SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar
|
|
- Birgitta Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1
2 Tillgänglighet > ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik med högavkastande sorter smärre justeringar i projekten Maskin och hanteringskedjor är etablerade men med brister Marknadspriserna har ökat årligen sedan 2005 Odlingsmark finns enligt inventeringar Målsättning bör vara minst ha m.h.t. möjliga arealer Är i kombination med bränsleproduktion ett odlingssystem för återcirkulation biprodukter, vegetationsfilter för vattenrening, täckgröda för avfallstippar, saneringsgröda tungmetaller m.m. 2
3 Outnyttjad jordbruksmark ( osäker statistik ) Olje- kommissionen 2006 Tidigare jordbruksmark senaste 25 år 0,4 mha Varav: - Åker 0,25 mha - Bete / Hagmark 0,15 mha Riksskogstaxeringen Nedlagd jordbruksmark: - senaste 20 åren 0,24 mha - tidigare sedan 50-talet 0,35 mha Summa 0,6 mha Slutsats: Mellan tha tidigare jordbruksmark bedöms utgöra potential för bioenergiproduktion I praktiken inte mer än 200 tha beroende på arrondering, otillgänglighet, dränering, stenbundet etc. Produktionsförmåga max 2 TWh Varav 0,3 mha som bedöms ännu ej beskogat
4 Trädesmark Jordbruksmarken uppgår till Varav träda 2008 Prod.förmåga 4 5 TWh 2,63 mha 0,15 mha Vallareal och betesmark Vall/betesarealen uppgår till 1,13 mha Förändrad animalieproduktion 0,25 mha Prod.förmåga 6 8 TWh Diagr. bygger på 300 tha Källa: Pål Börjesson Diagr. Bygger på 250 tha friställd areal Källa: Pål Börjesson
5 Jordbrukets arealpotential för energiproduktion i Sverige. ( exkl. energi i boss, agnar, stubb och rotsystem ) Nuläge Potential TWh mha TWh 10 år Till Energi Vall, spannmål & oljeväxter 2, Halm/blast Mark i träda 0, Marginaljordar 0,2-2 2 Summa Ca ha kan vara tillgängligt för energiproduktion ( inkl. etanol )! - 30% av produktionen till Energi år 2020? - Avgörs av utvecklingen marknadspriser för Livsmedel / Energi.
6 Nedlagd åkermark kan konverteras till energiodling F ö r b u s k a d å k e r m a r k Iordningsställd mark för sådd/ plantering 6
7 Återcirkulation av samhällets biprodukter med Salix Salix Slam Aska El & Värme Återföring Odlas Mums Ev. kombineras med slamvatten-rening Förbränns Skördas
8 Värmeforsk projekt med koppling till SALIX, E06 - : Odling/ Skörd/ Logistik 624 Förstudie av teknik för komprimerande helskottsskörd av Salix i buntform Projektledare; Hasse Eriksson Västeräng Lantbruk AB 631 Effekter av sticklingsparametrar på grobarhet och tillväxt av Salix Projektledare: Theo Verwijst SLU 635Demonstrationsodling av Salix i Norrland med frosttolerans i fokus Projektledare: Yvonne Söderström Övik Energi AB 642 Effekter påöverlevnad och tillväxt vid förlängd skördesäsong av Salix Projektledare: Nils- Erik Nordh SLU 643 Utveckling av skördeteknik och logistik för bättre lönsamhet från små odlingar av Salix Projektledare: Maya Forsberg JTI Förbränning/ Marknad/ Styrmedel 620 Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning Projektledare:Håkan Rosenqvist, Billeberga 623 Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen Projektledare: Marie Kofod Hansen Torvforsk 625 Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i Värmeverken Projektledare: Olof Arkelöv KanEnergi Sweden AB 626 Handlingsalternativ för att öka intresset hos lantbrukare att odla energigrödor en studie om attityder och värderingar Projektledare: Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet 648 Styrmedel för ett ökat utbud av biobränslen Projektledare: Annika Widmark ÅF division Energy 652 Effekter av skottnedklippning efter etableringsåret på produktion under första och andra omdrevet i salixodlingar Projektledare: Theo Verwijst SLU 656 Informationsspridning kring Värmeforsk s program Grödor från åker till energi Projektledare: Carina Gunnarsson JTI 8
9 Hur kan Salixarealen öka? Markresurser och marknad finns för att öka odlingen till minst ha om 5 år Hindren och lösningsförslag består i: Hinder Lösning (Projekt) Upplevd olönsamhet Öka saklig information (620, 648) Likviditetsbrist fram till andra skörd Avtalsformer med dellikvid (626) Höga investeringskostnader Kan överbryggas i ömsesidigt (648) goda kontrakt Omogen marknad för biobränslen Ökad transparens i prissättning (648) Brister i skördekedjan/låg leveranssäkerhet Utveckla! (624,643) Attityder exv; Odlaren vill inte binda odlingsmarken för flerårig gröda, vill utnyttja hela sitt maskinkapital, inte tillräckligt lönsamt, osäker skörd etc. Informera, demonstrera o regionalt samarbete! (625,626,648,656) 9
10 Salix är lönsamt! Bidragskalkyler jmf. Höstvete enligt prj. 620 Förutsättningar: Medelavkastning för H-vete och Salix, 2009 års priser,alla kostnader medräknade utom markkostnad, ej gårdsstöd, ej energigrödestöd Höstvete = :-/ ha o år Salix 22 år ( 7 skördar )= + 259:-/ha o år Salix 22 år slamgödslat = + 741:-/ha o år 10
11 Fördomar och tveksamheter Låg lönsamhet för lågt pris för lite kvar till odlaren - Inte i jämförelse med Vetekalkylen! Konkurrerar om odlingsarealen till livsmedel Inte i dagsläget, men kan i framtiden vara nyttig konkurrens! Förstör dräneringar Stora delar av den svenska åkermarken är odränerad. Det mesta av avställd mark är odränerad eller ej fungerande dränering > 30 År Svåreldat, ger sintringsproblem Upp till 20% i bränslemix med skogsflis. Sameldning med torv testat med 15% inblandning. Exempel på 100% Salix finns. Förfular landskapsbilden 11
12 ..men brist på sötvatten! Världsproduktionen av Cerealier Sparad areal genom förbättrad odlingsteknik År Mton Sparad areal 1,1 miljard ha Likadant i Sverige. Spannmålsareal & produktion: År: Kvant: 5 mton 5,5 mton Areal: 1,5 mha 1,2 mha Utnyttjad areal 660 miljoner ha Fortsatt teknikutveckling kan vara GMO!
13 >300 $! Veteprisutveckling $/Ton / Världsmarknadspris kvarnvete ( mjukvete ) Jan-2010 EU Kv $ $/ton /HW År
14 Prisbildning Cerealier till livsmedelskonsumtion: Utbud & efterfrågan på livsmedel! Produktion, Odlade arealer Prognoser om konsumtion Världslager av spannmål ( Vete ) Prisbildning Energi: Utbud / Efterfrågan av Energi ( 3-4% av spm till energi i VM, 10% i Sverige till etanol! ) Följer inte tillgång på odlingsmark! Baseras på olja och gas - Drivmedelsenergi påverkas påtagligt av oljepris - Fasta bränslen styrs av tillgång på skogsråvara Inslag av Politiska regleringar: Försörjningstrygghet, Skatter och Klimatmål
15 SALIX-Tillgänglighet-Hinder-Fördomar Sammanfattning Salix Salix är ett underskattat mångsidigt biobränsle med stor potential och god lönsamhet i svensk växtodling. Odlings och förbränningsteknik är etablerad och känd. Skörde och logistikkedjan har höga kostnader och bristande leveranssäkerhet. Kan förbättras med fortsatt FoU Hög etableringskostnad ger likviditetsbrister som följd. Kan elimineras med relevanta marknadskontrakt. Missuppfattningar och negativa attityder till odling från odlarhåll. Kan rättas till med informationsinsatser. Konkurrerar knappast med livsmedelsproduktionen
16 TACK!
Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark
Att odla SALIX i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark Frosttåliga sorter ger nya möjligheter Fakta om Salix Enligt tidigare erfarenheter från södra
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merIdentifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp
Läs merEffektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Läs merRemissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36
Remissyttrande 2007-10-15 Jo2007/1715 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36 Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts
Läs merEnergigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merBioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merEnergigrödornas ekonomi
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merLantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef
Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto
Läs merYttrande över Bioenergi från jordbruket - en växande resurs SOU 2 007:36
2007-10-19 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bioenergi från jordbruket - en växande resurs SOU 2 007:36 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) har beretts tillfälla att yttra sig
Läs merSå kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna
Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna eller Så här gjorde vi för att komma fram till de projekt som fick stöd initialt KanEnergi Sweden AB Mål 1. Ge pengarna till rätt projekt effektiv
Läs merJordbruk, bioenergi och miljö
Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merBiomassa en knapp resurs i globalt perspektiv
Inledning Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark och vad ska vi använda den till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merKalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix
Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merBasprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Läs merHur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merDen växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).
Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merFörbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Läs merSvenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?
Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder
Läs merMat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?
Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner
Läs merENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)
ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merMer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som
Läs merMöjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Läs merLönsam salixodling. Tre goda exempel
Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merEkonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merKalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps
Kalkyler för energigrödor 2017 fastbränsle, biogas, spannmål och raps 1 Författare: Håkan Rosenqvist Redigering: Anna Hagerberg Layout: Holmbergs AB, Malmö Foto Bioenergiportalen.se: s. 7-8, salix. s.
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merKritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merLantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef
Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merLantmännens Strategi 2020
Lantmännens Strategi 2020 Tillväxt och framtid för svensk animalieproduktion Per Lindahl, Ordförande Lantmännen Min vision för Lantmännen Lantmännen ska vara Ett lönsamt företag som stärker konkurrenskraften
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merPotential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst
Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merBibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
Läs merFörst några siffror som sätter kött i ett sammanhang:
Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).
Läs merVad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
Läs merFarmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.
Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se
Läs merAgenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?
Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott
Läs merKorta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling
Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare
Läs merHur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merEnergiutbyte från åkergrödor
OBS: Rättelse införd på sid 4 nr 117 Energiutbyte från åkergrödor några exempel från odling till användning Mats Edström Maya Forsberg Carina Johansson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:6
Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merEnergi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020
Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merFramtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
Läs merAffärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier
Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Per Arfvidsson, vice VD, Lantmännen KSLA, 12 oktober, 2016 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa
Läs merTillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv
Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merFinns det mark att odla energigrödor på?
Finns det mark att odla energigrödor på? En fråga som ofta dyker upp i debatten om bioenergi är tillgången på mark för odling av energigrödor. EU vill avveckla stödet till grödebaserade biodrivmedel. I
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merTrefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB
Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning Stig Larsson European Willow Breeding AB Produktion av bioenergi Betald Skydd mot vind och ljud riktad Rening av avloppsvatten
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Syfte Att medverka till regional utveckling & tillväxt inom lantbruk och livsmedelsindustri i ett nationellt och internationellt perspektiv Målet: Klimatstrategi för Västra
Läs merSlutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)
Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V0840056 K01) Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning 1 Bakgrund Det är många
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merKalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps
Kalkyler för energigrödor 2018 fastbränsle, biogas, spannmål och raps 1 Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2018 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket.
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Global perspektiv Cirka 40% av jordens bevuxna landareal består av åker och betesmark Jordbruk
Läs merwww.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning
www.jordbruksverket.se ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning Foto: Lennart Svedlund ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning Författare Kristina Landfors och Ronnie Hollsten, KanEnergi Sweden AB Omslagsbild
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs mer