Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik"

Transkript

1 Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

2 Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet hos ett bränsle är att bränslet uppfyller de krav som anläggningen ställer och är byggd för. Askegenskaper och mängd: Hög andel finfraktion hör ofta ihop med besvärlig askkvalitet och stor askmängd Storleksfördelning: Små partiklar ryker av och stör kontrollen av förbränningen, för stora hinner inte brinna ut Fukthalt: Hög fukthalt förkortar uppehållstiden för gasen i eldstaden och sänker temperaturen

3 Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvaliteten bestäms till stor del av hanteringen i skogen. Här nämner jag bara några olika aspekter, det finns många fler Unga träd tenderar eftersom de skördas under en snabb tillväxtfas att ha höga askhalter. Klena träd som gallringsvirke ger en förhållandevis hög barkandel. Buntning utan föregående vältläggning tenderar att ge hög andel av grönt material; hög askhalt och låg smältpunkt. Alltför lång tid mellan flisning och leverans tenderar att ge ett nedbrutet bränsle med hög finandel.

4 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi SMÅ VÄRMEANLÄGGNINGAR, närvärmeverk, < ca 1 MW Ofta rosteldade rörlig trapprost, eventuellt skakrost eller fast Pellets/briketter eller flis Mycket känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Mycket känsliga för att få rätt storleksfördelning: För mycket finfraktion: Höga halter av oförbränt och stoft För mycket grovfraktion: Alltför dålig utbränning

5 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi LITET STÖRRE VÄRMEANLÄGGNINGAR, ca 1-5 MW Ofta rosteldade rörlig trapprost, eventuellt skakrost Vanligtvis grotflis eller vid sågverken fallande bränslen Känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Känsliga för att få rätt storleksfördelning: För mycket finfraktion: Höga halter av oförbränt och stoft För mycket grovfraktion: Alltför dålig utbränning

6 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi ANLÄGGNINGAR MED NOx-AVGIFT, ca 5 MW och uppåt Många olika konstruktioner Ofta grotflis eller pulver Högre barkandel än dimensionerat kan leda till alltför höga kväveoxidhalter med stora kostnader som följd Vissa konstruktioner är mycket känsliga för askkvalitet Vissa konstruktioner är mycket känsliga för sten och liknande

7 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi ROSTELDADE VÄRMEANLÄGGNINGAR, ca 5-25 MW Uteslutande rörlig trapprost eller fast rost ( Axxon-ugnar ) Vanligtvis grotflis eller fallande industribränslen Känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Ofta utrustade med elfilter och avancerad förbränningskontroll och därför inte extremt känsliga för storleksfördelning

8 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi ROSTELDADE KRAFTVÄRMEVERK, ca 5-25 MW Uteslutande rörlig trapprost Vanligtvis grotflis eller fallande industribränslen Känsliga för att få rätt fukthalt: För fuktigt: Låg temperatur, oförbrända kolväten, låg v-grad För torrt: Hög temperatur, asksintring, hög halt kväveoxid Ofta utrustade med elfilter och avancerad förbränningskontroll och därför inte extremt känsliga för storleksfördelning MEN känsliga för asksmältning och påslag på överhettare

9 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi BUBBLANDE FLUIDBÄDDAR, ca 5-50 MW Vanligtvis grotflis, ofta i kraftvärmetillämpning Själva eldstaden är förhållandevis okänslig för bränslets styckestorlek men inmatningen kan vara känslig Förhållandevis okänslig för bränslets fukthalt Stenar och liknande får aldrig förekomma i bränslet! Alla typer av fluidbäddar är mycket känsliga för variationer i askkvalitet

10 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi CIRKULERANDE FLUIDBÄDDAR, ca MW Vanligtvis grotflis, ofta i kraftvärmetillämpning Själva eldstaden är förhållandevis okänslig för bränslets styckestorlek men inmatningen är ofta mycket känslig Förhållandevis okänslig för bränslets fukthalt Stenar och liknande får aldrig förekomma i bränslet! Alla typer av fluidbäddar är mycket känsliga för variationer i askkvalitet

11 Anläggningstyper och storlekar: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi PULVERELDNING, ca MW Ofta egen färdigmalning, ofta i kraftvärmetillämpning Bränslets finhet helt avgörande för förbränningen varken för fint eller för grovt material får förekomma Mycket känslig för bränslets fukthalt Stenar och liknande får aldrig förekomma i bränslet! Pulvereldning är mycket känslig för variationer i askkvalitet

12 Vilka bekymmer finns det då? Nya bränslefraktioner har sämre kvalitet än gamla. Askegenskaper och mängd Eventuellt (troligen) lägre asksmältpunkt Eventuellt (ej osannolikt) mera korrosiv aska Eventuellt (troligen) större askmängd Förbränningsegenskaper Förändrad flykthalt Förändrad flyktavgång Förändrad reaktivitet hos charen Fysiska egenskaper Förändrad storleksfördelning Förändrad fukthaltsfördelning

13 Och vilken verkan kan de ha? Främst är det tre viktiga övergripande aspekter: Anläggningens verkningsgrad och utbränningen Totalverkningsgraden är kopplad till utbränningen Ekonomin är kopplad till totalverkningsgraden Anläggningens tillgänglighet och ev. driftproblem Driftkostnaden är direkt avhängig av tillgängligheten Anläggningens miljöprestanda Här ingår såväl askåterföring som emissioner i gas

14 Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Övergripande aspekter Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

15 Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan I första hand processtyrproblem Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

16 Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Problem kopplade till driftssätt Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

17 Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Problem kopplade till materialen Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

18 Ingen el. måttlig påverkan Ingen eller måttlig påverkan Problem kopplade till utformning Asksmältpunkt Verkningsgrad Utbränning Tillgänglighet Driftproblem Sänkt asksmältpunkt ökar risken för driftproblem Miljöprestanda Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askans korrosivitet Ökad korrosivitet kan innebära kortare livstid Askåterföringen påverkas av asksammansättningen Askmängd Ökad mängd kan innebära ökad driftkostnad Kostnad för askhantering påverkas av mängden Flykthalt Ändrad flykthalt kräver förändrad lufttillsats Ökad flykthalt kan innebära högre gastemperatur Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Flyktavgång Ändrad flyktavgång kräver förändrad lufttillsats Tidig flyktavgång kan ge höga väggtemperaturer Primär-/sekundärluft styr miljöprestanda Charens reaktivitet Ändrad reaktivitet medför ändrad rostbelastning Ökad reaktivitet kan ge höga rosttemperaturer Asksammansättningen kan komma att påverkas Storleksfördeln Bredare storleksfördelning ger försämrad utbränning Kan påverka fördelningen mellan flyg- och bottenaska Fuktfördelning Vidare fukthaltsfördelning ger försämrad utbränning Försvårar styrningen av förbränningen

19 Allmänna konstateranden: Dagens anläggningar har utvecklats med hänsyn till och anpassats till de bränslen och de miljökrav som gäller Dagens driftsätt och styrmetoder har utvecklats för de bränslen och de miljökrav som gäller

20 Allmänna konstateranden: Dagens driftsätt och styrmetoder har utvecklats för de bränslen och de miljökrav som gäller Att anpassa driftsättet är i första hand en fråga om att styra om fördelningen mellan primär- och sekundärluft, att justera rökgasåterföringen samt att övervaka balansen mellan tillförsel, rostmatning och bäddtjocklek. I CFB-anläggningar kan cirkulationsgraden behöva justeras, i BFB kanske sandpartiklarnas storlek. Detta är frågan om förändringar i styrsystemet och driftrutinerna, det kräver eftertanke men tar inte mycket tid eller kostnad. Viss påverkan på miljöprestanda är trolig.

21 Allmänna konstateranden: Dagens anläggningar har utvecklats med hänsyn till och anpassats till de bränslen och de miljökrav som gäller Att anpassa anläggningarna kan ställa krav på nya infodringsmaterial lika väl som på ny eldstadsgeometri. Detta är frågan om fysiska förändringar och kommer att ta tid innan det blir riktigt bra.

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,

Läs mer

Program och hålltider

Program och hålltider Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion TILLÄMPAD Tillämpad förbränning FÖRBRÄNNING TT ett driftnära program för energiproduktion gp Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion gp Mål Målet med Tillämpad förbränning är att driva forsknings

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Miljöenheten Vedeldning

Miljöenheten  Vedeldning Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Fastbränsleeldning innebär eldning av ved eller pellets i lokal eldstad, braskamin, öppen spis eller kakelugn. Miljönämnden i Hörby kommun har tagit fram riktlinjer för

Läs mer

Urban Holmdahl. Optimation AB

Urban Holmdahl. Optimation AB Reglerteknik i Kraftvärme Urban Holmdahl Optimation AB Värme och Kraftföreningen Södertälje -4/2 2010 Optimation AB Inledande formuleringar Reglerbristkostnader är onödiga kostnader som kan relateras till

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Beställningsadress: Naturvårdsverket

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 26/7 METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA Slutrapport inom området Rostteknik Jelena Todorović, Frank Zintl och

Läs mer

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG

2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG Datum: Adress: 2013-05-21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten 403 40 Göteborg Samrådsunderlag inför kommande tillståndsprövning avseende uppförande av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande Sidan A3. 1 A3. Förbränning Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande fyra faser; 1) Veden torkas, värme åtgår (startfas). 2)

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Pilum Industrfilter AB

Pilum Industrfilter AB Pilum Industrfilter AB Pilum Industrifilter har mer än 70 års erfarenhet av rök-gasrening, stoftavskiljning och industriventilation och våra anläggningar återfinns i de flesta områden inom industrin. Pilum

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor Daniel Nordgren Åse Myringer Monika Bubholz 1 Projektets referensgrupp Elisabet Blom Harald Svensson Tobias Söderlund

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ. Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig

E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ. Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig Händelöverket, Norrköping 110 Bar 535 C 65 Bar 450 C RGK 38

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning

TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning PRODUKTER Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning TJÄNSTER Anläggningsförsäljning Service Styr-/operatörssystem Konsultation

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik

Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik Lennart Gustavsson, Susanne Paulrud Energiteknik SP Rapport 2011:06 Småskalig

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

AVL.UJ10.3.U2. Installations- och användaranvisning. Svendsen 1. NSP Brasvärme -funktion och design

AVL.UJ10.3.U2. Installations- och användaranvisning. Svendsen 1. NSP Brasvärme -funktion och design Installations- och användaranvisning Svendsen 1 NSP Brasvärme -funktion och design Bra att veta före installation Egen härd guld värd! Tack för att Du valde en Svendsen kamin. Den kommer att värma Er och

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 2014-08-10 2013-000658- MI

Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 2014-08-10 2013-000658- MI 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 2014-08-10 2013-000658- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 27 augusti Adressat: Mark och miljödomstolen

Läs mer

Osby P500 100 till 1000 kw

Osby P500 100 till 1000 kw Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Elenergi. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Ansökan 2009. 1. Ansökande företag (i avtalet kallad Licenstagaren) Kontaktperson

Elenergi. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Ansökan 2009. 1. Ansökande företag (i avtalet kallad Licenstagaren) Kontaktperson Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Elenergi Ansökan 2009 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven Produkt. Ansökan skickas till:

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR REDUKTION AV ORGANISKA ÄMNEN I ASKA FRÅN ROSTPANNOR

ÅTGÄRDER FÖR REDUKTION AV ORGANISKA ÄMNEN I ASKA FRÅN ROSTPANNOR Jörgen Furberg ÅTGÄRDER FÖR REDUKTION AV ORGANISKA ÄMNEN I ASKA FRÅN ROSTPANNOR STOCKHOLM 2005 Innehåll 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE OCH MÅL... 1 1.3 UPPDRAGSGIVARE OCH ARBETSFORMER...

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

5 enkla steg. - så här tänder du upp

5 enkla steg. - så här tänder du upp 5 enkla steg - så här tänder du upp Otillräckligt skorstensdrag leder vanligtvis till problem Problem att tända brasan Röknedslag i rummet Sotade glas i braskaminen Elden slocknar Sot och röklukt från

Läs mer

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

Drift och underhåll AgroTec-brännaren Drift och underhåll AgroTec-brännaren INSTRUKTIONSBOK FÖR MODELL AGROTEC MED MAXEFFEKT ca 20 kw Förvara denna instruktionsbok väl så att den är lätt tillgänglig för framtida behov. Läs igenom instruktionsboken

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper. Stockholm /18 Jan Olofsson

Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper. Stockholm /18 Jan Olofsson Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper Stockholm 2013-10-17/18 Jan Olofsson Power business line products Boilers - Fluidized bed boilers for combustion

Läs mer

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat ÅF-Process/Vattenfall Utveckling/GSF Henrik Bjurström, Claes Jonsson Matts Almark, Magnus Berg Thorsten Streibel, Ralf Zimmermann 1

Läs mer

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr. 805 2013. Fraktionsfördelning som kvalitetsparameter för skogsbränsle. Kraft- och värmeverkens perspektiv

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr. 805 2013. Fraktionsfördelning som kvalitetsparameter för skogsbränsle. Kraft- och värmeverkens perspektiv Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 805 2013 Fraktionsfördelning som kvalitetsparameter för skogsbränsle Kraft- och värmeverkens perspektiv Fraction distribution as a quality parameter of energy wood, from

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB Inger Christensen Inger Christensen Grön kompetens AB Energi för att få en bra produktion Temperatur utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 bättre utnyttjande av ljus och

Läs mer