Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund"

Magnus Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

3 EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet (övergödning) 4. Takdirektivet (ammoniak) 5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak) 6. Natura 2000 (naturvård) 7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)

4 Annat som påverkar BSAP Ramdirektivet för vatten Nytt Landsbygdsprogram Forskning och utveckling Kompetensutveckling, klimat-växtnäring Östersjösamarbete

5 30 års miljöarbete Åtgärdsprogram för minskat kväveläckage Skatt på handelsgödsel Regler om vintergrön mark EU Riksdagen antar 15 miljökvalitetsmål Ramdirektivet för vatten Ny CAP inkl. Landsbygdsprog. Översyn djurtäthet Regler för spridningsareal Miljöersättningar Översyn NVZ Regler för lagring Nitratdirektivet Greppa Näringen BSAP Krav behörighetskurs

6 Sveriges bönder på väg Miljöhusesyn Greppa Näringen Kraftsamling Vatten Projekt - Vattendirektivet Samverkan och kompetensutveckling Växtnäring Markavvattning, Vattenskydd

7 lantbrukare rådgivningar sedan starten 250 aktiva rådgivare 55 olika rådgivningsföretag 34% av arealen i anslutna län Målet är inte 100% anslutning - lantbrukare med mer än 50 ha eller 25 djurenheter lantbrukare rådgivningar sedan starten 250 aktiva rådgivare 55 olika rådgivningsföretag 34% av arealen i anslutna län Målet är inte 100% anslutning eftersom vi bara vänder oss till lantbrukare med mer än 50 ha eller 25 djurenheter

8 Miljöeffekter Effektivare gårdar mindre överskott på gården minskat läckage till luft och vatten 800 ton minskat kväveläckage per år ton minskat fosforläckage per år 700 ton mindre ammoniak avgår till luft säkrare användning av växtskyddsmedel

9 Putting best agricultural into practice FoU - biogas

10 Goda exempel Lokalt och globalt! Demonstrationsgårdar - Östersjöområdet Järna - Hölö - Mörkö. Svärtaåprojektet Tullstorpsån Milsbosjöarna, Florsjön

11 Vattendragsvandring Moån, Ockelbo Fiske: Sportfiskeklubben om fisket historiskt och idag Jordbrukslandskapet: Lantbrukare, länsstyrelsen om växtnäringsläckage Skogen: Skogsägare, Skogsstyrelsen om kantzoner, körskador Kulturlandskapet: hembygdsföreningen, studieförbundet om kvarnens historia Samlar många olika kompetenser; myndigheter, intresseorganisationer,skogs- och lantbrukare, boende längs vattnet

12 Möjligheter och hinder för lokal samverkan i vattenförvaltningen för att genomföra vattenvårdande åtgärder i lantbruket Foto: Elin Hagstad. Vattendragsvandring i Mellerud Examensarbete Elin Hagstad Handledare: Markus Hoffman, LRF Martin Dieterich, University of Hohenheim

13 Samverkan, vare sig det gäller vattenskydd, dikesrensning eller åtgärdsplaner. Släpp skuldfrågan! Respektera all sorts kunskap Goda resultat är inte alltid mätbara - eller faktiska åtgärder Lättare att nå åtgärdsstadiet om alla intressen är med från början Ökad effekt om man samverkar

16 Statusklassning Källfördelning Åtgärdskrav

17 Resultat Antropogen bruttobelastning för fosfor från åkermark Ytterligare minskningar: Våtmarker 9 ton fosfor till havet b = NV 5965, 2009 c = NV 5985 minskning

18 Resultat Antropogen bruttobelastning för kväve från åkermark a 1995a 1995b 2000b 2006b 2008c Ytterligare minskningar: Reducerad jordbearbetning 500 ton kväve från åkermark Våtmarker 110 ton kväve till havet a = NV 4741, 1997 dock ej Norrland b = NV 5965, 2009 c = NV 5985

19 Baltic Sea Action Plan (BSAP) undertecknad 3 oktober 2013 Forskare har fastställt en total mängd N och P som utsläppen årligen måste minska med. ( ton N och ton P). Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna så att varje land fått ett beting. (Sverige: ton N och 530 ton P) Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av EU:s Havsmiljödirektiv nutrient accounting at farm level by 2018.

20 Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

21 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

22 Fosforhalt i Europas floder Fosforhalt i Europas floder

27 Jordbruket förändras

28 Äntligen mätbart i vatten! Rapport Mätning i 65 jordbruksåar Minskning överskott kväve % Minskning överskott fosfor tydlig Störst i intensiva områden Hög anslutning Greppa Näringen Det tar tid!

29 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet