Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar"

Transkript

1 Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman 1

2 Vad är rapsmjöl? Biprodukt från RME tillverkning (Biodiesel) Pressåterstod efter varmpressning av rapsfrö Omkring 2/3 (på viktbasis) av den ingående rapsen tas ut som en pressåterstod och har hittills framförallt nyttjats till foder 2

3 Övergripande mål och nytta för projektet Projektets målsättning är att fastställa förbränningsegenskaperna hos rapsmjöl såväl i mixar som i ren form Bestämma bränslets sammansättning Bestämma bränslespecifika förbränningsegenskaper m a p emissions- och askrelaterat problemperspektiv Utifrån resultaten föreslå intressanta mixar av rapsmjöl i traditionella biobränslen 3

4 Energipotential/ekonomisk nytta RME fabriker Stenungsund (2007); ton rapsmjöl/år d v s ca 1.2 TWh Karlshamn; ton/år d v s ca 0.3 TWh Norrköping (planerad); ton/år d v s ca 1.6 TWh Svårbedömd framtida marknadspotentialen som bränsle Början av 2007; foderpris 1000 SEK/ton (ca 200 SEK/MWh) Slutet av 2007; 2000 SEK/ton (ca 400 SEK/MWh) 4

5 Exempel på eventuell praktisk tillämpning Rapsmjöl bör i första hand nyttjas i bränslemixar i storskaliga anläggningar Höga N-halter (ev extern NO-rening) Höga S-halter (ev extern SO 2 -rening) Intressant möjlighet att nyttja rapsmjöl som svaveladditiv vid förbränning av kalium- och klorinnehållande bränslen Vid nyttjande i pulveranläggningar bildas lågsmältande kaliumfosfat varför roster- eller fluidbäddsteknik är att rekommendera 5

6 Nyhetsvärde Väldligt få publikationer återfinns som behandlar bränsle- och/eller förbränningsegenskaperna hos rapsmjöl/-kaka Rapsmjölets bränsleaska domineras av fosfor och dess kemi i förbränningssammanhang är inte klarlagd. 6

7 Resultat Bränsleanalyser Kontrollerade förbränningsförsök i bänk-/pilotskala (rent och i mixar med bark) Fluidbädd (5 kw) Roster (undermatad pelletsbrännare 10 kw) Pulverbrännare (150 kw) 7

8 Allmän bränslekaraktäristik Bränsle Rapsmjöl Fukt (Vikt-%) 9-11 Aska (Vikt-% TS) 7-8 Svavel (Vikt-% TS) Klor (Vikt-% TS) N (Vikt-% TS) 5-6 Hcal (MJ/kg torrt askfritt) Bulkdensitet (kg TS/m 3 ) 530 Bark 21-65* 2-6* 0-0.1* * * 20-25* * Salix 25-50* 1-5* * * * 18-20* * Halm 10-20* 4-10* * * * 18-20* Låg* Spannmål 14* 2-4* 0-0.5* * * 17-22* * Torv 38-58* 2-9* * * 19-27* 300* 8

9 Mol-% av bränsleaska Bränsleaskans sammansättning Vetehalm Vete (spannmål) Havre (spannmål) Rapsmjöl 0 K Na Mg Ca Al Fe Si P S Cl 9

10 Pyrolysförlopp hos rapsmjölspartiklar Flykthalt räknat på torr och askfri basis jämförbar med trä. Storleksfördelningen under 1 mm (80%) är relativt jämt fördelad mellan mm 10

11 Gasemissioner 2-4 högre NO-emissioner vid rapsmjölseldning jämfört med barkeldning Höga SO 2 -halter vid rapsmjölseldning ( mg/nm3 vid 10% O 2 t.g.) Molförhållande: (2K+Ca)/S= 1 i rapsmjöl!!!! P hög affinitet till K och Ca Låga HCl-halter (< 1-2 ppm) 11

12 dm/dlog(dp) (mg/nm3 at 10% O2) Partikelemissioner Fluidbäddseldning 300 Bark 10 % Rapsmjöl 90% Bark 30 % Rapsmjöl 70% 250Bark Rapsmjöl dm/dlog(dp) (mg/nm3 at 10% O2) Rostereldning Bark 10 % Rapsmjöl 90% Bark 30 % Rapsmjöl 70% Bark Rapsmjöl Aerodynamic Particle Diameter Dp (um) 0 0,01 0, Aerodynamic Particle Diameter Dp (um) 12

13 Partikelemissioner-pulverbrännare Rapsmjöl Träpulver dm/dlog(dp) (mg/nm3 at 10% O2) Aerodynamic Particle Diameter Dp (um) 13

14 Bäddagglomereringstendenser Bränsle Bark Rapsmjöl, 10 %, bark 90 % Rapsmjöl, 30 %, bark 70 % Rapsmjöl Vetehalm Salix Grot Rörflen Olivkross Torv Initial defluidiseringstemperatur ( o C) > >

15 Bäddagglomereringsmekanismer Rapsmjöl - 1 dags eldning Bark - 1 dags eldning K-Ca-Mg-fosfater K-fosfater ( låg smältpunkt ) K-(Ca+Mg)-fosfater ( hög smältpunkt ) K-Ca-silikater K-silikater ( låg smältpunkt ) K-Ca-silikater ( hög smältpunkt ) 15

16 Slaggningstendenser Slaggbildning K + P K-fosfat K-fosfat + Ca, Mg K-Ca-Mg-fosfater obefintlig Vetehalm Rörflen (hög askhalt) Rörflen (låg askhalt) Hampa (hög askhalt) Hemp (låg askhalt) Salix Bark (gran) Bark (tall) Bark (björk) Grot (lagrad) Grot (ej lagrad) Spån Bark (denna studie) 10% Rapsmjöl 90% Bark 16 30% Rapsmjöl 70% Bark Rapsmjöl Andel slagg av ingående bränsleaska (Wt-%)

17 Beläggningstendenser/högtemperaturkorrosion -sammansättning fina partiklar (< 1 µm) Fluidbäddseldning Rostereldning Bark 10 % Rapsmjöl 90 % Bark 30% Rapsmjöl 70 % Bark Rapsmjöl Barkpellets 10% rapsmjöl 30 % rapsmjöl Rapsmjöl Mol-% Mol-% Na Mg Si P S Cl K Ca Mn Fe 0 Na P S Cl K 17

18 Sammansättning fina partiklar (< 1 µm)- pulverbrännare Rapsmjöl Träpulver (g) Mol-% 40 K + P K-fosfat (liq) K-fosfat + Ca, Mg 10 0 Na Mg Si P S Cl K Ca Mn Fe 18

19 Slutsatser Relativt hög askhalt (7-8 % av TS) Bränsleaskan domineras av P, K, Ca, Mg Höga N- (4-5 %) och S-halter ( %) 2-4 ggr högre NO-halter och höga SO 2 - halter Höga stofthalter, 2-3 ggr högre än vid barkeldning i roster och fluidbädd. 10 ggr högre vid pulvereldning 19

20 Slutsatser (forts) Moderata slaggnings- och bäddagglomereringstendenser Med stor sannolikhet låga beläggningsbildnings- och korrosionsrisker (klorinducerad korrosion på t ex överhettare) vid fluid- och rostereldningsteknik Sannolikt hög beläggningsbildningsrisk vid pulvereldning! Intressant sameldningsbränsle: Nyttja rapsmjöl som svaveladditiv vid förbränning av kalium- och klorinnehållande bränslen 20

21 Utvecklingsmöjligheter Fullskaleförsök i fluidbädds- eller rosterpannor med bränsleblandningar av rapsmjöl och problematiska biobränslen (klor- och kaliuminnehållande bränslen) Demonstration av bl a möjligheter till reducering av uppkomsten av askrelaterade driftsproblem. Nyttjande av fasta biprodukter från drivmedelstillverkning som bränsle Hydrolysrest (lignin) och destillationsrest från träbaserad etanoltillverkning Drank från spannmålsbaserad etanoltillverkning 21

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Så blir hampa ett effektivt bränsle Så blir hampa ett effektivt bränsle Michael Finell SLU, Biomassateknologi & Kemi Umeå 1 Finansiär Detta projekt Produktion och karakterisering av hampa som råvara för fasta biobränslen är finansierat av

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003

FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003 EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev

Läs mer

Småskalig användning av torv effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare

Småskalig användning av torv effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare Projektrapport NR 9 Småskalig användning av torv effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresutaten i pelletsbrännare Small scale use of peat effect of peat addition to woody biomass pellets

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse

Läs mer

STUBBAR SOM BRÄNSLE. Birgitta Strömberg. TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2007/08. Slutrapport inom området Oberoende FoU.

STUBBAR SOM BRÄNSLE. Birgitta Strömberg. TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2007/08. Slutrapport inom området Oberoende FoU. TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2007/08 STUBBAR SOM BRÄNSLE Slutrapport inom området Oberoende FoU Birgitta Strömberg Oktober 2008 TPS-08/06 Titel: Författare: Rapportnummer: Stubbar som bränsle

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

ÅTGÄRDER MOT KORROSION OCH BELÄGGNINGSBILDNING VID SPANNMÅLSELDNING

ÅTGÄRDER MOT KORROSION OCH BELÄGGNINGSBILDNING VID SPANNMÅLSELDNING ÅTGÄRDER MOT KORROSION OCH BELÄGGNINGSBILDNING VID SPANNMÅLSELDNING Emilia Björnbom, Rolando Zanzi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Kemisk Reaktionsteknik, KRT, Kemiteknik. Sven-Erik Gustavsson, Raimo

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Sven Hermansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Sven Hermansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Förbränning av träpellets Forskning inom området Sven Hermansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP på 5 min SP i siffror Vision och affärsidé Våra strategier Övergripande mål Organisation Historia

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Jan Olofsson 2005=> Metso Power AB, Göteborg: Chef - Power Generation Service team Produktansvarig för service

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall VoK - Skadegruppens Temadag 2014 Henry Persson SP Fire Research BRANDFORSK projekt 701-121 Vad vi har gjort: Analyserat MSBs insatsstatistik

Läs mer

FÖRBRÄNNING AV HYDROLYSREST (LIGNIN) FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING FRÅN VED

FÖRBRÄNNING AV HYDROLYSREST (LIGNIN) FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING FRÅN VED TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2006/07 FÖRBRÄNNING AV HYDROLYSREST (LIGNIN) FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING FRÅN VED Slutrapport inom området Brännarteknik Christian Fredriksson och Jelena Todorović

Läs mer

Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål

Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål Marie Rönnbäck, Linda Johansson,i Frida Claesson, Mathias Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport

Läs mer

Beläggnings-/slaggbildning och emissioner vid förbränning av olika pelletskvalitéer i pelletsbrännare Ram Gilbe

Beläggnings-/slaggbildning och emissioner vid förbränning av olika pelletskvalitéer i pelletsbrännare Ram Gilbe Beläggnings-/slaggbildning och emissioner vid förbränning av olika pelletskvalitéer i pelletsbrännare Ram Gilbe Examensarbete D 2p för magisterexamen i energiteknik Tillämpad fysik och elektronik Umeå

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Samtidig skörd av halm och agnar för energiändamål

Samtidig skörd av halm och agnar för energiändamål JTI-rapport Lantbruk & Industri 395 Samtidig skörd av halm och agnar för energiändamål inverkan på avkastning, baldensitet, fälttorkningsförlopp och förbränningsegenskaper Gunnar Lundin Marie Rönnbäck

Läs mer

Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33

Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33 Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544

Läs mer

Osby P500 100 till 1000 kw

Osby P500 100 till 1000 kw Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.

Läs mer

Additiv för ökad tillgänglighet

Additiv för ökad tillgänglighet Praktisk förbränningsteknik- bränslen och pannor 14-1515 september 2011 Scandic Skogshöjd Södertälje Additiv för ökad tillgänglighet Solvie Herstad Svärd WSP Process Consulting f.d. S.E.P. Scandinavian

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten 1 DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten Innehållsförteckning sida Övriga taxor 13.Taxa dispenser tunga och/eller breda och/eller långa

Läs mer

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen

Läs mer

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet Susanne Paulrud, Gunnar Henriksson, Annika Henriksson, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska

Läs mer

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011)

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process

Läs mer

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu. Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

Brännved. - energiinnehåll i några olika trädslag. Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik HÖGSKOLAN DALARNA.

Brännved. - energiinnehåll i några olika trädslag. Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik HÖGSKOLAN DALARNA. Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik HÖGSKOLAN DALARNA Brännved - energiinnehåll i några olika trädslag Jan-Erik Liss EU-strukturfond Mål 2 Norra Systemutveckling/Arbetsvetenskap Arbetsdokument

Läs mer

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Plats : ÅF-SIFU lokaler, Olof Palmes gata 31, Stockholm Tid: Tisdagen den 13 januari 2004 Arrangör: Värmeforsk Deltagare: Se deltagarlista på sista sidan Motiv

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers 1 Syfte 1. Översikt befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller

Läs mer

Sammanställning av bränsledata

Sammanställning av bränsledata Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:

Läs mer

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Med de nya miljökraven enligt CEN-standard följer nya enheter för vad vi skall ange som gränsvärden. Vi kommer att få vänja oss vid en ny sort som heter

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning Susanne Paulrud, SP Marcus Öhman, LTU SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Arbetsrapport :2014:46

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Syfte att undersöka möjligheten att sänka kostnaderna för elfilter i mindre pannor 1-5 MW genom tvåstegskoncept. Finansiering EM,

Läs mer

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare Innehåll Kort bakgrund om vägdamm och luftkvalitet Viktiga källor till vägdamm Däck Bromsar Vägbeläggning

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID MARBVD0546 Varunamn Norgips Utvändig GU-X 9 Artikel-nr/ID-begrepp - Varugrupp 01212 (enl

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal

Läs mer

Hållbara tankar om biogas

Hållbara tankar om biogas Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats

Läs mer

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR Framtida Närvärme - Workshop 2, Stockholm 30 November 2017 BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR Christoffer Boman Thermochemical Energy

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Mineraler. och lite annat

Mineraler. och lite annat Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU

Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU 1 Ibb-Anna Rassa eldar jårbukdållå, ur boken Eld av Yngve Rask. 2 Akvarell av Kerstin Westin, Bagarstugan 3 Bild

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp

Läs mer

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie Maria Kallvi Kvalitet & Miljö, SMT Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie GUSAB, Mjölby - historik 1940, 50-tal metallavfall deponeras 1950-tal till 1970-tal metallavfall skickas iväg 1990 undersökning

Läs mer

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Utsläpp av ammoniak och lustgas

Utsläpp av ammoniak och lustgas Utsläpp av ammoniak och lustgas Fakta okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Miljöbokhandeln:

Läs mer

Gödselsepareringsdag!

Gödselsepareringsdag! Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar

Läs mer

Ecolan Agra ORGANIC

Ecolan Agra ORGANIC Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling

Läs mer

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN 2019 2019-01-25 STYRANDE DIREKTIV EMISSIONER FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BAT LCP Förbränningsanläggning > 50 MW Avfall

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av

Läs mer

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv Värme- och kraftkonferensen 2017 7.11.2017 Sonja Enestam Innehåll Bränsletrender Bränslekvalitetens inverkan på lönsamhet och tillgänglighet Möjligheter att

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer