Additiv för ökad tillgänglighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Additiv för ökad tillgänglighet"

Transkript

1 Praktisk förbränningsteknik- bränslen och pannor september 2011 Scandic Skogshöjd Södertälje Additiv för ökad tillgänglighet Solvie Herstad Svärd WSP Process Consulting f.d. S.E.P. Scandinavian Energy Project AB se

2 Inledning Kort om olika åtgärder Upplägg Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Exempel från andra forskningsprogram Samförbränning hushållsavfall/industriavfall och rötslam KME Samförbränning SLF och rötslam WR Svavelrecirkulation WR Samförbränning Lignin och barkpellets FRAM2 Slutsatser/diskussion

3 S.E.P. Konsulter inom energi- och miljöteknik 9 medarbetare Civilingenjörer kemi- och maskinteknik k ik Grundades 1988 Kontor vid SKF-nya kulan i Göteborg En del av WSP Group sedan och ingår i WSP Sverige Process Vårt mål är att förse våra kunder med spetskompetens inom termisk energiomvandling med tillhörande miljöaspekter

4 Vi är WSP - vi levererar i 35 länder konsulter globalt Omsätter MSEK Noterat på börsen i London sedan 1987

5 WSP i Sverige Specialist- tjänster och integrerade lösningar Söker optimala hållbara lösningar medarbetare i Sverige Stark lokal Stark lokal förankring

6 WSP Process Effektivisering för industri- och energibolag Våra verksamhetsområden Konsulttjänster inom energi (förbränningsteknik, pann-, turbin- och ångteknik samt bränsle- och materialhantering) Kompletta konsulttjänster inom processteknik Avancerad rådgivning inom process Avancerad rådgivning g inom energi Provningstekniska lösningar Antal anställda: Cirka 35

7 Organisation, WSP Process WSP PROCESS Tf Jan-Åke Fransson SEP S.E.P. BUSINESS DEVELOPMENT Eva Nilsson TESTING TECHNOLOGY Johnny Eliason PROCESS ENGINEERING Pierre Almqvist PROJECT MANAGEMENT Ingrid Nohlgren PROCESS CONSULTING Ola Thorson ENGINE ENGINEERING MECHATRONIC PLANT ENGINEERING Michael Axeborn PROCESS AUTOMATION Tf. P.Almqvist

8 Bränslerelaterade driftproblem Agglomerering i bädd och i cyklonbensretur Påslag gpå eldstadsväggar Beläggningsproblem på värmeöverförande ytor Korrosion Stoftbelastning Ansamling av överstort material risk dålig fluidisering risk för sintringar i

9 Askrelaterade driftproblem mycket kemi Kalium Natrium Klor Kisel Svavel Aluminium Bly Kalcium Fosfor Magnesium Zink Genom att ha kravspecifikation på bränsle, tillföra additiv eller smart blandning av bränslen kan man minska problem

10 Källa: Foster Wheeler Bränslet styr design av panna

11 Forskning och utveckling Värmeforsk, Elforsk,KME, Waste Refinery, (TPS-branschforskning) Drivkraften är mer el d.v.s. högre tryck och temperatur och minskade driftproblem. Avfallspannor har traditionellt varit designade för 400 C och 40 bar. ÖH-tuberna oftast i kolstål ev. belagda med höglegerat stål. I CFB-pannor kan man placera ÖH i cyklonbensretur => ökade ångdata. Smarta bränsleblandningar och additiv ändrar kemin i eldstad och rökgas potential att minska problem, öka ångdata mm. Typ av panna (avfall, bio) styr vad man kan samförbränna.

12 Tillsätta svavel 2KCl + S + 2O 2 K 2 SO 4 + 2HCl Elementärt svavel Ammoniumsulfat (Chlor-Out) Andra sulfater aluminium, järn Samförbränna med svavelrikt bränsle; torv, rötslam, skogindustriellt bioslam, gummi, lignin Svavelsyra - recirkulation av svavel från rökgaskondensering

13 ChlorOut IACM Mätpos. sonder KCl NaCl SO 2 Insprutningslansar IACM baseras på molekylär absorption i UV/vis-området. Mäter SO 2, KCl och NaCl Ammoniumsulfat doseras vid C SO 3 reagerar med KCl/NaCl ChlorOut lösning Mätpos. Lufö-sond

14 Fånga in alkali Tillsätta kaolin som binder alkali i sin struktur Torvaska och rötslamsaska kan sannolikt binda alkali Sänka temperaturen t i bädden för att minska avgång av alkali => mer alkali binds upp som alkalisilikater Öka bäddomsättningen för att blöda ut askkomponenter

15 Tillsätta fosfor Samförbränna med fosforrikt bränsle t.ex. rötslam, Biomal Dosera fosfater i rökgaskanal likt Chlor-Out

16 Olika åtgärder påverkar processen Svaveltillsats Elementärt Svavel Bränslesvavel (torv, kol, gummidäck, kommunalt slam) Ammoniumsulfat, Järn-aluminiumsulfat Ammoniak Urea Ammoniumsulfat Kvävetillsats Askkomponenter Kaolin och kalcium Lermineraler i bränsleaska (torv, kol..) Kaolin och kalcium i restprodukter (avsvärtningsslam, smetspill) Zeoliter i kommunalt avloppsslam Byte av bäddmaterial Olivinsand, Hyttsand, PFBC-aska CO Dioxiner NOx Beläggningar/korrosion Bäddagglomereringar

17 Olika åtgärder påverkar processen Viktigt med ett helhetsgrepp!

18 Åtgärder för samtidig minimering i i av alkalirelaterade driftsproblem-agglobelägg VF-Rapporter 997,1037 och 1167 Projekt partners: S.E.P. Scandinavian Energy Project AB Chalmers Tekniska Högskola (Energiteknik, Oorgan och HTC) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Vattenfall Research and Development Finansierat av Värmeforsk, AB Fortum Värme och E.ON

19 Projektutförare tfö Solvie Herstad Svärd Britt-Marie Steenari Lars-Erik Åmand, Jessica Bowalli, Johannes Öhlin Jesper Pettersson, Sofia Karlsson, Erik Larsson, Jan-Erik Svensson, Lars-Gunnar Johansson Kent Davidsson, Linda Bäfver Matts Almark S.E.P. Chalmers Avd. Oorganisk kemi Chalmers Avd. Energiteknik Chalmers HTC SP Vattenfall Research and Development

20 Vilka åtgärder påverkar vad?? Agglomereringar, beläggningar, korrosion Additiv Kaolin Sulfat Fosfat Svavelgranuler Kaolin+ammoniumsulfat Basbränsle 75% trä+25% halm 80% bark+20% avfall Hushållsavfall + industriavfall Byta bäddmaterial Hyttsand Olivinsand Bottenaska från Värtan (Kolaska +dolomit) Blanda bränslen Torv Kommunalt Rötslam Skogsindustriellt avsvärtningsslam

21 Agglomereringar - Uppkomst Otillräcklig fluidisering (lokalt p.g.a. igensatta dysor eller anrikning av skrot) Lokalt förhöjd temperatur eller tillfälliga temperaturökningar t i bädden (t.ex. oljebrännare i gammal bädd) Otillräcklig bäddomsättning (för mycket skrot) Otillräcklig tillförsel av ny sand/bäddmaterial (anrikning av alkali eller besvärliga askelement)

22 Agglomereringar - Uppkomst Samverkan mellan bäddmaterial och bränsleaska Anrikning i av bränsleaska med låg smältpunkt Alkali i gas-,aerosoleller partikelfas Lagerbildning genom reaktion mellan alkali och bäddmaterial Lagerinitierad bäddagglomerering Förenklat: Natrium och Kalium Sand partikel Sand partikel Sänker smältpunkt Smälta/klibbiga askfragment Smältainitierad bäddagglomerering Kalcium, Magnesium och Aluminium Höjer smältpunkt Sand- Sand partikel partikel Sandpartikel

23 Partiklar från cyklon Chalmers CFB-panna bränsle 80% bark 20% avfall

24 Alkalisilikater i lager runt sandpartiklar SEM-EDX-bilder av sandpartiklar Innersta lagret: kaliumsilikat Kisel Det yttre lagret domineras av kalcium och kalium Kalium Kalcium

25 Åtgärder för att minska risken för bäddagglomerering Bra kontroll på bäddkvalitet Se till att omsätta bädden undvik dikansamling av grovt material som inte fluidiserar Ändra kemin Tillsats av kaolinlera Samförbränning med bränslen som har gynnsam aska t.ex. rötat kommunalt avloppsslam, vissa slam från skogsindustrin, torv, eller kol Byte av bäddmaterial kan orsaka ökade problem med beläggningar g och korrosion

26 mg/kg ts Askinnehåll mg/kg g aska Trä Halm Rötslam Avs-slam Torv Si Fe 0,6 5,3 53,1 53,3 4,1 P Ti Mg Al Ca Na K Cl S 0 Trä Halm Rötslam Avs-slam Torv Si P Ti Fe Mg Al Ca Na K Cl S Inblandning : Rötslam 8% av ts Avsvärtningsslam 6 % av ts Torv 48% av ts

27 Initial bäddagglomerering Temperatur [ C] Ref RefCl Röt RötCl Torv AmAvs AmKao AmKaoCl

28 Situationen vid en ÖH Rökgas KCl, HCl, H 2 O, O 2, SO 2, CO 2, NOx, askpartiklar, sandpartiklar NaCl, KCl, K 2 SO 4, Na 2 SO 4, CaSO 4,CaCO CO 3 Avlagring (Fe,Cr) 2 O 3 (Fe,Cr,Ni) 3 O 4 Fe, Cr, Ni, Mn, Mo Ånga Oxid Metall Källa:Jesper Pettersson HTC Chalmers

29 Motåtgärder korrosion Anpassa pannan efter bränsle t.ex. tomdrag, placering av ÖH i cyklonbensretur. Välja mer höglegerat material till överhettare Förändra rökgasens kemiska sammansättning, t.ex. med additiv eller samförbränning Sota lagom mycket Sänka materialtemperaturen Höja materialtemperaturen?

30 Kaliumklorid(g) - ökad risk för korrosion Kaliumkloridhalten i rökgasen ökar vid halmdosering KCl = 30 ppm Halmdosering startas t

31 Beläggningsmätning med gg g g tempererade sonder

32 ka ämnen n (mg/h*m2 2) Belägg gningstillv växt för oli Beläggningstillväxt trä och halm +extra klor(pvc) Ref RefCl_2 RötCl AmCl_2 AmKaoCl_2 Si P Mg Al Ca Na K Cl S Alkaliklorid (g)= SO2(g)=

33 olika ämn nen (mg/h* *m2) Belä äggningsti illväxt för Beläggningstillväxt Ref AmKao_2 Avs AmAvs Torv_2 Aska Röt_2 Si P Mg Al Ca Na K Cl S KCl(g)= SO 2 (g)=

34 Agglobelägg Etapp 3 Chalmers Åtgärder testade i etapp 3 Tillsats av sulfat och fosfat Samförbränning med 4 olika rötslam Basbränsle 20 % Avfallspellets 80 % Barkpellets Effekt på agglomerering, beläggningar och initial korrosion?

35 Agglobelägg Etapp 3 - P14 Händelö Åtgärder testade i etapp 3 Samförbränning med rötslam 3 4 % av ts Basbränsle Hushållsavfall 30 50% Industriavfall 50 70% Korrosion och materialavverkning

36 Chalmers 12 MW CFB-panna Sulfate or Phosphate Bark 80% RDF 20% Digested Sewage Sludge Källa: Lars-Erik Åmand Chalmers Energiteknik

37 Rötslam Lågt värmevärde Torra slam Mycket aska MJ/kg Svavel och fosfor Fuktigt Aluminium, järn och 0,6-1,8 MJ/kg kalcium Additiv

38 mg/kg ts Är det skillnad på olika slam?? Slam använda i projektet S Si P Mn Fe Mg Al Ca Na % aska % Fukt 0 Himmerfjärd Sjölunda Rya Nolhaga K

39 Alkaliklorider(g) i rökgas Alkaliklorid, ppm 70,00 60,0 (Na+K)Cl 6% O 2 ] Sjödala, Fe-fällt Nolhaga, Al-fällt Rya, Fe-fällt 50,0 Himmerfjärd, Fe-fällt 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 Tillsatt slam, % av ts

40 Jämförelse beläggningsringar mg/m 2 h Agglobelägg2 Trä+halm+PVC Agglobelägg3 Bark+RDF 4500 Ba Si P Mn Ti Mg Al 2500 Ca Na K Cl S RefCl RötCl AmCl RDF RyaMed HimMed HimHög Him 10 % Him 13 % av ts Rya 8% av ts Rya 9%

41 Minskad initial korrosion med dosering av rötslam i Chalmerspannan 24 timmars exponering vid 600 CC 304L (19,5 % Cr, 9,5% Ni, 67 % Fe) Alkaliklorid i rökgas 96 ppm 3 ppm 22 % avfallspellets 22 % avfallspellets 78% barkpellets 78% barkpellets + ca 13% av ts rötslam Källa: Jesper Pettersson HTC

42 Händelö 75 MW CFB-panna

43 Långtidsförsök vid Händelö med dosering av rötslam (4% av ts) Ca 400 timmars exponering vid 600, 650 och 700 CC 304L (19,5 % Cr, 9,5% Ni, 67 % Fe) Sanicro 28 (27,0 % Cr, 31,0 % Ni, 34,5 % Fe)

44 Alkaliklorid(g) - ökad risk för korrosion Alkalikloridhalten, risken för korrosion, kan minskas genom: Tillsats av sulfat, svavelgranuler, fosfat Samförbränning med rötslam, torv, lignin, gummi Hög dos av kaolin Men. Alkalikloridhalten ökar genom: Samförbränning med kalciumrika bränslen (kalken binder svavel och fosfor) Byte av bäddmaterial (binder mindre alkali i bädden y ( som alkalisilikat)

45 Åtgärder som påverkar både bädd och korrosion Bädd Korrosion Kaolin X (X)* Ammoniumsulfat Svavelgranuler Byta bäddmaterial X Kan vara negativt Rötslam X X Torv X X** X X *Vid hög dosering >7kg/MWh **Beror på torv - undvik kalkhaltig torv

46 KME -411 Konsortiet Materialteknik för termiska Energiprocesser Långtidsförsök med samförbränning av industri- och hushållsavfall med rötslam i P14 Händelö Andra alternativ som testats i korttidsförsök tidigare: Tillsats av svavel - ökade mängden beläggningar i vissa delar av pannan (dock inte korrosiva) Dosering av ammoniumsulfat medförde hög ammoniakslip. (Höga alkalikloridhalter i rökgasen => hög dosering => ammoniumdelen gav alltför hög ammoniakhalt. ) Samförbränning med avsvärtningsslam - gav ingen minskning av alkalikloridhalten i rökgas Källa: KME 411

47 KME -411 Konsortiet Materialteknik för termiska Energiprocesser Långtidsförsök med rötslamsdosering Mängden rötslam begränsades av fukthalten och möjligheten att få fram tillräckligt med slam. Blev ca 4 %avts. Rötslamsdoseringen räckte inte till att minska alkalikloridhalten i rökgasen mer än ca 20-30%. Resultat från Agglobelägg 3 visade att det skulle behövts mer slam,10-15 % av ts. Trots detta erhölls tydliga effekter på minskad korrosion. Tydligast vid 550 C Källa: KME 411

48 KME -411 Godstjocklek k efter 1000 timmars exp. Referens 3-4% av ts dosering av rötslam C C TP310H AC66 Källa: KME 411

49

50 Försök i Lidköping med dosering av rötslam Fluff, SLF Rötslam Högre värmevärde, mer klor och metaller än vanligt avfall Mycket lågt värmevärde, mycket aska

51

52

53 Varför så positiva effekter av rötslam? Innehåller svavel som sulfaterar alkaliklorider Innehåller fosfor reagerar med kalcium så att svavel kan reagera vidare. Kan även ersätta klorid med fosfat. Innehåller zeoliter från tvättmedel som kan binda alkali. Innehåller mycket aska vilket i sig skulle kunna agera som kondensationskärnor för alkaliklorid. Rötslam minskar även risken för bäddagglomerering

54 Waste Refinary Projekt speciellt för våt svavelrening

55

56

57 ug/h 3500 Beläggningstillväxt Försök med bark och lignin inom FRAM Mn 2500 Ba K 2000 Na 1500 Al P 1000 Ca 500 S Cl 0 Bark 100 % Lignin 15 % bark 85 % Lignin 15 % bark 85 % + Kalksten

58 Sammanfattning/slutsatser Nya bränslen => askkemin blir viktigare => smarta bränsleblandningar kan ge synergieffekter t.ex. samförbränning med slam. Åtgärder som minskar alkali/klor-relaterade driftsproblem bygger på förändrad kemi i eldstad och rökgas. Viktigt att klarlägga effekt både i bädd och bakre drag. Samförbränning med rötslam eller torv är exempel på åtgärder som både minskar risken för bäddagglomerering och risken för korrosion. Mängden som behövs påverkas av bränslets innehåll av alkali, klor och kalcium. Typ av anläggning - avfall, samförbränning eller bio påverkar möjligheter till att använda avfalls/restprodukter vid samförbränning.

59 Tack för mig! se

60

61 KME Konsortiet Materialteknik för termiska Energiprocesser KME-rapporter 132, 309 och 411 Utvärderat olika tubmaterial vid fältförsök i Händelöpannan Undersökt effekten av svaveltillsats vid försök ök i Händelö upp till 1000 timmars exponering Jämfört olika additiv/bränslen vid 24 timmars exponering (Elementärt svavel, ammoniumsulfat, avsvärtningsslam, rötslam) Valt ut rötslam för långtidsexponering 450, 500 och 550 C Dessutom har det gjorts labstudier till stöd för att förstå korrosionsförlopp och mekanismer Källa: KME/HTC Jesper Pettersson

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin

Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin ÅFs Industrikonferens 2011 16 november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin Solvie Herstad Svärd WSP Process

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Material och Kemi för framtiden

Material och Kemi för framtiden Material och Kemi för framtiden Engagerad i: E.ON Värme, Norrköping; Kraftringen Produktion, Lund; Mälarenergi, Västerås Chalmers, Materialkemi; HTC; KME; GREEN 1 Material/Kemi-relaterade program finansierade

Läs mer

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Plats : ÅF-SIFU lokaler, Olof Palmes gata 31, Stockholm Tid: Tisdagen den 13 januari 2004 Arrangör: Värmeforsk Deltagare: Se deltagarlista på sista sidan Motiv

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare

Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare E t t N y h e t s m a g a s i n f r å n v ä r m e f o r s k Nummer 1 mars 2011 Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare Grusvägen blir tåligare av aska Samförbränning med rötslam hindrar rosten

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation WR 07 Martin Karlsson Götaverken Miljö AB Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation Syfte med projektet: Testa svavelrecirkulation i fullskala

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering. Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter

Läs mer

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Jan Olofsson 2005=> Metso Power AB, Göteborg: Chef - Power Generation Service team Produktansvarig för service

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft. Erik Nilsson 2014. Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik

EXAMENSARBETE. Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft. Erik Nilsson 2014. Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik EXAMENSARBETE Ny returträeldad värmeanläggning hos Jämtkraft Erik Nilsson 2014 Civilingenjörsexamen Hållbar energiteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik Förord

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall

Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Marianne Gyllenhammar (Stena Metall) Anders Victorén (Metso Power) Jere Niemi (Metso Power) Andreas Johansson (SP) Energiåtervinning

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Förbränning av returträbränsle (RT-flis) med svaveladditiv

Förbränning av returträbränsle (RT-flis) med svaveladditiv Umeå Universitet, Energiteknik och Termisk processkemi (ETPC) Handledare: Jörgen Carlsson, Umeå Energi AB Anders Nordin, ETPC Förbränning av returträbränsle (RT-flis) med svaveladditiv Combustion of Recycled

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Förbränning av utsorterade avfallsfraktioner

Förbränning av utsorterade avfallsfraktioner MILJÖ- OCH FÖRBRÄNNINGSTEKNIK 917 Förbränning av utsorterade avfallsfraktioner Magnus Berg, Christer Andersson, Annika Ekvall, David Eskilsson, Sigrid de Geyter, Anna Helgesson, Åse Myringer, Karin Wikman

Läs mer

Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål

Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål Mätning, karaktärisering och reduktion av stoft vid eldning av spannmål Marie Rönnbäck, Linda Johansson,i Frida Claesson, Mathias Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning

emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning Birgitta Strömberg Forskning och Utveckling TPS 2004:12 EMISSIONER AV CO, NMVOC OCH BTX FRÅN FÖRBRÄNNING Forskning och Utveckling TPS 2004:12 Birgitta Strömberg

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat ÅF-Process/Vattenfall Utveckling/GSF Henrik Bjurström, Claes Jonsson Matts Almark, Magnus Berg Thorsten Streibel, Ralf Zimmermann 1

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall Nr 3 2010 Waste Refinery tackar för i år Som en del i vårt förändrade kommunikationsarbete kommer Waste Refinerys nyhetsbrev i fortsättningen vara kortare, men istället skickas oftare samt att vi ett antal

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner

Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner Sida: 1(5) Byggvarudeklaration, yttre och inre miljö Denna deklaration är upprättad med stöd av BYKRs instruktioner Varugrupp: Produkter: Monteringsfärdiga element av stål och trämaterial Tak- & bjälklagselement

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Utvärdering av tubskyddsmaterial

Utvärdering av tubskyddsmaterial Utvärdering av tubskyddsmaterial Stig-Björn Westberg, Anders Hjörnhede, Pamela Henderson, Jonas Wetterström och Anna Jonasson 1 Bakgrund och mål Sotblåsare används för att avlägsna beläggningar i överhettare

Läs mer

Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Steg 2

Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Steg 2 Energiåtervinning av brännbar fraktion från fragmentering av metallhaltigt avfall Steg 2 Marianne Gyllenhammar (Stena Metall AB) Kent Davidsson (SP) Torbjörn Jonsson, Jesper Pettersson (HTC, Chalmers)

Läs mer

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Benchmarking of flue gas condensate cleaning technologies in waste-to-energy plants Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Slambränsleblandningar - Förbränning och fosforutvinning. Linda Bäfver, Caroline Renström, Johan Fahlström, Patrik Enfält, Nils Skoglund, Erik Holmén

Slambränsleblandningar - Förbränning och fosforutvinning. Linda Bäfver, Caroline Renström, Johan Fahlström, Patrik Enfält, Nils Skoglund, Erik Holmén Slambränsleblandningar - Förbränning och fosforutvinning Linda Bäfver, Caroline Renström, Johan Fahlström, Patrik Enfält, Nils Skoglund, Erik Holmén Slambränsleblandningar Förbränning och fosforutvinning

Läs mer

Kurs i Matarvattenteknik för lågtrycksanläggningar

Kurs i Matarvattenteknik för lågtrycksanläggningar Matarvattensektionen 1987 / Göteborgs Mässan Kurs i Matarvattenteknik för lågtrycksanläggningar 20161005 Bo Ramsbäck Ramsbäck Matarvattenteknik AB Norberg bosse@bramava.se 072745 02 86 Bo Ramsbäck 1 Vattenångcykel

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5

K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 K A R L S H A M N S V E R K E T S L A B O R A T O R I U M A N A L Y S U T B U D 2 0 1 5 Karlshamnsverkets Laboratorium Vi är idag sex personer som arbetar på laboratoriet. Denna bemanning ger oss inte

Läs mer

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Objekt/anläggningar 2 Pannor [MWt] 30 80 160 Turbiner [MWe] 9 27 55 Panntyp BFB CFB CFB Ångcykel (ref.) 1) 1 FV 2 FV 4 FV Mava (ref.)

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Basacote Plus 6MK 11 +9 +19 (+2 +8)

Basacote Plus 6MK 11 +9 +19 (+2 +8) 1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET Produktinformation Varumärke Användning av Ämne / Beredning Företag Gödselmedel COMPO GmbH & Co KG Gildenstraße 38 D-48157 Münster Telefon +49-0251/3277-0

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Åtgärder mot Eldstadskorrosion

Åtgärder mot Eldstadskorrosion Åtgärder mot Eldstadskorrosion Swerea Kimab - Vattenfall Jan Storesund, Göran Sund, Rachel Petterson Magnus Nordling, Jan Högberg 1 Nyttan av projektet Redogörelse för kunskapsläget beträffande skydd mot

Läs mer

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall

WASTE REFINERY Centrum för optimal resurshantering av avfall Siktet inställt på resultatspridning Att ta del av och sprida information om alla intressanta resultat från de idag 20-talet beviljade projekten inom Waste Refinery är nu en än tydligare och viktigare

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva

Läs mer

Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33

Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33 Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar ER 2006 33 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar

Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar Eldstadens väggar. Avlagringar på väggarna växer till. Dels avskärmas nyttig kylyta varvid temperaturen höjs. Då kan miljödata

Läs mer

Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013

Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013 Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013 Energieffektivt - lönsamt säkert i skogsindustrin Få ut mer av din panna Nya bränslen - nya möjligheter Under tre intressanta dagar sammanfattar vi resultaten av fyra

Läs mer