr / kg Ogräspreparat: 15 gram Harmony Plus SX, 72 kr + 0,1 liter Väto, 5 kr + 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamppreparat: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insektspreparat: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 %. Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

17 2.10 Träda 5 årig Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gårdsstöd Summa intäkter 0 Kostnader Utsäde kg 1, Växtnäring P kg Växtnäring K kg Växtnäring N kg Ogräspreparat dos 0, Summa kostnader 1 81 Resultat 1-81 Maskinkostnader Sådd ggr 0, Sprutning ggr 0, Putsning ggr Summa maskinkostnader 373 Summa kostnader 2a 454 Resultat 2a -454 Ränta rörelsekapital 93 0,05 5 Arbete timmar 0, Summa kostnader 2b 564 Resultat 2b -564 Allmänna företagsomkostnader Summa kostnader Resultat Markkostnad Summa kostnader Resultat 4-864

18 2.11 Noter för träda I långliggande träda är kostnader för insådd delad på 5 år. En årlig putsning är inlagd i kalkylen Kostnader Utsäde: Trädesutsäde 29 kr / kg. Priserna är vägda priser för olika blandningar. Ogräspreparat: 4 liter Roundup, 188 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2012, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Huvuddelen av körslorna är reducerade med ca 10 % p.g.a. att det till stor del är oprutade priser på återanskaffningsvärden och drivmedel som legat till grund för beräkningarna av kostnader i Maskinkostnader Arbete: I genomsnitt 0,5 timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 18

19 3. Källor för indata En sammanvägning har gjorts av olika källor. Några av de viktigaste källorna är: Agriwise, Lantmännen (spannmålspriser), Vallåkra lantmannaaffär (utsädes och gödningspriser), Svenska foder (torkningskostnader och analyskostnader), Gullviks (bekämpningsmedelspriser), Salixenergi Europa (kostnader vid salixodling), REAB (rundbalspressning salix), Swedish Biogas, SLU och Lunds universitets projekt Crops- 4Biogas, Maskinkostnader 2012 från Maskinkalkylgruppen (maskinkostnader), HS Efterkalkyler, Länsstyrelsen Västra Götalands läns bidragskalkyler. Dessutom finns det ett antal rapporter som använts för att fastställa indata till kalkylerna. Några av de mer betydelsefulla är: Nilsson, D., Bernesson, S Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie. Processing biofuels from farm raw materials - A systems study. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 001. Uppsala. 164 s. ISSN ref. Nilsson D., Bernesson S Halm som bränsle - Del 1: Tillgångar och skördetidpunkter. Straw as fuel - Part 1: Available resources and harvest times. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 011. Uppsala. 85 s. ISSN ref. Nilsson D., Bernesson S Halm som bränsle - Del 3: Dynamisk simulering av hanteringssystem. Straw as fuel - Part 3: Dynamic simulation of handling systems. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 021. Uppsala. 66 s. ISSN ref. Paulrud S., Holmgren K., Rosenqvist H., Börjesson P Förutsättningar för nya biobränsleråvaror. System för småskalig brikettering och pelletering. IVL-Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1825 Januari Stockholm. Rosenqvist H., Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport Värmeforsk, Stockholm. 19

20 4. Resultatsammanställning samtliga kalkyler Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni på Kalkyler för hög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 13, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 11, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 11, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 6, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 7, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 15, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 12, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 5, Rörflen, fastbränsleändamål 7, Hampa, Fastbränsleändamål 8, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 3, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 3, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 3, Betblast lagrad Biogas 3, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 9, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 9, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 9, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 9, Majs, Färsk, Biogas 12, Majs, Ensilerad, Biogas 12, Hampa, Färsk, Biogas 11, Hampa, ensilerad, Biogas 11, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 9, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 9, Korn 6, Havre 6, Höstraps, med plöjning 4, Höstraps, reducerad jordbearbetning 4, Träda, 5 årig

21 Gröda Kalkyler för mellanhög - hög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 11, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 8, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 8, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 5, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 6, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 12, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 9, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 4, Rörflen, fastbränsleändamål 6, Hampa, Fastbränsleändamål 7, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 2, Betblast lagrad Biogas 2, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 7, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 7, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 7, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 7, Majs, Färsk, Biogas 10, Majs, Ensilerad, Biogas 10, Hampa, Färsk, Biogas 9, Hampa, ensilerad, Biogas 9, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 7, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 7, Korn 5, Havre 5, Höstraps, med plöjning 3, Höstraps, reducerad jordbearbetning 3, Träda, 5 årig

22 Gröda Kalkyler för låg - mellanhög skördenivå Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 8, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 6, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 6, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 4, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 5, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 9, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 7, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 3, Rörflen, fastbränsleändamål 5, Hampa, Fastbränsleändamål 5, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 2, Betblast lagrad Biogas 2, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 6, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 6, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 6, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 6, Majs, Färsk, Biogas 8, Majs, Ensilerad, Biogas 8, Hampa, Färsk, Biogas 8, Hampa, ensilerad, Biogas 8, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 6, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 6, Korn 4, Havre 4, Höstraps, med plöjning 2, Höstraps, reducerad jordbearbetning 2, Träda, 5 årig

23 Kalkyler för låg skördenivå Gröda Fastbränslegrödor Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr / ton Kostnad / MWh Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 6, sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 4, Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 4, gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 2, Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 3, Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 6, Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 5, nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 2, Rörflen, fastbränsleändamål 4, Hampa, Fastbränsleändamål 4, Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 1, Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 1, Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas Betblast färsk Biogas 1, Betblast lagrad Biogas 1, Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 4, Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 4, Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 5, Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 5, Majs, Färsk, Biogas 6, Majs, Ensilerad, Biogas 6, Hampa, Färsk, Biogas 6, Hampa, ensilerad, Biogas 6, Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 4, Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 4, Korn 3, Havre 3, Höstraps, med plöjning 1, Höstraps, reducerad jordbearbetning 1, Träda, 5 årig

24 Omslagsfoto: Bioenergiportalen.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: OVR268

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se Handbok för SALIXODLARE www.jordbruksverket.se FÖRORD Denna handbok har tagits fram i samband med Jordbruksverkets nysatsning på salix, med start 2011. Satsningen pågår ytterligare några år, och handboken

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror RAPPORT Förutsättningar för nya biobränsleråvaror System för småskalig brikettering och pelletering Susanne Paulrud Kristina Holmgren IVL Svenska Miljöinstitutet Håkan Rosenqvist Pål Börjesson Lunds Tekniska

Läs mer

Energigrödornas ekonomi!

Energigrödornas ekonomi! Är det lönsamt eller hur blir det lönsamt att odla Salix? Länsstyrelserna i Uppsala län inbjuder er till tre intressanta kurser/seminarier angående odling och framtidsutsikt av energigrödor På denna kurs/seminarium

Läs mer

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se

Handbok för SALIXODLARE. www.jordbruksverket.se Handbok för SALIXODLARE www.jordbruksverket.se FÖRORD Denna handbok har tagits fram i samband med Jordbruksverkets nysatsning på salix, med start 2011. Arbetet med texten upphandlades sommaren 2011. Författare

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Arbetstidsåtgång av Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text och foto (där inget annat anges): Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Arbete är en stor kostnad i en kalkyl

Läs mer

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren?

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? SLI-SKRIFT 2003:5 Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? Håkan Rosenqvist Livsmedelsekonomiska institutet KORT OM SLI Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en analysmyndighet med uppdrag att

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Grontmij AB Vår referens Peter Berglund Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Allmän uppdragsinformation...

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle

Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle Susanne Paulrud SP, Sten Segerslätt REAB, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut I samarbete med Energiteknik SP Rapport :2014:47

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

www.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning

www.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning www.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning Foto: Lennart Svedlund ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning Författare Kristina Landfors och Ronnie Hollsten, KanEnergi Sweden AB Omslagsbild

Läs mer

Energiutbyte från åkergrödor

Energiutbyte från åkergrödor OBS: Rättelse införd på sid 4 nr 117 Energiutbyte från åkergrödor några exempel från odling till användning Mats Edström Maya Forsberg Carina Johansson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

Utfodring av klövvilt

Utfodring av klövvilt Utfodring av klövvilt Att fodra och experimentera med olika foder och metoder är något jag tycker blir allt mer intressant för varje år. Det finns enormt mycket olika teorier om vad som är rätt eller fel.

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

Småskalig brikettering av hampa

Småskalig brikettering av hampa JTI-rapport Lantbruk & Industri 351 Småskalig brikettering av hampa Förstudie Maya Forsberg Martin Sundberg Hugo Westlin JTI-rapport Lantbruk & Industri 351 Småskalig brikettering av hampa Förstudie Maya

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Rörflen till Strö och Biogas

Rörflen till Strö och Biogas Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Foto: Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Inledning Arbetskostnader är en stor del

Läs mer

STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS

STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS FÖR SJÄLVTORKNING OCH VIDAREFÖRÄDLING SLUTRAPPORT Annika Henriksson Håkan Rosenqvist Eslöv juni 2011 Detta projekt har finansierats av Energimyndigheten inom programmet

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Bioenergi. ny energi för jordbruket. Rapport 2006:1. Foto: Mats Pettersson

Bioenergi. ny energi för jordbruket. Rapport 2006:1. Foto: Mats Pettersson Bioenergi ny energi för jordbruket Rapport 2006:1 Foto: Mats Pettersson Bioenergi ny energi för jordbruket Marknadsenheten 2006-01-10 Referens Bengt Johnsson Sammanfattning Intresset för bioenergi har

Läs mer

Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam

Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Rapport Nr 8- Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Johanna Olsson Eva Salomon Andras Baky Ola Palm Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Ekonomiska fördelar vid maskinsamverkan

Ekonomiska fördelar vid maskinsamverkan Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Ekonomiska fördelar vid maskinsamverkan Economic benefits of machinery interaction Sebastian

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Jordbruksinformation 25 2008 Andra upplagan januari 2009 Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp,

Läs mer

Guidning/Autostyrning

Guidning/Autostyrning Redovisning av projekt till Partnerskap Alnarp, nr 45/05/005 Guidning/Autostyrning Demonstration och seminarium Den 29 och 30 juni 2005 genomförde HIR Malmöhus och LT, SLU med medel från Partnerskap Alnarp

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 3/11. Per-Ove Persson

HS Skaraborg rapport nr 3/11. Per-Ove Persson Energiskogspoppel Delrapport 1 HS Skaraborg rapport nr 3/11 Per-Ove Persson 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Material & Metoder 4 Produktionsdata 4

Läs mer

TJÄNA PENGAR SOM GRÄS?

TJÄNA PENGAR SOM GRÄS? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:67 TJÄNA PENGAR SOM GRÄS? IS IT POSSIBLE TO MAKE MONEY ON LAWN? Martin Svedberg Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för JBT

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin 4 meter hög plansilo Utbyggnadsbar Plansilon har en invändig höjd på 4,0 meter och är dimensionerad för en packningsmaskin upp till 25 ton. Fredrik och Rickard

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Tillverkning av gårdsbaserad RME

Tillverkning av gårdsbaserad RME 2010-01-10 Tillverkning av gårdsbaserad RME Ekonomisk rapport med känslighetsanalys Carina Lindh Energirådgivare LRF KONSULT AB Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF KONSULT AB Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Register Grupp Norm namn/insats

Register Grupp Norm namn/insats Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för

Läs mer

Spannmålsskörd Strategier och kostnader vid varierande väderlek

Spannmålsskörd Strategier och kostnader vid varierande väderlek JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 403 Spannmålsskörd Strategier och kostnader vid varierande väderlek Cereal harvesting- strategies and costs under variable weather conditions

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Biobränslen i Blekinge

Biobränslen i Blekinge Biobränslen i Blekinge - undersökning av jord- och skogsbrukets produktionsmöjligheter 27:17 Rapport, år och nr: 27:17 Rapportnamn: Biobränslen i Blekinge - undersökning av jord- och skogsbrukets produktionsmöjligheter

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Närproducerad Salix en modell för ökad samverkan Slutrapport

Närproducerad Salix en modell för ökad samverkan Slutrapport Svalöv september 2014 NÄRPRODUCERAD SALIX EN MODELL FÖR ÖKAD SAMVERKAN Sammanfattning the Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Närproducerad Salix

Läs mer