Förbränning av energigrödor
|
|
- Lena Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare
2 Bränsledata för olika grödor
3 Beläggningar på värmeöverföringsytor
4 Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska
5 Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem K2O*2CaO*9SiO2 (1200 C) KCl (770 C) K K2O*Al2O3*4SiO2 (1693 C) K2SO4 (1071 C) K2O*4SiO2 (770 C)
6 Additiv kan minska askrelaterade driftsproblem och korrosion Exempel: Torv Kaolin Dolomit Svavel
7 Torvinblandning minskar risker med askrelaterade driftsproblem Källa: ETPC i Umeå
8 Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen Marie Kofod-Hansen, Lennart Ryk Torvforsk Marcus Öhman, Alejandro Grimm Avd för Energiteknik, Luleå Tekniska Universitet Dan Boström, Nils Skoglund, Christoffer Boman Energiteknik och Termisk Universitet Processkemi, Umeå
9 Bakgrund Användningen av åkerbränslen (t ex salix och halm) kan orsaka besvärande askrelaterade driftsproblem (beläggningsbildning, högtemperaturkorrosion och bäddagglomerering) Driftserfarenheter och tidigare utförd forskning har visat att sameldning av trädbränslen med torv väsentligt förlänger livslängden hos överhettare och minimerar uppkomsten av bäddagglomerering i fluidiserade bäddar. Driftserfarenheter och tidigare forskning gällande effekter rörande sameldning av åkerbränslen med torv är dock relativt få. Fördelarna (eventuella) vid torvinblandning i åkerbränslen har därmed ej visats generellt och brett såväl som demonstrerats för flera typiska /intressanta åkerbränslen, panntyper och torvslag.
10 Genomförande Termokemiska modellberäkningar och validering av erhållna resultat mot tidigare bänkskaleförsök: Studier rörande slaggning, beläggningsbildning/korrosion och bäddagglomerering utfördes för att föreslå intressanta inblandningsgrader av olika torvklasser till olika åkerbränslen för nyttjande i olika panntyper De åkerbränslen som studeras var halm, salix och rörflen med hög och låg askhalt Demonstrationsförsök (40 h) i rosteranläggning (4 MW): Typisk carexbaserad torv (för samtliga prov) med relativt höga Ca/Si förhållanden valdes (utifrån modellberäkningarna) som sameldningsbränsle. Försök utfördes med 15 vikts-% (TS basis) inblandning till rörflen (sambriketterad) och salix (flis/frästorv)
11 Resultat (preliminära)- Demonstrationsförsök i rosterpanna (4 MW) Inblandning av 15 vikts-% carexbaserad torv med relativt högt Ca/Si förhållande till rörflen med låg askhalt, som normalt är ett problematiskt bränsle ur slaggningssynpunkt, gav inte upphov till någon signifikant slaggbildning under 40h:s proveldning Rörflen med hög askhalt hade relativt låga slagg- och beläggningsbildningstendenser Salixbränslet hade låga slaggbildningstendenser men mängden bildade fina kaliumrika partiklar (< 1 um) var höga. Detta kan ge upphov till beläggningsbildning i pannors konvektionsdelar. Inblandning av 15 vikts-% carexbaserad torv med relativt högt Ca/Si till salix gav inte upphov till någon markant ökning av slaggnings-tendensen men bidrog till en halvering av mängden fina partiklar (< 1 um) vilket är positivt både ur beläggningsbildnings- såväl som emissionssynpunkt.
12 Inverkan av 15% torvinblandning till salixbränslet på mängden bildade fina partiklar i 4 MW:s rosterpanna Arean under kurvorna anger mängden partiklar i rågasen (fina K rika partiklar=blå rektangel)
13 Småskalig förbränning
14 Helbaleldning ciggar förbränning för rörflen, halm och hampa
15 Rosterpannor Kan anpassas för alla typer av bränslen Grödor kan förbrännas i ren form eller i blandningar
16 CFB Fluidbäddar Är mycket flexibla för olika bränslen men känsliga för låga asksmältpunkter 10 % inblandning av grödor ger inga problem BFB
17 Pulverpannor Bäst för rörflen och tvättad halm Flödesegenskaper begränsar salix pulver Bilder Susanne Paulrud
18 Rörflenpulverfabrik i anslutning till pannan Vårskördad rörflen är lämplig som råvara Låg fukthalt Goda bränsleegenskaper Vissa frågetecken kring askhantering
19 Pulvereldningsförsök, Drefviken Pulver Gräs Tidpunkt för provtagning
20 Anläggningen i Drefviken 1994
21 Resultat från pulvereldning rörflen Sotbara beläggningar men problem i elfilter med askutmatning
22 Praktikfall med rörflenförbränning
23 Rörflen inom Skellefteå Kraft AB Köps in i hackad form (50 kg/m3) Rörflen från ca 250 ha motsvarar ca 6 GWh Används direkt efter skörd maj juni Blandas som 10 % rörflen, 20 % torv och 70 % trädbränsle
24 Lagring och sönderdelning av rörflenbalar vid Alholmens Kraft, Finland HD-balar har hög densitet men är resurskrävande att sönderdela
25 Blandning av torv, rörflen och bränslekross i Tippfickan
26 Hackad rörflen som vi vill ha den!
27 Hackad rörflen som är för grov
28 Skivsåll för separation av överstort material i bränslet
29 Kontainer med överstort material
30 CFB panna Skellefteå Kraft AB
31 Syrehalt i rökgaser
32 Kolmonoxid
33 Kväveoxider
34 Tack för er uppmärksamhet!
Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Läs merIdentifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp
Läs merRapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar
Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs mer2013-03-01. Dp 4 NWI. Patrycja Piotrowska, Dan Boström. Energiteknik och termisk processkemi. Umeå universitet. Alejandro Grimm, Marcus Öhman
Krossade gipsplattor som bränsleadditiv vid fastbränsleeldning för minskad risk för askrelaterade driftsproblem - etapp 1 termokemiska modellberäkningar och bänkskaleförsök 2013-03-01 Dp 4 NWI Patrycja
Läs merVad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet
Läs merUtveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer
Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale
Läs merI: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT
I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs merInverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,
Läs merSamförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33
Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544
Läs merLagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning
Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Susanne Paulrud, SP Marcus Öhman, LTU SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Arbetsrapport :2014:46
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merBasprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Läs merMinskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen
GRÖDOR FRÅN ÅKER TILL ENERGI 1142 Minskade askrelaterade driftsproblem genom inblandning av torv i åkerbränslen Marcus Öhman, Dan Boström, Nils Skoglund, Alejandro Grimm, Christoffer Boman, Marie Kofod-Hansen
Läs merPanndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen
Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merVärmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15
Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank
Läs merVärdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam
Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv Värme- och kraftkonferensen 2017 7.11.2017 Sonja Enestam Innehåll Bränsletrender Bränslekvalitetens inverkan på lönsamhet och tillgänglighet Möjligheter att
Läs merBIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad
Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller
Läs merSolvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16
Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion
Läs merBRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR
Framtida Närvärme - Workshop 2, Stockholm 30 November 2017 BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR Christoffer Boman Thermochemical Energy
Läs merSvåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merFör en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige
För en renare värld Fortum HorsePower Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige 2017-01-31 Fortum i korthet VÅRT MÅL Vara en förbild inom energiteknik och applikationsutveckling VISION För
Läs merSmåskalig användning av torv effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare
Projektrapport NR 9 Småskalig användning av torv effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare Small scale use of peat effect of peat addition to woody biomass pellets
Läs merEXAMENSARBETE. Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft. Erik Nilsson 2014. Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik
EXAMENSARBETE Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft Erik Nilsson 2014 Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik Förord
Läs merPellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem
Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem Lennart Gustavsson and Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen
Läs merVi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.
Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter
Läs merSyfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.
Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.
Läs merTorvens klimatpåverkan
Torvens klimatpåverkan 2013-11-14 Torvens klimatpåverkan 2013-11-14 Innhållsförteckning Sammanfattning 2 Introduktion 4 Metodik 5 Torvbrytning och dess klimatpåverkan 7 Att använda torv som bränsle 11
Läs merTekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie
Marie Rönnbäck, Olof Arkelöv Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie Technical and environmental problems during combustion of grains - a preliminary study 2 SP Sveriges
Läs merBiofuel Analyser
Biofuel Analyser 2017-2018 Produkten Mantex BioFuel Analyzer Mäter energivärde, fukthalt och askhalt Mätvärden tillgängligt för alla behöriga via Mantex Cloud Provstorlek 3 liter Mättid 1 min Plug-and-play
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merFörstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion G
GRÖDOR FRÅN ÅKER TILL ENERGI 1009 Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion G Magnus Berg, Monika Bubholz, Maya Forsberg, Åse Myringer,
Läs merAdditiv för ökad tillgänglighet
Praktisk förbränningsteknik- bränslen och pannor 14-1515 september 2011 Scandic Skogshöjd Södertälje Additiv för ökad tillgänglighet Solvie Herstad Svärd WSP Process Consulting f.d. S.E.P. Scandinavian
Läs merFörbränning av utsorterade avfallsfraktioner
MILJÖ- OCH FÖRBRÄNNINGSTEKNIK 917 Förbränning av utsorterade avfallsfraktioner Magnus Berg, Christer Andersson, Annika Ekvall, David Eskilsson, Sigrid de Geyter, Anna Helgesson, Åse Myringer, Karin Wikman
Läs merFÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning
FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000
Läs merSmåskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik Lennart Gustavsson, Susanne Paulrud Energiteknik SP Rapport 2011:06 Småskalig
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merTekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie
Marie Rönnbäck, Olof Arkelöv Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie Technical and environmental problems during combustion of grains - a preliminary study 2 3 Förord Arbetet
Läs merFörstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion
GRÖDOR FRÅN ÅKER TILL ENERGI 1009 Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion Magnus Berg, Monika Bubholz, Maya Forsberg, Åse Myringer,
Läs merBasprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merLogistik och Bränslekvalitét Disposition
Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merBränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner
Bränslekvalitet utifrån askbildande element - del 2 Emissioner Christoffer Boman Energiteknik och Termisk Processkemi Umeå universitet Del 1 Del 2 Innehåll 1. Intro - drivkrafter för fokusering och åtgärder
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merGrot ur bränslekvalitetsynpunkt
Grot ur bränslekvalitetsynpunkt En studie i attityders inverkan Delrapport inom GROT II Sollefteå Januari 2009 Jerry Söderström, Efokus AB www.efokus.se Förord Syftet med undersökningen är att utreda förutsättningarna
Läs merWP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING
WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING PETER SUNDBERG, SWECO PELS Workshop Älvdalen 18-19 september Syfte 2 Att undersöka vilken inverkan tillåtna variationer för densitet och
Läs merHur ö kad fukthalt pa verkar pannör
Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör Pannenheterna på Sandviksverken. FOTO: André Piechowicz Anton Johansson André Piechowicz 2015-05-01 Omfattning: 6hp Kurskod:
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 7
Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön
Läs merErfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin
ÅFs Industrikonferens 2011 16 november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin Solvie Herstad Svärd WSP Process
Läs merPulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd
Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent
Läs merSALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar
SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar Lantmännen Energi AB 1 Tillgänglighet >14.200 ha Salix odlas i Sverige idag Lönsamt, Mångsidigt, Hållbart, Klimatsmart och Effektivt biobränsle Känd odlingsteknik
Läs merProtokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor
Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Plats : ÅF-SIFU lokaler, Olof Palmes gata 31, Stockholm Tid: Tisdagen den 13 januari 2004 Arrangör: Värmeforsk Deltagare: Se deltagarlista på sista sidan Motiv
Läs merKraftproduktion med Biobränsle
Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan
Läs merFramtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik
Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade
Läs merFrån GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?
Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.
Läs merPELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav
PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande
Läs merSMÅSKALIG ANVÄNDNING AV ÅKERBRÄNSLEN
SMÅSKALIG ANVÄNDNING AV ÅKERBRÄNSLEN 1 INNEHÅLL 03 INLEDNING 04 ENERGI 08 SPANNMÅL 12 HALM 14 HAMPA 16 ENERGISKOG 18 TEKNIK 26 FRAMTID 2 Det finns en stor potential av nya biobränslen från åkern såsom,
Läs merFörutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet
Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Susanne Paulrud, Gunnar Henriksson, Annika Henriksson, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska
Läs merDp 4 NWI. Anders Rebbling, Patrycja Piotrowska, Dan Boström. Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik.
Krossade gipsplattor som bränsleadditiv vid fastbränsleeldning för minskad risk av askrelaterade driftsproblem - etapp 2 fullskaleförsök i avfallseldad rosterpanna (25 MWt) 213-12-3 Dp 4 NWI Anders Rebbling,
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 1 juni Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler
Läs merRörflen till Strö och Biogas
Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig
Läs merMinskade askrelaterade driftsproblem (beläggning, slaggning, högtemperaturkorrosion, bäddagglomerering) genom inblandning av torv i biobränslen
ANLÄGGNINGS- OCH FÖRBRÄNNINGSTEKNIK 999 Minskade askrelaterade driftsproblem (beläggning, slaggning, högtemperaturkorrosion, bäddagglomerering) genom inblandning av torv i biobränslen Marcus Öhman, Christoffer
Läs merPelletsplattformen 2007-2010 (2011)
Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process
Läs merSkellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
Läs merSeminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson
Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Jan Olofsson 2005=> Metso Power AB, Göteborg: Chef - Power Generation Service team Produktansvarig för service
Läs merRörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer
Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man
Läs merGötaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall
Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt
Läs merUtsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat
Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat ÅF-Process/Vattenfall Utveckling/GSF Henrik Bjurström, Claes Jonsson Matts Almark, Magnus Berg Thorsten Streibel, Ralf Zimmermann 1
Läs merINFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs meremissioner av co, nmvoc och btx från förbränning
emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning Birgitta Strömberg Forskning och Utveckling TPS 2004:12 EMISSIONER AV CO, NMVOC OCH BTX FRÅN FÖRBRÄNNING Forskning och Utveckling TPS 2004:12 Birgitta Strömberg
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz
Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och
Läs merMETODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA
TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 26/7 METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA Slutrapport inom området Rostteknik Jelena Todorović, Frank Zintl och
Läs merSamförbränning av bioslam från massaindustrin i bubblande fluidiserad bädd
Samförbränning av bioslam från massaindustrin i bubblande fluidiserad bädd Jonna Almqvist, Gunnar Westin SP Processum Christian Öberg, Dan Boström Umeå universitet Nils Skoglund Luleå tekniska universitet
Läs merÅTGÄRDER MOT KORROSION OCH BELÄGGNINGSBILDNING VID SPANNMÅLSELDNING
ÅTGÄRDER MOT KORROSION OCH BELÄGGNINGSBILDNING VID SPANNMÅLSELDNING Emilia Björnbom, Rolando Zanzi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Kemisk Reaktionsteknik, KRT, Kemiteknik. Sven-Erik Gustavsson, Raimo
Läs merTextdel 2017 års miljörapport
Textdel 2017 års miljörapport Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning
Läs merÅFs Industrikonferens november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre
ÅFs Industrikonferens 2011 16 november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin Solvie Herstad Svärd WSP Process
Läs merFörbränningskaraktärisering och förbränningsteknisk utvärdering av olika pelletsbränslen - syntes av projektet
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Förbränningskaraktärisering och förbränningsteknisk utvärdering av olika pelletsbränslen - syntes av projektet Marie Rönnbäck, Lennart Gustavsson, Sven Hermansson
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merProjekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning
Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Syfte att undersöka möjligheten att sänka kostnaderna för elfilter i mindre pannor 1-5 MW genom tvåstegskoncept. Finansiering EM,
Läs merTPS Branschforskningsprogram för Energiverk
TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna
Läs merAdditivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merER 10:2003. Askor från biobränslen och blandbränslen mängder och kvalitet
ER 10:2003 Askor från biobränslen och blandbränslen mängder och kvalitet Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post:
Läs merLivslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor
Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms
Läs merFörädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling
Förädling av skogsbränsle genom torrefiering och efterbehandling på uppdrag av Slutrapport Datum: 2012-09-28 Ingemar Olofsson och Martin Sjöström C/O Umeå Energi Box 224 90105 Umeå, Sweden Telefon: +4670-5847391
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merLignin i pulverpannor
Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs mer