Gödselsepareringsdag!
|
|
- Ulrika Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?!
2 Jordbruket i Kalmar län! 2000! 2013! Lantbruksföretag! 3 507! 3 336! Företag med mjölk! 1 007! 438! Antal mjölkkor! ! ! Medeltal kor! 41! 92! Företag med grisar! 440! 102! Grisar! ! ! Åkerareal! ! ! Varav slåttervall! 49%! 58%! Varav spannmål! 36%! 28%!
3 Kor för mjölkproduktion Kalmar län! Kommun! Sysselsättning, %! 2003! 2013! Kalmar! 11,8! 5 342! 4 675! Torsås! 16,1! 2 498! 2 336! Emmaboda! 15,3! 322! 237! Nybro! 30,4! 1 411! 992! Mönsterås! 23,9! 1 412! 1 437! Högsby! 24,3! 1 279! 1 579! Oskarshamn! 10,8! 1 084! 578! Hultsfred! 18,4! 2 327! 2 931! Vimmerby! 24,2! 3 944! 4 018! Västervik! 12,2! 6 051! 5 911! Borgholm! 22,9! 9 552! ! Mörbylånga! 24,9! 5 429! 6 228! Kalmar län! 16,6! ! !
4 Kommun! Åkerareal! Kväve, total! Växtnäring från djurhållning i Kalmar län ! Kväve, kg/ha! Fosfor, total! Fosfor kg/ ha! Mönsterås! 6135! ! 123! ! 24! Högsby! 3590! ! 133! ! 21! Emmaboda! 2027! ! 104! ! 18! Nybro! 4712! ! 104! ! 18! Vimmerby! 8119! ! 115! ! 17! Borgholm! ! ! 111! ! 16! Torsås! 5677! ! 100! ! 15! Hultsfred! 6959! ! 100! ! 15! Mörbylånga! ! ! 92! ! 14! Oskarshamn! 3312! ! 80! ! 13! Västervik! ! ! 78! ! 12! Kalmar! ! ! 67! ! 11! Kalmar län! ! ! 94! ! 15!
5 För mycket fosfor och kväve på fel plats! Ingen övergödning
6 De nationella miljömålen! Samhällets förväntningar! BSAP -Baltic Sea Action Plan till 2016/-20! i Sverige arbetar vi den frivilliga vägen! Ökat fosforbeting, minskat kvävebeting okt 2013! Vattenförvaltningen (övergödning sötvatten)! Havsmiljödirektivet (övergödning - havet)!! Takdirektivet (ammoniak)! Industriutsläppsdirektivet (ammoniak)! Natura 2000 (naturvård)! Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)!
7 Miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, SJVFS 2004:62, föreskrift och allmänna råd! Senaste SJVFS 2013:40
8 Känsliga områden! Artikel 3.4 i rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet). En sådan översyn ska enligt nitratdirektivet genomföras vart fjärde år för att kunna göra nödvändiga ändringar av de känsliga områdena.
9 Känsliga områden! Ny översyn 2014 Ny församling i Kalmar län: Kristvalla i Nybro kommun Regeringen har beslutat Ska in i föreskrift i höst Börjar gälla 1 jan 2015? Träder i kraft 1 år senare? Eftersom församlingsindelningen har ändrats mycket under senare år, har det fastslagits att gränserna för känsliga områden ska följa 2004 års församlingsindelning.
10 Spridningsregler! I hela landet gäller max 22 kg P/ha år (5- årsperiod)! Gäller stallgödsel och organiska gödselmedel! I känsliga områden gäller dessutom max 170 kg N/ha år (årligen)! Gäller endast stallgödsel!!!
11 Schablonvärden för fosforutsöndring från svin!
12 Spridningsareal - balansberäkning! Fosformängden i följande poster bör ingå: Ingående i stall Foder (även till avkomma om dessa räknas till moderdjuren) Ev livdjur som köpts in och som tillväxer i verksamheten Utgående från stall Levererade produkter (mjölk, kött, ägg, skinn mm) Sålda liv- och utslagsdjur Kan ev. användas för gris- och fjäderfäproduktion
13 FOSFOR - Beräkning av tillförseln över 5-årsperioden! Femårsperioden är löpande och flyttas fram 1 år i taget! Under femårsperioden ska gödseln ha tillförts på hela spridningsarealen! Stallgödsel och organiska gödselmedel ska fördelas över den minsta spridningsareal som krävs (22 kg P/ ha) om mer areal finns än reglerna kräver! Beräkningar bör sparas i minst 6 år.!
14 19 a Spridningsareal begränsas av:! I känsliga områden! Kväve i stallgödsel. Gäller inte mineralgödsel och organiska gödselmedel! Max 170 kg totalkväve/ha och år! Räknas som ett genomsnitt för hela spridningsarealen! Stall- och lagringsförluster räknas bort men inte spridningsförluster! Beräknas med schabloner eller stallbalans - inte gödselanalys! Schabloner finns i allmänna råd, bilaga 9!
15 Schablonvärden för kväveinnehåll och förluster, bilaga 9!
16 Exempel: beräkning av spridningsareal! Ex. 100 mjölkkor, kg mjölk, 50 kvigor < 1 år, 50 kvigor > 1 år Antal djur! Kväve i gödsel/djurplats och år! Mängd kväve, kg! 100! 131! ! 50! 21! 1050! 50! 47! 2350! Total mängd kväve: kg Optimering på 170 kg kväve/ha: :170 = 97 ha Antal djur! Fosfor i gödsel/djurplats och år! Mängd fosfor, kg! 100! 19,1! 1910! 50! 3,1! 155! 50! 8,0! 400! Total mängd fosfor: kg Optimering på 22 kg fosfor/ha: 2465:22 = 112 ha
17 Exempel: spridningsareal med gödselseparering! Ex. 100 mjölkkor, kg mjölk, 50 kvigor < 1 år, 50 kvigor > 1 år Antaganden: i fasta fraktionen ansamlas fosfor, organiskt kväve, ca 50 % kalium, svavel mm! Flytgödsel innehåller ca 60-70% NH 4 -N och ca 30-40% organiskt kväve!! Export från gården av den fasta fraktionen! C:a 55 % kväve i vätskefasen! Total mängd kväve: kg Optimering på 170 kg kväve/ha: :170 = 97 ha Möjlig utökning av antalet djur!!! Kväve i gödsel/ djurplats och år! Mängd kväve, kg! Antal djur! 72! ! 182! 11,5! 1050! 91! 26! 2350! 90!
18 Naturvårdsverkets rapport 6349, april 2010 Tillståndet i svensk åkermark och gröda, data från 2001 till 2007! Fosfor är en ändlig resurs hushållning
19 Tillståndsprövningar b-anläggningar! Villkor med avseende på fosforgödsling i Kalmar län!! Gödsling på egen eller arrenderad mark i P-AL-klass ska begränsas till högst 15 kg fosfor per ha och år med möjlighet till fördelning inom flerårsintervall! Gödselgivor ska på egen och arrenderad mark anpassas efter aktuellt karteringsresultat och får inte överstiga jordbruksverkets aktuella riktlinjer för gödsling och kalkning med möjlighet till fördelning inom flerårsintervall.!
20 Framtiden?! Regional livsmedelsstrategi för Kalmar län! Arbetsgrupp - Näringsläckage!
Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merRegionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Läs merFöretagsklimatet 2016 Kalmar län
Företagsklimatet 2016 Kalmar län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal företagare
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2014 Färre sökande ut i arbete Under oktober 2014 påbörjade 891 personer av de inskrivna arbetslösa
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merDOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm Mål nr M 6081-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-04 i mål nr M 771-13,
Läs merbia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100
Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100 förstärkningsrör. Behållaren har på ovansidan 1 öppning med 2 rörgänga och en Typ: VCSPE 1100 Längd: 1400 mm Bredd: 720 mm Höjd: 1400 mm Vikt: 55 kg Volym: 1100 liter
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merGrisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var
Läs merGris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens
Läs merÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER
1 (11) ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER Avser års verksamhet Administrativa uppgifter Brukare Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning
Läs merANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken
sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan
Läs merRegeringsuppdrag om återföring av fosfor
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom
Läs merKampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997
Kampen började i Torsås. närmare bestämt i Ragnabo, 1997 Byalag och samfällighetsföreningar började gemensamt röja upp vikar och stränder Press på politiker! Initiativet spred sig till grannkommunerna:
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs mer-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev september 2015 Anmäl till Det blir mycket bättre dagen 25 november
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merKommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011
Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens
Läs merBroschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.
Bilagor Tabell 1: Programmen i Kalmar som ger högst inkomst Tabell 2: Programmen i Kalmar med lägst andel arbetslösa efter studierna Tabell 3: De yrkesförberedande programmen i Kalmar som ger jobb Tabell
Läs merMånadsstatistik Arbetsförmedlingen
Månadsstatistik Arbetsförmedlingen - November 2017 Källa: Månadsstatistik från arbetsformedlingen.se Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i november 2017: Inom parentes anges motsvarande siffror för november
Läs merVäxtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merValfrihetsunderlag. Jönköpings Län Kalmar Län Kronobergs Län Östergötlands Län Södermanlands Län
Valfrihetsunderlag Jönköpings Län Kalmar Län Kronobergs Län Östergötlands Län Södermanlands Län Genomförd 3/9-14/9 2012 Tamara Lorentzon Lorentzons i Grenna AB Jönköping Begreppsförklaring LOV LSS LOU
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merTillgänglighet Primärvården. Höst 2012
Tillgänglighet Primärvården Höst 2012 Telefontillgänglighet Antal telefonsamtal Antal vårdcentraler Typ av telefonisystem Antal offentliga - privata vårdcentraler Beskrivning av telefonsamtal för rådgivning
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Kalmar län
Regelförenkling på kommunal nivå län En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 88% Nej 12% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merRegionförbundet i Kalmar län
Slutförvarsprojektet Miljarder möjligheter för näringslivet i Oskarshamn och Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Micael Sandberg SWECO EUROFUTURES Etableringsscenario för Oskarshamn Kapselfabrik Inkapslingsanläggning
Läs merJordbruksverkets process för fler och bättre kvalitetsstudier
Jordbruksverkets process för fler och bättre kvalitetsstudier Kvalitetsstudier på Jordbruksverket Vad är en kvalitetsstudie och när gör man den? Förr Vad har vi gjort på vägen? Nu Metodgruppens roll exempel
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merAnmälan av lantbruk 100-400 djurenheter
VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merMineraler. och lite annat
Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler
Läs merKartläggning av styrelsesammansättningar i Kalmar län
Kartläggning av styrelsesammansättningar i Kalmar län Oskarshamn, februari 2012 Sara Olsson Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress
Läs merFrågor efter grundkurs i tvärvillkor
Frågor efter grundkurs i tvärvillkor 19-20 september 2017 Allmänt 1. Vad är det som skiljer på SMR och GAEC? SMR är direktiv från EU medan GAEC kan Sverige själv bestämma hur de ska införlivas mha föreskrifter.
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merVad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merHagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster
Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion
Läs merPostnummer Postort Kommun Antal Summa Befolkning över 20 år Andel
Sveriges Radio har beställt uppgifter från SCBom så kallade ROT-avdrag i samtliga postnummerområden i Kalmar län. Här ser du dem sorterat efter andel per invånare över 20 år, där de med högst andel hamnar
Läs merMoreBiogas Småland AB
Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merFARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips
FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG Information och praktiska tips 1 Farligt avfall på företag Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här har vi sammanställt lagar,
Läs merJordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Läs merLärkborre - juridiska aspekter
Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras
Läs meranna.calo@telge.se 08 550 221 26
anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens
Läs merRubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter
SFS nr: 1998:950 Departement/ myndighet: Miljödepartementet Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter Utfärdad: 1998-06-25 Ändring införd: t.o.m. SFS 2008:842 1 Miljösanktionsavgift enligt
Läs merFöretagsamheten 2017 Kalmar län
Företagsamheten 2017 Kalmar län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merVilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent
Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet
Läs merLänsrapport 2012 Kalmar län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Kalmar län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Info Kommunens namn: Borgholm Borgholms kommun Emmaboda Emmaboda Högsby Högsby kommun Hultsfred Hultsfred Kalmar
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merArbetsmaterial SAMRÅDSHANDLING. Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Bottenhavets vattendistrikt
SAMRÅDSHANDLING Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för s vattendistrikt MED ANLEDNING AV MILJÖBEDÖMNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM 2015-2021 Arbetsmaterial Behovsbedömning,
Läs merMånadsstatistik Arbetsförmedlingen
Månadsstatistik Arbetsförmedlingen - Februari 2018 Källa: Månadsstatistik från arbetsformedlingen.se Kort om arbetsmarknaden för Kalmar län, februari 2018 (Inom parentes anges motsvarande siffror för februari
Läs merStamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental
Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut
Läs merJordbruksinformation 19 2015
Jordbruksinformation 19 2015 Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering är en förutsättning för behovsanpassning 7 2.2 Hur mycket
Läs mer2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt
Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av
Läs merLex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Meddelande 2005:14 Lex Sarah i Kalmar
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har
Läs merDigital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012
Digital GIS Maps Höganäs Höganäs kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Höganäs kommun 20122 Sidan 2. (11) Innehållsförteckning 1. Slamanvändning 2012... 3 2. Översiktkarta över slamspridning
Läs merArbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen Δ avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år.
Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16-64 år. Arbetsmarknadsdata '1001 '0901 Δ NYANMÄLDA PLATSER 2915 3244-10,10% KVARSTÅENDE PLATSER 2795 3217-13,10% SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE 1160 961 20,70% KVARSTÅENDE
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.
PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning
Läs merChecklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs mer09.00-10.00 Välkommen till Lärarutbildningen Information på respektive lärcentra
Preliminärt schema för 1FL001 Förskolan - barns första skola, delkurs 1, historia, värdegrund och samhälleliga villkor 7,5 hp. Vecka 36-40 HT-12 Vecka 36 A Karlshamn B Ronneby C Oskarshamn D Hultsfred
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs mer