I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT"

Transkript

1 I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar om bränslekvalitet utifrån askbildande ämnen. FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH ENERGIOMVANDLINGSKONCEPT SEKTORN FÖR MEDELSTORA HETVATTENPANNOR Pannorna i segmentet med medelstora pannor för fjärrvärme och närvärmenät har olika särdrag och kan delas in i underklasser, t ex; i) kw, ii) kw, och iii) kw. De har alla kontinuerlig bränslematning, men brännare och systemdesign kan skilja sig åt liksom automatiseringsgrad, personalbehov och bränslesortiment. Ju större anläggning desto mer avancerade kan systemen vara. En stor panna är också mer förlåtande t ex rörande störningar i förhållandet mellan bränsle och luft som orsakas av ojämn bränsletillförsel. Som ett exempel kan nämnas att pannor >5 MW bränsle har stor eldstadsvolym jämfört med eldstadens väggar vilket gör flamman mindre känslig för nedkylning från kalla väggar. FÖRBRÄNNINGSTEKNIKER Förbränningsteknikerna som nyttjas i detta segment kan delas in i pannor med; i) rostereldning, ii) förbränning i fluidiserande bäddar och iii) pulvereldade system. Rostereldning är den vanligaste tekniken och kommer att diskuteras mer i denna bulletin efter en kort introduktion av även förbränning i fluidiserande bädd. Fluidiserande bäddar finns i stort sett endast i det största segmentet (>20 MW bränsle ) p g a höga investeringskostnader. De skiljer sig från de övriga teknikerna genom att den nyttjar en bubblande sand i vilken bränslet förbränns. Fluidbäddarna kan delas upp ytterligare i cirkulerande eller bubblande beroende på hur sanden rör sig i systemet. En cirkulerande fluidbädd har en högre lufthastighet genom bädden som för med sig sand, bränsle och askpartiklar med rökgasen. En cyklon används för att separera och re cirkulera bäddsanden från gaserna innan de når de värmeöverförande ytorna. Den stora sandmängden gör processtemperaturen mycket stabil. Fluidiseringen främjar också turbulens och ger bättre omblandning och därmed också utbränning av bränslepartiklar. Kontakten mellan het sand och bränslet medger också effektiv uppvärmning och antändning av bränslet. Användningen av pulvereldade biobränslepannor är fortfarande begränsad och kommer därför inte att behandlas ytterligare här. ROSTERELDADE PANNOR Rostret i denna typ av anläggningar kan vara antingen fast eller rörligt där rörelserna kan vara olika, t ex oscillerande (stavar), frammatande, vibrerande eller roterande. Det finns också en hybridvariant

2 som använder en rörlig bränsle/ask skrapa på en fast roster. Som tillägg till rostrens rörlighet kan de dessutom delas upp i kategorierna lutande eller plana. Bränslebäddens relativa riktning mot lufttillförseln kan också beaktas eftersom den kan vara antingen medströms, tvärströms eller motströms. Den vanligaste typen idag är en lutande, rörlig/oscillerande roster med tvärströms luftflöde, d v s bränslet rör sig från tillförsel till askutmatning medan luften kommer upp genom bränslebädden från rostrets botten. Motströmspannor är generellt bäst anpassade för våta bränslen då inkommande bränsle torkas av den heta rökgasen, medan medströmspannor främst används för torra bränslen. Ett oscillerande roster har stavar som är individuellt rörliga och transporterar bränslet mot askgropen. Bränslebädden antänds på två olika sätt beroende på de tidigare nämnda flödestyperna. I en motströmsbädd tänds bränslet från toppen medan en medströmsbädd tänds i botten nära rostret. De positiva aspekterna av rosterpannor är deras relativa enkelhet och robusthet som gör dem lämpade för ett brett spektrum av bränslen. Kontinuerlig drift underlättas av den enkla logistiken av bränsle som kommer in i början och aska som kommer ut på slutet av rostret. Ett rörligt roster medger också kontroll över uppehållstid och omblandning av bädden. Tekniker för pelletseldning kan inkluderas i konceptet med rostereldade system. De används främst i villaskala (<50 kw bränsle ) eller för större byggnader och industrier (upp till ett par hundra kilowatt). De kan antingen vara konstruerade med topp, under eller horisontell matning av bränslet där förbränningsluften kommer genom både primär och sekundärluftsinsläpp som är mer eller mindre åtskiljda. Dessa brännare är främst designade för homogena bränslekvaliteter, primärt stamvedspellets. LUFTTILLFÖRSEL Lufttillförseln till en typisk rosterpanna är uppdelad i primär, sekundär och i bland också tertiär luft. Primärluften är oftast fördelad genom hål i rostret i rosterstavarna eller via slits mellan stavarna. Störningar i form av kanalbildning kan orsaka s.k. hot spots när luft omfördelas genom att välja den väg som medger minsta tryckfallet genom bädden. Blockering av vissa lufthål för att öka flödesmotståndet i rostret gör att luften passerar bädden mer ostört, men erfarenheter har påvisat en baksida med denna åtgärd och det är att det uppstår lokala skador på rosterstavar som beror på den minskade kylningen som kommer av att luftflödet omdirigeras. Luften kan också tillföras ovanför bränslebädden vilket minskar risken för ett luftunderskott orsakat av nedsatt funktion i rostrets luftfördelning. Sekundärluften tillförs senare för att fullständigt förbränna brännbara gaser och partiklar. I samtliga fall ska temperaturen hållas hög, turbulensen god och syretillgången tillräcklig och uppehållstiden i den heta zonen ska vara lång. Vissa pannor har konstruerats på ett sätt som tydligt separerar primär och sekundär del, vilket möjliggör det som kallas stegad förbränning. Denna uppdelning i flera steg förbättrar panntypen ytterligare. BRÄNSLEOMVANDLING Termokemisk omvandling av biomassa involverar en lång rad kemiska och fysikaliska processer som sker parallellt överlappande. Processerna är ur många aspekter lika oavsett om det rör förbränning på en roster, i en fluidiserande bädd eller i ett pulvereldat system. Bränsleomvandlingen kan generellt beskrivas som olika steg från bränsle till bottenaska, aerosoler och gaser. För en enskild bränslepartikel kan dessa steg schematiskt delas in i torkning, pyrolys (förflyktigande), förgasning och förbränning av gaser och koks. I en riktig process med kontinuerlig bränsleinmatning sker dock dessa

3 subprocesser samtidigt i bränslebädden. I rostereldade system kan bränsleomvandling och aerosolbildning sammanfattas som följer: 1. När ett bränsle introduceras sker omvandlingen via torkning, pyrolys, förgasning och förbränning. Fraktioneringen som uppstår t ex längs ett roster resulterar i avgasning av vatten, komplexa organiska komponenter samt typiska förgasningsprodukter (CO, H2, CH4, etc). Kvar på rostret är en fast återstod som kallas koks som till största delen består av kol. En liknande fraktionering ses av de icke brännbara komponenterna, de så kallade askbildande ämnena. Designen av rostret, förbränningsrummet och lufttillförseln är centrala för förbränningsförloppet både för den organiska (brännbara) och oorganiska (askbildande) delen av bränslet. 2. Rökgaserna kyls därefter från temperaturer omkring 1000 C till ca 100 C i olika värmeöverförande delar (värmeväxlare). Det stora temperaturfallet leder till kondensering av organiska och oorganiska ångor som bildar mycket små rökgaspartiklar s k aerosoler. De primära partiklarna är submikrona, d v s under en mikrometer i storlek. Efterföljande fysikaliska och kemiska omvandlingar gör att partiklarna kan både växa till och fastna på ytor i pannan. Dessa beläggningar kan i många fall resultera i olika typer av driftsstörningar. 3. Efter att rökgasen passerat eventuell rökgasrening och släppts ut genom skorstenen kan ytterligare omvandlingar av partiklar och gaser ske. Påverkan av dessa förbränningsrelaterade utsläpp på både det globala klimatet och på folkhälsan är frågor som fått ökad uppmärksamhet på sistone. Hela processen från bränsletillförsel via förbränning till primära utsläpp, atmosfärisk omvandling och möjliga miljöproblem är en mycket dynamiskt och utmanande fråga. Aspekterna från att introducera nya biobränslen i olika anläggningar är i skenet av detta fortfarande ganska dåligt utredda. I figur 1 visas en schematisk illustration av de olika huvudstegen vid förbränning av en biomassapartikel. Den är en reviderad version av det original som presenterades i Boman 2005 (avhandling). Figuren avser att på ett enkelt sätt illustrera både de grundläggande stegen vid termisk omvandling av ett bränsle och också bildningen av olika biprodukter inkluderande askor, gaser och aerosoler (små partiklar). Figure 1. Schematic illustration of the different stages during combustion of a biomass fuel particle.

4 FÖRBRÄNNINGSEFFEKTIVITET ASKRELATERADE ASPEKTER OCH EMISSIONER Framgångsrikt nyttjande av biomassa för värme och elproduktion kräver hög systemverkningsgrad. Detta inkluderar aspekter såsom hög omvandlingsgrad av bränslet (lite oförbränt kvar) och effektiv värmeutvinning ur de heta rökgaserna. Detta är viktigt för pannägare för den ekonomiska vinningen, men är också i linje med EU direktiven (t ex 2009/28/EC) som manar till effektivt nyttjande av biomassaresurser för att maximera potentialen till CO 2 reduktion. Om nyttjandet av biomassa för energiproduktion ska ökas så behöver nya råvaror introduceras på marknaden. En del av de kritiska faktorerna att beakta i så fall är relaterade till nya/ökande askrelaterade driftsproblem och partikelemissioner. I texten som följer ges en översiktlig introduktion till dessa aspekter. Mer detaljerade beskrivningar hittas i bulletinerna II VI. ASKRELATERADE DRIFTSPROBLEM Förbränning av stamvedspellets orsakar överlag inga omfattande askrelaterade problem. Detta är främst på grund av mycket låga halter av askbildande ämnen (0,3 0,5 viktsprocent). Askans relativa sammansättning kan dock vålla problem eftersom koncentrationerna av alkalimetaller, svavel och klor är relativt höga. Om trädets yttre delar (bark, grenar, toppar, barr eller stubbar) används så ökar askhalten väsentligt och därmed också risken för driftsproblem. Detta behandlas mer i detalj i bulletinerna II VI. Nedan följer en översiktlig genomgång av ett antal typiska askrelaterade problem. Slaggbildning: Under vissa omständigheter bildar askan en smälta, helt eller delvis, som blir till ett hårt material vid nedkylning. Detta material orsakar stora problem för i första hand askutmatningssystemet som vanligtvis är designat för att ta hand om relativt lös aska. Dessutom kan dessa smältor ha korrosiv effekt på anläggningens konstruktionsmaterial (keramik eller metall). Denna typ av slaggbildning resulterar därför ofta i kostsamma oplanerade driftsstopp. Beläggningsbildning: Vid förbränning kan man översiktligt säga att askan fraktioneras i bottenaska och flygaska. Bottenaskan är den aska som återstår i utrymmen i direkt anslutning till eldstaden medan flygaskan är den fraktion som transporteras med rökgasen och därför återfinns som beläggningar på ytor senare i pannan och som partikulära emissioner. Flygaskan består av både grova partiklar (>1 µm) som består av medryckta fragment av bottenaska, men också av fina partiklar (<1 µm) som bildats genom kondensation av förflyktigade askkomponenter. Andelen fina partiklar ökar längs rökgaskanalen. De beläggningar som bildas av deponerad flygaska resulterar i en rad negativa konsekvenser. I första hand rör det sej om minskad effektivitet hos de värmeöverförande ytorna. Eftersom det är svårt att undvika att partiklar sveps med rökgaserna så har åtgärderna varit fokuserade på rengöring (sotning) av utsatta ytor. Olika metoder används beroende på beläggningens fysiska egenskaper som i sin tur beror på proportionerna mellan grov och fin aska samt dess kemiska sammansättning. Högtemperaturkorrosion: Beläggningar på kylda värmeöverförande delar i en panna består av en blandning av deponerade partiklar och kondenserade ångor av askbildande element. Den kemiska sammansättningen är avgörande för om den underliggande metallytan ska kunna bilda ett skyddande oxidskikt som hindrar vidare korrosion. Beläggningarnas sammansättning beror primärt på bränslets sammansättning, men också på hur pannan är konstruerad. Består beläggningen mestadels av sulfater är den som regel oproblematisk ur korrosionshänseende. Vid användande av biobränslen är dock

5 andelen av alkaliklorider i beläggningarna hög vilka är kända för att orsaka snabbt accelererande korrosion, speciellt på varma stålytor. Dessutom verkar kloriderna ofta smältpunktssänkande vilket gör att även om temperaturen på ytorna är betydligt lägre än i förbränningsrummet så kan beläggningen vara helt eller delvis smält. Detta orsakar dels snabbväxande problematiska beläggningar och dels ökar risken för svåra korrosionsproblem ytterligare. EMISSIONER Gaser: Förbränning är en exoterm process där brännbart material (kol, väte) oxideras till koldioxid och vatten. Också ämnen som kväve och svavel oxideras till huvudsakligen NO/NO 2 respektive SO 2. Emissioner relaterar till det som lämnar skorstenen och innehåller både gaser och partiklar. Vid fullständig förbränning skulle gasen principiellt enbart innehålla CO 2, H 2 O, NO x och SO x. Dessa ideala förhållanden nås dock inte och gasen innehåller därför också varierande mängder med organiska ämnen såsom flyktiga kolväten (VOC), polycykliska aromatiska kolväten (PAH), CO och sot. Eftersom det pannsegment vi behandlar har kontinuerlig bränsleinmatning så kan halterna av oförbrända komponenter hållas förhållandevis låga. Oorganiska ämnen (askbildare) kan dock inte förbrännas på samma sätt som de organiska och måste därför minimeras med andra metoder. Partiklar: Trots att en stor andel av flygaskan kondenserar längs rökgaskanalen så transporteras en signifikant del ut i atmosfären via skorstenen om inte effektiv rökgasrening finns installerad. Ett antal tekniska lösningar baserade på olika principer finns att tillgå, men ofta till ett pris som är alltför högt för detta segment av pannor. Rökgasreningens kostnader uppgår ofta till 25 50% av en modern anläggnings totala investeringskostnad. Och även om avancerad rökgasrening används så sker utsläpp av partiklar. Speciellt de riktigt små (submikrona) är svåra att rena bort fullständigt. Är förbränningsförhållandena goda så består dessa små partiklar nästan enbart av alkalisalter och mycket låga halter organiska partiklar och sot. Miljö och hälsoeffekter av dessa partiklar är långt ifrån kartlagda och undersöks i pågående forskning. FÖRFATTARE Dan Boström Christoffer Boman Jonathan Fagerström Markus Broström Rainer Backman Umeå Universitet Energiteknik och Termisk Processkemi (ETPC) Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner Bränslekvalitet utifrån askbildande element - del 2 Emissioner Christoffer Boman Energiteknik och Termisk Processkemi Umeå universitet Del 1 Del 2 Innehåll 1. Intro - drivkrafter för fokusering och åtgärder

Läs mer

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 december 2014 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 december 2014 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 10 december 2014 (OR. en) 16756/14 ADD 1 CONSOM 274 MI 989 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 21 november 2014 till: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Miljöenheten Vedeldning

Miljöenheten  Vedeldning Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut www.sp.se Rörflen som bränsle testade pannor och rekommendationer Detta häfte är en vägledning till hur man

Läs mer

Grön energi till kraft och processindustrier

Grön energi till kraft och processindustrier Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell

Läs mer

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Fastbränsleeldning innebär eldning av ved eller pellets i lokal eldstad, braskamin, öppen spis eller kakelugn. Miljönämnden i Hörby kommun har tagit fram riktlinjer för

Läs mer

Program och hålltider

Program och hålltider Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser

Läs mer

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C 061017_SE_RÖKGAS SimPulse 3C SimPulse 3C Filter Individuell Renblåsning av Filter Slangarna En speciellt designad mekanisk ventil är placerad i rengaskammaren i toppen på filtret. Denne Pulse Air Distributor

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

Prextherm RSW. Effektiva stålpannor

Prextherm RSW. Effektiva stålpannor Oktober 2012 Prextherm RSW Effektiva stålpannor Prextherm RSW är en serie säckeldade pannor. De görs av en av de största pannproducenterna i Europa. I de små storlekarna från 92 kw till 1890 kw har pannan

Läs mer

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande Sidan A3. 1 A3. Förbränning Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande fyra faser; 1) Veden torkas, värme åtgår (startfas). 2)

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Plats : ÅF-SIFU lokaler, Olof Palmes gata 31, Stockholm Tid: Tisdagen den 13 januari 2004 Arrangör: Värmeforsk Deltagare: Se deltagarlista på sista sidan Motiv

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 4 november 2010 Exempel på CO 2 lagring, Utsira: Area - 26 000 km

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Pilum Industrfilter AB

Pilum Industrfilter AB Pilum Industrfilter AB Pilum Industrifilter har mer än 70 års erfarenhet av rök-gasrening, stoftavskiljning och industriventilation och våra anläggningar återfinns i de flesta områden inom industrin. Pilum

Läs mer

Korrosion i bioeldade anläggningar

Korrosion i bioeldade anläggningar Korrosion i bioeldade anläggningar Av Trine Nybo Lomholt, specialist, och Søren Klinggaard, projektledare Halm och flis är attraktiva bränslen, men när det gäller korrosion är utmaningarna större vid eldning

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

HDG Compact 100/150/200

HDG Compact 100/150/200 Rengörings underhållsbok Komfotabelt att elda med ved! HDG Compact 100/150/200 hdg-bavaria.com Rengörings- underhållsbok Allmänt ANLÄGGNINGENS ÄGARE Anläggningens ägare Namn Gata, nr Postnummer, ort VÄRMEANLÄGGNING

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola GoBiGas demonstration Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola DEMONSTRATION TEKNIK Basteknik 88 MW CFB Multibränslepanna från Valmet Referrens: http://www.endswasteandbioenergy.com/article/1229053/paper-mills-multi-fuel-boiler-generate-88mw

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR REDUKTION AV ORGANISKA ÄMNEN I ASKA FRÅN ROSTPANNOR

ÅTGÄRDER FÖR REDUKTION AV ORGANISKA ÄMNEN I ASKA FRÅN ROSTPANNOR Jörgen Furberg ÅTGÄRDER FÖR REDUKTION AV ORGANISKA ÄMNEN I ASKA FRÅN ROSTPANNOR STOCKHOLM 2005 Innehåll 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE OCH MÅL... 1 1.3 UPPDRAGSGIVARE OCH ARBETSFORMER...

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,

Läs mer

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

UNICONFORT EOS. - Powered by Swebo.

UNICONFORT EOS. - Powered by Swebo. UNICONFORT EOS - Powered by Swebo. biomass energy evolution biomass energy evolution biomass energy evolution bättre prestanda Vi uppfyller alla dina behov. Vårt forsknings och utvecklingscenter kan utforma

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer