Utlakningsförsöken i Mellby

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlakningsförsöken i Mellby"

Transkript

1 Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem

2 Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem (B) Ekologisk odling med (C) och utan djur (D) Jordbearbetning i två odlingssystem (E) Jordbearbetning och kväveutlakning (F) Mellby försöksfält

3 Nederbörd och avrinning Kväveutlakningen från ett fält styrs av flera faktorer. Två viktiga faktorer är temperatur och nederbörd. Under odlingssäsongen tas vattnet till största delen upp av grödan, medan nederbörd under hösten, vintern och tidig vår kan rinna igenom markprofilen och därmed ta med sig växtnäringsämnen bort från fältet. Regnrika milda vintrar utan tjäle ökar risken för utlakning. Nederbörd och avrinning kan variera mycket mellan åren. mm Fördelning av nederbörd, avrinning och temperatur under året på Mellby, medeltal Nederbörd Avrinning Temperatur Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun oc

4 Försöksresultat Sammanfattning Stallgödsel och fånggrödor ökar markens bördighet Mellbyjorden läcker ca 5 kg kväve /hektar och år utan odlingstekniska motåtgärder Med fånggröda och vårplöjning minskar kväveläckaget med 6% jmf med tidig höstplöjning utan fånggröda En vallväxtföljd ger låg kväveutlakning (< 2 kg/hektar och år) Ny spridningsteknik för stallgödsel minskar kväveemissionerna I ekologisk odling krävs en välplanerad odlingsteknik för att undvika kväveläckage Markens naturliga kvävemineralisering stimuleras vid all jordbearbetning. Odlingsteknik med sen höstplöjning eller vårplöjning minskar risken för kväveläckage

5 utlakning kg N/ha Grödor i försöket 2 vårkorn 23 vårkorn 21 havre 24 vårraps 22 potatis 25 rågvete Utlakning från stråsäd vid olika behandlingar 1 2 Fånggröda eng. rajgräs tidig höstbearb,15 sept sen höstbearb.,15 nov sen höstbearb+fg vårbearbetning+fg

6 ton ts/ha kg tot N/ha B. Stallgödselanvändning i två konventionella odlingssystem Försöket undersöker möjligheterna att minimera utlakningen från två konventionella växtodlingssystem. Det ena från en mjölkgård och det andra från en grisgård. I försöket mäts även ammoniakavgång vid spridning av gödsel. 1. Mjölkgården Skördar 1 grönf +ins vall I vall II majs Utlakning Gröns.+ins Vall I Vall II Majs 4 5 6

7 ej bortförd ton/ha kg tot N/ha 2. Grisgården 9 8 Skördar 34 ton 1 korn+ins EU-träda Vårraps Höstvete +fång Potatis Rågvete +fång Utlakning 1 7 Korn + ins EU-träda Vårraps Höstvete +fång Potatis Rågvete +fång 8

8 ton alt ton ts/ha C-D. Ekologisk odling Försöket syftar till att belysa utlakningsrisker och kvävemineralisering i två odlingssystem, med och utan djurhållning C. Odlingssystem med djur 1 8 Skördar 21,5 ton Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II

9 kg N/ha Mineralkväve kg/ha Mineralkväve i marken Kväveutlakning Vår Uppkomst/sättning Gulm./Skörd 2 Sen höst * * * * * Vall I Vall II Havre+fg Grönf.+ins Potatis Korn+ins Vall I Vall II

10 ej bortförd ej bortförd ej bortförd ton alt ton ts/ha D. Odlingssystem utan djur Skördar 1 19,6 ton Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete +fång Åkerböna

11 kg N/ha Mineralkväve kg/ha Mineralkväve i marken Vår Uppkomst/sättning Gulm./Puts 2 Sen höst Utlakning * * * * Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete Åkerböna Grönträda Vårvete Havre +ins Gröng.vall Potatis Råg+ins Grönträda Vårvete+f +fång Åkerböna

12 E. Jordbearbetning & kväveutlakning i två odlingssystem. Konventionellt och kväveeffektivt Gröda A. Konventionellt B. Kväveeffektivt Våroljeväxter Plöjning genast efter skörd. Sådd av Direktsådd av höstvete tidigt i höstvete sent i september. september. Höstvete Stubbearbetning ca 1/9.Sen Insådd av fånggröda i höstvetet. höstplöjning, ca 2/1. Vårplöjning med tiltpackare. Vårkorn med Sådd av korn med insådd av klöver/ Tidig sådd av korn med insådd insådd gräsvall vid normal tidpunkt av klöver/gräsvall. Gröngödsling Plöjning samtidigt som led B. Sådd av höstvete sent i september. Plöjning 1 vecka före sådd av höstvete. Sådd i början av sept. Höstvete Stubbearbetning i början av Insådd av fånggröda i höstsäden, september. Plöjning ca 2/1. vårplöjning Vårkorn med Sådd av korn och insådd av engelskt Tidig sådd av korn och insådd av fånggröda rajgräs vid normal tidpunkt. rajgräs.

13 Utlakning kg nitratkväve/ha skörd (kg/ha) Skördar i konventionellt och kväve- 7 effektivt odlings- 6 system 5 4 konventionellt Kväveeffektivt Månadsvis kväveutlakning i respektive odlingssystem Vårraps Höstvete 2 Vårkorn 21 Gröngödsling 22 (ts) Höstvete 23 Vårkorn 24 Vårraps 25 Konventionell kväveeffektivt Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

14 Mineral-N kg/ha F. Jordbearbetning och kväveutlakning - plöjningstidens påverkan på mineralkväve i marken Tidig plöjning Sen plöjning Fånggröda+sen plöjning Tidig stubbearb+sen plöjning Vårplöjning Gulmognad Skörd Nov Dec Vår

15 Utlakningsförsöken på Lilla Böslid Sandjord Anlagd 22 Lerjord Anlagd 28

16 36 specialdränerade rutor med mätstation Mätstation

17 Lilla Böslid sandjord Utlakningsförsök 23-25: Ökad kväveeffektivitet och minskad risk för kväveutlakning i potatisodlingen. Utlakningsstudier 25 : Risker för utlakning av bekämpningsmedel i potatisodling Utlakningsförsök 25-27: Brytning av höstbevuxen mark Olika strategiers inverkan på utlakning av kväve, fosfor och Glyfosat Utlakningsförsök 27-29: Kväve- och fosforutlakning efter potatis utlakning efter olika potatistyper Utlakningsförsök : Utlakningsförsök med vitsenap och oljerättika som eftersådda fånggrödor Utlakningsförsök : Effektiv kontroll av kvickrot med minskat näringsläckage

18 Lilla Böslid lerjord Utlakningsförsök : Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

19 Precisionsodling: Platsspecifika insatser med avseende på fältvariationen Markkartering P-Al tal

20 Precisionsodling: platsspecifik N-gödsling Databeh. Med Yara N-Sensor varieras kvävegivan under spridningen beroende på grödans behov, vilket ger ett effektivare utnyttjande av kvävet.

21 Inomfältsvariation, kvävebehov

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt

Läs mer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering

Läs mer

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av

Läs mer

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29 (6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade

Läs mer

Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev

Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April 15 Tis 12 april Ons 13 april SiP-grund Sve 08:00-15:30 Lilla lektionsalen Tors 14 april Fre 15 april SiP-åter Eng 08:00-11:00 Niels Bohr 16 Tis 19 april Ons

Läs mer

Klippträda istället för svartträda

Klippträda istället för svartträda Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av

Läs mer

Precisionsodling 2007

Precisionsodling 2007 Precisionsodling 2007 - verksamhet vid Avdelningen för precisionsodling Christina Lundström (red) Avdelningen för precisionsodling Rapport 17 Skara 2008 Division of precision agriculture Swedish University

Läs mer

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17 januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Skjutledare. Jullov. Jullov 070-691 50 66. Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson 070-653 94 42. Simon Jonsson 0730-54 32 98

Skjutledare. Jullov. Jullov 070-691 50 66. Leif Larsson. Rickard Rune Karlsson 070-653 94 42. Simon Jonsson 0730-54 32 98 Vecka 10. Vecka 9. Vecka 8. Vecka 7. Vecka 6. Vecka 5. Vecka 4. Vecka 3. Vecka 2. Vecka 1. Vecka 53. Kalle Wickström Simon Jonsson 0730-54 32 98 Jullov Jullov Skjutprogram för 2016 Ånge PK Vecka Månad

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten. speciellt om fånggrödor och jordbearbetning

Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten. speciellt om fånggrödor och jordbearbetning Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten speciellt om fånggrödor och jordbearbetning Greppa näringen kvävestrategi Uppsala 21 nov 2012 Helena Aronsson Åsa Myrbeck

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13

Läs mer

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt ARVIDSJAUR Jan 20 0 20 67 2 1 0 2 44 0 136 Feb 37 0 37 67 2 0 0 3 0 1 110 Mar 38 0 38 73 0 1 0 5 489 3 609 Apr 2 0 2 49 0 0 0 5 488 0 544 Maj 0 0 0 52 0 0 0 3 520 0 575 Jun 0 0 0 47 0 0 0 13 279 0 339

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Avkastning Premiepension Bas sedan starten Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

De i försöken ingående odlingssystemen kan kort beskrivas enligt följande: Konventionellt, kreaturslöst. Alla skörderester plöjdes ned.

De i försöken ingående odlingssystemen kan kort beskrivas enligt följande: Konventionellt, kreaturslöst. Alla skörderester plöjdes ned. 10. SAMMANFATTNING I fältförsöksserien L4-3410, försök med olika odlingsformer, jämfördes två konventionella och tre ekologiska odlingssystem på tre platser i f d Kristianstads län i Skåne. Syftet med

Läs mer

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:13 29.1.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell 2015 Hotellgästnätterna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och

Läs mer

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)

Läs mer

TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Kommunledningskontoret 2013-01-01-2013-12-31

TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Kommunledningskontoret 2013-01-01-2013-12-31 TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport Kommunledningskontoret 03-0-0-03--3 (8) Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 03-0-07-03--6 Sammanfattning Antal registrerade

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)

Läs mer

Tekniska kontoret Uddevalla Kommun Kundperspektiv Medborgarenkät 1995-2004

Tekniska kontoret Uddevalla Kommun Kundperspektiv Medborgarenkät 1995-2004 Kommun Kundperspektiv Medborgarenkät 1995-24 Enkät, 5 medborgare Invånare januari 24 6 5 49 871 52 92 53 892 4 37 11 Antal 3 2 1 Enkät, 5 medborgare Standard på gatorna Andel bra/ganska bra 7 6 5 4 3 2

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Användningen av abirateron (Zytiga) i Sverige Zytiga är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen abiratero- nacetat (kortnamn abirateron). Det finns som tabletter på 250 mg som är avsedda för

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, juni Inflationen avtog i juni till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknar avtog i juni till procent

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7

Läs mer

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utlakningsförsök i Halland Resultat från Mellby och Lilla Böslid 25-215 Maria Henriksson, Sara Bergström Nilsson, Helena Aronsson och Erik Ekre 216 Förord Utlakningsförsöken

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Försöksplaner startade 1995 eller senare

Försöksplaner startade 1995 eller senare 10:40 måndag, november 01, 2010 1 1 OSD3-924 N-gödsling till Timotejfrövall 1998 2 H-0072A Kvävekomplettering i potatis samt mätn. m kalksalpeterm. 2000 3 L3-0093-2 N-EFFEKT AV PROCESSAD GÖDSEL 1995 4

Läs mer

Värt att veta om. Polen. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Polen. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Polen Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Polen Huvudstad Invånarantal Språk Warszawa 38 milj. Polska Religion Valuta Yta Katolicismen Zloty 312 000 km2 Här nedan hittar du praktisk

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Gödselmarknad En inomhussport

Gödselmarknad En inomhussport Gödselmarknad En inomhussport Uddevalla 2014-01-09 Mogens Erlingson Växtnäringspris Lantbrukarpris, kronor per kg Högsta 2008 Juli 2010 Juli 2011 Juli 2012 Juli 2013 Jan 2014 N** 18* 8 11:00 10:35 9:25

Läs mer

SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer:

SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer: Sida 1 SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer: 1602 1603 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 201406340 OBS Vitt fält är tid för självstudier och övningsuppgifter.

Läs mer

Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 %

Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2012-04-30 2011-12-31 antal procent. Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % Medlemmar per förbund Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring -04-30 2011-12-31 antal procent Summa samtliga 644686 641056 3630 0,57 % s:a direktaviserade 328105 306062 22043 7,20 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

Värt att veta om. Italien. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Italien. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Italien Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Italien Huvudstad Invånarantal Språk Rom 62 milj. Italienska Religion Valuta Yta Romerskkatolicism Euro Här nedan hittar du praktisk information

Läs mer

Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480. Energieffektivisering inom VA VVS-system, El

Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480. Energieffektivisering inom VA VVS-system, El Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480 Energieffektivisering inom VA VVS-system, El 1 Klimatberoende energiförbrukning Grunder Påverkas av väder, vind Ej matematiskt beräkningsbar Hjälpmedel Effektberäkningar

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!

Läs mer

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate

Läs mer

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Mallen skapad av Peter Hildingsson: -- Utgåva DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Bakgrund Detta material ska fungera som ett hjälpmedel för att enklare kunna följa upp och kontrollera företagets drivmedelsförbrukning.

Läs mer

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1 Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer